De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas i naionalekonomi Inernaionella ekonomprogramme Linköpings universie Våren 2006 Handledare: Juan Carlos Esibill
I. Sammanfaning Reformen av de svenska pensionssyseme 1999 syfade bland anna ill a minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på syseme. Sverige valde e sysem som grundar sig på e fördelningssysem med fikiva pensionskonon (inkomspensionen) och e fondera pensionssysem med verkliga pensionskonon (premiepensionen). Efersom en åldrande befolkning medför umaningar och påfresningar för e pensionssysem, behandlar uppsasen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i de svenska pensionssyseme i e makroekonomisk sammanhang. Uppsasarbee är främs basera på sudier av lieraur och saisik sam inervjuer. Slusaserna visar a demografiska förändringar som resulerar i en åldrande befolkning har en negaiv finansiell inverkan på de svenska pensionssyseme, de vill säga a pensionerna påverkas negaiv. Höga anaganden på de re demografiska förändringsfakorerna (fruksamhe, moralie och migraion) har i prakiken bara en lien posiiv effek på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed ine var för sig moverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombinaion av exempelvis högre fruksamhe och högre invandring skulle däremo ge en sörre posiiv effek på försörjningsbördan. En posiiv makroekonomisk uveckling såsom hög sysselsäning och hög avkasning på finansmarknaden kan förmildra konsekvenserna, på samma sä som en negaiv uveckling kan förvärra dem. Teoreisk se går de a förebygga en ogynnsam demografisk uveckling, både direk och indirek, men i prakiken är de ine säker a de direka säe fungerar, varför de svenska pensionssyseme fakisk förliar sig på indireka meoder som den auomaiska balanseringsmekanismen och delningsalen. De är för övrig oklar huruvida pensionssyseme är poliisk sabil, men dess finansiella sabilie garanerar a pensionerna kommer a kunna bealas u. 2
II. Absrac The reform of he Swedish pension sysem in 1999 aimed o, among oher hings, decrease he demographic risk an ageing populaion has on he sysem. The new pension sysem is parly pay-as-you-go and parly funded. As an ageing populaion has proven disadvanageous o pension sysems, his hesis reas in a macroeconomic conex how hese changes affec he Swedish pensions. The work is mainly based on sudies of lieraure and saisics, and on inerviews. The conclusions show ha demographic changes resuling in an ageing populaion has a negaive financial impac on he Swedish pension sysem. The effecs of a higher feriliy, moraliy or immigraion are in pracice small, and hus canno alone couner he financial impac of he ageing. A combinaion of, for example, high feriliy and immigraion, would affec he dependency burden even more posiively. A posiive macroeconomic developmen, wih high employmen and reurn on he financial marke, has a posiive influence on he pension sysem jus as a negaive macroeconomic developmen negaively influences he sysem. Theoreically, i is possible o preven a disadvanageous demographic developmen direcly and indirecly. However, i is no cerain in pracice ha he direc mehod can be successful, why he Swedish pension sysem relies on indirec mehods such as he auomaic balance mechanism and he life expecancy denominaor. I is no clear wheher he pension sysem is poliically sable, bu financially is sabiliy is guaraneed. 3
III. Förord Framiden är allid oviss. Vad som kommer a hända oss personligen är någo som vi ine ve om i förväg och ine heller är de lä a föruspå efersom live ofa ar oförusedda och slingrande vägar. Likväl är framiden någo som vi alla någon gång funderar över. När vi närmar oss pensioneringen ser de flesa av oss fram emo en ryggad ålderdom efer e lång yrkesverksam liv. Emellerid har de visa sig under de senase vå decennierna a många av pensionssysemen i världens länder ine kommer a vara finansiell hållbara i längden, vilke har resulera i a bland anna Sverige reformera om si pensionssysem. Frågorna huruvida de nya svenska pensionssyseme är hållbar finns forfarande, men nu handlar de ine längre om de är finansiell hållbar uan snarare om de är de poliisk. Vi kan ine föruse vad som händer på de personliga plane, men vi kan föruse med relaiv sor säkerhe hur den demografiska uvecklingen kommer a forskrida. Med andra ord kan vi redan idag vea hur många pensionärer som kommer a behöva försörjas i framiden liksom hur många yrkesarbeande individer som kan försörja dem. Dea är en sryka, och ger oss möjligheen och chansen a redan idag förändra eller förbära briser i e pensionssysem. Jag skulle vilja a illfälle i ak och acka alla som jag har kommi i konak med och som har hjälp mig under arbees gång. E sor ack ill min handledare Juan Carlos Esibill som har guida mig genom arbee och givi mig många givande synpunker och kommenarer. Tack ill alla som og sig id och delog i inervjuerna. Jag ackar också opponenerna som givi mycke konsrukiv kriik. Sluligen vill jag rika e varm ack ill alla som har besök seminarierna, givi kommenarer och korrekurläs min uppsas. Lund 2006 Sofia Eklund 4
IV. Innehållsföreckning 1. INLEDNING... 10 1.1 PROBLEMFORMULERING... 11 1.2 SYFTE... 12 1.3 METOD... 12 1.4 KÄLLKRITIK... 13 1.5 AVGRÄNSNINGAR... 13 1.6 DISPOSITION... 14 2. TEORI... 15 2.1 PENSIONSSYSTEM... 15 2.1.1 Klassificering av pensionssysem... 15 2.1.2 Kassaflöde... 19 2.1.3 Balansräkningen... 21 2.1.4 Risker i e pensionssysem... 22 2.1.5 Risker för en pensionsförvalare... 23 2.2 DEMOGRAFI... 25 2.2.1 Den framida befolkningen... 25 2.2.2 Åldrande befolkning... 25 2.2.3 Försörjningskvoen... 26 2.2.4 Överlappande generaioner... 26 2.3 VIDAREUTVECKLING AV KASSAFLÖDET... 28 2.3.1 Bufferfonder... 28 3. EMPIRI... 31 3.1 DET NYA PENSIONSSYSTEMET... 31 3.2 SYSTEMETS FINANSIELLA STABILITET... 33 3.2.1 Bromsen... 34 3.2.2 Delningsal... 34 3.3 AP-FONDERNAS ROLL... 35 3.3.1 AP-fondernas placeringar... 35 3.4 PENSIONSSPARARENS PERSPEKTIV... 37 3.5 DEN DEMOGRAFISKA UTVECKLINGEN... 38 3.5.1 Prognoser för Sverige... 38 5
3.5.2 Alernaiva demografiska scenarier... 40 3.5.3 Prognoser för andra länder... 41 3.6 INTERVJUER... 42 3.6.1 Försa AP-fonden... 42 3.6.2 Fjärde AP-fonden... 43 3.6.3 Handelsbanken... 44 3.6.4 Färs & Frosa Sparbank... 46 3.6.5 Agnea Kruse, Lunds universie... 48 4. ANALYS... 51 4.1 TRE FIKTIVA MAKROEKONOMISKA SCENARIER... 51 4.2 DEMOGRAFIN OCH PENSIONSSYSTEMET... 52 4.2.1 Försörjningsbördan... 53 4.2.2 Befolkningens sammansäning... 56 4.3 POLITISK RISK... 58 4.4 AP-FONDERNA... 59 4.5 BANKERNA... 60 4.6 PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING... 61 4.7 EGET ANSVAR... 62 5. SLUTSATS... 65 6. VIDARE FORSKNING... 67 BILAGA 1. MATEMATISK BESKRIVNING... 68 BILAGA 2. AP-FONDERNAS PLACERINGSREGLER... 71 BILAGA 3. INTERVJUFRÅGOR... 72 BILAGA 4. SVERIGES FRAMTIDA BEFOLKNING EFTER ÅLDER... 74 KÄLLFÖRTECKNING... 81 6
V. Figurföreckning FIGUR 1. FÖRDELNINGSSYSTEM RESPEKTIVE FONDERAT SYSTEM... 16 FIGUR 2. LIVET I KORTHET... 27 FIGUR 3. KASSAFLÖDET OCH BUFFERTFONDENS ROLL... 29 FIGUR 4. DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 31 FIGUR 5. MÖJLIGHETERNA ATT PENSIONSSPARA..... 37 FIGUR 6. BEFOLKNINGSPYRAMID I PROCENT FÖR SVERIGES BEFOLKNING... 38 FIGUR 7. FÖRÄNDRINGAR I FERTILITET OCH MORTALITET... 39 FIGUR 8. PROGNOSTISERAD IN- OCH UTVANDRING... 40 VI. Tabellföreckning TABELL 1. SVERIGES BEFOLKNING IDAG OCH I FRAMTIDEN... 11 TABELL 2. AP-FONDERNAS STRATEGISKA PORTFÖLJER... 36 TABELL 3. DEN SVENSKA BEFOLKNINGENS ÅLDRANDE... 39 TABELL 4. FRUKTSAMHET (BARN PER KVINNA). ALTERNATIVA ANTAGANDEN... 40 TABELL 5. DÖDLIGHET (MEDELLIVSLÄNGD I ÅR). ALTERNATIVA ANTAGANDEN... 41 TABELL 6. NETTOMIGRATION I TUSENTAL. ALTERNATIVA ANTAGANDEN... 41 TABELL 7. MEDELLIVSLÄNGD OCH PENSIONSÅLDER... 49 TABELL 8. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S HUVUDSCENARIO... 53 TABELL 9. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG FRUKTSAMHET.... 54 TABELL 10. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG MORTALITET... 54 TABELL 11. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG INVANDRING... 55 TABELL 12. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG FRUKTSAMHET... 55 TABELL 13. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG MORTALITET... 56 TABELL 14. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG INVANDRING... 56 TABELL 15. HUVUDALTERNATIVET... 74 TABELL 16. LÅG FRUKTSAMHET... 75 TABELL 17. HÖG FRUKTSAMHET..... 76 TABELL 18. LÅG MORTALITET... 77 TABELL 19. HÖG MORTALITET... 78 TABELL 20. LÅG MIGRATION... 79 TABELL 21. HÖG MIGRATION... 80 7
VII. Beeckningar 2.1.1 Klassificering av pensionssysem X X -1 Dagens arbesagare. Dagens pensionärer, d.v.s. gårdagens arbesagare. 2.1.1.4 Fonderingsgraden Fonderingsgraden för e pensionssysem vid. F Värde av illgångar i fonderingssyseme (pensionsfonder) i slue av period. P +1, +2, Summan av pensioner som ubealas i kommande perioder. PV (X) Förväna nuvärde av variabeln X. 2.1.2 Kassaflöde C r -1. F -1 Q G P F F -1 S Inbealda pensionsavgifer från arbesagare och arbesgivare. Räneinäker från pensionsfonder. En besämd och regelbunden överföring från grundaren av pensionssyseme. En posiiv eller negaiv överföring gjor av grundaren för pensionssyseme i syfe a vidhålla jämviken mellan inkomser och ugifer vid undersko eller översko i kassaflöde. Pensioner. Neoökning av pensionsfonder. Subvenioner ill andra områden inom socialförsäkringen finansierade av pensionssyseme. 2.1.2.1 Kassaflöde i en överlappande generaionsmodell a y p N L N P n Summan som varje yrkesarbeande individ bidrar med ill pensionssyseme. Åerbäring. Pensionsavgif. Inkomsen per person. Pension per person. Anale yrkesarbeande. Anale pensionärer. Befolkningsillväx. 8
g x Tillväxak. Produkivie. 2.2.1 Den framida befolkningen N +1 N Den framida befolkningen. Den nuvarande befolkningen. B Anale födda barn vid idpunk. D IN OUT B D IN OUT Anale personer som dör. Anale personer som invandrar. Anale personer som uvandrar. Naurlig befolkningsökning. Neoinvandring. 2.2.3 Försörjningskvoen p y Medelpension. Medelinkoms. 2.2.4 Överlappande generaioner N Den oala befolkningen vid idpunk. N h Anal individer med åldern h vid idpunk. h w h p Ålder när individen börjar arbea. Pensionsåldern. H+1 Ålder när individen dör. s h Sannolikheen a överleva ill period. 2.3 Vidareuveckling av kassaflöde Sysselsäningsgraden vid idpunk. 2.3.1 Bufferfonder G BF Tillgångar som aningen illförs eller frånas bufferfonden för a ujämna skillnader i avgifsinkomser och pensionsubealningar i pensionssyseme. Bufferfonden. 9
1. Inledning Jag är säker på a de vi gjor ine kommer a vara populär om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjor. Göran Persson (februari 2005) 1 Ibland beskrivs en åldrande befolkning någo dramaisk som en demografisk idsbomb. Fakum är a de är e inernaionell fenomen som har flera ekonomiska konsekvenser. En åldrande befolkning innebär a andelen pensionärer i en befolkning siger. Samidig minskar andelen akiva som kan illfredssälla konsumionsbehoven hos den sörre andelen pensionärer. Såvida ine produkivieen siger illräcklig snabb eller reformer genomförs kan pensionssysem usäas för påfresningar på grund av de demografiska förändringarna som sker idag. 2 1994 besluade den svenska riksdagen a ålderspensionssyseme skulle reformeras. Den vikigase orsaken ill beslue var a pensionskosnaderna ökade krafig i en id då illväxen var låg. 3 De reformerade pensionssyseme skulle a sörre hänsyn ill demografiska förändringar såsom en åldrande befolkning och anpassas efer Sveriges ekonomiska siuaion. 1999 påbörjades reformen vars regler rädde i full kraf 2003. 4 Före reformen var de svenska pensionssyseme e fördelningssysem. Avgiferna som bealades in fördelades direk ill pensionärerna. Reformen innebar a Sverige fick e pariell fonderingssysem. De beyder a pensionssyseme delvis är e fördelningssysem, delvis e fonderingssysem. Pensionerna i de nya syseme den allmänna pensionen besår av inkoms-, premie- och garanipension. Dessa grundas på individernas livsinkomser. Föruom livsinkomsen påverkas sorleken på pensionen av e fleral fakorer. Bland anna vid vilken ålder individen går i pension, premiepensionsfondernas uveckling, Sveriges ekonomiska illväx, och varje generaions åersående medellivslängd den dagen individen går i pension. 5 De nya i de svenska ålderspensionssyseme är allså pensionens åerkoppling ill Sveriges ekonomiska illväx och a syseme bäre ska åla befolkningsmässiga förändringar. Men de 1 J. Tauber, Persson spår kriik mo pensioner i Svenska Dagblade, 19 februari 2005, s. 10. 2 W. A. Jackson, The Poliical Economy of Populaion Ageing (1998) s. 1 2. 3 De fanns andra skäl också. ATP-syseme missgynnade personer med jämn inkomsuveckling som hade arbea lång id. 4 Försäkringskassan, www.forsakringskassan.se (2006-03-15). 5 Försäkringskassan, www.forsakringskassan.se (2006-03-15). 10
är ine bara Sverige som upplever demografiska förändringar såsom befolkningens ökande medellivslängd. A fenomene är inernaionell har medför a flera andra länder redan har reformera sina pensionssysem eller kommer a göra de i framiden. Exempelvis har Leland och Polen reformera sina respekive sysem på liknande sä som Sverige. 6 1.1 Problemformulering Medellivslängden i Sverige har sigi markan under de senase sekle, från 58 år (1913) ill 80 år (2004). När folkpensionen infördes i Sverige 1913 saes pensionsåldern ill 67 år och så var de ända fram ill 1976 då den sänkes ill 65 år, vilke gäller än idag. 7 Medellivslängden har allså öka sadig samidig som pensionsåldern har sänks. A Sverige idag har en högre levnadssandard än för hundra år sedan råder de ingen vekan om. Men man har under de senase vå decennierna kunna observera vå oroväckande render i Sverige liksom i flera andra länder, som på sik kan bli allvarliga problem. Dels a anale pensionärer blir all fler i förhållande ill anale yrkesverksamma, och dels a pensionskosnaderna har öka påaglig. 8 Enlig Saisiska Cenralbyråns (SCB) befolkningsprognos för Sverige kommer anale pensionärer a öka med mer än 50 % fram ill 2050, samidig som anale yrkesverksamma endas förvänas siga relaiv svag med dryg 8 % (se abell 1). 9 Sveriges befolkning idag och i framiden Tusenals Andel Ålder 2004 2050 Ökning 2004 2050 0-19 2158,3 2373,7 10,0% 24,0% 22,6% 20-64 5298,8 5707,4 7,7% 58,8% 54,3% 65+ 1554,3 2435,4 56,7% 17,2% 23,2% Toal 9011,4 10516,5 16,7% 100% 100,0% TABELL 1. SVERIGES BEFOLKNING IDAG OCH I FRAMTIDEN. KÄLLA: SCB. I och med a en minskande andel av befolkningen i yrkesverksam ålder kan bidra ill a upprähålla pensionssyseme, kan en all äldre befolkning med bibehållen pensionsålder bli e allvarlig problem på lång sik. All färre ska försörja all fler. Sedan de svenska pensionssyseme reformerades 1999 har dock demografiska liksom makroekonomiska aspeker 6 Second houghs on he hird age i The Economis, 17 februari 2005. 7 Försäkringskassan, www.forsakringskassan.se (2006-01-12). 8 S. Valdés, Políicas y mercados de pensiones. Un exo universiario para América Laina (2002) s. 23. 9 SCB, Sveriges framida befolkning. Reviderad befolkningsprognos 2005 2050 (2005) s. 9. 11
kommi a få en all sörre beydelse för den framida pensionen än vad som idigare gällde i den allmänna illäggspensionen (ATP) och folkpensionen. 10 Efersom pensionerna i de nya syseme är knuna ill både demografi och ill makroekonomi, kan pensionsnivån komma a påverkas. Dels genom a en mindre andel av befolkningen är yrkesverksam och kan bidra ill den naionella ekonomiska illväxen, och dels genom fondernas värdeuveckling på den inernaionella finansmarknaden. En åldrande befolkning medför sålunda umaningar och påfresningar för e pensionssysem. De är därför av vik a undersöka vilken finansiell inverkan demografiska sam makroekonomiska förändringar har på de svenska pensionssyseme. 1.2 Syfe Syfe med uppsasen är a undersöka hur pensionerna i de svenska pensionssyseme påverkas av demografiska förändringar vid olika makroekonomiska konjunkurlägen give, om ine anna anges, a produkiviesuvecklingen förblir oförändrad. Närmare besäm så uppfylls uppsasens syfe genom a besvara följande, delvis inbördes överlappande, frågor. Vilken finansiell inverkan har demografiska förändringar på pensionssyseme? Hur påverkas pensionerna av den makroekonomiska uvecklingen vid re alernaiva scenarier? Har de svenska pensionssyseme kapacie a beala u pensioner som gör a de framida pensionärernas levnadssandard hålls konsan eller ökar? Kommer pensionerna a kunna finansieras uan a försörjningsbördan på framidens arbesagare blir för sor? 1.3 Meod Uppsasarbee baseras på sudier av lieraur och saisik sam inervjuer. Årsredovisningar för AP-fonder och pensionssyseme har suderas, likaså lagexer som berör område. Demografiska prognoser gjorda av SCB används för a analysera re fikiva makroekonomiska 10 Folkpensionen var e grundskydd i de gamla pensionssyseme, lika för alla oavse inkoms. Allmän illäggspension var också en del av de gamla pensionssyseme, där de femon bäsa inkomsåren var avgörande för pensionssorleken. 12
scenarier med hjälp av relevana eorier inom naionalekonomi. De makroekonomiska scenarierna ugår från e grundscenario som visar en medelväg mellan en opimisisk och en pessimisisk makroekonomisk uveckling. Jag inervjuar också personer från AP-fonderna, banker och en akademiker som forskar inom område, för a få deras syn på hur de befolkningsmässiga förändringarna kan påverka de svenska pensionssyseme och APfondernas förvalning. De inervjuade personerna är Ossian Ekdahl, chef för bolagssyrning och sraegisk analys vid Försa AP-fonden, Göran Schuber, chef för affärs- och riskkonroll vid Fjärde AP-fonden, Roger Henriksson, försäkringsansvarig vid Handelsbanken i Lund, Anders Hansson, ansvarig för Spara & Placera priva vid Färs & Frosa Sparbank i Lund, sam Agnea Kruse, universieslekor vid Lunds universie. Hans Lundsröm på Saisiska Cenralbyrån har brevledes biså med dealjerad saisik angående Sveriges framida befolkning. 1.4 Källkriik Beräffande befolkningsprognosernas illförlilighe är den god för de årskullar som redan finns i början av prognoserna, men den avar med iden. När de gäller de årskullar som föds under prognosperioden är illförliligheen lägre. Osäkerheen i illförliligheen kan uryckas genom a skildra prognoserna med e låg, medel och hög anagande för respekive förändringsfakor (fruksamhe, dödlighe och migraion). 11 Inervjufrågorna som sälldes var av diskussionskarakär för a svaren skulle bli mångsidiga och uömmande. Frågorna åerfinns i bilaga 3. Inervjufrågorna skickades i förväg ill respondenerna via e-pos för a de skulle få möjlighe a fundera och förbereda svaren. Inervjuerna har ske via elefon och personliga möen. I inervjuer finns de allid en viss risk för felolkning av frågor, liksom missuppfaningar av svar. Därför har respondenerna få möjlighe a a del av och godkänna relevana sycken. När de gäller de elekroniska källorna har jag använ mig av informaion som är publicerad av svenska myndigheer och andra vederagna källor. 1.5 Avgränsningar Uppsasen avgränsas ill a enbar behandla de svenska pensionssyseme, och den allmänna pensionen med undanag för garanipensionen. E ag framöver kommer de a finnas 11 SCB (2005) s. 36. 13
övergångsregler för personer som är födda innan 1954. För a förenkla verkligheen anas de i analysen a hela den svenska befolkningen ingår i de nya pensionssyseme. Tidsperioden som de demografiska prognoserna bygger på är 2005 ill 2050. En längre idshorison har ine anses meningsfull för a besvara uppsasens frågesällningar. De anas a produkiviesuvecklingen förblir oförändrad under prognosiden såvida ine anna anges. Uppsasen inroducerar problemaiken kring produkivie, men diskuerar de ine närmare. Hur pensionssysemes illgångar och skulder uvecklas kommer ine a undersökas, vilke innebär a de så kallade balansale ine kan beräknas för a uröna om den auomaiska balanseringsmekanismen akiveras. Efersom avsiken är a undersöka hur pensionerna påverkas av demografiska förändringar, spelar de mindre roll huruvida balanseringen akiveras eller ej. Akiveras den auomaiska balanseringen på grund av en negaiv demografisk uveckling, se ur pensionssysemes perspekiv, eller negaiv makroekonomisk uveckling blir pensionerna auomaisk lägre. I analysen as de heller ingen hänsyn ill arvsvinser; de vill säga a avlidna personers pensionsbehållning eller premiepensionskapial kan ärvas av övriga pensionssparare i pensionssyseme. Tros a kosnader för förvalning och adminisraion av inkoms- och premiepensionen minskar pensionerna, kommer dessa kosnader a borses från i uppsasen. 1.6 Disposiion Uppsasen inleds med en eoreisk beskrivning av hur pensionssysem kan klassificeras, sam hur pensionssysemes kassaflöden er sig ur e demografisk och makroekonomisk perspekiv. Den forsäer med en beskrivning av de svenska pensionssyseme, vilke leder ill en analys av inledningskapiles frågesällningar. Uppsasen avsluas med slusaser och förslag ill vidare forskning. 14
2. Teori Dea kapiel inleds med a förklara syfe med e pensionssysem. Därefer kommer olika yper av pensionssysem och deras kassaflöde a beskrivas och definieras, sam demografiska eorier a preseneras. Kapile avsluas med en vidareuveckling av kassaflöde ur e demografisk och makroekonomisk perspekiv. 2.1 Pensionssysem Alla pensionssysem har e refaldig syfe: 12 Tillhandahålla pensionärer en försörjning för a förhindra faigdom efer e yrkesverksam liv. Jämna u konsumionen över en livsid från de mes produkiva åren ill de mins produkiva åren. Fungera som en försäkring och förse livsförnödenheer för dem som lever excepionell länge. Nyckelorden i e pensionssysem är konsumion och produkion av varor och jänser. För en pensionerad generaion är de vikig a den yngre generaionen i befolkningen producerar de varor och jänser som eferfrågas av båda generaionerna. De är kossam, och ine allid prakisk möjlig, a lagra nuvarande produkion för framida användning. Dessuom borses då från a preferenser och behov förändras under live. De bäre alernaive är då a växla eller bya nuvarande produkion mo framida produkion. Dea kan aningen ske genom a individerna sparar en andel av sin inkoms ill pensioneringen för a köpa varor och jänser från en yngre generaion, eller så kan individerna lia på e löfe från barn, arbesgivare eller saen a de ska förse dem med varor och jänser efer pensioneringen. Dea leder ill vå vanlig förekommande yper av pensionssysem: Fördelningssyseme som bygger på e implici eller explici löfe mellan generaioner, och fonderingssyseme där äganderäen spelar en cenral roll. 13 2.1.1 Klassificering av pensionssysem E sä a klassificera pensionssysem är a ugå från avvägningen mellan fördelning (payas-you-go eller korare paygo) och fondering i syseme. E fördelningssysem bygger på a 12 N. Barr, The Pension Puzzle. Prerequisies and Policy Choices in Pension Design (2002) s. 1. 13 N. Barr (2002) s. 3-4. 15
de yrkesverksamma bealar in skaer som direk slussas vidare ill dagens pensionärer. Den yrkesverksamma delen av befolkningen avsår med andra ord från a konsumera idag och erhåller isälle pensionsräer som kan unyjas i framiden. Pensionerna i fördelningssyseme ökar med inkomsernas (skaebasens) illväx. I de fonderade syseme besäms pensionerna av placerande, sparande och avkasningen på finansmarknaden. 14 Med finansmarknad avses här de finansiella syseme som inbegriper finansiella marknader med insrumen sam dess regelverk som ugörs av lagar och praxis. Pensionsfonder insiuioner för långsikig sparande placerar på finansmarknaden och bidrar ill a knya samman sparare med inveserare. Figur 1 illusrerar kopplingen mellan pensionssparare, pensionssysem, finansmarknaden och pensionärer för e fördelningssysem och e fondera pensionssysem. Generaion X sår för dagens arbesagare och generaion X -1 för dagens pensionärer. Pensionssparare och pensionärer Generaion X Generaion X -1 a e Pensionssysem (Pensionsförvalare) d b c Finansmarknaden FIGUR 1. FÖRDELNINGSSYSTEM RESPEKTIVE FONDERAT SYSTEM. EGEN BEARBETNING. Pensionsspararna bealar in en avgif (a) ill pensionssyseme, vilken ger dem räigheer a få pension i framiden. Dessa räigheer innebär en skuld för pensionssyseme, samidig som avgiferna som inbealas är en illgång. Vid e fördelningssysem omfördelas avgiferna direk ill dagens pensionärer som får en pension (d). I e fonderingssysem placerar en pensionsförvalare avgiferna på finansmarknaden (b), som sedan likvideras (c) och bealas u som pension ill pensionsspararna när de går i pension (e). Äganderäen ill de inbealda medlen skiljer sig allså å mellan sysemen. De är enbar i de fonderade syseme som individerna har äganderä över dessa. Med äganderä avses här a inbealda avgifer är öronmärka och illfaller inbealaren när denne går i pension. E 14 G. Normann, Hur lång räcker pensionerna? (2003) s. 54. 16
fördelningssysem kan dock ha fonderade inslag, men uan a äganderäen ill de inbealda medlen gäller för den enskilda individen. 2.1.1.1 Förmånsbesämda och avgifsbesämda sysem De går också a göra skillnad mellan förmånsbesämda sysem (Defined Benefi Plans) och avgifsbesämda (Defined Conribuion Plans). I e förmånsbesäm sysem är förmånsnivån eller pensionsnivån fassälld i förväg, medan nivån på avgifsinbealningarna anpassas därefer. Förmånsnivån kan exempelvis avse en viss procen av slulönen eller den genomsniliga lönen över en längre period. I de avgifsbesämda syseme är de isälle nivån på avgifsinbealningarna som är fassällda i förväg, medan förmånsnivån anpassas efer olika fakorer som beror på de specifika pensionssysemes uppbyggnad. I dessa sysem har individerna egna pensionskonon där pensionsräerna koninuerlig ackumuleras. 15 2.1.1.2 NDC och DC Pensionskonon i de avgifsbesämda syseme kan vara fikiva (Noional Defined Conribuion Accouns NDC) eller verkliga (Defined Conribuion Accouns DC). NDC-konon bygger på e fördelningssysem som imierar e fondera sysem i säe a besämma vilka förmåner pensionärerna får. Emellerid är de e ickefondera sysem och inbealningarna som bokförs på dessa konon är fikiva. De beyder a vad som regisreras ine är kapial uan injänade pensionsräer. När individerna pensioneras omvandlas dea ill årliga pensioner på e liknande sä som i fonderade sysem, med skillnaden a de årliga pensionerna bealas som en ska på morgondagens arbesagare. Avkasningen på dessa konon besäms av illväxaken, jämför med avkasningen på DC-konon som besäms av finansmarknaden. DCkonon bygger på e fondera sysem, där individerna har verkliga pensionskonon och allså själva sparar inför sin pensionering. Med fikiva konon säs auomaisk en begränsning på framida pensionärers krav på framida arbesagare genom vå demografiska variabler livslängden och födelseale. Värde på de fikiva konona reagerar auomaisk mo förändringar i livslängden via delningsal. 16 Samidig varierar pensionerna med födelsealen genom a e låg födelseal ger en sagnerad eller fallande sysselsäningsgrad vilke i sin ur påverkar inäkerna från inkomsskaen. Avkasningen på NDC-konona blir lägre, och därmed också pensionerna. En sigande 15 N. Barr (2002) s. iv. 16 Delningsalen diskueras närmare i avsni 3.2.2. 17
produkivie ökar däremo avkasningen och pensionsnivån. 17 Med NDC-konon säkras, via förränningen av pensionsskulden, a pensionssysemes ugifer på lång sik ine översiger dess inkomser. En bromsmekanism gör a pensioner och pensionsräer förränas långsammare vid illfällen då pensionsskulden översiger pensionssysemes illgångar. 18 2.1.1.3 Ersäningsprinciper Ersäningen kan ugå enlig olika principer, ill exempel kan den vara inkomsprövad: Ju sörre inkoms, deso lägre ersäning. Den kan vara enhelig, de vill säga alla får e lika sor belopp. Den kan vara inkomsrelaerad, vilke innebär a individen ersäs i proporion ill inkomsborfalles sorlek: Ju högre inkoms, deso högre ersäning. Till dea kan de finnas yerligare krav på exempelvis a individen ska ha arbea en viss id eller a denne under en viss id beala in en avgif. Ersäningen kan också vara avgifsrelaerad, vilke beyder a den som beala in mer får en sörre ersäning. 19 2.1.1.4 Fonderingsgraden E pensionssysem kan indelas efer graden av fondering. Närmare besäm definieras e pensionssysems fonderingsgrad som: (1) PV F ( P 1, 2,... ) där: = Pensionssysemes fonderingsgrad vid slue av period. F = Värde av illgångar i fonderingssyseme i slue av period. P +1, +2, PV (X) = Summan av pensioner som ubealas i kommande perioder. = Förväna nuvärde av variabeln X, som besäms av ränan på finansmarknaden vid idpunken. Fonderingsgraden visar andelen av pensionssysemes illgångar som är skyddade av äganderäen. 20 Den anar ofas e värde mellan 0 och 1. När = 0 är pensionssyseme e fördelningssysem. Om ligger i inervalle mellan 0 och 1 kallas de för e pariell fonderings- 17 More han a noional improvemen i The Economis, 16 februari 2006. 18 Försäkringskassan, Pensionssysemes årsredovisning 2004, s. 60. 19 A-C. Såhlberg, Socialförsäkringarna i Sverige (2004) s. 24 25. 20 S. Valdés (2002) s. 522. 18
sysem, och när = 1 är de e fonderingssysem. Om < 0 beyder de a fördelningssyseme är finansiell insabil, avgiferna har då sacka efer den nödvändiga nivån för a pensionssyseme ska kunna finansiera pensionerna. Om > 1 beyder de a illgångarna är högre än skulderna, vilke innebär a de finns kapial ill förmån för grundaren av pensionssyseme. Med grundaren menas iniiaivagaren ill pensionssyseme; de kan vara saen eller e föreag. De senare falle, a > 1, kan beroende på skaesyseme vara vanlig vid föreagsbealda pensionsplaner som ger föreagen skaefördelar. 21 2.1.2 Kassaflöde På lång sik är de inressan a föruse uvecklingen av e pensionssysems finansiella sällning, och a avgöra huruvida de finns e framida daum då illgångarna är slu och i sådana fall när dea inräffar. Kassaflöde visar var de likvida medlen kommer ifrån och ill vad dessa medel används. Årliga prognoser över kassaflöde för flera decennier framå är därför oumbärliga för a föruse hur demografiska eller makroekonomiska förändringar kan påverka pensionssyseme. 22 Kassaflöde för e pensionssysem definieras som: (2a) C r F Q G P ( F F ) S ] 0 för alla, 1 1 [ 1 där: C = Inbealda pensionsavgifer från både arbesagare och arbesgivare. r. -1 F -1 = Räneinäker från pensionsfonder. Pensionsfonden innefaar endas illgångar som är skyddade av äganderäen och uesluer därmed illgångar förknippade med e fördelningssysem. Q = En besämd och regelbunden överföring från grundaren av pensionssyseme. G = Evenuell en posiiv eller negaiv överföring gjor av grundaren för pensionssyseme i syfe a vidhålla jämviken mellan inkomser och ugifer vid undersko eller översko i kassaflöde. P = Pensioner. 21 S. Valdés (2002) s. 398 399. 22 S. Valdés (2002) s. 401. 19
F F -1 = Neoökning av pensionsfonder. S = Subvenioner ill andra områden inom socialförsäkringen finansierade av pensionssyseme. De finns några specialfall som underläar analysen av kassaflöde. När S = 0 är pensionssyseme specialisera, de vill säga syseme har specialisera sig på ålderspensioner och ägnar sig ine å andra områden inom socialförsäkringen eller offenliga ugifer. När Q = 0 är pensionssyseme finansiell oberoende från saen eller föreage. Samidig kan saen inervenera genom a modifiera exempelvis avgifen eller pensionsåldern. När de ine finns några risker eller osäkerheer, kan de ine heller finnas ovänade överföringar och G = 0. Dessa anaganden förenklar kassaflöde ill: (2b) C + r -1. F -1 [P +(F - F -1 )] = 0 Med andra ord, de inbealda pensionsavgiferna och fondernas förränning är lika med pensionsubealningarna plus neoökningen av pensionsfonden. 23 2.1.2.1 Kassaflöde i en överlappande generaionsmodell Anag a anale pensionärer N P och anale yrkesarbeande N L illhör pensionssyseme i perioden. Pensionssyseme är e pariell fonderingssysem. De yrkesarbeande individerna jänar en inkoms y som beskaas med en pensionsavgif. I period bidrar varje yrkesarbeande individ med en summa a ill pensionssyseme. En del av pensionsavgiferna i förra perioden har inveseras i fonder F -1 ill en räna r -1. En pensionär får i samma period pensionen p som har haf en åerbäring. I enlighe med de förenklade kassaflöde (2b), ger dea e kassaflöde som kan uryckas på följande sä: (2c) a N r F p N ) ( F F ) 0 L 1 1 ( P 1 y N r F y N ) ( F F ) 0 L 1 1 ( 1 P 1 23 S. Valdés (2002) s. 401 405. 20
Pensionssyseme beskrivs också av befolkningsillväxen n (se ekvaion 3), produkivieen x (se ekvaion 4) och illväxaken g (se ekvaion 5). Efersom moralieen bland unga anas vara försumbar, är N L = N P+1 för alla. (3) n N / N ) 1 ( N / N ) 1 (4) x ( y / y 1) 1 ( L L 1 P 1 P (5) g ( 1 n )(1 x ) 1 Ekvaion (4) visar a produkivieen kan approximeras med individernas löneförändringar. Den innebär a en produkiviesförbäring kan förklaras av fakorer som ökar produkionen med bibehållen arbeskraf, och därmed möjliggörs en ökning av den reala lönen. 24 Ekvaion (5) visar a illväxaken är produken av produkivieen och befolkningsillväxen. 25 2.1.2.2 Insolvens Så länge som kassaflöde är i jämvik är e pensionssysem solven, efersom de klarar av alla sina åaganden. 26 Emellerid finns de åminsone vå omsändigheer som kan orsaka a e pensionssysem blir insolven. För de försa, när de inräffar exogena förändringar som ger e permanen kassaundersko samidig som saen hindrar ingrepp i pensionssyseme för a bevara sysemes finansiella oberoende. A pensionsskulden siger med en ökande medellivslängd är e exempel på en sådan förändring. För a undvika insolvens krävs ågärder för a öka pensionssysemes illgångar (öka avgifen) eller minska skulden (minska åerbäringskvoen) eller båda (höja pensionsåldern). För de andra, när e pensionssysem som ine är hel fondera upphör a gälla. 27 2.1.3 Balansräkningen I pensionssysemes balansräkning kan render i kassaflödes olika komponener avläsas. När en händelse aviseras som förändrar de framida kassaflödena anpassar balansräkningen sig omedelbar, men de gör däremo ine de löpande flödena. Därför kan balansräkningen avslöja annan informaion än vad kassaflöde gör. Exempel på händelser som kan föruses med 24 För vidare diskussion om produkivie se D. Romers Advanced Macroeconomics (2005). 25 S. Valdés (2002) s. 405 409. 26 S. Valdés (2002) s. 401. 27 S. Valdés (2002) s. 435. 21
relaiv sor säkerhe flera decennier innan de inräffar, och redan idag genererar förändringar i balansräkningen är: 28 1. Demografiska förändringar. Där ingår bland anna variaioner i livslängd, i ferilie och i anale ansluna ill pensionssyseme. 2. Förändringar i den ekonomiska försörjningskvoen. De vill säga anale personer som fakisk har e arbee i förhållande ill anale pensionärer. 2.1.4 Risker i e pensionssysem A förse varje individ med en sabil och förusägbar pension är en umaning för alla pensionssysem. Världen är på flera sä oförusägbar; demografiska render förändras, den ekonomiska uvecklingen går ine som förväna, poliiska sysem ändras eller pensionssysemes insiuioner kan misslyckas med sina ansvarsområden. Med andra ord finns de flera risker som e pensionssysem är usa för. Dessa risker ökar sannolikheen för a gjorda pensionslöfen ine kan hållas. 29 Som redan anys kan riskerna vara demografiska, ekonomiska eller poliiska. Sorleken på de olika riskerna beror på vilken yp av pensionssysem lande har. Fondering anses minska de demografiska, ekonomiska och poliiska riskerna generell se jämför med fördelningssyseme. De sker via en bäre diversifiering av den demografiska risken mellan olika generaioner av pensionssparare som lever under samma period sam via inernaionell diversifiering. 30 Sluligen finns den sysemiska risken: Risken för händelser som orsakar ekonomiska förluser eller skadar förroende för sora delar av de finansiella syseme, och därmed också pensionssyseme. 31 Demografiska risker är sådana som påfresar pensionssyseme via oförvänade förändringar i demografiska fakorer såsom fruksamhe, dödlighe och migraion. Pensionärer som lever längre än förväna ugör en sådan risk. A fler individer än förväna blir pensionärer är också en demografisk risk, liksom negaiva förändringar i födelsealen. En nedgång i födelsealen innebär a relaiv färre individer kommer a ingå i arbeskrafen i framiden. Ökar medellivslängden kommer individerna a illbringa en sörre del av si liv som 28 S. Valdés (2002) s. 423 429. 29 L. H. Thompson, Individual Uncerainy in Reiremen Income Planning under Differen Public Pension Regimes i R.D. Arnold (e al), Framing he Social Securiy Debae: Values, Poliics, and Economics (1998) s. 116. 30 S. Valdés (2002) s. 392-393. 31 Group of Ten (G10), Repor on Consolidaion in he Financial Secor (2001) s. 126. www.bis.org/publ/gen05.pdf. 22
pensionärer. Dessa förändringar påfresar pensionssysemes finansiering. 32 In- och uvandring är yerligare en demografisk risk som främs beror på ålderssrukuren på de berörda individerna som in- och uvandrar. Om exempelvis många i arbesför ålder uvandrar minskar arbeskrafen, vilke kan påverka pensionssyseme. Ekonomiska risker uppsår ill följd av ovänade förändringar i avkasningen på inveseringar eller i löneökningsaken under individernas arbesliv. En snabb löneillväx kan leda ill a pensionsavgifen behöver siga för a klara av den högre levnadssandarden. 33 Med poliisk risk avses poliiska beslu som kan resulera i a pensionslöfen ine kan hållas när individerna pensioneras i framiden. De kan uppså ill följd av allför generösa pensionslöfen som saen egenligen ine har råd med efersom den framida kosnaden av löfena ine har beakas. Poliisk risk är mindre påaglig när pensionssyseme är finansiell auonom från sasbudgeen, dock är den ine lika med noll efersom saen forfarande kan ändra sysemes regelverk. 34 2.1.5 Risker för en pensionsförvalare Samidig som pensionssyseme är usa för flera risker är pensionsförvalarna de också. De behöver a hänsyn ill finansiella risker vid placerande av pensionsspararnas kapial. Dessa risker påverkar förvalningen beroende på pensionsfondens målsäning och i sluänden också sorleksnivån på pensionärernas pensioner. Enlig porföljvalseori kan en förvalare sprida riskerna genom a diversifiera, de vill säga genom a invesera i flera olika illgångar såväl i inhemsk som uländsk valua. Ju bäre porföljen är diversifierad, deso mindre varierar spridningen på avkasningen. 35 Teoreisk se finns de flera illgångar som en förvalare kan placera i. Fonder placerar sina illgångar i olika yper av värdepapper eller i olika kombinaioner av värdepapper. Ofa delas fonderna in efer ypen av placering. Ränefonder placerar i ränebärande värdepapper, såväl priva som offenlig, såsom sasskuldväxlar och obligaioner med olika löpider. Blandfonder placerar i både ränebärande värdepapper och akier. Generaionsfonderna bygger på en uppfaning om a akier ger bäre långsikig värdeuveckling än ränebärande värdepapper och a de ränebärande värdepapprena har en sabilare uveckling. Därför placerar generaionsfonder 32 L. H. Thompson (1998) s. 118. 33 L. H. Thompson (1998) s. 121. 34 L. H. Thompson (1998) s. 129 130. 35 Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus, Essenials of Invesmens (2003) s. 170. 23
främs i akier när de är lång id kvar fram ill pensionen och all efersom minskas akieinnehave ill förmån för ränebärande värdepapper. Akiefonder placerar ill sörsa delen i marknadsnoerade akier eller andra värdepapper där värdeuvecklingen är kopplade ill akier. 36 Emellerid finns de risker som är förknippade med de olika illgångsslagen. Vissa risker är generella, medan andra är specifika. Marknadsrisk ugörs av riskfakorer som är gemensamma för hela ekonomin. De kan handla om konjunkurläge, ränor, inflaion och växelkursen. Unik risk eller föreagsspecifik risk påverkar bara de specifika föreage och kan diversifieras bor, liksom branschspecifik risk. 37 För ränebärande papper är ränerisk (risken a värde sjunker när ränan siger) liksom kredirisk (risken a lånagaren ine bealar illbaka lånen p.g.a. konkurs eller liknande) de vikiga riskfakorerna. Ränerisken är högre ju längre löpid de ränebärande pappre har. Sasobligaioner anses sakna kredirisk, medan föreagsobligaioner kan ha en hög kredirisk. 38 Likvidiesrisk är risken a ine kunna sälja sina illgångar illräcklig lä och snabb i ubye mo konaner. De påverkar all från obligaioner ill akier. Inflaionsrisk är risken a illgångarna förlorar i värde när inflaionen siger och då minskar köpkrafen. Inflaionsrisk kan beskrivas som risken med a undvika risk, de vill säga med a vara för försikig. 39 Valuarisk besår i a avkasningen på en illgång är osäker på grund av a växelkursen mellan den inhemska och uländska valuan kan förändras. 40 Denna risk finns vid inveseringar eller placeringar i andra valuor. Poliisk risk ugörs av a saers beslu kan påverka inveseringsmöjligheerna i lande. 41 Yerligare en risk som bör as i beakande vid speciell långsikiga inveseringsbeslu är idsrisken. De är risken a inveseraren kan behöva sina inveserade pengar idigare än väna. Långsikiga inveseringar ger ofa, även relaiv se, högre avkasning än korsikiga, men den längre idshorisonen ökar idsrisken. 42 Sluligen är förvalaren också usa för en sysemisk risk, som genom dominoeffeker kan ge sora och oförusedda konsekvenser på hela de finansiella syseme. 43 36 PPM, www.ppm.nu (2006-05-02). 37 Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s. 170 171. 38 Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s. 316, 340 341. 39 Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s. 608. 40 Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s. 727. 41 Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s. 608. 42 Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s. 608. 43 Group of Ten (2001) s. 126. 24
2.2 Demografi Demografi är veenskapen som ägnar sig å sudier av befolkningars sammansäning och sorlek, sam förändringar i befolkningssrukuren förorsakade av demografiska händelser. I följande avsni kommer demografiska begrepp, definiioner och samband a behandlas. 2.2.1 Den framida befolkningen Fruksamhe, dödlighe och migraion är demografiska förändringsfakorer som påverkar den framida folkmängden (N +1 ). Den påverkas posiiv av a barn föds (B ) och personer invandrar (IN ), och negaiv av a personer uvandrar (OUT ) och dör (D ). Den framida folkmängden beror också på den nuvarande folkmängdens sorlek (N ), och beskrivs av följande ekvaion: (6) N 1 N B D IN OUT Dea samband innebär a en förändring i folkmängden besår av en naurlig befolkningsökning, B D, och av neoinvandring, IN OUT. 44 2.2.2 Åldrande befolkning En åldrande befolkning uppfyller åminsone e av följande vå villkor. De ena villkore är a befolkningens genomsniliga ålder siger och de andra är a andelen äldre över en viss ålder ökar. 45 Åldrande hos en befolkning beror av de re demografiska förändringsfakorerna; ferilie, moralie och migraion. En fallande ferilie eller fruksamhe innebär a färre barn föds och a sorleken på den yngre generaionen minskar relaiv den äldre. Befolkningen åldras allså även om medellivslängden ine har sigi. En minskad moralie eller dödlighe resulerar i a individer lever längre vilke ökar genomsnisåldern och befolkningen åldras. Den redje källan ill demografisk förändring är migraion som aningen kan öka eller minska befolkningen. Migraion har en veydligare effek på åldersfördelningen än ferilie och moralie, på grund av migranernas poeniell vida ålderssrukur. 46 44 C. Newell, Mehods and Models in Demography (1988) s. 8. 45 W. A. Jackson (1998) s. 2. 46 W. A. Jackson (1998) s. 9. 25
2.2.3 Försörjningskvoen Hur sor pensionsavgifen behöver vara för a uppnå en viss sorlek på pensionen kan beräknas med hjälp av kassaflöde. Anag a pensionssyseme grundar sig på fördelningsprinciper. Avgifen blir då kvoen mellan pensionsubealningar och bealningsunderlage. Vid förändringar i arbeskrafen, anale pensionärer eller i lönen finns de vå paramerar som kan anpassas för a balansen i pensionssyseme bevaras, nämligen avgifssasen och pensionsnivån. I ekvaionen sår p och y för medelpension och medellön i ekonomin vid iden. (7) eller p y N N Avgifssas P L ersäningskvo försörjningskvo Försörjningskvoen (ibland benämnd försörjningsbörda) definieras ofa som anale pensionärer N P i förhållande ill anale personer i arbeskrafen N L. Enlig denna definiion ligger beoningen på a personer förvänas vara ekonomisk akiva eller inakiva på grund av sin ålder, snarare än a personerna verkligen är akiva eller inakiva. En åldrande befolkning medför således a försörjningskvoen siger. Emellerid är de vikigare i e pensionssysem med fördelningsprinciper hur många som fakisk arbear. Om den nyligen beskrivna försörjningskvoen benämns vara den demografiska vore de då lämpligare med en ekonomisk försörjningskvo som säer anale pensionärer i relaion ill anale sysselsaa personer i arbeskrafen. I e avgifsbesäm sysem minskar således ersäningskvoen i ak med en ökande försörjningskvo. 47 2.2.4 Överlappande generaioner Den överlappande generaionsmodellen (Overlapping Generaions Model) har få si namn av a flera generaioner allid samexiserar med varandra. Individerna lever maximal H + 1 år. Under de försa 0 h w åren anses individerna vara barn och arbear ine alls efersom föräldrarna finansierar deras konsumion. Vid åldern h w börjar individerna arbea i ubye mo en lön. Under de påföljande åren h p-1 h w anas de arbea och vid h p går de i 47 A. Kruse, Pensionen påverkas också av vad andra gör i Välfärd (2005:4) s. 24 25. 26
pension. Under de sisa H h p åren är individerna pensionerade och erhåller ålderspension. 48 Figur 2 förklarar beeckningarna som används för a beskriva lives olika skeenden. Födelse Inräde i arbeskrafen Pensionering Borgång 0 h w h p H+1 Tidsaxel FIGUR 2. LIVET I KORTHET. EGEN BEARBETNING. I början av varje idsperiod föds de N 0 individer. Individerna inom varje generaion är ideniska och sår inför en moraliesrisk i början av varje period. Sannolikheen a överleva ill period för en individ som är född i period - h är s h, där s 0 = 1. Individerna i varje generaion anas maximal leva H + 1 år, och då är s H+1 = 0. Den oala befolkningen som lever vid benämns N. Anale individer med åldern h vid idpunken beecknas N h. (8a) H N N h h0 Arbeskrafen N L i period är summan av befolkningen i åldern mellan h w och h p-1. (8b) p1 h N L N h w hh Anale pensionärer N P är lika med summan av befolkningen som är h p år eller äldre. (8c) N P p hh p hh N h H p hh N h 48 D. Sundén, The Dynamics of Pension Reform (2002) s. 5. 27
2.3 Vidareuveckling av kassaflöde Från (2c) härleds följande beskrivning av kassaflöde: (9a) y N r F p N ) ( F F ) 0 L 1 1 ( P 1 Ur e demografisk perspekiv kan kassaflöde uryckas som a pensionsinäkerna från de yrkesverksamma och fondernas förränning ska vara mins lika sora som pensionsubealningarna och fondernas neoökning: p1 h H (9b) ( y N L ) r 1 F 1 ( p N P ) ( F F 1 ) 0 w p h h Om (9b) uppfylls är pensionssyseme solven, annars är de insolven och på lång sik kan syseme ine klara av sina åaganden. Denna ekvaion kan vidareuvecklas ur e makroekonomisk perspekiv. Alla individer som ingår i arbeskrafen arbear som bekan ine på grund av arbeslöshe eller andra omsändigheer. Hänsyn bör as ill dea fakum, och sysselsäningsgraden de vill säga andelen personer som fakisk har e arbee ska ingå i kassaflöde: 49 p1 h H (10) ( y N L ) r 1 F 1 ( p N P ) ( F F 1 ) 0 w p h h 2.3.1 Bufferfonder Som idigare nämns (avsni 2.1.1) kan e fördelningssysem ha inslag av fondering uan a de inbealda pensionsavgiferna är öronmärka för pensionsspararen. De beyder a äganderäen ill de inbealda medlen ine gäller för den enskilda individen. Dessa fonder är isälle allmänna, och ugör en buffer en reserv i pensionssyseme vid emporära förändringar i avgifsinkomser och pensionsubealningar. Figur 3 skildrar hur kassaflöde i e pensionssysem kan se u, och varför bufferfonden har en cenral roll. Närmare besäm illusrerar den a inbealningar av pensionsavgifer och ubealningar av pensioner kan variera med iden. Dea beror på demografiska såväl som 49 E alernaiv ill sysselsäningsgraden är a räkna anale arbeade immar i ekonomin. 28
ekonomiska omsändigheer. Vid idpunk 0 och 2 är inbealningarna sörre eller lika med ubealningarna, medan inbealningarna är mindre än ubealningarna vid idpunk 1 och 3. Bufferfonden behöver således ha framförhållning för a kunna uppfylla si åagande i pensionssyseme så a pensionerna ine behöver påverkas negaiv vid idpunker som 1 och 3. Inbealningar ill pensionssyseme ec. 0 1 2 3 ec. Tidsaxel Ubealningar ill pensionärer FIGUR 3. KASSAFLÖDET OCH BUFFERTFONDENS ROLL. EGEN BEARBETNING. Nu åerinförs en av de kassaflödeskomponener som idigare anogs vara lika med noll, nämligen G. Kassaflöde för e pariell fonderingssysem som använder sig av dessa bufferfonder blir således: p1 h H (11) ( y N L ) r 1 F 1 G ( p N P ) ( F F 1 ) 0 w p h h Om pensionsubealningarna är sörre än avgifsinkomserna as medel ur bufferfonden för a ujämna dessa ojämnheer, vilke innebär a G är posiiv. Om pensionsubealningarna isälle är mindre än avgifsinkomserna illförs bufferfonden medel, de vill säga a G är negaiv. Ekvaion (12a) och (12b) illusrerar dessa samband. (12a) (12b) H p h H p h ( p ( p N N P P ) ) p1 h w h p1 h w h ( y ( y N N L L ) ) G är posiiv. G är negaiv. 29
Hur bufferfonden (BF ) förändras över iden kan beskrivas: (13) BF (1 r ) 1 BF 1 G 30
3. Empiri I dea kapiel preseneras de svenska pensionssysemes uppbyggnad och egenskaper (se bilaga 1 för en maemaisk beskrivning). Med ugångspunk från inervjuer redogörs för vilka möjligheer som finns för a minimera den demografiska påverkan som en åldrande befolkning har på pensionssyseme. 3.1 De nya pensionssyseme Pensionssyseme med ATP och folkpension ersaes 1999 av den allmänna pensionen, som omfaar alla som är födda 1954 eller senare. 50 De nya pensionssyseme vilar på en bred överenskommelse mellan fem parier. 51 Den lagsadgade allmänna pensionen ingår i den skaefinansierade socialförsäkringen och besår av inkoms-, premie-, och garanipension. 52 Som Figur 4 visar är de reformerade pensionssysemes ålderspension skil från sasbudgeen. Ålderspensionsavgif 18,5 % 16 % 2,5 % PPM Sasbudgeen 1-4, 6:e AP-fonderna 7:e AP-fonden Priva fondbolag Garanipension Inkomspension Premiepension Försäkringskassan FIGUR 4. DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET. EGEN BEARBETNING. 50 Övergångsregler kommer a finnas längre. Personer födda mellan 1938 och 1953 omfaas av både de gamla och de nya syseme. Personer som är födda 1937 eller idigare omfaas däremo endas av de gamla pensionssyseme. 51 Regeringen, www.regeringen.se/sb/d/4371/a/54662;jsessionid=apzbky1qjg54 (2006-08-08) 52 Saens pensionsverk, www.spv.se/hem/pensionsskola (2006-03-20). 31
Som framgår av Figur 4 besår ålderspensionen av inkoms- och premiepension. Toal är pensionsavgifen 18,5 % av inkomsagarnas bruolön och skaeplikiga ersäningar som exempelvis a-kassa och sjukersäning. De finns e inkomsak om 7,5 inkomsbasbelopp (år 2006 mosvarar e basbelopp 44 500 kr) som innebär a man ine får pensionsrä eller bealar allmän pensionsavgif om inkomsen översiger ake. 53 16 % går ill inkomspensionen och 2,5 % ill premiepensionen, vilke också kan ses i Figur 4. Pensionsavgiferna, som även kallas pensionsrä, bokförs på inkomsagarens personliga pensionskonon. Varje individ har vå pensionskonon; e fikiv för inkomspensionen och e verklig för premiepensionen. Avgifen as u dels som en arbesgivaravgif (10,21 %) och dels som allmän pensionsavgif (7 %). 54,55 Föruom a inkomsagare och arbesgivare bealar in pensionsavgifer varje år, gör saen de också i vissa fall. Saen bealar pensionsavgifer ill personer som får pensionsgrundande ersäning från social- eller arbeslöshesförsäkringarna, och ill dem som har illgodoräknas pensionsgrundande belopp. 56 De saliga pensionsavgiferna finansieras med allmänna skaemedel, precis som garanipensionen. Garanipensionen ugör e grundskydd för de pensionärer som har haf låga eller inga inkomser alls och är inkomsprövad. 57 Inkomspensionen är e fördelningssysem, de vill säga avgiferna som bealas in under e besäm år används för a finansiera de åres pensionsubealningar. Pensionsräen som inkomsagaren erhåller beror på individens inkoms, men också på den allmänna inkomsuvecklingen efersom de ackumulerade pensionsräerna räknas upp med inkomsindex. Försa ill Fjärde och Sjäe AP-fonden förvalar en mindre andel av inkomspensionssysemes illgångar. Den andelen kallas för bufferkapial. 58 Premiepensionen är den delen av den allmänna pensionen som inkomsagaren själv kan placera i fonder. De som avsäs ill premiepensionen placerar Premiepensionsmyndigheen (PPM) på e ränebärande kono i Riksgäldskonore eller i skuldförbindelser ufärdade av 53 Avgifen bealas även för inkomser som översiger inkomsake, men de ger ingen pensionsrä och fungerar isälle som en ska och illfaller sasbudgeen. 54 Försäkringskassan, www.forsakringskassan.se/privapers/pensionar/pensionssys (2006-03-20). 55 Således summeras pensionsavgifen ill 17,5 %, samidig som pensionsräen och pensionsavgifen är 18,5 % av pensionsunderlage. Skillnaden förklaras av a den allmänna pensionsavgifen på 7 % dras av från pensionsunderlage vid beräkning av pensionsrä (0,1721 / 0,93 = 0,185). 56 Egenligen är pensionsgrundande belopp inga inkomser alls, uan e beräkningsunderlag. Dessa belopp illgodoräknas vid barnår, sudier, plikjäns och vid sjuk- och akiviesersäning. 57 Pensionssysemes årsredovisning 2004, s. 30 32. 58 Regeringen, www.regeringen.se/sb/d/2634/a/14442 (2006-03-27). 32
saen ill dess a axeringen är fassälld, efersom de är förs då myndigheen ve hur mycke pensionsrä för premiepension som inkomsagaren har jäna in. 59 PPM köper sedan andelar i de fonder som varje individ har val. När denne går i pension säljer PPM fondandelar och likviden bealas u som pension. 60 Sjunde AP-fonden förvalar illsammans med privaa fondbolag de fonderade kapiale i premiepensionssyseme. 61 Vid pensioneringen vänds bealningssrömmarna och de är Försäkringskassan som bealar u den allmänna pensionen ill pensionären så länge som hon lever. Inkoms- och premiepension kan as u idigas vid 61 års ålder, medan 65 år gäller för garanipension. 62 3.2 Sysemes finansiella sabilie De reformerade pensionssyseme karakäriseras av a de är e avgifsrelaera sysem med fas avgif. De innebär a den injänade pensionsräen är lika sor som den avgif som inbealas av eller för individen i syseme. Samidig hålls pensionsavgifen konsan för a ine belasa den yrkesarbeande delen av befolkningen vid demografiska förändringar. För a pensionssyseme ska uppfylla dessa principer måse pensionsavgiferna och bufferfondens illgångar garanera kunna finansiera pensionsubealningarna. Därför behövs de regler för om, när, och i vilken usräckning som pensionsnivån eller bufferfonden ska komma a påverkas av demografiska och ekonomiska förändringar för a pensionssyseme ska vara finansiell sabil. 63 Pensionssysemes illgångar besår av pensionsavgifer och avkasning från bufferfonden (AP-fonderna). Tillgångarna ökar med posiiva skillnader mellan pensionsavgifer och pensionsubealningar. Dessa skillnader ökar bufferfonden. Pensionssysemes skuld ökar med posiiva skillnader mellan illgodoräknade pensionsräer och ubealda pensioner. Skulden beror på indexeringen (förränningen) av pensionsskulden och förändringar i medellivslängd. Efersom inbealda pensionsavgifer definiionsmässig är lika med illgodoräknade pensionsräer i e avgifsrelaera sysem, kommer inbealda pensionsavgifer, ubeald pension och illgodoräknad pensionsrä a påverka pensionssysemes illgångar lika mycke 59 Lag (1998:674) om inkomsgrundad ålderspension. 8 Kap, 1. 60 Pensionssysemes årsredovisning 2004, s. 32 33. 61 Försa AP-fonden, www.ap1.se (2006-06-09). 62 Pensionssysemes årsredovisning 2004, s. 30. 63 Riksförsäkringsverke, Auomaisk balansering av ålderspensionssyseme redovisning av regeringens beräkningsuppdrag (2000) s. 14 15. 33
som dess skuld. 64 Därför är de illgångarnas uveckling i förhållande ill skulderna som ska ligga i fokus. 3.2.1 Bromsen Pensionsskulden åagande a beala u pensioner kan ine översiga sysemes illgångar (avgiferna och avkasningen från bufferfonden) mer än marginell. Däremo kan en ogynnsam demografisk eller makroekonomisk uveckling innebära a syseme hamnar i finansiell obalans, vilke på lång sik kan beyda a pensionssyseme ine klarar av sina åaganden. Med hjälp av balansale (BT) som årligen beräknas erhålls e må på pensionssysemes finansiella sällning. De beräknas genom a sysemes illgångar divideras med pensionsskulden. E BT > 1 beyder a illgångarna är sörre än pensionsskulden, medan e BT < 1 på lång sik kan innebära a bufferfonden öms och a inkomspensionen ine längre kan finansieras med den fasa avgifen på 16 %. 65 Vid dessa illfällen akiveras en bromsmekanism, den auomaiska balanseringen, som finns för a hanera sådana siuaioner. De innebär a värde på pensionerna som normal räknas upp med genomsnisinkomsens uveckling (inkomsindex), isälle räknas upp någo långsammare med e balansindex ills pensionssyseme åerigen är i finansiell balans. 66 3.2.2 Delningsal Varje individs pension beräknas genom a dennes pensionsbehållningar vid pensioneringen divideras med e delningsal, som är fas för varje årskull. Delningsalen speglar åersående medellivslängd vid pensionsillfälle sam en framida illväx på 1,6 %. När livslängden ökar blir delningsalen för yngre högre. De resulerar i a pensionen blir lägre varje månad. Den samlade pensionsbehållningen ska ju räcka en längre id. 67 Efersom beviljade pensioner ine påverkas av en förändrad medellivslängd, finns de en underskosrisk för syseme när medellivslängden ökar. Syseme bealar då för höga pensioner jämför med den injänade pensionsräen. 68 64 Riksförsäkringsverke (2000) s. 15 16. 65 Försäkringskassan, Socialdeparemene, Den svenska ålderspensionen (2005) s. 20 21. 66 Riksförsäkringsverke (2000) s. 11 13. 67 Försäkringskassan, www.forsakringskassan.se (2006-04-11). 68 Riksförsäkringsverke (2000) s. 18 19. 34
3.3 AP-fondernas roll De allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) har inräas för a förvala inkoms- och premiepensionssyseme. Toal se finns de sex AP-fonder. 69 Försa ill Fjärde och Sjäe AP-fonden ugör en buffer i pensionssyseme som ujämnar illfälliga svängningar mellan pensionsavgifer och pensionsubealningar. När pensionsugiferna är sörre än pensionsavgiferna as medel ur AP-fonderna. Omvän illförs AP-fonderna medel om avgiferna översiger ugiferna. Sorleken på in- och ubealningar kan variera med demografiska och makroekonomiska förändringar. 70 Föruom a dessa AP-fonder har ill uppgif a verka som en bufferfond, ska de också finansiera pensionssysemes adminisraion. 71 Genom bufferfonden bidrar AP-fonderna ill a avgiferna ill pensionssyseme kan hållas konsana över iden. 72 Bufferfonden beror av hur pensionsavgiferna och pensionsubealningarna uvecklas, och ill en mindre del av den avkasning som den erhåller. 73 Försa ill Fjärde AP-fonderna får en fjärdedel av avgiferna och finansierar en fjärdedel av pensionsubealningarna. Den Sjäe AP-fonden har inga ålägganden a åerföra medel ill sysemes pensionsubealningar, uan kan åerinvesera vinser. Sjunde AP-fonden förvalar såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden. Individer som ine akiv väljer fonder får sina premiepensionsmedel placerade i Premiesparfonden. Premievalsfonden finns ill för dem som akiv väljer var de vill placera sina premiepensionsmedel i konkurrens med de privaa fondbolagen. 74 3.3.1 AP-fondernas placeringar Försa ill Fjärde AP-fonden har ideniska placeringsregler (se bilaga 2). Dessa bidrar ill a skapa bäre förusäningar för a uppnå en hög avkasning på fondmedlen samidig som de ger ökade möjligheer ill a diversifiera och begränsa riskerna. 75 AP-fondernas överordnade mål är god riskspridning och hög långsikig avkasning. 76 Fondmedlen får placeras i alla förekommande insrumen på kapialmarknaden som är omsäningsbara och marknadsnoerade. De får också placeras i uländska illgångar. Kraven på 69 De vill säga Försa ill Fjärde, och Sjäe ill Sjunde. Den Feme AP-fonden är numera avvecklad. 70 Regeringen, www.regeringen.se/sb/d/2634/a/14442 (2006-03-21). 71 DS 1999:38, AP-fondernas organisaion och placeringsregler i de reformerade pensionssyseme, s. 56 57. 72 DS 1999:38, s. 74. 73 Riksförsäkringsverke (2000) s. 15. 74 Regeringen, www.regeringen.se/sb/d/2634/a/14442 (2006-03-27). 75 DS 1999:38, s. 7 8. 76 DS 1999:38, s. 73. 35
omsäningsbarhe och marknadsnoering omfaar ine fasighesakier, derivainsrumen, repor och värdepapperslån som får unyjas i syfe a effekivisera förvalningen eller begränsa riskerna. Däremo får AP-fonderna ine placera i råvaror, ädla mealler och liknande. 77 Efersom pensionssyseme ska ha bealningsberedskap finns krave på omsäningsbarhe, vilke innebär a AP-fonderna exempelvis ine får direkäga fasigheer uan endas indirek. 78 Tabell 2 visar en sammansällning över Försa ill Fjärde AP-fondernas sraegiska porföljer enlig respekive årsredovisning. 79 En sraegisk porfölj visar fördelningen över illgångsklasser som är bäs anpassad ill fondens åagande i pensionssyseme. AP-fondernas sraegiska porföljer (%) Tillgångsslag Försa Andra Tredje Fjärde Akier 57,0 60,0 54,5 61,0 Svenska 12,0 20,0 12,0 19,0 Uländska 40,0 35,0 39,5 42,0 Tillväxmarknader 5,0 5,0 3,0 c Ränebärande 40,0 36,0 37,0 37,0 Svenska nominella 10,0 19,0 6,1 d Uländska nominella 22,0 15,0 23,4 d Realränor 8,0 2,0 7,5 d Al. inveseringar 3,0 4,0 8,5 2,0 Fasigheer a 3,0 8,5 2,0 Riskkapialfonder a 1,0 b b Toala 100,0 100,0 100,0 100,0 varav noerade placeringar 97,0 a a a varav valuaexponera 20,0 11,0 13,0 10,0 a) Ej specificera. b) Ej specificera, redovisas under Akier. c) Kommer a ändras från 0 % ill 3 % på bekosnad av Akier Uländska. d) Ej specificera, uppdela enlig sasobligaioner (22 %) och krediobligaioner (15 %). TABELL 2. AP-FONDERNAS STRATEGISKA PORTFÖLJER. KÄLLA: AP-FONDERNAS ÅRSREDOVISNINGAR 2005. 77 DS 1999:38, s. 85. 78 DS 1999:38, s. 86. 79 AP-fonderna valuasäkrar för a neuralisera den risken de innebär a placera i en annan valua än den svenska. 36
3.4 Pensionsspararens perspekiv En pensionssparare har möjlighe a spara ill sin pension på re olika sä. Som Figur 5 visar har vi den lagsadgade allmänna pensionen, jänse- eller avalspension sam priva pensionssparande. Priva pensionssparande Tjänsepension Allmän pension Inkomspension Premiepension FIGUR 5. MÖJLIGHETERNA ATT PENSIONSSPARA. KÄLLA: PPM. Individerna kan påverka sin pension genom hur mycke de jänar (y), när de börjar arbea (h w ) och när de går i pension (h p ). De har också möjlighe a via sina placeringar av premiepensionen påverka den allmänna pensionen. Individerna kan välja upp ill fem fonder av flera hundra. De finns fyra yper av fonder i premiepensionssyseme: Akiefonder, ränefonder, blandfonder och generaionsfonder. 80 Tjänse- eller avalspension är e aval mellan fackförbund och arbesgivare, och innebär a arbesgivaren bealar en viss procen av lönen ill den ansälldes pension. De finns både förmånsbesämda och avgifsbesämda jänsepensioner. Vanligvis kan den ansällda själv placera i fonder eller radiionella pensionsförsäkringar när jänsepensionen är avgifsbesämd. Om individen vill ha exra ekonomisk rygghe inför pensioneringen kan denne kompleera med e ege priva pensionssparande. De finns flera olika sparformer, bland anna individuell pensionssparande, radiionell pensionsförsäkring, fondförsäkring och vanlig fondsparande. I allmänhe kan den as u vid 55 år och under mins fem år. De som är fördelakig med de privaa pensionssparande är skaeavdrag, och a sparbeloppen kan ärvas och är befriade från förmögenhesska. 81 80 PPM, www.ppm.nu (2006-03-23). 81 Saens pensionsverk, www.spv.se/hem/pensionsskola (2006-03-23). 37
3.5 Den demografiska uvecklingen De här avsnie kommer a presenera befolkningsprognoser för Sverige fram ill 2050; förs e huvudscenario och därefer dealjerade anaganden som ligger bakom såväl dea scenario som sex alernaiva scenarier som används i kapiel 4. För a kunna se Sveriges siuaion i e inernaionell sammanhang preseneras också korfaade prognoser för e fåal länder som har en åldrande befolkning. 3.5.1 Prognoser för Sverige Figur 6 är en så kallad befolkningspyramid och visar åldersfördelningen för män respekive kvinnor i procen av hela befolkningen för 2004 och prognosåre 2050. Som figuren illusrerar kommer andelen personer 65 år eller äldre a öka medan den arbesföra andelen av befolkningen minskar. De senare syns ydligas för åldersgruppen 30 ill 59 år. Däremo förvänas anale arbesföra personer öka med dryg 8 % samidig som anale pensionärer ökar med mer än 50 % fram ill 2050. En befolkning med hög medellivslängd och låg barnafödande ger en befolkningspyramid som mer påminner om en pelare än en pyramid, som i falle Sverige. 82 Sveriges befolkning 2004 och 2050 100+ 95 99 90 94 85 89 80 84 75 79 70 74 65 69 60 64 55 59 50 54 45 49 40 44 35 39 30 34 25 29 20 24 15 19 10 14 5 9 0 4 Män Kvinnor 4 3 2 1 0 1 2 3 4 2004 2050 Procen FIGUR 6. BEFOLKNINGSPYRAMID I PROCENT FÖR SVERIGES BEFOLKNING. KÄLLA: SCB. 82 SCB (2005). 38
Kvinnor i Sverige har under 1900-ale i sni fö mellan 1,9 och 2,1 barn per kvinna. 1999 regisrerades den lägsa fruksamheen någonsin i Sverige: 1,5 barn per kvinna. Sedan dess har den öka någo och i prognoserna anas de a fruksamheen kommer a ligga på en nivå om 1,85 barn per kvinna. 83 Medelåldern för en försagångsmamma har sigi från 24 år (1970-al) ill 29 år (2006). 84 Vidare anas a renden mo en minskad dödlighe kommer a forsäa under prognosiden. Medellivslängden anas siga från 80 år ill 85 år. 85, 86 I Tabell 3 ses en ydlig rend mo en åldrande befolkning, liksom a andelen barn och individer i arbesför ålder kommer a minska i Sverige. Den svenska befolkningens åldrande (%) 1980 2000 2025 2050 < 20 år 26,4 24,1 23,1 22,6 20 64 år 57,2 58,7 55,1 54,3 > 64 år 16,4 17,2 21,8 23,2 TABELL 3. DEN SVENSKA BEFOLKNINGENS ÅLDRANDE. KÄLLA: SCB. Anale födda kommer a öka fram ill 2025 ill omkring 113 000 per år. Därefer minskar anale födda ill omkring 110 000 per år fram ill 2035 för a sedan forsäa siga ill närmare 120 000 födda barn per år i slue av prognosperioden. Anale döda kommer a ligga på en relaiv sabil nivå omkring 90 000 ill 95 000 döda per år fram ill 2020. Därefer kommer anale döda a siga och sabilisera sig någo under 115 000 döda. I Figur 7 kan man beraka dessa förändringar i ferilie och moralie. Anal födda och döda 2000-2004 sam prognos 2005-2050 Tusenal 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Födda Döda FIGUR 7. FÖRÄNDRINGAR I FERTILITET OCH MORTALITET. KÄLLA. SCB. 83 SCB, Demografiska rapporer 2006:2. Sveriges framida befolkning 2006 2050. (2006) s. 41. 84 SCB (2006) s. 39. 85 SCB (2005) s. 12 13. 86 Mer specifik beräknas medellivslängden bli 86,3 år för kvinnor och 83,6 år för män. SCB (2006) s. 69. 39
Figur 8 visar hur in- och uvandringen förvänas uvecklas. Invandringen förvänas öka från 65 000 ill 73 000 personer per år. Uvandringen ökar dock snabbare från 35 000 ill 50 000 personer per år. Dea minskar invandringsöverskoe från 30 000 ill 23 000 personer per år. Tusenal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Anal in- och uvandrade 2000-2004 sam prognos 2005-2050 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Invandrade Uvandrade FIGUR 8. PROGNOSTISERAD IN- OCH UTVANDRING. KÄLLA: SCB. 3.5.2 Alernaiva demografiska scenarier Bilaga 4 visar dealjerade abeller över Sveriges framida befolkning efer ålder. Tabellerna visar sju alernaiva scenarier, där befolkningens sorlek påverkas när en av de re demografiska förändringsfakorerna förändras å gången. Exempelvis beyder dea a man gör e hög och e låg anagande om den framida fruksamheen, samidig som övriga anaganden om dödlighe och migraion är desamma som i huvudalernaive. 87 Tabell 4 visar anaganden för fruksamheen i de alernaiva scenarierna. Fruksamhe (barn per kvinna). Alernaiva anaganden. År Låg fruksamhe Huvudalernaiv Hög fruksamhe 2006 1,70 1,81 1,91 2010 1,64 1,85 2,04 2020 1,65 1,85 2,04 2030 1,65 1,85 2,04 2040 1,65 1,85 2,04 2050 1,65 1,85 2,04 TABELL 4. FRUKTSAMHET (BARN PER KVINNA). ALTERNATIVA ANTAGANDEN. KÄLLA: SCB (2006). 87 SCB (2006) s. 95. 40
Tabell 5 visar anaganden över medellivslängden i de alernaiva scenarierna. E generell drag är a kvinnor förvänas leva längre än män i samliga scenarier, sam a skillnaden i medellivslängd minskar mellan män och kvinnor i samliga scenarier uom då dödligheen är hög. Dödlighe (medellivslängd i år). Alernaiva anaganden. År Låg dödlighe Huvudalernaiv Hög dödlighe Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 2006 82,8 78,5 82,8 78,5 82,8 78,5 2010 83,5 79,4 83,3 79,2 82,8 78,5 2020 85,2 81,6 84,3 80,8 82,8 78,5 2030 86,9 83,7 85,1 82 82,8 78,5 2040 88,4 85,6 85,8 82,9 82,8 78,5 2050 89,8 87,4 86,3 83,6 82,8 78,5 TABELL 5. DÖDLIGHET (MEDELLIVSLÄNGD I ÅR). ALTERNATIVA ANTAGANDEN. KÄLLA: SCB (2006). Tabell 6 visar anaganden över neomigraion i de alernaiva scenarierna. Skillnaden i neomigraionen mellan scenarierna med de höga och de låga anagande blir sörre med åren, och 2050 skiljer de så mycke som 23 000 personer. Neomigraion i usenal. Alernaiva anaganden. År Låg neomigraion Huvudalernaive Hög neomigraion Inv. Uv. Neo Inv. Uv. Neo Inv. Uv. Neo 2006 74,7 37,8 36,9 78,8 37,8 41,0 80,7 37,8 42,9 2010 58,1 41,0 17,1 67,4 41,4 25,9 72,9 41,0 31,9 2020 56,4 43,7 12,7 70,8 46,0 24,8 84,6 46,4 38,3 2030 57,3 44,0 13,2 71,8 47,0 24,7 89,2 49,5 39,7 2040 57,4 44,2 13,2 72,0 47,9 24,1 89,5 52,2 37,3 2050 57,6 44,7 12,9 72,3 48,7 23,6 90,1 54,2 35,9 TABELL 6. NETTOMIGRATION I TUSENTAL. ALTERNATIVA ANTAGANDEN. KÄLLA: SCB (2006). 3.5.3 Prognoser för andra länder En åldrande befolkning är e inernaionell fenomen, och således är Sveriges siuaion ine unik. Redan inom några år kommer vissa länder a få en högre andel äldre än Sverige. Exempelvis beräknas de a andelen personer 65 år eller äldre (år 2050) kommer a vara 36 % i Japan, 34 % i Ialien och 32 % i Grekland. Dea kan jämföras med Sverige, där 41
andelen personer 65 år eller äldre beräknas vara ungefär en fjärdedel av befolkningen vid samma idpunk. 88 3.6 Inervjuer I följande avsni preseneras inervjuer med represenaner från AP-fonder och banker sam en inervju med en forskare inom pensionsområde vid Lunds universie. 3.6.1 Försa AP-fonden Ossian Ekdahl, chef för bolagssyrning och sraegisk analys vid Försa AP-fonden, känner ill a demografiska förändringar har konsekvenser och kan påfresa pensionssyseme. De har ingen egen syn på den demografiska uvecklingen uan använder daa från Försäkringskassan, som i sin ur använder Saisiska cenralbyrån. Fonden uför en del känslighesanalyser och gör långsikiga inveseringar som sämmer överens med ALM-analyser. 89 I sin placeringssraegi ar Försa AP-fonden hänsyn ill flera risker, bland anna den demografiska. Genom a a sora finansiella risker och på så vis inneha en hög akieandel i sin porfölj, förklarar Ekdahl a Fonden ar hänsyn ill den demografiska uvecklingen. Med den höga akieandelen förvänar de sig a kapiale kommer a ha en bra avkasning över iden. När påfresningarna på pensionssyseme är små ar AP-fonden finansiella risker för a höja avkasningen på kapiale. Beräffande framidens kassaflöden beräar Ekdahl a ubealningarna kommer a bli sörre än inbealningarna redan run 2009/2010 och så kommer de a vara cirka 30 ill 40 år framå. För a minska den demografiska risken har Försa AP-fonden en hög akieandel i sin porfölj, och dessuom har de som mål a ine låa den auomaiska balanseringsmekanismen slå in. Ekdahl menar också a den demografiska risken kan minskas genom bäre kunskaper hos landes pensionssparare om hur de svenska pensionssyseme fungerar. En annan risk som är vikig är a folk ine arbear illräcklig mycke. De vikiga är anale immar som arbeas, och den oala löneuvecklingen. Sedan spelar de på några års sik mindre roll om de är befolkningen som växer eller anale ansällda. 88 SCB (2006) s. 23 24. 89 ALM sår för Asse Liabiliy Modelling. ALM-analysen syfar ill a fassälla fondens sraegiska porfölj. Analysen ar sin ugångspunk i fondens åagande i pensionssyseme sam olika illgångsslags förvänade avkasning, risk och inbördes korrelaioner. 42
Ekdahl förklarar a e missförsånd i den offenliga debaen är a den auomaiska balanseringen skulle vara allvarlig om den akiveras e enskil år, så är de ine. Däremo är de allvarlig om den förblir akiverad under flera år. Ekdahl avsluar med a ge re förslag på vad som kan göras för a minska påfresningarna som en åldrande befolkning har på pensionssyseme: Ökad barnafödsel, ökad invandring, och a den befinliga befolkningen arbear mer. De vå försa förslagen förusäer naurligvis a dessa individer får jobb. Sammanage är de, i de svenska pensionssyseme som i alla andra pensionssysem, så a den oala produkionen avgör hur höga pensionerna kan bli. 3.6.2 Fjärde AP-fonden Göran Schuber, chef för affärs- och riskkonroll, på Fjärde AP-fonden beräar a fonden indirek ar hänsyn ill den demografiska uvecklingen i sin placeringssraegi genom a säa samman porföljen för a minimera risken a den auomaiska balanseringen ska akiveras. I perioder när pensionssyseme är usa för spänningar försöker fonden parera effekerna av ofördelakiga demografiska förändringar genom a få en bra avkasning på kapiale som de förvalar. Dea leder sannolik ill en någo högre andel akier i porföljen. Schuber förklarar a Fjärde AP-fonden ine gör några egna prognoser över den demografiska uvecklingen uan använder sig av Försäkringskassans årsredovisning av de svenska pensionssyseme och därmed SCB:s demografiska prognoser. Emellerid anser Schuber a SCB:s anagande om den höga neoinvandringen i slue av prognosiden kan ifrågasäas. I ALM-analysen gör fonden sokasiska simuleringar, där fondens avkasning, förvärvsfrekvensen och inflaionen ingår, för a få en fördelning av simulerade pensioner fyrio år framå i iden. Vi väljer den sammansäning av vår sraegiska porfölj som ger bäs avvägning mellan medianufall och risk, säger Schuber. Fjärde AP-fonden simulerar många scenarier för framida kassaflöden, men inge scenario där den demografiska uvecklingen är kopplad ill den makroekonomiska uvecklingen. Däremo använder fonden sig av Konjunkurinsiues prognoser över den framida förvärvsfrekvensen. Pensionssyseme är finansiell sabil ack vare den auomaiska balanseringen, förklarar Schuber. De vi ser är en uppenbar risk för auomaisk balansering, dels därför a balansale är nära e, dels därför a prognoser pekar på a neobealningarna kommer a vara negaiva. Ändå finns en god chans a undvika den auomaiska balanseringen och 43
därmed säkerhessälla pensionerna under förusäning a den svenska ekonomin främs förvärvsfrekvensen och AP-fondernas avkasning ine uvecklas allför svag. Schuber har idenifiera några risker i pensionssyseme. På medellång sik (5 10 år) kan e fall i förvärvsfrekvensen leda ill a den auomaiska balanseringen akiveras. Den finansiella sabilieen hoas ine av dea, efersom de endas är risken för den auomaiska balanseringen som ökar. På lång sik (15 20 år) ugör den demografiska uvecklingen e ho mo pensionssyseme. Demografiska förändringar ar dock id för a få genomslag; barn som föds idag blir ju yrkesverksamma förs om jugo år. En annan risk är a AP-fonderna får en dålig avkasning, men Schuber illägger a AP-fondernas kapial endas ugör en mindre del (cirka 12 %) av pensionssysemes illgångar. De finns också poliiska osäkerheer, men denna risk är mycke mer spekulaiv. Pensionssyseme har nämligen en skuld ill saen som uppkom i samband med pensionsreformen och denna har man skjui upp ill bealning längre fram i iden. AP-fonderna spekulerar ine på finansmarknaden, efersom de ine får a för höga risker, men samidig ska fonderna a risker för a få bra avkasning. Vi är ålagda a förvala kapial med låg risk, avsluar Schuber. Men om vi bara minimerar [de finansiella] riskerna skulle vi ine få någon bra avkasning. De vi gör är a a risker på e konrollera sä för a därigenom uppnå en god avkasning. 3.6.3 Handelsbanken Roger Henriksson, försäkringsansvarig för flera Lund- och Malmö-konor, vid Handelsbanken i Lund Ciy uppfaar den demografiska uvecklingen som Sverige sår inför som e ydlig problem. Var och en kommer a behöva a mer ansvar själva i framiden. Vi på Handelsbanken ugår från a pensionssyseme kommer a ändras och göras om längre fram; dea på grund av a den svenska befolkningen blir äldre, färre kommer a arbea samidig som många sluar arbea redan innan 65 år. Dagens pensionsavgif på 16,5 % av förvärvsinkomsen kommer ine a vara illräcklig för a kunna finansiera inkomspensionen i framiden med en all äldre befolkning. All fler är dessuom sjukare i sörre grad än idigare, och får Sverige ine buk med sjukalen kommer folk forsäa a slua arbee i förid. Dessuom är de många som suderar vidare och kommer u senare på arbesmarknaden. Henriksson anser likväl a Sverige har e bra pensionssysem idag, efersom garanipensionen är en bra grundplå för alla. 44
Enlig Henriksson visar prognoser om framidens pensionssparande på en sörre eferfrågan på priva pensionssparande, och han ror a sparande kan ske i olika former. Exempelvis kan man se si husköp som en form av pensionssparande. Bankerna kan ge belåningsurymme å husägare som har beala av sina lån på huse. De gör a dessa kan få u kapial eller pension i ubye mo a huse sälls som säkerhe. Enlig prognoser kommer den allmänna pensionen illsammans med jänsepension a ugöra 65 % av den genomsniliga lönen de sisa åren innan pensioneringen. Yerligare 25 % ugörs av priva sparande. Toal se får en genomsnisindivid 90 % av sin idigare lön a leva på efer pensionen. Om man jämför bankernas verksamhe före och efer den senase pensionsreformen har försäkringar få en mycke sörre del av bankernas verksamhe än idigare. Handelsbanken arbear mer akiv med pensionsfrågor idag, efersom kunderna har blivi mer akiva genom premiepensionen och de orangea kuvere. 90 Våra kunder är mer medvena och posiiva ill fondsparande. Handelsbanken ger individuell rådgivning och vilken yp av pensionssparande som banken rekommenderar beror på hur gammal individen är. Banken ar i beakande individens riskbenägenhe, och rekommenderar därefer. Med anke på a unga individer har en längre placeringshorison rekommenderas a de innehar en sörre andel akier i si sparande, och när individen blir äldre rekommenderar banken mindre riskfyll sparande. Hur banken rekommenderar beror också på individens inkoms: Är individen hög- eller lågavlönad? Sudener eller arbeslösa har exempelvis ine så mycke a avvara inför framiden. Handelsbanken brukar rekommendera individer run 30 år, som har jobba några år och ofa i samband med a de köper hus eller börjar skaffa familj, a börja pensionsspara. Den genomsniliga åldern för a börja pensionsspara priva ligger också run 30 år, konsaerar Henriksson. Handelsbankens kunder är ine oroliga för a de nya pensionssyseme ska ge dem för låga pensioner. Åren 2000 2001 var fler oroliga för sin pension än idag, vilke har mycke a göra med media; ariklar i idningar och dagspress. När de orangea kuvere skickas u kommer de ofa in kunder som är oroliga och vill diskuera si pensionssparande, men de gäller speciell individer som pensioneras inom e ill vå år. Två redjedelar av förvärvsinkomsen är ine mycke a få i pension, forsäer Henriksson. Därför är e priva pensionssparande vikig för den som ine ycker a de räcker för a kunna leva e dräglig liv efer 90 I de orangea kuvere, som skickas u varje år ill alla pensionssparande individer, kan individen följa hur egna konon för inkoms- och premiepension uvecklas. 45
65 år. Som exempel nämner han AMF Pensions reklamfilm på v som visar a man kan ha e rik liv även efer 65 år. De vikiga är a individen änker på framiden. E priva pensionssparande fungerar som e komplemen ill de allmänna pensionssyseme. Bankerna kan därför minska den demografiska risken genom a bland anna hjälpa ill med olika lösningar för den enskilde individen, förklarar Henriksson. Bankerna kan däremo ine göra så mycke för a avlasa syseme när befolkningen åldras. Visserligen har banken en funkion a så ill hjälp med riskkapial så a handlingskrafiga individer kan sara föreag och ansälla personal, och därigenom kan bankerna bidra med a inbringa sociala avgifer, reflekerar Henriksson. De har beydelse huruvida pensionsplanerna, som bankerna erbjuder ill föreag, är fonderade eller ickefonderade med avseende på den demografiska uvecklingen, menar Henriksson. De blir sörre problem med en ofonderad lösning. När Handelsbanken gör pensionsplaner för föreag använder de sig enbar av fonderade lösningar, där föreagen gör reella avsäningar och säer av en premie. En fonderad lösning är en säkrare lösning för kunderna med anke på om föreage går i konkurs så finns pensionsmedle avsa å dem. Så är de ine vid en ofonderad lösning där fordringsägarna kan vara många och de är ine säker a de blir någo över ill arbearnas föreagsbealda pensioner, avsluar Henriksson. 3.6.4 Färs & Frosa Sparbank Anders Hansson, ansvarig för Spara & Placera priva, på Färs & Frosa Sparbank 91 i Lund beräar a de var förs i samband med reformen av de svenska pensionssyseme som han insåg a vi sår inför problem. De sod klar a man var vungen a göra om de gamla syseme, efersom de ine fungerade. Man kan ine ha e sysem där man jobbar några få år, och sedan bara ar de lugn. Demografin måse as på sörsa allvar klargör Hansson, och beräar a 40-aliserna har vari dukiga på a spara, och a de nu kommer a börja konsumera i samband med sin pensionering. De kan änkas a de köper lägenhe i Thailand eller i Frankrike i mycke sörre omfaning än idigare generaioner. Han forsäer med a förklara a de nya pensionssyseme är robus på så vis a demografiska förändringar endas påverkar nivån på pensionen. Genom högre delningsal, blir pensionen lägre. Syseme kommer med andra ord a hålla finansiell när befolkningen åldras. Frågan är snarare hur sor 91 Färs & Frosa Sparbank är en frisående sparbank där Sparbanksifelsen Färs & Frosa är majoriesägare (70 %) och Föreningssparbanken äger reserande (30 %). 46
sänkning av pensionen som vi är villiga a accepera, anser Hansson och funderar över om våra poliiker har förså dea. Likväl ror han a AP-fonderna klarar av sina illväxmål och kan leverera avkasning, efersom de är genomlysa insiuioner. Pensionsreformen har påverka bankernas verksamhe påaglig, konsaerar Hansson. Innan pensionsreformen fungerade banken som rådgivare för priva pensionssparande, men när reformen genomfördes blev de inressan för bankerna a informera om den allmänna pensionen sam jänsepensionen efersom individen måse välja förvalare ill dessa. Idag sysslar bankerna därför med alla re delarna: Den allmänna pensionen, jänsepension och priva pensionssparande. De handlar mycke mer om helheen idag, menar Hansson. Däremo har han ine märk av någon förändring på eferfrågan på individuell pensionssparande. Kunskapen bland kunder är sörre. Många är på de klara över a de kommer a bli sämre i fråga om sorleksnivån på pensionen. Folk kommer a spara mer priva, men de är ine säker a de väljer priva pensionssparande. Hansson ser en växande marknad, och för bankens del blir alla re delarna mer beydelsefulla. De bankerna kan göra för a minska den demografiska risken är a erbjuda sparande. Egenligen blir de upp ill dig själv a lösa din försörjning [ ], man kan ine lia på någon annan säger Hansson. I samband med a de orangea kuvere skickas u är kunderna fler som bekymrar sig över sin pension, samidig har medveenheen öka. Varken kunderna eller vi på banken praar om demografi i ordalag, men i anken finns de nog. De är oerhör vikig vad banken rekommenderar ill kunderna. Ofa rekommenderas a börja pensionsspara idig efersom du då har nya av räna-på-räna-effeken och därför ine behöver spara så mycke. Alla ska dock ine pensionsspara, och för den enskilde individen kan e anna sparande isälle passa bäre. Om man ine jänar så mycke kan man ine dra nya av skaeavdrag exempelvis. Dea gör a när man går upp i ålder och i lön blir de mer fördelakig a pensionsspara priva. Hansson förklarar a anledningen ill a priva pensionssparande är vikig, beror på a pensionssparande ine bara är ill för a fylla u den saliga pensionen uan också för a ge sörre frihe ill individerna a själva välja pensionsålder. Man ska börja fundera på a sara e pensionssparande i samband med de försa jobbe, under de försa arbesåre. De handlar ine om några sora summor som man ska pensionsspara när man är ung, uan i ak med a live går fram ökar man sparande. Man ska änka på 47
vad man vill göra i live; köpa hus, bil och sommarsuga exempelvis. Samidig poängerar Hansson a de är vikig a individen ine känner sig lås, vilke innebär a de kan vara bra med e mer illgänglig sparande också. Sparande ska allså ine vara saisk uan de har med lives olika skeenden a göra, säger Hansson. Många börjar pensionsspara redan run 20 ill 25 år, men den åldersgränsen förflyas uppå. Näsa åldersgrupp som börjar pensionsspara är run 30 ill 35 år, ofa i samband med a de köper hus och då börjar fundera över vad de kan göra med pengarna som blir över efer ränebealningar och amoreringar. Generell se rekommenderar banken akiefonder om individen har lång id kvar ill sin pension. Närmar sig individen pensionsåldern rekommenderar man mindre riskfyllda placeringar, och därför illhandahåller banken generaionsfonder å kunderna. Samidig konsaerar Hansson a akier slår ränor, och så kommer de anagligen a bli i framiden också. Kunderna inresserar sig väldig lie för pension i allmänhe, och de är framför all i samband med uskicke av de orangea kuvere som man kan se en ydlig puckel med frågor från kunder, förklarar Hansson och avsluar med a säga a banken erbjuder fonderade lösningar ill föreagsägare och ansällda uan någon aspek på den demografiska uvecklingen. 3.6.5 Agnea Kruse, Lunds universie Agnea Kruse, lekor på naionalekonomiska insiuionen på Lunds universie, konsaerar a demografiska förändringar är inbyggda i de nya pensionssyseme, vilke gör a syseme är sabil. Om livslängden ökar eller arbeslösheen siger, as de om hand av balanseringen, och pensionerna blir auomaisk lägre. Kruse förklarar a pensionssyseme är finansiell illräcklig robus för a klara av en åldrande befolkning, men däremo är de oydligare om de är de poliisk. 92 Enlig pensionssysemes årsredovisning kommer individer födda 1990 a få 14 % mindre i pension än de som är födda på 1940-ale om de går i pension vid 65 års ålder, på grund av en all högre medellivslängd, förklarar Kruse. Hon hänvisar ill en abell som åerfinns som Tabell 7 i syfe a illusrera exemple. 90-aliserna kan dock komma upp i samma nivå som 92 E poliisk robus pensionssysem är mindre känslig för regeringsskifen och poliiska beslu eller löfen, och kan sägas så på egna föer. 48
40-aliserna genom a arbea 2 år och 2 månader längre, och ändå få en längre åersående genomsnilig id som pensionär. Medellivslängd och pensionsålder Årskull född år fyller 65 år Prognosisera delningsal vid 65 Livslängdsförändringens påverkan på pensionen vid 65 Pensionsålder för a neuralisera livslängdens påverkan på pensionen Åersående genomsnilig id som pensionär 1940 2005 15,7 65 år 18 år och 6 mån 1945 2010 16,1 2 % 65 år och 4 mån 18 år och 7 mån 1950 2015 16,4 4 % 65 år och 8 mån 18 år och 7 mån 1955 2020 16,8 6 % 65 år och 11 mån 18 år och 10 mån 1960 2025 17 8 % 66 år och 2 mån 19 år och 1 mån 1965 2030 17,3 9 % 66 år och 5 mån 19 år och 2 mån 1970 2035 17,5 10 % 66 år och 7 mån 19 år och 4 mån 1975 2040 17,7 12 % 66 år och 10 mån 19 år och 5 mån 1980 2045 17,9 12 % 67 år 19 år och 6 mån 1985 2050 18,1 13 % 67 år och 1 mån 19 år och 8 mån 1990 2055 18,1 14 % 67 år och 2 mån 19 år och 10 mån TABELL 7. MEDELLIVSLÄNGD OCH PENSIONSÅLDER. KÄLLA: PENSIONSSYSTEMETS ÅRSREDOVISNING 2004. Ofa handlar debaen om sorleksnivån på pensionen, men Kruse vill isälle beona a den vikiga frågan är: Vad räcker pensionerna egenligen ill? Konsumionsurymme blir ju mindre om priserna siger. Kommer sjukvården a bli dyrare? Ökar boendekosnaderna? AP-fonderna har en vikig roll som bufferfond genom balansale (värde av framida pensioner plus bufferfonden dividera med pensionsskulden) efersom balanseringen akiveras om illgångarna undersiger skulderna, menar Kruse. Enlig beräkningar som gjors får vi [i Sverige] cirka 50 % av snilönen de sisa fem åren i yrkeslive i allmän pension, och ill de illkommer avalspension (10 %) och priva pensionssparande (10 %). 93 Via de orangea kuvere blir bankerna och försäkringsbolagen akiva. Deras roll är också vikig, förklarar Kruse, samidig som hon är bekymrad över den informaionen som flerale banker förmedlar å speciell unga personer a börja pensionsspara i idig ålder. Kruse upplyser a hon själv aldrig rekommenderar unga personer a pensionsspara. De är ine allid gynnsam a binda upp sig ill 55 år som man ofa gör i 93 L. Flood, Vilka pensioner får framidens pensionärer? i Ekonomisk Deba (2004:3) s. 16 30. 49
priva pensionssparande. De är mycke som kan hända ill dess och som man vill göra. A skaffa barn och köpa hus exempelvis, och de är fakisk också e pensionssparande illägger Kruse. De man ska fråga sig är vilken sparform som passar mig bäs. Den demografiska risken har man redan minska i de svenska pensionssyseme, förklarar Kruse, genom a de är finansiell robus. De kan änkas a risken kan minskas yerligare genom a pensionsspararnas kunskaper ökar om hur olika fakorer påverkar pensionen. Exempelvis om din kohor 94 lever längre får du högre pension genom a arbea längre. Däremo ror Kruse ine a en ökad invandring är lösningen, efersom dessa personer också får pensionsräer och så småningom också kommer a a u en pension. Isälle skulle pensionssysemes finansiella sabilie påverkas posiiv om invandrarna som redan finns här i Sverige kunde komma läare u på arbesmarknaden. De svenska pensionssyseme ger dessuom pensionsrä för barnår, och uppmunrar på så vis ill a skaffa fler barn, men Kruse påpekar, a folk enderar a änka mer på föräldraförsäkringen. Sörre ho mo pensionssysemes finansiella sabilie är fakorer som gör a balanseringen ulöses sam den poliiska sabilieen. Dessuom påalar Kruse a de sniindex som används för a räkna upp illgångarna kan vara besvärlig. Tillgångarna växer med e index som är förändringen i genomsnislön. Avgifsunderlage förändras däremo med hur hela summan löner förändras (summaindex). Probleme uppsår om lönen y ökar, arbeskrafen N L minskar och lönesumman y. N L hålls konsan, efersom summaindex förblir konsan samidig som sniindex blir posiiv och därför ger pensioner som ine kan äckas av avgifsinkomserna. Kruse avsluar med a ala om a pensionerna ine bara påverkas av vad vi själva gör uan också av vad andra gör. Ändrar individerna insällning, och exempelvis priorierar friid högre och därför arbear delid isälle för helid får de en direk effek på allas pensioner via indexeringen. 94 Kohor används ofa i demografiska sammanhang och beecknar en grupp personer med gemensamma känneecknen, i de här falle är de födelseåre som avses. 50
4. Analys Kapile inleds med a dels beskriva re fikiva makroekonomiska scenarier, och dels analysera hur dessa scenarier påverkar pensionerna. Hur demografiska förändringar inverkar finansiell på pensionssyseme analyseras i e makroekonomisk sammanhang med hjälp av försörjningsbördan. Likaså analyseras huruvida de går a förebygga en demografisk ofördelakig uveckling för e pensionssysem. Vidare analyseras hur demografiska förändringar kan påverka den poliiska risken i pensionssyseme. Kapile avsluas med en analys av rollerna som AP-fonderna, bankerna och individerna har i de svenska pensionssyseme. 4.1 Tre fikiva makroekonomiska scenarier I analysen används re fikiva makroekonomiska scenarier som benämns grund, opimisisk och pessimisisk. I de olika scenarierna anas de a produkiviesuvecklingen är konsan, liksom den årliga avkasningen på finansmarknaden och sysselsäningsgraden. De som skiljer scenarierna å är olika anaganden för sorleken på sysselsäningen sam den årliga avkasningen på finansmarknaden som besämmer förränningen på pensionsfonder och bufferfonden. De opimisiska scenario har en mer posiiv makroekonomisk uveckling ( = 80 %, r = 5 %), och de pessimisiska en mer negaiv ( = 73 %, r = 1 %). Grundscenario ugör en medelväg däremellan ( = 77 %, r = 3 %), och kan sägas likna dagens siuaion. De opimisiska scenario med sörre sysselsäningsgrad och högre avkasning på finansmarknaden påverkar inkoms- och premiepensionen posiiv. Ekvaion (11) 95 visar kassaflöde ur e makroekonomisk perspekiv, där en högre sysselsäningsgrad () innebär a en sörre andel av befolkningen i arbesför ålder bealar in den lagsadgade pensionsavgifen ill pensionssyseme. Inkomspensionen blir med andra ord högre ju sörre sysselsäningen är. Efersom premiepensionen besäms av avkasningen på finansmarknaden (r) blir den högre ju bäre värdeuvecklingen har vari på finansmarknaden. Även bufferfonden påverkas posiiv av e opimisisk scenario, vilke ydligas illuseras med ekvaion (13). 96 En hög avkasning på bufferfonden minskar således risken för a den auomaiska balanseringen akiveras, vilke ger pensionsspararna en sörre pension än när mekanismen har vari ulös. p1 h H 1 1 P 1 p h 95 Ekvaion (11): ( y N ) r F G ( p N ) ( F F ) 0. w h 96 Ekvaion (13): BF ( 1 r ) 1 BF 1 G. L 51
De pessimisiska scenario ger däremo lägre inkoms- och premiepension, sam ökar risken för a bufferfonden behöver illföra illgångar ill pensionssyseme för a finansiera pensionsubealningar, efersom färre individer har e arbee och därmed bealar in den lagsadgade pensionsavgifen. Anledningen ill a inkoms- och premiepensionen blir lägre är den lägre sysselsäningsgraden och den lägre avkasningen på finansmarknaden. Efersom pensionerna i de svenska pensionssyseme är avgifsrelaerade uppmunras individer i alla åldrar ill a arbea länge och mycke då den framida pensionen beror av vad individerna har beala in ill syseme. Hur sysselsäningen uvecklas är således av sor beydelse för de enskilda individerna. En arbesmarknad som sysselsäer en sörre andel av befolkningen är därför av inresse för såväl nuvarande som framida pensionärer. 4.2 Demografin och pensionssyseme Demografiska förändringar såsom låg fruksamhe och låg moralie påverkar e pensionssysem negaiv, efersom dessa förändringar på lång sik resulerar i a befolkningen åldras. När en ogynnsam demografisk uveckling förändrar befolkningens sammansäning kan de resulera i a pensionssysemes skulder översiger illgångarna. I de svenska pensionssyseme ulöses i dessa fall den auomaiska balanseringen. De fikiva pensionskonona och ugående pensioner räknas upp långsammare ills balansale åerigen är lika med eller sörre än e. Därefer sker uppräkningen som vanlig med förändringen i genomsnisinkomsen. Med andra ord bromsas uppräkningen in för a syseme ska kunna beala u så sora pensioner som de har råd med. En åldrande befolkning kan således påverka den svenska inkomspensionen negaiv via denna broms, och de är också därför som pensionssyseme är finansiell sabil. Delningsalen, å andra sidan, ar hänsyn ill förändringar i medellivslängden. En ökad medellivslängd gör a den samlade pensionsbehållningen ska räcka ill i flera år. Därför blir delningsalen högre för de yngre generaionerna när medellivslängden ökar efersom dessa al i princip speglar den åersående medellivslängden. Därmed blir inkomspensionen såväl som premiepensionen för dessa generaioner lägre. Bufferfonden kan också påverkas av en åldrande befolkning på så vis a den blir mindre när illgångar behöver illföras pensionssyseme för a kunna beala u pensioner å landes pensionärer. Vad kan vi då säga uifrån befinliga prognoser om den svenska demografiska uvecklingen? 52
4.2.1 Försörjningsbördan För Sverige, liksom för flera andra länder, innebär de demografiska förändringarna a befolkningen åldras. Denna förändring kan mäas med försörjningskvoen, eller försörjningsbördan som den också kallas i daglig al. De är vikig a ine felolka begreppe försörjningsbörda, efersom en sigande försörjningsbörda kan missuppfaas som a pensionsavgifen (belasningen) på arbesagarna blir sörre, vilke ine behöver vara falle. All sedan reformen är de svenska pensionssyseme avgifsbesäm, vilke har ge möjligheen a jusera pensionerna isälle för pensionsavgifen. Därmed har man försök säkersälla a arbesagarna ine kommer a belasas för mycke i framiden. Emellerid kan man invända mo begreppe försörjningsbörda, såväl den demografiska som den ekonomiska, efersom båda har vissa svagheer. Den demografiska anar a personer är ekonomisk akiva eller inakiva beroende på sin ålder, medan den ekonomiska ine ar hänsyn ill a alla ine arbear helid. Ekdahl (Försa AP-fonden) poängerar a de är anale arbeade immar i ekonomin som räknas. Därför skulle man kunna finslipa den ekonomiska försörjningskvoen och således kunde begreppe beaka anale arbes- och pensionsimmar i ekonomin isälle för anale sysselsaa och anale pensionärer. Tabell 8 visar demografiska och ekonomiska försörjningskvoer enlig SCB:s huvudscenario. Försörjningskvoer enlig SCB:s huvudscenario Ekonomisk försörjningskvo Demografisk försörjningskvo Låg sysselsäningsgrad (73%) Dagens sysselsäningsgrad (77%) Hög sysselsäningsgrad (80%) 2006 0,29 0,40 0,38 0,37 2020 0,38 0,52 0,49 0,47 2035 0,44 0,60 0,57 0,55 2050 0,43 0,60 0,56 0,54 TABELL 8. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S HUVUDSCENARIO. Av Tabell 8 framgår a såväl den demografiska som den ekonomiska försörjningskvoen kommer a siga i framiden. Den demografiska försörjningskvoen alar om a de i år (2006) finns 1/0,29 = 3,45 individer i arbesför ålder per pensionär och a dea anal kommer a minska ill 1/0,43 = 2,33 individer (2050). De syns också a den ekonomiska försörjningskvoen är sörre än den demografiska. Dea beror på a den ekonomiska försörjningskvoen ar hänsyn ill a alla ine arbear. Vid en svag makroekonomisk uveckling blir således den 53
ekonomiska försörjningskvoen sörre, efersom färre individer är sysselsaa jämför med en sarkare makroekonomisk uveckling. Om dagens sysselsäningsgrad på 77 % förblir konsan kommer anale sysselsaa individer per pensionär a minska från 1/0,38 = 2,63 (2006) ill 1/0,56 = 1,79 (2050). Efersom de svenska pensionssyseme är avgifsbesäm och ill sörsa delen e fördelningssysem, innebär en sörre försörjningskvo e öka ryck på pensionssyseme. De ar sig i uryck genom a inkomspensionen blir lägre, enlig ekvaion (7). 97 Den demografiska och ekonomiska försörjningskvoen påverkas givevis av hur den demografiska uvecklingen forsäer. Högre fruksamhe, högre moralie och högre invandring (give a majorieen som invandrar är i arbesför ålder) är fakorer som förmildrar försörjningsbördan. Tabell 9 11 visar försörjningskvoerna för dessa alernaiva demografiska anaganden. Försörjningskvoer enlig SCB:s scenario med hög fruksamhe Ekonomisk försörjningskvo Demografisk försörjningskvo Låg sysselsäningsgrad (73%) Dagens sysselsäningsgrad (77%) Hög sysselsäningsgrad (80%) 2006 0,29 0,40 0,38 0,37 2020 0,38 0,52 0,49 0,47 2035 0,43 0,59 0,56 0,54 2050 0,42 0,57 0,54 0,52 TABELL 9. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG FRUKTSAMHET. Försörjningskvoer enlig SCB:s scenario med hög moralie Ekonomisk försörjningskvo Demografisk försörjningskvo Låg sysselsäningsgrad (73%) Dagens sysselsäningsgrad (77%) Hög sysselsäningsgrad (80%) 2006 0,29 0,40 0,38 0,37 2020 0,37 0,50 0,47 0,46 2035 0,40 0,55 0,52 0,50 2050 0,37 0,51 0,49 0,47 TABELL 10. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG MORTALITET. 97 P Ekvaion (7):. p N y N L 54
Försörjningskvoer enlig SCB:s scenario med hög invandring Ekonomisk försörjningskvo Demografisk försörjningskvo Låg sysselsäningsgrad (73%) Dagens sysselsäningsgrad (77%) Hög sysselsäningsgrad (80%) 2006 0,29 0,40 0,38 0,37 2020 0,37 0,51 0,48 0,47 2035 0,42 0,58 0,55 0,53 2050 0,41 0,57 0,54 0,52 TABELL 11. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG INVANDRING. Dessa alernaiva scenarier gjorda av SCB innebär likväl a försörjningsbördan kommer a öka, men ine full lika mycke som den skulle ha gjor vid SCB:s huvudscenario. Efersom SCB:s anaganden beräffande abellerna grundar sig på a endas en demografisk förändringsfakor varieras, visar de hur Sveriges försörjningsbörda förändras när övriga förändringsfakorer hålls konsana enlig huvudalernaive. Tabellerna visar a försörjningsbördan blir mindre framför all när moralieen är hög, och a den ine minskar lika mycke av hög fruksamhe och hög invandring. Den högre fruksamheen och invandringen har en lien posiiv effek på försörjningsbördan vid en jämförelse med SCB:s huvudscenario. Låg fruksamhe, moralie och invandring har däremo en beungande effek på försörjningsbördan. Tabell 12 14 visar försörjningskvoerna för dessa demografiska anaganden. Försörjningskvoer enlig SCB:s scenario med låg fruksamhe Ekonomisk försörjningskvo Demografisk försörjningskvo Låg sysselsäningsgrad (73%) Dagens sysselsäningsgrad (77%) Hög sysselsäningsgrad (80%) 2006 0,29 0,40 0,38 0,37 2020 0,38 0,52 0,49 0,47 2035 0,45 0,61 0,58 0,56 2050 0,45 0,62 0,59 0,57 TABELL 12. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG FRUKTSAMHET. 55
Försörjningskvoer enlig SCB:s scenario med låg moralie Ekonomisk försörjningskvo Demografisk försörjningskvo Låg sysselsäningsgrad (73%) Dagens sysselsäningsgrad (77%) Hög sysselsäningsgrad (80%) 2006 0,29 0,40 0,38 0,37 2020 0,39 0,53 0,50 0,48 2035 0,47 0,64 0,61 0,59 2050 0,49 0,67 0,64 0,61 TABELL 13. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG MORTALITET. Försörjningskvoer enlig SCB:s scenario med låg invandring Ekonomisk försörjningskvo Demografisk försörjningskvo Låg sysselsäningsgrad (73%) Dagens sysselsäningsgrad (77%) Hög sysselsäningsgrad (80%) 2006 0,30 0,40 0,38 0,37 2020 0,39 0,53 0,50 0,48 2035 0,46 0,63 0,59 0,57 2050 0,45 0,62 0,59 0,57 TABELL 14. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG INVANDRING. Tabellerna 12 14 visar a försörjningsbördan blir sörre av låga anaganden hos fruksamheen, moralieen och invandringen. Sörs blir bördan vid en låg moralie, medan en låg fruksamhe och invandring ger ungefär lika sor negaiv effek på försörjningskvoen. En sörre försörjningsbörda behöver emellerid ine beyda a pensionerna ine kan finansieras. Precis som Kruse konsaerar är demografiska förändringar inbyggda i pensionssyseme, och pensionerna påverkas auomaisk när dessa inräffar. Ökar medellivslängden, minskar pensionerna genom delningsalen. Minskar anale individer i arbesför ålder och därmed anale sysselsaa, minskar pensionerna likaså via akiveringen av den auomaiska balanseringen. Denna mekanism gör a de svenska pensionssyseme är finansiell sabil. 4.2.2 Befolkningens sammansäning Efersom demografiska förändringar lång fram i iden redan idag påverkar pensionssysemes illgångar och skulder, kan dessa förändringar avläsas och analyseras i pensionssysemes balansräkning. Därmed kan man åminsone eoreisk förebygga en ogynnsam demografisk uveckling för pensionssyseme både på e direk och indirek sä. I de svenska pensions- 56
syseme har man dels försök lösa de indirek genom den auomaiska balanseringsmekanismen och delningsalen, dels direk genom föräldraförsäkringen och genom a ge pensionsrä för barnår och på så vis uppmunra ill barnafödande. På de indireka säe låer man den demografiska uvecklingen ha sin gilla gång, medan på de direka säe försöker saen syra den demografiska uvecklingen. Som Kruse påpekar enderar individer ofa a änka mer på föräldraförsäkringen än på a de får pensionsrä när de skaffar barn. Någo som fakisk kan e sig naurlig efersom pensionen ligger så lång fram i iden när individer börjar skaffa barn. A ge pensionsrä för barnår kan därför ine ses som huvudanledningen ill a individerna skaffar barn, men de kan mycke väl ses som en bidragande fakor. Anledningarna kan vara flera ill varför många individer väljer a föda barn senare i live ros uppmunran från saen i form av exempelvis föräldraförsäkring och pensionsrä. En anledning kan vara a unga personer ofa ine har e fas arbee, och ofa har svår a komma u på arbesmarknaden. Andra väljer a sudera vidare på universie eller högskola. Efersom många av dessa individer ine har arbea illräcklig mycke för a få u mer än grundnivån i föräldraförsäkringen, kan de vara så a de hellre väljer a väna och skjua upp barnafödande. Andra väljer a sasa på en yrkesmässig karriär, och känner a de är svår a kombinera den rollen med den id och uppmärksamhe som e barn kräver. Sluligen kan den makroekonomiska konjunkuren spela in. A förändra sammansäningen på befolkningen via öka ubud av arbeskrafen, de vill säga via invandring eller via senarelagd pensionsålder, är vanliga förslag på a förbära pensionssysems finansiella hållbarhe. För Sveriges del kan en ökad invandring bidra ill a förmildra försörjningskvoen. Som visades i avsni 4.2.1 har en hög invandring en posiiv effek på försörjningsbördan, även om den effeken är lien. Kruse har därmed rä i a en ökad invandring ine är lösningen för a minska den demografiska risken. Argumene a invandrarna får pensionsräer och därmed också en pension i framiden håller dock ine, efersom de leder ill a en ökad fruksamhe ine heller skulle anses gynnsam. Men som Kruse framhåller är de bäre ur e samhällsekonomisk perspekiv a sysselsäningen i lande siger, än a enbar arbeskrafen ökar. Om ine sysselsäningen siger, hjälper de ju ine a arbeskrafen är sor. Vär a observera är a medellivslängden hos vissa invandrargrupper kan vara lägre än bland svenskfödda individer, vilke i så fall ger e högre neobidrag ill pensionssyseme. En hög 57
invandring kan således påverka försörjningsbördan sam förbära pensionerna via arvsvinsen. En annan aspek är a många invandrade personer väljer a åervända ill sina hemländer, vilke innebär a försörjningsbördan åminsone förmildras under den perioden som dessa personer arbeade i Sverige. I de nya pensionssyseme har man försök a eliminera inciamenen a gå i pension idig. I prakiken kan arbesagarna dock välja a pensioneras redan från 61 års ålder. Dea gäller personer som har haf en illräcklig hög inkoms under live, efersom individer med låga eller inga inkomser alls får garanipension förs när de fyller 65 år. Som Hansson (Färs & Frosa Sparbank) framhöll kan de privaa pensionssparande ge frihe å individerna a själva välja pensionsålder. Emellerid är de höginkomsagare som har sörs nya av dea efersom de kan avvara mer kapial samidig som de kan dra nya av skaeavdrag vid e priva pensionssparande. 4.3 Poliisk risk Pensionssyseme är allså finansiell sabil, men flera av de inervjuade personerna anyder a pensionssyseme ine nödvändigvis kommer a vara poliisk sabil i framiden. Dea ros a pensionssyseme vilar på en bred poliisk grund. Den poliiska risken är mycke spekulaiv som Schuber (Fjärde AP-fonden) framhåller. De är dock en risk som alla pensionssysem är usaa för, aningen mer eller mindre beroende på pensionssysemes uppbyggnad. Pensionssyseme har en skuld ill saen som den någon gång i framiden ska beala illbaka. De är ydlig a dea är en poliisk risk. I valider finns de dessuom en uppenbar risk för valfläsk : A poliiska parier ger generösa löfen i syfe a locka ill sig väljare inför e val. Sorleken på den poliiska risken som de svenska pensionssyseme är usa för beror emellerid främs på hur den demografiska och makroekonomiska uvecklingen forskrider. Som pensionssyseme är uppbygg kommer många individer a få en lägre inkoms- och premiepension om den makroekonomiska uvecklingen är svag samidig som befolkningen åldras. E sådan scenario skulle kunna innebära a fler individer får rä ill olika yper av bidrag på ålderns hös både i form av garanipension (på grund av a de har haf svår a hia arbee och därmed ine jäna illräcklig mycke under live) men också i form av exempelvis bosadsbidrag, vilke belasar sasbudgeen. De svenska pensionssyseme är ju finansiell auonom från sasbudgeen, men ros dea kan syseme allså vara usa för poliisk risk. 58
Många individer som förblir långidsarbeslösa ugör en poliisk risk, efersom många av dessa individer får de svår a uppnå en illräcklig hög livsinkoms för a slippa leva på garanipension på äldre dar, och därmed belasas sasbudgeen. E opimisisk makroekonomisk konjunkurläge minskar dock den poliiska risken, ack vare a fler individer är sysselsaa och kan beala in pensionsavgifen ill syseme. En rörlig arbesmarknad liksom flexibilie hos de arbessökande kan också minska den poliiska risken. Bland anna kan illfälliga jobb bidra ill a färre individer fasnar i arbeslöshe. Risken för a försörjningsbördan blir för sor för a de poliiska makhavarna ska vilja upprähålla de nuvarande pensionssyseme är allså ine obefinlig; speciell märkbar lär dea bli i valider. Många pensionärer eller snar blivande pensionärer kan i kombinaion med en försvagning av sasbudgeen (orsakad av ökade kosnader för a upprähålla pensionärernas välfärd) påverka de poliiska makhavarna så a de besluar sig för a förändra någon komponen i pensionssyseme. Tanken är förvisso a pensionsavgifen på 18,5 % ska förbli oförändrad, men efersom den poliiska risken ine är obefinlig är de möjlig a pensionsavgifen höjs. Dea skulle beyda a belasningen på framidens arbesagare blir sörre. Men med mer beungande skaer på den arbeande delen av befolkningen är de rolig a arbee ine uppmunras och därigenom dras skaebasen ihop. E alernaiv som är a föredra är a uppmunra individerna ill a arbea mer och längre. 4.4 AP-fonderna AP-fonderna kan minska den demografiska risken indirek genom a maximera sin avkasning med avseende på de finansiella riskerna som de åar sig vid placerande av pensionsmedlen, och på så vis undvika den auomaiska balanseringen. Efersom bufferfondens avkasning ingår i balansale kan en posiiv uveckling av bufferfonden moverka en negaiv demografisk eller makroekonomisk uveckling för pensionssyseme, vilke resulerar i a balanseringen ine akiveras. När den är akiverad drabbas de arbeande generaionerna och pensionärerna av en lägre uppräkning av pensionsräer och pensioner. Som Ekdahl (Försa AP-fonden) beräade kommer pensionsubealningarna a översiga inbealningarna redan 2009/2010 och så forgå under de närmase 30 ill 40 åren. Dea behöver dock ine beyda a balanseringen akiveras, men risken för a den ska ulösas är ändå befinlig. E ihållande undersko under 30 ill 40 år är en lång period och därför bör de ine anses osannolik a den auomaiska balanseringen akiveras och förblir akiverad under flera år. En sämre 59
makroekonomisk uveckling som i de pessimisiska scenario skulle kunna innebära a balanseringen akiveras. De skulle också kunna innebära a bufferfonden på lång sik öms, men efersom AP-fonderna får uppa lån i sådana lägen, finns möjligheen a snar åerhäma sig. AP-fondernas sraegiska porföljer besår ill sörsa delen av akier, därefer kommer ränebärande papper och en lien andel alernaiva placeringar. Sörre andelen av AP-fondernas sraegiska porföljer besår av uländska illgångar. Precis som Schuber (Fjärde AP-fonden) framhöll ska AP-fonderna försöka få en bra avkasning och samidig minimera de finansiella riskerna. Sammansäningen på porföljerna visar a en högre akieandel och därmed högre risk och förvänad avkasning, kompleeras med en någo mindre andel ränebärande papper som har lägre risk och förvänad avkasning. Bland de alernaiva inveseringarna finns fasigheer och riskkapialfonder som har en relaiv hög avkasning och risk. AP-fondernas porföljer är därmed väldiversifierade. Placeringsreglerna är väl avvägda och hjälper APfonderna a uppfylla de övergripande måle, nämligen a maximera avkasningen och minimera riskerna, såväl finansiella som demografiska. Däremo kan AP-fonderna liksom andra förvalare ine diversifiera bor den sysemiska risken. Den finns, men genom en god reglering av de finansiella syseme minskar dock denna risk. 4.5 Bankerna Priva pensionssparande ugör e komplemen ill de svenska pensionssyseme, men som pensionssyseme är uppbygg finns de inge som bankerna kan göra för a avlasa syseme vid demografiska ofördelakiga händelser. Däremo kan bankerna bidra med a minska den demografiska risken på pensionssyseme genom individuell rådgivning om den allmänna pensionen och jänsepensionen sam genom a erbjuda individerna e priva pensionssparande. Idag handlar de därför mycke mer om helheen för bankerna, efersom pensionen fakisk kommer från flera olika håll och bankerna har sörre insyn i hur sor pension individerna får via de orangea kuvere. Därför spelar bankerna och även försäkringsbolagen en vikig roll. Henriksson (Handelsbanken) menar a de privaa pensionssparande, i sörre usräckning, kan komma a ske i olika former och precis som Kruse alar han om a man kan se si hus som e pensionssparande. I debaen om den framida pensionen ska man därför ine glömma 60
bor a beaka a pensionen fakisk kommer från flera källor. Den allmänna pensionen ugör bara en av dessa källor. Bankerna har märk av en ökad medveenhe hos sina kunder. Men samidig verkar de som en del pensionssparare börjar fundera på sin pension relaiv sen i live, i samband med när de närmar sig pensionen. En förklaring ill dea kan vara a pensionssyseme är relaiv ny, och a framida pensionssparare kommer a vara mer förberedda. De inervjuade bankerna rekommenderar individer a börja pensionsspara relaiv idig, någon gång mellan 30 och 35 år och ofa i samband med husköp och familjebildning. Bankerna har en vikig roll i pensionssyseme och de är genom deras rådgivning som de kan påverka individerna a välja fonder som ger en bra avkasning, och som idsmässig passar dem. Som Kruse och Hansson (Färs & Frosa Sparbank) påpekar är de ine allid fördelakig a binda upp sig ills man fyller 55 år; e mer illgänglig sparande kan vara bäre för vissa individer. E illgänglig sparande minskar idsrisken, och ger individerna möjlighe a göra anna, båda vänade och ovänade ekonomiska ransakioner. På så vis är de bra a den allmänna pensionen är lagsadgad, efersom individen under live priorierar olika saker. Samidig är de givevis upp ill individen själv a välja hur mycke som denne vill avvara å e priva pensionssparande och e mer illgänglig sparande. 4.6 Produkivie och sysselsäning Som vi har se i avsni 4.2.1 ger en hög fruksamhe liksom en hög invandring en posiiv effek på försörjningsbördan. Denna effek blir i Sveriges fall dock lien, och således är en högre fruksamhe eller en högre invandring var för sig ine en lösning för a minska den demografiska risken. En kombinaion av högre fruksamhe och högre invandring skulle däremo ge en sörre posiiv effek på försörjningsbördan och därmed minska den demografiska risken, men som anydigs idigare i avsni 4.2.2 kan de vara e svår dilemma a lösa poliisk. En hög moralie gav förvisso en sörre posiiv effek på försörjningsbördan, och se ur e naionalekonomisk perspekiv skulle en högre dödlighe minska den demografiska risken som pensionssyseme usäs för. Emellerid är de e scenario som kan uesluas, främs på grund av de medicinska och eknologiska framsegen runom i världen. Därför behövs de någo mer för a de svenska pensionssyseme ska ha kapacie a beala u pensioner som gör a de framida pensionärernas levnadssandard hålls konsan eller ökar. Vad som behövs är hög produkivie och hög sysselsäning; egenligen fler arbeade immar. 61
En ökad produkivie, de vill säga a producera mer med samma mängd resurser, kan åsadkommas genom a kvoen oupu/inpu 98 ökar. Dea kan ske genom förbäringar i föreagens produkion och genom bäre ubildning och uppmunring av forskning och uveckling (FoU). Produkiviesförbäringar kan också simuleras av konkurrens. Fakorer inom föreag som moivaion och ledarskap kan säker också ha beydelse för produkivieen hos arbesagarna, liksom de makroekonomiska konjunkurläge. Därför är e bra ubildningssysem en förusäning för a produkivieen ska öka. Ubildningssyseme ska ge goda kunskaper inom många områden och uppmunra ill högre sudier. Mångkunniga individer kan dessuom bidra ill a rörligheen på arbesmarknaden siger och därmed kan sysselsäningsgraden öka. Föreag som inveserar i personalubildning ökar ine bara moivaionen uan också kompeensen hos de ansällda, och kan därmed bidra ill en ökad produkivie. Efersom produkivie kan approximeras med individernas löneförändringar, innebär de a reallönerna endas kan öka så länge som de råder produkivie om måle är a undvika a inflaionen ar far. Om reallönerna siger mer än produkivieen kommer föreagen a höja priserna (och därmed inflaionen), minska på sina produkionskosnader genom a avskeda arbeskraf eller minska verksamheen. En förusäning för a lönen ska öka är allså a produkivieen också gör de. Emellerid kan de finnas skillnader mellan olika branscher eller sekorer som gör a löneuvecklingen är annorlunda där. Skillnader kan exempelvis finnas i produkionseknologi och konkurrensförhållanden. Som vi har se i avsni 4.2.1 påverkar en sörre sysselsäningsgrad försörjningskvoen posiiv, men egenligen säger sysselsäningsgraden ingening om hur mycke individerna jobbar; hel- eller delid. Ekdahl (Försa AP-fonden) har därför en poäng i a anale immar spelar en beydande roll för hur sora pensionerna blir. Fler arbeade immar ger en sörre produkion, och framför all inbringar de mer pensionsavgifer ill pensionssyseme. 4.7 Ege ansvar I samband med reformen fick pensionsspararna e ege ansvar för si pensionssparande, och därmed har de också blivi mer akiva i vale av fonder och fondförvalare. E ansvar som, enlig de inervjuade bankerna, framför all oroar dem som närmar sig sin pension, men 98 Oupu (ex. anal producerade enheer), inpu (ex. anale arbeade immar). 62
som majorieen av befolkningen än så länge ine verkar bekymra sig så mycke om. Pensionsspararna kan påverka den allmänna pensionen genom deras oala förvärvsinkoms (y), när de börjar arbea (h w ), när de går i pension (h p ) och genom deras val av fonder ill premiepensionen. Individerna har givevis e ege ansvar a lära sig och illägna sig kunskap om hur de svenska pensionssyseme fungerar. Frågan är dock hur den här kunskapen ska komma pensionsspararna illgodo. Försäkringskassan har läförsåelig informaion om hur pensionssyseme fungerar, där de ydlig framgår hur individerna kan påverka sin pension. Genom de orangea kuvere får pensionsspararna en överblick över sin framida pension, och kan därigenom förändra si agerande (ex. arbea mer, arbea längre, försöka bya ill e högre beal arbee). Samidig kan sörre kunskap om hur avkasningen på akier och ränebärande papper beror på den makroekonomiska uvecklingen bidra ill a fler individer lyckas med sina fondplaceringar. Här har bankerna en cenral roll vid rådgivningen, där de informerar pensionsspararna om de finansiella riskerna som finns för respekive illgångsslag. Möjligen skulle sörre kunskap om inveseringseori och pensionssyseme kunna läras u å eleverna i gymnasieskolan för a dessa individer, som relaiv snar räder in på arbesmarknaden, försår bäre hur olika omsändigheer och fakorer påverkar deras pensioner senare i live. Varken den makroekonomiska eller demografiska uvecklingen är ju någo som individerna själva kan påverka, men likväl är de egna ansvare i pensionssyseme lika sor oavse hur framiden uvecklas. Individerna ve a ju längre och mer de arbear deso sörre pension kommer de a få, efersom pensionerna är avgifsrelaerade. Men om individerna ros all är nöjda med sin pension som de får när de fyller 61 år, eller ine känner sig moiverade a forsäa arbea längre än så, finns möjligheen för dem a gå i pension redan då. Vad olika generaioner priorierar; friid eller arbee, ger ine bara omedelbar effek på den egna pensionen uan också på andras pensioner som Kruse påpekar. Pensionen blir ju mindre för individen som väljer a arbea mindre. Dea beror på a en förminskad arbesid är förknippad med en mindre inkoms och därmed blir inbealningarna lägre. Individens pensionsbehållning blir allså lägre, och därmed också individens pension. Efersom den genomsniliga lönesumman också påverkas när en individ arbear mindre, kommer pensionsbehållningen för andra individer också a minska. De sker via indexeringen, de vill säga via uppräkningen med inkomsindex. Med andra ord beyder dea a avkasningen på allas fikiva pensionskonon minskar, all anna lika. Om individerna ändrar sin levnads- 63
insällning så ill exempel färre barn föds, kommer arbeskrafen i framiden a minska, vilke resulerar i lägre inbealningar och lägre pensioner. Även äldre generaioner, innan levnadsinsällningen förändrades, kan drabbas av en minskad pension. Individuella val som a föda barn, flya uomlands eller hur mycke id som ägnas å arbee respekive friid påverkar sålunda ine enbar den egna pensionen uan även andras. 64
5. Slusas Den makroekonomiska konjunkuren spelar sor roll för hur demografiska förändringar påverkar pensionssyseme. En posiiv makroekonomisk uveckling bidrar ill a förmildra konsekvenserna av a befolkningen åldras, medan en negaiv uveckling kan förvärra dem. Pensionerna gynnas av en hög sysselsäning liksom av hög avkasning på finansmarknaden. Pensionssyseme är så uppbygg a ju mer individerna arbear och ju senare de pensionerar sig deso högre pension får individerna. Denna uppmunran ill a arbea mer och längre ämnar ill a minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på pensionssyseme. Beydelsen av en hög sysselsäningsgrad ska allså ine underskaas, dels därför a den egna pensionen beror av hur mycke som har bealas in i pensionsavgifer för individen, och dels därför a dagens och kommande pensionärers inkomspension finansieras löpande av de arbeande individerna i befolkningen. Avkasningen på finansmarknaden är beydelsefull för värdeuvecklingen på individernas pensionsfonder liksom för bufferfonden. Efersom avkasningen varierar med konjunkuren innebär en negaiv makroekonomisk uveckling a fondernas avkasning försämras. Premiepensionen blir därmed lägre. Dessuom blir de mer sannolik a den auomaiska balanseringen akiveras, vilke minskar pensionerna. En ogynnsam demografisk och makroekonomisk uveckling kan innebära a bufferfondens lägre avkasning ine räcker ill för a förhindra akiveringen av balanseringen. En hög avkasning på bufferfonden kan däremo moverka akiveringen av den auomaiska balanseringen vid illfällen då den demografiska eller makroekonomiska siuaionen är ofördelakig för pensionssyseme. Samidig är de ack vare den auomaiska balanseringen som de svenska pensionssyseme är finansiell sabil. Pensionssyseme har allså kapacie a beala u pensioner ill framidens pensionärer, men pensionsnivån påverkas negaiv av en svag makroekonomisk uveckling och en åldrande befolkning. Demografiska förändringar som resulerar i en åldrande befolkning har en negaiv finansiell inverkan på pensionssyseme. De svenska pensionssyseme påverkas av dessa förändringar dels genom delningsalen, och dels via balanseringen. En högre medellivslängd ger högre delningsal och därmed lägre pensioner, efersom den samlade pensionsbehållningen ska räcka längre. När fler pensionärer ska försörjas av färre arbeande individer kan pensions- 65
syseme skulder bli högre än dess illgångar. Vid dessa siuaioner kommer uppräkningen av pensioner och pensionsräer a juseras nedå med hjälp av balanseringen. Därmed blir pensionerna lägre för dessa individer så länge som den auomaiska balanseringen förblir akiverad. Pensionerna kommer a kunna finansieras i framiden ros en sörre försörjningsbörda. De re demografiska förändringsfakorerna har en lien effek på försörjningsbördan. De innebär a en hög fruksamhe, moralie eller invandring var för sig ine är en lösning på a minska den demografiska risken. En kombinaion av exempelvis hög fruksamhe och hög invandring skulle däremo ge en sörre posiiv effek på försörjningsbördan, och bidra ill a förmildra konsekvenserna av en åldrande befolkning. Även om de eoreisk se går a förebygga en ogynnsam demografisk uveckling, kan de vara svår a genomföra poliisk se. Huruvida de svenska pensionssyseme har kapacie a beala u pensioner som gör a de framida pensionärernas levnadssandard hålls konsan eller ökar, beror främs på hur produkivieen och sysselsäningen uvecklas. Egenligen är de ine sysselsäningen uan de oala anale arbeade immar som ska räknas, efersom sysselsäningsgraden ine alar om hur mycke individerna egenligen arbear. Även om pensionssyseme är finansiell sabil, har de inervjuade personerna any a de isälle kan vara usa för poliisk risk. De poliiska makhavarna kan nämligen ändra pensionssysemes regelverk om de anser a de är nödvändig. Hur en sådan regeländring skulle bli kan man bara spekulera i. En höjning av pensionsavgifen är ine svare, efersom de anagligen ine skulle uppmunra individerna ill a arbea mer och därigenom minskar skaebasen. Vad som är a föredra är a individerna arbear mer och längre. Effekerna av demografiska förändringar som resulerar i a befolkningen åldras kan allså förmildras eller förvärras av den makroekonomiska konjunkuren. Som pensionssparare kan vi ine förlia oss på a makroekonomin allid går bra, och därför måse vi a ansvar för oss själva och säa oss in mer i hur pensionssyseme fungerar och hur vi kan förbära vår allmänna pension liksom vilka andra möjligheer eller källor vi har ill a fylla u kassan med på ålders hös. 66
6. Vidare forskning I uppsasen har inga djupare jämförelser med andra länder gjors, men ändå kan de finnas mycke a lära av en komparaiv sudie mellan olika länder för a undersöka deras pensionssysem och hur dessa hanerar demografiska förändringar. Sverige är ine de enda lande vars befolkning åldras och flera andra länder kommer a få en lång mer framskridande åldrande befolkning. Hur löser andra länder problemen som en åldrande befolkning usäer pensionssysemen för? Vad kan vi lära av varandra? Flera av de inervjuade har any a den poliiska risken är e orosmomen för pensionssyseme. Vad kan öka den poliiska risken? Hur påverkas pensionssyseme av denna och hur kan pensionssysemen uformas för a minimera de poliiska riskerna? Går de a minimera den poliiska risken uan a andra risker ökar? Hur sor sänkning av den allmänna pensionen är den svenska befolkningen villig a accepera? I uppsasen har de anydigs a de finns några svagheer i de svenska pensionssyseme. Kruse påpekade a sniindexe kan vara besvärlig, och a syseme under vissa förhållanden kan beala u för sora pensioner. Vidare omjuseras ine pensionerna när de väl har fassälls med hjälp av delningsalen, vilke kan beyda a syseme då bealar u för höga pensioner jämför med den injänade pensionsräen om medellivslängden ökar yerligare. Vad kan göras för a minimera dessa svagheer? Ugör de någon risk för den finansiella och poliiska sabilieen? Som de påpekas i uppsasen spelar anale arbesimmar, såväl de oala anale arbesimmar i ekonomin som hur mycke den enskilde individen har arbea under live, roll för hur sora pensionerna blir. Därmed kan individernas levnadssandard påverkas av hur mycke befolkningen arbear. Vad skulle en förkorad arbesid innebära för pensionssyseme och individernas inkomspension? 67
Bilaga 1. Maemaisk beskrivning I denna bilaga skildras de svenska pensionssyseme ur en maemaisk synvinkel. 99 Pensionsräer I e NDC-sysem bokförs pensionsräerna på e individuell fikiv kono. Varje års pensionsavgifer q. y läggs ill kono och indexeras upp med inkomsindex. Efersom individen anas arbea under åldern h w ill h p-1 är individens samlade pensionsräer för inkomspensionssyseme (Noional Pension Wealh): p1 h (A) NPWNDC qndc y w h p h j1 (1 i ) j där y är individens inkoms år, som besäms av anale arbesimmar såväl som imlönen. 100 Behållningen av pensionsräer indexeras med (1+i j ), vilke är förändringen i genomsnisinkomsen. I e DC-sysem bokförs pensionsräerna på e individuell pensionskono. Varje års pensionsavgifer läggs ill kono där de inveseras i fonder och förränas enlig fondernas avkasning på finansmarknaden. Genom a ugå från ekvaion (A) kan vi beräkna de samlade pensionsräerna för premiepensionssyseme på följande vis: (B) NPW DC q p1 p h h DC w h y j1 (1 r ) j Delningsale För a besämma den årliga pensionen divideras de samlade pensionsräerna (NPW) med e delningsal n. Tale reflekerar en kohors åersående livsid vid pensioneringen med hänsyn age ill en illgodoräknad räna på pensionerna som är 1,6 %. För kohor K och individen k, blir den årliga pensionen vid pensioneringen: (C) P k, p NPW n K k 99 En uförligare beskrivning av de svenska pensionssyseme kan läsas om i pensionssysemes årsredovisning. 100 Kruse, A. Ageing populaions and inergeneraional risk-sharing in payg pension schemes (2002) s. 6. 68
Pensionen de följande åren i NDC-syseme besäms enlig: (D) P P 1 f ) ( k, pi k, pi1 pi1 i = 1 D D är åre då individen dör, medan f sår för följsamhesindexering och innebär a pensionerna räknas om med förändringen i inkomsindex reducera med en räna på 1,6 % som illgodoräknas i delningsale. 101 Om inkomsindex beecknas med i() för år beräknas följsamhesindexering enlig: 102 (E) f i( ) i( 1) 1,016 Auomaisk balansering Förränningen både på fikiva pensionskonon och för ugående pensioner minskas med den auomaiska balanseringsmekanismen när balansale (BT) är mindre än 1. (F) BT AT ( ) BF( ) S( ) AT sår för avgifsillgång år, BF för bufferfond och S för pensionsskuld. Avgifsillgången beräknas genom a muliplicera e ujämna värde för avgifsinkomsen A() ill fördelningssyseme med e ujämna värde för omsäningsiden OT (). 103 (G) AT ( ) A( ) OT ( ) Skulden kan delas in i pensionsskuld för ekonomisk akiva personer SA() och i pensionsskuld för pensionerade individer SP(). 104 101 Kruse, A. (2002) s. 7. 102 Pensionssysemes årsredovisning 2004, s. 62. 103 Omsäningsiden mäer iden från de a pensionsrä injänas ills de a den ubealas som pension. Den besår av en injänande id och en ubealningsid. 104 Pensionssysemes årsredovisning 2004, s. 66 68. 69
(H) S( ) SA( ) SP( ) En negaiv demografisk eller makroekonomisk uveckling för pensionssyseme kan moverkas av en posiiv uveckling av bufferfonden. Ju lägre avkasning på bufferfonden, deso högre blir sannolikheen a den auomaiska balanseringsmekanismen akiveras. Vid akiveringen räknas ugående pensioner och fikiva pensionskonon upp med e balansindex (BX) isälle för inkomsindex i(). Balansindex beräknas genom a muliplicera balansale (BT) med inkomsindex. 105 (I) BX = BT. i() 105 Pensionssysemes årsredovisning 2004, s. 36. 70
Bilaga 2. AP-fondernas placeringsregler 106 1. Placeringar får ske i alla förekommande insrumen på kapialmarknaden som är marknadsnoerade och omsäningsbara. 2. Maximal 5 procen av varje fonds illgångar får placeras i onoerade värdepapper. Dessa placeringar får endas ske indirek via andelar i värdepappersfonder eller riskkapialföreag. 107 3. Mins 30 procen av varje fonds illgångar ska placeras i ränebärande värdepapper med låg kredi- och likvidiesrisk. 4. Varje fonds innehav av akier i noerade svenska bolag får högs mosvara 2 procen av de oala värde av svenska akier på aukoriserad svensk börs- eller marknadsplas. 5. Varje fond får äga högs 10 procen av röserna i e enskil börsnoera bolag. I onoerade riskkapialbolag säs gränsen ill högs 30 procen. 6. Högs 40 procen av en fonds illgångar får exponeras för valuarisk. En segvis ökning får ske med högs 5 procen per år. 7. Högs 10 procen av en fonds illgångar får exponeras mo en emien eller grupp av emiener med inbördes anknyning. 8. Varje bufferfond ges rä a a upp lån om den öms på illgångarna. 9. Mins 10 procen av varje fonds illgångar ska förvalas av uomsående förvalare genom köp av fondandelar eller diskreionär förvalning. 10. Fonden får ine placera fondmedlen i opioner, erminer eller andra likarade finansiella insrumen med råvaror som underliggande illgång. 11. Fonden får placera i derivainsrumen för a effekivisera förvalningen och för a hanera risker. 106 Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), 2 kap. 4, sam 4 kap. 107 Riskkapialbolag har som affärsidé a placera kapial i mindre föreag under uveckling och när föreage har färdiguvecklas sälja sin andel i föreage. 71
Bilaga 3. Inervjufrågor ill AP-fonderna Hur ser AP-fonden på den demografiska uvecklingen? Tas någon särskild hänsyn ill den demografiska uvecklingen i AP-fondens placeringssraegi? Hur? Hur ser ni på framidens in- och ubealningar? Kommer pensionssyseme a vara solven? Har ni skissera några möjliga scenarier över framida kassaflöden, och i sådana fall vilka? Exempelvis e scenario där den demografiska uvecklingen är kopplad ill konjunkuruvecklingen? Vad gör och vad kan AP-fonden göra för a minimera den demografiska risken som en åldrande befolkning har på pensionssyseme? Finns de någon annan risk som ni ser som e sörre ho mo pensionssysemes finansiella sabilie? ill banker Hur ser ni på den demografiska uvecklingen? Vad ror ni om AP-fondernas kapacie på kor sik (e par år), lång sik (10-20 år) och på mycke lång sik (30-40 år)? Hur har pensionsreformen påverka bankernas verksamhe? Hur har eferfrågan på individuell pensionssparande förändras sedan reformen? Har ni gjor prognoser inför framidens pensionssparande? Vad gör, och vad kan bankerna göra, för a minimera den demografiska risken som en åldrande befolkning har på pensionssyseme? Vad rekommenderar banken å en individ som vill pensionsspara? Vilken yp av sparande är a föredra för en ung respekive en äldre person? När ska man börja? Varför är de vikig a pensionsspara priva? Är de nya pensionssyseme illräcklig robus för a klara av en åldrande befolkning? I pensionsplanerna som ni erbjuder föreag, särskiljer ni på fonderade medel från ofonderade? Har de någon beydelse med avseende på den demografiska uvecklingen? 72
ill Kruse Hur ser du på den demografiska uvecklingen och pensionssysemes framida kapacie? Är de nya pensionssyseme illräcklig robus för a klara av en åldrande befolkning? Vilken roll kan AP-fonderna och bankerna få i framiden? Exempelvis yder någo på a e priva pensionssparande kommer a bli all vikigare? Hur kan man minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på pensionssyseme? Finns de någon annan risk som du ser som e sörre ho mo pensionssysemes finansiella sabilie? Kan du se a de har någon beydelse a man särskiljer fonderade medel från ofonderade med avseende på den demografiska uvecklingen? 73
Bilaga 4. Sveriges framida befolkning efer ålder Huvudalernaive (anal) 0-19 20-64 65+ Toal 2006 2164038 5355631 1579617 9099286 2007 2163301 5370151 1605355 9138807 2008 2155813 5382723 1640353 9178889 2009 2144893 5389808 1682741 9217442 2010 2127324 5402607 1726736 9256667 2011 2110836 5413850 1771367 9296053 2012 2097058 5424913 1813923 9335894 2013 2089296 5432298 1854846 9376440 2014 2086913 5439527 1891362 9417802 2015 2093791 5443168 1923327 9460286 2016 2108927 5444069 1950399 9503395 2017 2129081 5440082 1977916 9547079 2018 2150707 5434824 2005658 9591189 2019 2173656 5431813 2030061 9635530 2020 2194857 5429061 2055879 9679797 2021 2215476 5425829 2082369 9723674 2022 2231756 5427436 2107541 9766733 2023 2244664 5433568 2130335 9808567 2024 2255317 5441457 2152204 9848978 2025 2265065 5450726 2171813 9887604 2026 2272283 5460223 2191635 9924141 2027 2278242 5466823 2213344 9958409 2028 2282810 5468795 2238835 9990440 2029 2286161 5462737 2271305 10020203 2030 2288361 5457005 2302531 10047897 2031 2289983 5451675 2331921 10073579 2032 2291144 5447864 2358584 10097592 2033 2291834 5451002 2377410 10120246 2034 2292113 5459852 2389962 10141927 2035 2291990 5468278 2402679 10162947 2036 2291539 5474017 2418110 10183666 2037 2290849 5480962 2432384 10204195 2038 2290003 5490387 2444409 10224799 2039 2289109 5499643 2456858 10245610 2040 2288406 5514203 2464252 10266861 2041 2288006 5533427 2467112 10288545 2042 2288189 5554670 2467898 10310757 2043 2289183 5577528 2466837 10333548 2044 2291235 5597128 2468489 10356852 2045 2294491 5614445 2471642 10380578 2046 2299065 5633008 2472608 10404681 2047 2304948 5651165 2472911 10429024 2048 2312074 5669179 2472272 10453525 2049 2320265 5684750 2473023 10478038 2050 2329302 5695731 2477406 10502439 TABELL 15. HUVUDALTERNATIVET. KÄLLA: H. LUNDSTRÖM, SCB. 74
Låg fruksamhe (anal) 0-19 20-64 65+ Toal 2006 2158131 5355631 1579617 9093379 2007 2150578 5370151 1605355 9126084 2008 2134871 5382723 1640353 9157947 2009 2114682 5389808 1682741 9187231 2010 2085273 5402607 1726736 9214616 2011 2056870 5413850 1771367 9242087 2012 2031894 5424913 1813923 9270730 2013 2012944 5432298 1854846 9300088 2014 1999396 5439527 1891362 9330285 2015 1995115 5443168 1923327 9361610 2016 1999090 5444069 1950399 9393558 2017 2008048 5440082 1977916 9426046 2018 2018424 5434824 2005658 9458906 2019 2030068 5431813 2030061 9491942 2020 2039888 5429061 2055879 9524828 2021 2049109 5425829 2082369 9557307 2022 2053984 5427436 2107541 9588961 2023 2055467 5433568 2130335 9619370 2024 2054667 5441457 2152204 9648328 2025 2052962 5450726 2171813 9675501 2026 2054243 5454689 2191635 9700567 2027 2055107 5454911 2213344 9723362 2028 2055869 5449204 2238835 9743908 2029 2056373 5434504 2271305 9762182 2030 2058056 5417748 2302531 9778335 2031 2059126 5401354 2331921 9792401 2032 2058875 5387190 2358584 9804649 2033 2057909 5380022 2377410 9815341 2034 2056159 5378640 2389962 9824761 2035 2053566 5376884 2402679 9833129 2036 2050148 5372477 2418110 9840735 2037 2045949 5369290 2432384 9847623 2038 2041033 5368568 2444409 9854010 2039 2035529 5367652 2456858 9860039 2040 2029680 5372018 2464252 9865950 2041 2023609 5381055 2467112 9871776 2042 2017644 5392121 2467898 9877663 2043 2012097 5404803 2466837 9883737 2044 2007261 5414227 2468489 9889977 2045 2003368 5421373 2471642 9896383 2046 2000593 5429750 2472608 9902951 2047 1998988 5437698 2472911 9909597 2048 1998515 5445473 2472272 9916260 2049 1999064 5450766 2473023 9922853 2050 2000454 5451385 2477406 9929245 TABELL 16. LÅG FRUKTSAMHET. KÄLLA: H. LUNDSTRÖM, SCB. 75
Hög fruksamhe (anal) 0-19 20-64 65+ Toal 2006 2170237 5355631 1579617 9105485 2007 2176911 5370151 1605355 9152417 2008 2177631 5382723 1640353 9200707 2009 2175547 5389808 1682741 9248096 2010 2168792 5402607 1726736 9298135 2011 2163049 5413850 1771367 9348266 2012 2159943 5424913 1813923 9398779 2013 2162782 5432298 1854846 9449926 2014 2170957 5439527 1891362 9501846 2015 2188392 5443168 1923327 9554887 2016 2214120 5444069 1950399 9608588 2017 2244932 5440082 1977916 9662930 2018 2277309 5434824 2005658 9717791 2019 2311119 5431813 2030061 9772993 2020 2343303 5429061 2055879 9828243 2021 2375019 5425829 2082369 9883217 2022 2402513 5427436 2107541 9937490 2023 2426720 5433568 2130335 9990623 2024 2448736 5441457 2152204 10042397 2025 2469863 5450726 2171813 10092402 2026 2482653 5466030 2191635 10140318 2027 2493048 5479568 2213344 10185960 2028 2501294 5489205 2238835 10229334 2029 2507741 5491385 2271305 10270431 2030 2511227 5495714 2302531 10309472 2031 2514310 5500351 2331921 10346582 2032 2517187 5506400 2358584 10382171 2033 2519950 5519294 2377410 10416654 2034 2522709 5537820 2389962 10450491 2035 2525566 5555878 2402679 10484123 2036 2528635 5571234 2418110 10517979 2037 2532041 5587822 2432384 10552247 2038 2535889 5606941 2444409 10587239 2039 2540276 5625960 2456858 10623094 2040 2545415 5650370 2464252 10660037 2041 2551392 5679531 2467112 10698035 2042 2558433 5710796 2467898 10737127 2043 2566729 5743727 2466837 10777293 2044 2576470 5773438 2468489 10818397 2045 2587773 5800885 2471642 10860300 2046 2600695 5829578 2472608 10902881 2047 2615173 5857864 2472911 10945948 2048 2631092 5886014 2472272 10989378 2049 2648221 5911738 2473023 11032982 2050 2666284 5932921 2477406 11076611 TABELL 17. HÖG FRUKTSAMHET. KÄLLA: H. LUNDSTRÖM, SCB. 76
Låg moralie (anal) 0-19 20-64 65+ Toal 2006 2164038 5355631 1579617 9099286 2007 2163301 5370180 1605996 9139477 2008 2155813 5382817 1642196 9180826 2009 2144893 5389979 1686284 9221156 2010 2127324 5402868 1732417 9262609 2011 2110836 5414221 1779547 9304604 2012 2097058 5425391 1824926 9347375 2013 2089296 5432890 1868930 9391116 2014 2086913 5440243 1908754 9435910 2015 2093791 5443994 1944203 9481988 2016 2108929 5445032 1974988 9528949 2017 2129086 5441204 2006469 9576759 2018 2150718 5436141 2038504 9625363 2019 2173670 5433372 2067561 9674603 2020 2194881 5430872 2098411 9724164 2021 2215507 5427920 2130314 9773741 2022 2231802 5429846 2161268 9822916 2023 2244729 5436308 2190239 9871276 2024 2255398 5444567 2218719 9918684 2025 2265170 5454223 2245382 9964775 2026 2272409 5464130 2272744 10009283 2027 2278387 5471123 2302508 10052018 2028 2282983 5473476 2336585 10093044 2029 2286362 5467759 2378200 10132321 2030 2288591 5462356 2419081 10170028 2031 2290243 5457325 2458613 10206181 2032 2291432 5453813 2495851 10241096 2033 2292162 5457277 2525542 10274981 2034 2292475 5466475 2549101 10308051 2035 2292386 5475230 2572848 10340464 2036 2291974 5481282 2599252 10372508 2037 2291329 5488544 2624307 10404180 2038 2290516 5498306 2646840 10435662 2039 2289674 5507901 2669535 10467110 2040 2289013 5522870 2686833 10498716 2041 2288661 5542552 2699291 10530504 2042 2288894 5564310 2709460 10562664 2043 2289944 5587709 2717709 10595362 2044 2292040 5607865 2728771 10628676 2045 2295360 5625732 2741544 10662636 2046 2299985 5644898 2752366 10697249 2047 2305934 5663680 2762865 10732479 2048 2313116 5682358 2772733 10768207 2049 2321373 5698589 2784372 10804334 2050 2330477 5710207 2800052 10840736 TABELL 18. LÅG MORTALITET. KÄLLA: H. LUNDSTRÖM, SCB. 77
Hög moralie (anal) 0-19 20-64 65+ Toal 2006 2164038 5355631 1579617 9099286 2007 2163287 5369908 1604430 9137625 2008 2155774 5382038 1637634 9175446 2009 2144815 5388493 1677388 9210696 2010 2127200 5400524 1717946 9245670 2011 2110655 5410856 1758389 9279900 2012 2096810 5420888 1796049 9313747 2013 2088965 5427144 1831386 9347495 2014 2086493 5433153 1861656 9381302 2015 2093262 5435458 1886748 9415468 2016 2108282 5434941 1906424 9449647 2017 2128309 5429497 1926050 9483856 2018 2149797 5422760 1945453 9518010 2019 2172598 5418227 1961183 9552008 2020 2193634 5413945 1977928 9585507 2021 2214080 5409173 1994931 9618184 2022 2230184 5409231 2010249 9649664 2023 2242909 5413764 2022846 9679519 2024 2253365 5420047 2034189 9707601 2025 2262917 5427661 2043009 9733587 2026 2269924 5435510 2051790 9757224 2027 2275674 5440495 2062233 9778402 2028 2280036 5440946 2076218 9797200 2029 2283182 5433559 2096956 9813697 2030 2285171 5426536 2116423 9828130 2031 2286588 5419961 2134148 9840697 2032 2287546 5414922 2149301 9851769 2033 2288037 5416711 2157018 9861766 2034 2288101 5424073 2158830 9871004 2035 2287776 5431058 2161041 9879875 2036 2287116 5435477 2166154 9888747 2037 2286227 5441137 2170405 9897769 2038 2285164 5449253 2172754 9907171 2039 2284074 5457278 2175787 9917139 2040 2283170 5470505 2174147 9927822 2041 2282551 5488260 2168277 9939088 2042 2282527 5507986 2160553 9951066 2043 2283314 5529233 2151139 9963686 2044 2285136 5547304 2144448 9976888 2045 2288168 5563144 2139258 9990570 2046 2292506 5580128 2132045 10004679 2047 2298157 5596663 2124304 10019124 2048 2305029 5613006 2115773 10033808 2049 2312970 5626932 2108775 10048677 2050 2321753 5636391 2105494 10063638 TABELL 19. HÖG MORTALITET. KÄLLA: H. LUNDSTRÖM, SCB. 78
Låg migraion (anal) 0-19 20-64 65+ Toal 2006 2162845 5352710 1579524 9095079 2007 2160642 5363725 1605172 9129539 2008 2151268 5371777 1640015 9163060 2009 2137993 5373260 1682194 9193447 2010 2117667 5379583 1725932 9223182 2011 2097999 5383499 1770247 9251745 2012 2080649 5386498 1812450 9279597 2013 2068953 5385189 1852965 9307107 2014 2062303 5383176 1889011 9334490 2015 2064566 5376952 1920461 9361979 2016 2074992 5368025 1946985 9390002 2017 2090371 5354279 1973902 9418552 2018 2107148 5339314 2001003 9447465 2019 2125175 5326604 2024706 9476485 2020 2141393 5314170 2049785 9505348 2021 2156987 5301268 2075487 9533742 2022 2168198 5293245 2099793 9561236 2023 2176020 5289748 2121664 9587432 2024 2181571 5288026 2142557 9612154 2025 2186230 5287694 2161111 9635035 2026 2188403 5287596 2179796 9655795 2027 2189387 5284560 2200291 9674238 2028 2189053 5276765 2224475 9690293 2029 2187610 5260869 2255527 9704006 2030 2185122 5245185 2285225 9715532 2031 2182213 5229863 2312983 9725059 2032 2178990 5216011 2337900 9732901 2033 2175456 5209034 2354890 9739380 2034 2171639 5207685 2365478 9744802 2035 2167571 5205865 2376130 9749566 2036 2163277 5201265 2389350 9753892 2037 2158864 5197916 2401237 9758017 2038 2154378 5197051 2410739 9762168 2039 2149915 5196056 2420485 9766456 2040 2145664 5200382 2424996 9771042 2041 2141746 5209455 2424824 9776025 2042 2138404 5220628 2422399 9781431 2043 2135859 5233494 2417924 9787277 2044 2134312 5243218 2416003 9793533 2045 2133926 5250834 2415366 9800126 2046 2134777 5259849 2412320 9806946 2047 2136866 5268609 2408449 9813924 2048 2140116 5277374 2403463 9820953 2049 2144356 5283832 2399713 9827901 2050 2149376 5285841 2399464 9834681 TABELL 20. LÅG MIGRATION. KÄLLA: H. LUNDSTRÖM, SCB. 79
Hög migraion (anal) 0-19 20-64 65+ Toal 2006 2164570 5356917 1579653 9101140 2007 2164964 5374222 1605486 9144672 2008 2158596 5389472 1640573 9188641 2009 2149311 5400400 1683104 9232815 2010 2133639 5417535 1727266 9278440 2011 2119280 5433562 1772080 9324922 2012 2107887 5449853 1814861 9372601 2013 2102822 5463056 1856048 9421926 2014 2103488 5476737 1892851 9473076 2015 2113758 5487446 1925148 9526352 2016 2132658 5496051 1952594 9581303 2017 2156961 5500456 1980546 9637963 2018 2183139 5504294 2008765 9696198 2019 2211017 5511046 2033694 9755757 2020 2237472 5518532 2060109 9816113 2021 2263544 5525734 2087235 9876513 2022 2285469 5537994 2113090 9936553 2023 2304226 5554990 2136626 9995842 2024 2320879 5573923 2159292 10054094 2025 2336771 5594414 2179756 10110941 2026 2350243 5615328 2200499 10166070 2027 2362566 5633594 2223214 10219374 2028 2373551 5647445 2249784 10270780 2029 2383388 5653527 2283415 10320330 2030 2392091 5660174 2315879 10368144 2031 2400162 5667256 2346600 10414018 2032 2407677 5675858 2374669 10458204 2033 2414626 5691432 2394990 10501048 2034 2421044 5712726 2409124 10542894 2035 2426950 5733640 2423538 10584128 2036 2432387 5751827 2440807 10625021 2037 2437471 5771314 2457027 10665812 2038 2442258 5793307 2471120 10706685 2039 2446883 5815133 2485787 10747803 2040 2451557 5842281 2495511 10789349 2041 2456443 5874121 2500861 10831425 2042 2461815 5907982 2504315 10874112 2043 2467939 5943408 2506076 10917423 2044 2475051 5975514 2510772 10961337 2045 2483352 6005270 2517151 11005773 2046 2492939 6036190 2521525 11050654 2047 2503837 6066597 2525444 11095878 2048 2515969 6096766 2528618 11141353 2049 2529188 6124343 2533405 11186936 2050 2543265 6147192 2542040 11232497 TABELL 21. HÖG MIGRATION. KÄLLA: H. LUNDSTRÖM, SCB. 80
Källföreckning Orycka källor Ekdahl, O., chef för bolagssyrning och sraegisk analys vid Försa AP-fonden. Personlig inervju (2006-05-24). Hansson, A., ansvarig för Spara & Placera vid Färs & Frosa Sparbank, Lund. Personlig inervju (2006-06-29). Henriksson, R., försäkringsansvarig vid Handelsbanken, Lund Ciy. Personlig inervju (2006-06-15). Lundsröm, H., vid Saisiska Cenralbyrån. Korrespondens (2006-06-12). Kruse, A., universieslekor vid Lunds universie. Personlig inervju (2006-05-24). Schuber, G., chef för affärs- och riskkonroll vid Fjärde AP-fonden. Personlig inervju (2006-07-03). Ariklar Flood, L. Vilka pensioner får framidens pensionärer? i Ekonomisk Deba (2004:3). Kruse, A. Pensionen påverkas också av vad andra gör i Välfärd (2005:4). More han a noional improvemen i The Economis (2006-02-16). Second houghs on he hird age i The Economis (2005-02-17). Tauber, J. Persson spår kriik mo pensioner i Svenska Dagblade (2005-02-19). Förarbeen och lagsifning DS 1999:38, AP-fondernas organisaion och placeringsregler i de reformerade pensionssyseme. 2000:192, Lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). 1998:674, Lag om inkomsgrundad ålderspension. Årsredovisningar Försa AP-fonden, Årsredovisning 2005. Andra AP-fonden, Årsredovisning 2005. Tredje AP-fonden, Årsredovisning 2005. Fjärde AP-fonden, Årsredovisning 2005. Försäkringskassan, Pensionssysemes årsredovisning 2004. 81
Övriga rycka källor Auomaisk balansering av ålderspensionssyseme. Redovisning av regeringens beräkningsuppdrag. Riksförsäkringsverke, Sockholm (2000). Arnold, R. D., e al, Framing he Social Securiy Debae. Values, Poliics, and Economics. Washingon D.C., Naional Academy of Social Insurance (1998). Barr, N., Economic Issues 29. The Pension Puzzle. Prerequisies and Policy Choices in Pension Design. Washingon, Inernaional Moneary Fund (2002). Bodie, Z., Kane, A. & Marcus, A. J., Essenials of Invesmens. New York, McGraw-Hill (2003). Demografiska rapporer 2006:2. Sveriges framida befolkning 2006 2050. Saisiska Cenralbyrån (2006). Den svenska ålderspensionen. Försäkringskassan/Socialdeparemene, Sockholm (2005). Jackson, W. A., The Poliical Economy of Populaion Ageing. Chelenham, Edward Elgar (1998). Kruse, A., Working Paper 2002:18. Ageing populaions and inergeneraional risk-sharing in payg pension schemes. Lunds universie (2002). Newell, C., Mehods and Models in Demography. Chicheser, John Wiley & Sons (1994). Normann, G., Hur lång räcker pensionerna? En rappor om sparbehov och kapialavkasning. Sockholm, Pensionsforum (2003). Romer, D., Advanced Macroeconomics. Boson, McGraw-Hill (2005). Såhlberg, A-C., Socialförsäkringarna i Sverige. Sockholm, SNS förlag (2004). Sundén, D., The Dynamics of Pension Reform. Disp. Sockholm, Handelshögskolan (2002). Sveriges framida befolkning. Reviderad befolkningsprognos 2005 2050. Sockholm, Saisiska cenralbyrån (2005). Valdés, S., Políicas y mercados de pensiones. Un exo universiario para América Laina. Saniago, Universidad Caólica de Chile (2002). Inerne Försa AP-fonden, hp://www.ap1.se. Andra AP-fonden, hp://www.ap2.se. Tredje AP-fonden, hp://www.ap3.se. Fjärde AP-fonden, hp://www.ap4.se. Försäkringskassan, hp://www.forsakringskassan.se. Group of Ten (G10), hp://www.bis.org/publ/g10.hml. 82
Premiepensionsmyndigheen, hp://www.ppm.nu. Regeringen, hp://www.regeringen.se. Saens pensionsverk, hp://www.spv.se. 83