Bergsäkert i gruvan. Förstärkning för större djup Sid 10 13. Hållbart varumärke FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 9 # NOVEMBER 2012

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 9 # NOVEMBER 2012 14 Samtalet Ulla Andersson 07 Premiär för nya bergspelet 16 Frisk luft i arbetsmiljön 05 Sömn för hälsans skull Bergsäkert i gruvan Förstärkning för större djup Sid 10 13 Foto: Fredric Alm Hållbart varumärke Lotta Fogde, kommunikationsdirektör, sid 2

Har du hört talas om gruvboomen? Då är du inte ensam. Boomen har blivit ett begrepp i takt med att allt fler har fått upp ögonen för utvecklingen i Norrbotten i allmänhet och Malmfälten i synnerhet. Ett varumärke som håller åra satsningar fascinerar och inspirerar, särskilt i tider av varsel Voch motgångar i andra branscher. De senaste åren har en strid ström av beslutsfattare, journalister, skolklasser och turister besökt LKAB. Alla åker de härifrån med nya insikter om möjligheterna i och betydelsen av gruvindustrin. Vi har lagt mycket kraft på att stärka intresset för vår näring, och på att nyansera bilden av LKAB:s verksamhet. Och det har givit resultat, även om man såklart kan tycka att det fortfarande är alldeles för få som känner till den tekniska nivån i vår produktion, att vi över huvud taget sysslar med förädling av malmen, och hur många vi sysselsätter utanför vårt eget företag. Men kännedomen om LKAB ökar och fördjupas hos allmänheten, samtidigt som populariteten bland studenter (våra framtida medarbetare) stiger. Vi är på rätt väg. Den ökade uppmärksamheten för även med sig ifrågasättanden. Här spelar sannolikt de historiskt höga resultaten in också. Är inte LKAB:s framgångar på sistone lite för bra för att vara sanna? För att inte tala om framtidsplanerna? För LKAB:s del lönar det sig att fortsätta sprida kännedom och kunskap Nog måste det bygga på att företaget genar i kurvorna? Så verkar resonemangen gå ibland. Omgivningens syn på LKAB spelar roll. Varje missuppfattning om att vår gruvbrytning skulle vara lågteknologisk, miljöfarlig eller rentav onödig, riskerar att försämra våra möjligheter att bygga framtidens större och starkare LKAB, med allt vad det innebär av ökad stabilitet och minskad sårbarhet. Så mycket arbete återstår. Därför måste vi fortsätta berätta och beskriva, och i det arbetet är du som LKAB-medarbetare en viktig tillgång. Den så kallade gruvboomen lockar många aktörer, och var och en måste ta ansvar för sig. För LKAB:s del lönar det sig att fortsätta sprida kännedom och kunskap. Vi har mycket att vara stolta över. Låt oss gemensamt se till att vårt varumärke fortsätter hålla vad det lovar. ENGAGERAD NYTÄNKANDE ANSVAR LOTTA FOGDE, kommunikationsdirektör SVARAR Barbro Rönnfors, projektledare: Jag tänker på tillväxtstrategin med fokus på nya gruvor. CITATET Låt oss se till att vårt varumärke fortsätter hålla vad det lovar LOTTA FOGDE, kommunikationsdirektör Gruvberget. Foto: FREDRIC ALM Dom om Gruvberget kommer i december Svappavaara. Torsdagen den 8 november höll Mark- och miljödomstolen förhandling om en eventuell deldom för återstart av Gruvberget. Dom meddelas 20 december. Det var i början av juni i år som beskedet kom att Högsta domstolen nekade prövningstillstånd för LKAB:s överklagan av miljödomen för dagbrottet Gruvberget i Svappavaara. Därmed krävs ett gemensamt miljötillstånd för LKAB:s gruvbrytning och förädlingsverksamhet på orten. Nu har ärendet åter tagits upp av Markoch miljödomstolen i en förhandling som ägde rum den 8 november. Förhandlingen gällde en eventuell deldom för Gruvberget i den miljötillståndsansökan som LKAB lämnat in för all verksamhet i Svappavaara, det vill säga förädlingsverk, gråbergshantering och sandmagasin. Dom om eventuellt tillfälligt tillstånd meddelas 20 december. Ett avgörande för helhetsprövningen kan komma under första halvåret 2013. Känner du till någon av LKAB:s strategier? JOHANNA FOGMAN Josefin Ejemalm, praktikant: LKAB 37 för att stärka företagets position på marknaden. Ulrika Hesselstål, projektkoordinator: Säker och resurssnål produktion och attraktiva LKAB. Workshop för Synergi Nya systemet för att hantera avvikelser introduceras snabbt MALMBERGET. LKAB-koncernens nya verktyg för avvikelsehantering inom arbetsmiljö, yttre miljö och kvalitet skall upphandlades i oktober och introduceras nu snabbt. Systemet bygger på en koncernlicens för Synergi som är ett välutvecklat system från Det Norske Veritas och används i 55 länder. I december genomförs en workshop i Kiruna. Ett 20-tal verksamhetskunniga medarbetare Test pågår. tummen upp för LKAB som för andra året i rad av Dagens industri har blivit utnämnd till ett av hundra karriärföretag i Sverige. går då igenom Synergi och grundinställningarna för LKAB. Under februari-mars testas och justeras inställningarna så att systemet därefter kan börja tas i drift. LKAB:s kartläggning av lämpliga IT-stöd för hantering av avvikelser har pågått ett par år. Nu skall systemet anpassas till LKAB, användare utbildas och verktyget tas i drift. Vi får snabbt tillgång till ett bra IT-stöd, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik och affärsutveckling. MAURITZ MAGNUSSON INSÄNDARE Läste i Veckobladet att LKABanställda med familj hade fri entre till World Cuptävlingarna 23-24/11. Förr var pensonärerna även välkommna, så dock ej nu, gäller även julbord och andra tillstälningar. När jag gick i pension för 2 år sen,sa dem att man fortfarande skulle känna sig som lkab anst,men men vet ej! Föredetta anställd, numer pensionär Svar Direkt: Tack för frågan! Det är ingen skillnad i år v g inbjudningarna till World cup jämfört med tidigare. LKAB erbjuder våra anställda på många olika typer av aktiviteter och förmåner, just denna är riktad till nuvarande anställda. För våra pensionärer finns möjligheten att fortsätta vara medlem i vår fritidsförening, som arrangerar aktiviteter på verksamhetsorterna löpande. Jag hoppas många finner stort utbyte av detta, och att du hittar något som passar dig. Allt gott, Grete Solvang-Stoltz, personaldirektör 02 VECKOBLADET # NR 9 2012 VECKOBLADET # NR 9 2012 03

LKAB 370 SVARAR Torbjörn Andersson, föreståndare, Kiruna: Genom många bäckar små. Om alla skulle slå av datorn och släcker lyset när de går hem från jobbet. Hur kan LKAB spara energi? Kent Boström, kommunikatör, Stockholm: Bygg fler garage! Det måste vara mycket energisnålare än bilar med motor- och kupévärmare. Malin Suup, miljöingenjör, Kiruna: Ett sätt att spara energi är att investera i energieffektiva utrustningar och maskiner i våra anläggningar. Jonas Persson och Daniel Pettersson jobbar som processervicemän i sovringen. När produktionen går för fullt måste den stoppas flera gånger per dag för rensning av skräp i siktarna. Foto: KAJSA LINDMARK Skräp kostar produktion MALMBERGET. Varje stopp som görs i sovringsverket kostar pengar. Många av stoppen är framtvingade av onödigt slarv. Mycket skräp slängs inte på anvisad plats i gruvan och kommer istället med malmen upp till sovringsverket. Siktar stockar igen när skräpet kommer från gruvan, även rännor och stup måste rensas regelbundet, säger Daniel Pettersson, processerviceman i sovringsverket i Malmberget. Det mesta skräpet är handskar, hydraulslangar, ventiflex som används till ventilationstrummor och överbliven sprängtråd. Problemet upplevs ha 23 miljarder En sikt stockar igen och gör att material som egentligen ska gå vidare i processen går tillbaka och måste siktas på nytt. kronor var LKAB:s exportvärde 2010. LKAB är Sveriges åttonde största exportföretag och nr 1 som industriinvesterare. blivit större det senaste halvåret och detta går helt emot LKAB:s kostnadsprogram LKAB 370. Det verkar som att mängden skräp ökar under slutet av veckan, hur det kan komma sig har jag ingen aning om, säger Micael Andersson, produktionschef för sovring och anrikning. Varje rensning kräver att sovringsprocessen måste stoppas och varje stopp kostar massor. Tänk på det nästa gång du slänger skräp där det inte ska vara! Se gärna filmen Skräp från gruvan, Insidan, som en förbättringsgrupp gjorde 2009. Det är fler än Marcus Hellner som behöver bra valla. 15 procent KAJSA LINDMARK lägre kostnader per ton järnmalmsprodukter säkrar LKAB:s konkurrenskraft år 2015. Minelco spelar en tung roll för en ny havsbaserad vindkraftpark i Östersjön, den största hittills. Magnetit förankrar vindkraft LULEÅ. Minelco har en tung roll i en ny havsbaserad vindkraftpark i Östersjön. De ska leverera 23 000 ton MagnaDense. Avtalet är det första i sitt slag för LKAB:s dotterbolag. Det är i Östersjön, strax utanför Kårehamn på Öland, som E.ON bygger en vindkraftpark som ska vara klar under 2013. I projektet ingår 16 vindkraftverk med kapacitet för totalt 48 megawatt. När parken är färdigställd räknar man med att vindkraftverken ska producera hushållsel motsvarande förbrukningen för ungefär 30 000 hem. LKAB:s dotterbolag Minelco kommer att ha en betydande roll i framställandet av vindkraftparken. I juni 2011 blev Minelco kontaktade av den belgiska byggfirman Jan De Nuls (JdN) som efterfrågade en ballastprodukt med hög densitet. På grund av förhållande på havsbottnen är pålning inte möjlig. Därför valdes en lösning med gravitationsfundament i betong, som ställs på havsbotten men behöver ballasteras för att bli tillräckligt tunga och stadiga. Under sommaren 2012 tecknade Minelco ett kontrakt med leverans av 23 000 ton MagnaDense till vindkraftparken. Minelco har arbetet hårt med målsättningen att övertyga firmorna att dimensionera anläggningen baserat på MagnaDense eftersom den önskade densiteten under vatten på så sätt kan uppnås. Den totala investeringen för hela projektet beräknas till 1,2 miljarder kronor och vindkraftparken kommer att bli den största hittills i den svenska delen av Östersjön. Kårehamn är den första av många havsbaserade vindkraftsprojekt där Minelco hoppas kunna bidra med sin kunskap, kompetens och produkter runt om i världen, säger Gunnel Lindbäck, försäljningschef på Minelco AB. JOHANNA FOGMAN 04 VECKOBLADET # NR 9 2012 VECKOBLADET # NR 9 2012 05

SVARAR Per-Olof Hannlöv, chaufför, Kiruna: Bra, men det kan variera lite. Jag är morgontrött av mig så ska jag upp tidigt lägger jag mig vid kl 22. Hur sover du? Henry Kiviniemi, miljötekniker, Kiruna: När jag väl somnar sover jag bra. Ofta är det TV:n som styr vilken tid jag går och lägger mig. KBT vägen till en god nattsömn Jakob Siggemo, mekaniker, Kiruna: Jag har inte riktigt tid att sova. Jag jobbar dagskift och på kvällarna bygger jag på mitt hus. Första bergspelet igång på KUJ1365 Åke Skoglind leder drifttagningen av nya huvudnivån. KIRUNA. Förra veckan kördes den första malmen i det nya bergspelet B15 från Kirunagruvans nya huvudnivå KUJ 1365. Tisdagen den 13 november blev en historisk dag, säger Åke Skoglind, drifttagningsledare för KUJ 1365. Malmen som användes vid den första varmkörningen var tillredningsmalm från ortarna till KUJ1365 som hittills körts fram med lastbil under byggtiden. Efter år av sömnproblem på grund av skiftarbete har Bengt Å Keisu fått ordning på sin sömn. KIRUNA. Alla har rätt till en god nattsömn men allt för få får en. För att lära medarbetarna att sova gott och ta sömnproblem på allvar satsar LKAB på KBTbehandling. Tidigare sov jag inte alls eller bara ett par timmar. Orden är Bengt Å Keisus, serviceman på brand och besiktning, och de beskriver hans livssituation under många, många år. För snart två år sedan kom han i kontakt med Hälsan och den KBT-utbildning i sömn som erbjuds. KBT, kognitiv beteendeterapi, har enligt forskning visat sig vara den i längden mest effektiva behandlingen mot sömnstörningar. Mycket av sömnproblemen handlar om stress. Under utbildningen får du hjälp att hitta nycklarna till att ta dig ur ett negativt tankemönster. Syftet med behandlingen är att vända ett destruktivt beteende, berättar Rune Nygårds, beteendevetare som tillsammans med Eivor Johansson, företagssköterska i Kiruna, håller i utbildningen. Enligt Eivor Johansson måste deltagaren vara beredd på att avsätta tid för att få bukt med sömnproblemen. Vi gör bland annat upp en sömnplan, låter deltagaren skriva sömndagbok och genomgå olika avslappningsövningar. Sömnstörningar har kommit att blir det vanligaste hälsoproblemet som dessutom kryper allt längre ner i åldrarna. Till sömnstörning räknas när man har svårt att komma till ro, när man har flera uppvaknanden under natten, vaknar tidigt och inte kan somna om - och när detta håller i sig mer än en månad. Håller problemen dessutom i sig sex månader Foto: Fredric Alm eller mer ska det ses som ett kroniskt tillstånd. Mitt tips är att skriva ned sin oro på ett papper några minuter varje dag, så att man skriver av sig den. Ett annat är att varva ner innan sängdags och ta en kort lätt promenad och rensa tankarna, säger Rune Nygårds. Från att knappt ha fått en blund har Bengt Å Keisu idag närmare 6 timmars nattsömn. Jag har strukturerat min sovrutin och lägger mig vid samma tidpunkt varje kväll. Jag försöker dessutom att andas rätt och ta in det här med mindfulness (sinnesnärvaro reds anm). Har du sömnproblem kan du anmäla dig till kursen och gå dit med öppna ögon. Att få hjälp med sina sömnproblem är guld värt. Ulrika Westerberg Det nya bergspelet har fått namnet B15, och är det första av fem bergspel från den nya huvudnivån i Kirunagruvan. Det här spelet är helt nytt. De fyra andra blir förlängningar av nuvarande spel, där vi bygger djupare skipschakt och förlänger linorna till de nuvarande spelen på ovanliggande nivå, säger Åke Skoglind. Vid varmkörningen av det nya spelet B15 användes en mindre mängd malm i skipkorgarna än vid full drift, och man startade med lägre hastighet. Vi vill först se att hela produktionslinan fungerar. Sedan ökar vi successivt mängden och takten, säger Åke Skoglind. Varmkörningen bedrevs under de två senaste veckorna. I december utvidgas testerna. Då startar vi även den första krossen på vår nya huvudnivå och kör ned råmalm för krossning och uppfordring. Sedan påbörjas driftsättningen långsamt med ytterligare ett moment i produktionskedjan, säger Åke Skoglind. Mauritz Magnusson Första stenarna på väg till nya bergspelet. Vi vill först se att hela produktionslinan fungerar. Sedan ökar vi successivt mängden och takten Foto: Fredric Alm Fakta om bergspel B15 Kapacitet: 1 500 ton/timme Lyfthöjd: 702 meter Påmatning: 1477-metersnivån Tömningsläge: 775-metersnivån Skipkorg: 33,4 ton råmalm Hastighet: 17 meter per sekund 61 km per timme Motor: 5,6 Megawatt miljoner watt 06 VECKOBLADET # NR 9 2012 VECKOBLADET # NR 9 2012 07

Nya lok under jord installeras. Foto: Fredric Alm Framtidens intelligensgruva bygger på säkerhet KIRUNA. Nästa år invigs delar av den nya huvudnivån i Kiruna, KUJ 1365. Därmed startas också en framtidsgruva. Gruvbrytning mer än tusen meter under jord innebär utmaningar som kräver nya innovativa lösningar. Säkerheten blir ännu viktigare ju längre ner vi kommer eftersom spänningarna i berget ökar, säger Carlos Quinteiro, sektionschef på gruvplanering. Ju längre ner vi bedriver verksamhet, desto mer krav ställs det på säkerheten, berättar Johan Mäkitaavola, projektchef på KUJ 1365. Faktum är att framtidens allt djupare gruva också innebär en dyrare och komplexare gruva. För att trygga säkerheten och effektiviteten är forskning inom bergförstärkning och skivrasbrytning ständigt pågående. I dag förstärks berget för en halv miljard kronor per år i Kiruna-gruvan. Troligtvis kommer den siffran att öka med djupet, berättar Carlos Quinteiro. I 2 mine. LKAB är dock inte ensam om att möta utmaningarna med morgondagens gruva. Tillsammans med 25 företag och akademiska institutioner ingår LKAB i ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt om framtidens allt djupare gruvbrytning. Det EU-baserade projektet I 2 mine ska effektivisera gruvprocessen, minska miljöpåverkan och arbeta för en säker gruvdrift. Nya tekniska lösningar, anpassade maskiner för djup mineralutvinning och automatiseringar ingår i visionen om framtidsgruvan. KUJ 1365. Den nya huvudnivån skall producera 35 miljoner ton råmalm per år, sju miljoner ton mer än den befintliga nivån KUJ 1045. För att klara detta har ett helt nytt bergspel, B15, tillkommit. Se föregående sida. Det blir totalt fem bergspel till den nya huvudnivån, säger Nya styrcentralen. Fakta I 2 Mine Efterfrågan på mineraler ökar. EU konsumerar mångdubbelt mer mineraler än vad som bryts inom Europa. Växande global efterfrågan styr. i 2 mine har tilldelats 250 miljoner kronor. Forskning och utveckling om framtidens gruvbrytning är i fokus. LKAB är koordinator för fokusområde nummer åtta. KUJ betyder Kiruna under jord. Siffran avser nivå under nollpunkten. NYTÄNKANDE Hans Engberg, projektchef för den nya huvudnivån. Spårvidden och de åtta tågsätten är även de ett nummer större och transporterar större volymer till krossarna. Effektivitet är en kompass för framtiden. Josefin Ejemalm Maritha Mossberg: Inget att fröjdas över Ä r det nu jag ska jubla? När den vita, blöta, fluffiga snön faller utbrister inte jag i någon glädjeyra. Känner bara hopplösheten av att behöva tampas med snön i minst sex månader framåt. Att frysa, huttra, plumsa och halka känns bedrövligt. Ja jag vet att ni är många som gläder er och har väntat på och längtat efter kristallerna av is. Under tiden suckar jag och konstaterar att jag bor på fel plats på jorden, vädermässigt sett. Då tänker ni säkert; Flytta då! Det skulle vara enkelt att flytta om jag fick ta med mig jobbet och människorna jag känner och bryr mig om. Jag vet vad jag har och inte vad jag får. Undanflykterna och förklaringarna till varför jag inte byter boplats är många. Fegt ja kanske. Det vita guldet, som det också kallas, erbjuder likväl mängder med möjligheter, så jag förstår er som hyllar snön. Min inställning till vinter, snö och is är kluven. Den vita och gnistrande rimfrosten på de avlövade träden är skimrande vacker. Men jag ryser av motvilja när snön viner runt husknuten och köldfaktorn gör att temperaturen på minus tio känns som minus 35. Trots det så promenerar jag till jobbet de flesta dagarna under arbetsveckan. Jag lyssnar inte till det frasiga ljudet av mina steg i snön eller enstaka fågelpip. Nej, Tina Turner, Björn Afzelius, Leonard Cohen med flera gör mig sällskap på promenaden. Med ordentliga broddar under skorna låter jag tankarna vandra fritt på sträckan mellan hemmet och jobbet. En snabb sökning på nätet ger drygt 11 miljoner träffar på ordet snö. Svenska språket innehåller minst tolv olika ord för att beskriva snö, samerna har över 300. Sol är ett ord för mig. Min inställning till vinter, snö och is är kluven 08 VECKOBLADET # NR 9 2012 VECKOBLADET # NR 9 2012 09

Ingemar Holma tankar fullt lass i Sveriges näst största betongstation. Foto: FREDRIC ALM Sprutarna MALMBERGET. Ingemar Holma är vikarie i LKAB sedan i somras. Han tillhör betongsprutarna, sprutgänget inom bergförstärkningen i LKAB. Varje skift rattar han sin stora betongbil från Sveriges näst största betongstation nedför snedbanan på väg till en av produktionsortarna i Malmberget. som förstär ker berget 10 VECKOBLADET # NR 9 2012 VECKOBLADET # NR 9 2012 11

T olv kubikmeter betong, eller närmare 25 ton, trycker på bakom ryggen där han styr bilen nedför den tioprocentiga lutningen på väg ett tusen meter under jord. Jobbet i LKAB är bland det bästa jag haft. Det är roligt att jobba här, säger det före detta polisbefälet som tagit kommando över sin betongbil. Nu ingår han i ett arbetslag på fem personer i sitt skiftlag, ett av tre. Därnere vid malmkroppen ViRi på 1050-metersnivån väntar kollegerna på betong. På ett annat skiftlag arbetar Eskil Johnsson och Johanna Dahlin. De kopplar betongbilen till sin sprutrigg. Det är ett bra jobb, jag trivs. Omväxlingen, kamratskapen och att vi jobbar i lag och byter arbetsuppgifter tillhör det positiva, säger hon. Hon gillar också ordning och reda, något betongsprutarna arbetat extra mycket med. Vi har ett av de smutsigaste jobben i gruvan. Därför är det nödvändigt att vi har rengjord utrustning, rena personalutrymmen och att vi alla kan lita på varandra, säger hon. Längre upp i gruvan, vid den gamla betongstationen på nivå M350 finns manskapskuren med samordning, kommunikation och datorstöd för bergförstärkning. Personalen jobbar otroligt bra med ordning och reda Fakta om LKAB:s bergförstärkning: Mängd cement: 170 000 ton per år totalt LKAB Motsvarar: 4 000 bostäder per år byggda i betong Betongstationer: LKAB Berg & Betong i Kiruna, störst i Sverige, LKAB Berg & Betong i Malmberget, nr 2 i Sverige Betongkvalitet: Armering med stålfiber, 7 15 cm Bergsäkerhet: 3 förstärkningsklasser; 1 1,5 meters bultmellanrum, i den högsta klassen med armeringsnät vid behov Bultförstärkning, Malmberget: Närmare 60 000 bergbultar av 3 meters längd per år Maskiner Malmberget: 3 sprutriggar, 3 tombolabilar, 5 bultriggar, 1 Entreprenör Bergförstärkning i egen regi: 11 000 ortmeter / plan 2012 Malmberget. Här står skorna på parad utanför entrén. Ingen får gå in med skorna på. Lika rent som golvet är det i pentryt och bland utrustningen. Det är så här det skall vara, säger Lasse Uusima, operatör vid sprutriggarna. Betongsprutarna följer den så kalllade salvcykeln som styr malmbergsgruvans produktionstakt. Planen är att detonera nio salvor per dygn. Lasten på en betongbil räcker till att spruta och förstärka berget motsvarande en salva eller omkring fem meter tunnel. Vi hinner normalt med två betonglass per skift, säger Johanna Dahlin. Det finns tre sprutriggar och lika många betongbilar. Teoretiskt finns kapacitet till att förstärka en och en halv mil ny tunnel per år i Malmberget till de närmare 60 mil som redan finns under jord, säger Andreas Larsson, byggledare. Bergmekaniker rekommenderar minimum förstärkningsklass som skall Tombolabilen rymmer tolv ton stålfiberarmerad betong. användas, men skrotaren kan alltid efter egen bedömning bestämma en högre förstärkningsklass. Alla uppgifter matas in i datorsystemet, och följs sedan av sprutare och bultare. Ibland förses förstärkningen även med armeringsnät, Bergtrycket ökar ju djupare vi går i gruvan, och vi tar hänsyn till seismisk aktivitet. LKAB har ett av världens största seismiksystem för övervakning av bergrörelser, säger Christer Olovsson, bergmekaniker i Malmberget. I Malmberget förstärker vi främst för att fånga upp olika egenskaper hos bergarterna. Det största problemet är zoner i vårt gråberg med biotit, som har låg hållfasthet, säger Christer Olovsson. Efter sprutning kommer bultförstärkning. LKAB lägger ned stora summor på bergförstärkning i både Kiruna och Malmberget. I framtiden ökar bergförstärkningen för att klara dynamiska laster med nya typer av bergbultar och ökad användning av armeringsnät. Säkerheten måste alltid gå först. Både betongsprutare och bultriggar förstärker för att det skall vara säkert för nästa led, produktionsbrytningen. Det är en paradox att när vi förstärkt berget med fiberarmerad betong och bergbultar så borrar och skjuter vi ned förstärkningen för att bryta malm. Det är nödvändigt för en säker produktion. Det går inte att göra på annat sätt än att sätta säkerheten främst, säger Christer Olovsson. Ordning och reda är grundläggande för Eskil Jonsson och Johanna Dahlin. Niklas Johansson, bultare. Johnny Olofsson, sektionschef. I Malmberget finns ett dussin olika specialfordon och maskiner för bergförstärkning. Vi får bra maskinkapacitet. Två nya bultriggar har beställts i år och nu beställer vi en ny sprutrigg för nästa år. Därefter föryngrar vi maskinparken enligt plan, säger Per-Erik Kaati, produktionstekniker. Chef för anläggningsverksamheten i Malmberget är Johnny Olofsson, nyanställd sedan i augusti. Han har kommit hem till gruvan igen efter tolv år hos Volvo i Umeå: Bergförstärkningen skall hålla jämna steg med produktionen. Det betyder att vi skall förstärka lika många ortmeter per år som produktionen skjuter ned och lastar ut, eller nio salvor per dygn. Det klarar vi nästan. En liten störning, till exempel i betongstationen, gör emellertid att vi tappar kapacitet. Vi kan också arbeta ännu effektivare, anser jag. Personalen jobbar otroligt bra med ordning och reda. Maskinerna är alltid rengjorda och i bra skick. Det betyder mycket för en säker verksamhet, säger Johnny Olofsson. Mauritz Magnusson 12 VECKOBLADET # NR 9 2012 VECKOBLADET # NR 9 2012 13

MED SIKTET INSTÄLLT PÅ KVALITET ULLA ANDERSSON dribblar mellan hockeyträning och kvalitetsjobb SVAPPAVAARA. Ulla Andersson är kvalitetsingenjör och spindel i nätet för provtagningar i Svappavaara. I hennes livspussel ingår pendling till jobbet, skjutsning till träningar i både hockey och konståkning. Och så har hon musikaliskt gehör. Vad gör en kvalitetsingenjör? 1 I mitt fall är jag samordningsansvarig för provtagningen för sovringsprodukter i Svappavaara till färdig produkt vilket innebär att jag både arbetar med uppdragsbeställningar och i projekt. Det är kunden som styr processen så det gäller att vara lyhörd för kundens behov samt analysera och leverera rätt provsvar. Kunden ska kunna lita på provsvaret till 100 procent. Jag är också ett stöd till dem som kör processerna med analyser, utrustning och provtagning. Vad är det bästa med ditt jobb? 2 Det är ett fritt och varierande arbete, från det praktiska med själva provtagningen till det teoretiska med analyserna av proverna. Jag har lärt mig en hel del om LKAB, fått insyn i flera delar av bolagets verksamhet och kunnat knyta många kontakter. Det är ett riktigt roligt jobb! Upplever du ditt jobb 3 som spännande? Absolut! Varje kula är ju skräddarsydd för varje specifik kund. Samtidigt ska den ju ha alla egenskaper. Det 14 VECKOBLADET # NR 9 2012 Varje kula är ju skräddarsydd för varje specifik kund handlar om kunskap och teknik på hög nivå, vilket LKAB också är känt för. Hur mycket av rollen 4 som kvalitetsingenjör bär du med dig på din fritid? Ja, (skratt) jag analyserar mycket, fram och tillbaka. Egentligen skulle jag nog vilja leva mer i nuet men det är svårt. Kvalitetstänkandet bär jag med mig så till vida att jag värdesätter kvalitetstid med mina barn. Jag är också en person som föredrar struktur och ordning och reda. På vilket sätt kan LKAB höja 5 kvalitén ytterligare? Genom att öka medvetenheten kring provtagningen och få medarbetarna att förstå hur viktig länk provtagningen är i kedjan från rågods till färdig produkt. Provtagningen styr hela förädlingsprocessen. Vad betyder ENA för dig i ditt jobb? 6 För mig handlar ENA om att vara öppensinnad, tillmötesgå kundernas behov och arbeta för ständiga förbättringar. U ulrika Westerberg Namn: Ulla Andersson Ålder: 42 år Yrke: Kvalitetsingenjör Anställd i LKAB sedan: Augusti 2011 Familj: 2 barn och särbo Fritid: Pusslar familjelivet. Flackar mellan träning i hockey och konståkning på Lombia. Bor: I Kiruna, pendlar till jobbet i Svappavaara. Det bästa med arbetsplatsen: Alla hjälps åt, gränserna mellan avdelningarna är utsuddade, alla fikar med alla och man kan lätt vara sig själv. Övriga meriter/ Dold talang: Musikaliskt gehör. Jag kan lyssna på en låt/ melodi och ta ut noterna. ENGAGERAD Att vara eller inte vara är en fråga om kvalitet. Samtal med Ulla Andersson, kvalitetsingenjör, Svappavaara. Foto: FREDRIC ALM VECKOBLADET # NR 9 2012 15

Gasvarnaren en färskvara KIRUNA. Det är inte okej att vistas i miljöer där gasvarnaren larmar. Därför är det viktigt att gasvarnaren respekteras och hanteras på rätt sätt. LKAB:s rutiner måste följas, säger Mikael Rantakyrö, arbetsmiljöutvecklare i Kirunagruvan. LKAB lägger ner stora resurser på att hålla en bra luftkvalitet under jord. I Kiruna och Malmberget ventileras gruvorna varje år med 61 respektive 46 miljarder kubikmeter luft, i stort sett samtliga arbetsfordon går på MK1-diesel, miljöklass 1, och planerare jobbar aktivt till exempel med planering av arbetena för att begränsa antalet maskiner på ett område utifrån kapaciteten på ventilationen. Bara i projekt KUJ 1365 finns två ventilationssamordnare som arbetar med att planera behovet. Samtliga som arbetar inom LKAB, entreprenörer såväl som egna medarbetare, har gått obligatoriska arbetsmiljö- och säkerhetsutbildningar där det framgår vilka regler som gäller på arbetsplatserna. Bland annat ska alla medarbetare i de yrkesgrupper som befinner sig i produktionsområden eller anläggningar där det finns risk för exponering av gas använda gasvarnare. När gasvarnaren larmar på inställt larmvärde ska medarbetaren omedelbart avbryta arbetet samt säkerställa att ingen annan finns kvar i riskområdet och där efter lämna platsen. Staben, kontrollrum eller närmaste chef ska kontaktas, området ventileras och en tillbudsrapport skrivas. Innan arbetet kan återupptas måste man säkerställa att gashalterna har sjunkit till en nivå under larmvärdet, säger Mikael Rantakyrö. Arbetsmiljöverket har gränsvärden för i vilka gashalter som personer får vistas. Ett av dessa gränsvärden kallas för nivågränsvärde, detta anger maximala exponering under en typisk arbetsdag (normalt 8 timmar). Detta är ett av flera gränsvärden som även gäller inom LKAB:s verksamheter. LKAB tillämpar även larmvärden. Syftet med dessa är att i god tid varna Mikael Rantakyrö håller koll på gasmätarna. medarbetarna så att ingen skall vistas i förhöjda gashalter. Inom LKAB finns totalt närmare 3 000, både bärbara och fasta, gasvarnare. Gasvarnaren är en färskvara och skall kalibreras var tredje månad. Kalibrering och batteribyte utförs av Mätteknik inom Företagshälsovården både för LKAB-personal och för de entreprenörer som gjort inköpet av gasvarnare via LKAB, säger Mikael Rantakyrö. Just nu pågår ett GRAMKO-projekt där gasnivåerna i gruvorna kartläggs. Dessutom utförs både investeringar och uppgraderingar av ventilationssystemen i gruvorna. ulrika WESTERBERG Foto: ULRIKA WESTERBERG gruvluften: Friskluft till gruvan: 46 miljarder kubikmeter/år, Malmberget. 61 miljarder kubikmeter/år, Kiruna. Luftkvalitet: Uppvärmd friskluft. Bränslekvalitet: Miljöklass 1 diesel. Övervakning: 3 000 st personliga gasvarnare på berörd personal. Rutiner: Larmvärden och gränsvärden, kalibrering var tredje månad. Ulf Gingdahl visar upp sitt vikbara rullställ som gör det enkelt att vika undan rullen från transportbandet genom att vicka gångjärnet åt sidan. Foto: JOHANNA FOGMAN Belönad för sitt förslag efter 15 år Kiruna. Skam den som ger sig. Det tog 15 år och många klämda fingrar innan Ulf Gingdahl, operatör på KK2/KK3 i Kiruna, fick sitt förslag uppmärksammat. Nu har han vunnit pris för årets bästa arbetsmiljöförslag. Ulf Gingdahl har arbetat inom LKAB i 40 år. I det dagliga arbetet som operatör ingår bland annat att byta rullar på transportband. En arbetsuppgift som ofta resulterar i klämskador. Det krävs minst 2-3 personer för att byta en rulle då man måste lyfta på bandet. Klämskador uppstår när vi tvingar bort rullarna med hjälp av diverse verktyg som spett och spärrblock, säger Ulf Gingdahl. Efter lång erfarenhet och tillräckligt många klämda fingrar, presenterade Ulf ett egenhändigt konstruerat vikbart rullställ för förslagskommittén år 1997. Det vikbara rullstället består av ett gångjärn som skjuts in under rullen. Sedan viker man undan rullen från bandet genom att vicka gångjärnet åt sidan. På så sätt är det inget tryck på rullen och du kan enkelt dra ut den från transportbandet. Vid svåra utrymmen, där sidolister och stup trycker på bandet, är denna lösning extra bra. Genom min idé kan man nu byta rullar ensam, säger Ulf Gingdahl. Förslagskommittén såg inget behov av det vikbara rullstället och förslaget uppmärksammades inte. Sedan dess har arbetsmiljöfrågor kommit att spela en viktig roll i LKAB:s verksamhet och stort fokus har lagts på just arbetsmiljöfrågor. Jag tog upp förslaget på nytt 2010 och då tyckte både förslagskommittén och arbetskamraterna att det var ett bra förslag. Jag fick ta fram en prototyp i samarbete med JTM. Den använder vi nu i KK2/KK3. Ja, skam den som ger sig. Ulf Gingdahl fick inte bara igenom sitt förslag. I år kammade han dessutom hem priset för årets bästa arbetsmiljöförslag. Det har blivit en del förslag under mina 40 år. Vi har en bra förslagsverksamhet inom LKAB, men belöningssystemet kunde bli bättre, säger Ulf Gingdahl. Nu är Ulfs förhoppning att LKAB ska se över samtliga bandtransportörer och införa förslaget överallt där det behövs. JOHANNA FOGMAN Glöm inte att hämta ditt idépris Idépriser som ännu inte har hämtats ut i Malmberget och Luleå kommer att bli ogiltiga den 31 december 2012. Dessa kommer inte att kunna överföras till den nya idéshopen. Hämta därför ut ditt pris hos förslagsansvarig i Malmberget och Luleå. Observera att detta gäller er som fått ett brev hem i brevlådan om idépris, inte er som fått ett mail om pris i den nya webbshopen. KAJSA LINDMARK 16 VECKOBLADET # NR 9 2012 VECKOBLADET # NR 9 2012 17

Ledningskonferens med fokus på framtiden MALMBERGET. På tisdagen hölls konferensen för LKAB:s ledningsgrupper på nya forskningscentret i LKAB. Under dagen avhandlades bland annat marknadsläget, LKAB 370 och FoU- strategin. Vd Lars-Eric Aaro inledde dagen. Marknadsläget i Europa ser fortfarande mörkt ut men LKAB spår en ljus framtid. Satsningen på FoU, marknadsflexibilitet och en hållbar utveckling ser ut att bära frukt - nu och i framtiden. Marknadsstrategin står fast. Den har banne mig stärkts! säger Lars-Eric Aaro. Efter år av uppgång och stor efterfrågan av järnmalmsprodukter har det europeiska maskineriet börjat att kärva. Europa har stora problem och läget ser inte ut att klarna upp inom de närmaste åren. Trots den bistra verkligheten och faktumet att LKAB verkar i en högst konkurrenskänslig marknad råder en positiv attityd inför framtidens utmaningar. Det är inget snack om att vi är i rätt bransch, säger Lars-Eric Aaro. Tack vare en långsiktig och utarbetad strategi mår LKAB bättre än många av konkurrenterna. Det vägvinnande konceptet har visat sig vara omfattande satsningar inom FoU, det ständigt pågående arbetet mot en hållbar utveckling och flexibilitetsperspektivet, vilket innebär att LKAB har en etablerad marknad utanför Europa. Det ansträngda marknadsläget i Europa innebär att arbetet mot ett starkare och effektivare LKAB är viktigare än någonsin. Genom LKAB 370 ämnar man att sänka produktionskostna- LKAB:s strategi har banne mig stärkts, sade Lars-Eric Aaro på mötet med LKAB:s 100 högre chefer. Foto: Kajsa Lindmark derna samtidigt som man ökar volymerna i och med de nya gruvprojekten i Leveäniemi och Mertainen. Det handlar om att producera och exportera så stora volymer som möjligt för att investera marginalen i framtidens stora projekt, bland annat i samhällsomvandling och prospektering. Framtiden går emellertid bara att sia om men det man vet är att kvalitetsarbetet ständigt måste pågå för att säkra konkurrenskraftiga produkter i varje marknadsläge. Oavsett marknadsläget ser prognosen för Kinas fortsatta höga tillväxt ljus ut. Den växande medelklassen i landet efterfrågar en standard som innebär att importbehovet av järnmalm troligen kommer att öka från 70 procent till 80 procent. Kina är nyckeln till vår framgång, säger en positiv Lars- Eric Aaro. Josefin Ejemalm Hasse Älgdahl och Tore Nilsson ska börja ladda sprängsalvorna med den nya bilen. Nya laddbilen apterar säkrare MALMBERGET. Det är avlösning hos laddarna i malmbergsgruvan. Den 20 år gamla laddbilen har ersatts av en ny, glänsande blå, en bil som är starkare, större och säkrare. Kvaliteten på laddningarna blir bättre också, säger Tore Nilsson som har varit med sedan den gamla bilen var ny. Varje dygn sprängs 40 000-50 000 ton berg loss i flera olika malmkroppar i Malmberget. Tre, eller oftast bara, två laddbilar servar alla platser där det ska laddas med Kimulux, ett flytande och gräddliknande sprängmedel. Den två decennier gamla bilen har laddat många årsproduktioner under den här tiden. När jag möter laddarna på eftermiddagsskiftet i kuren på 972-metersnivån i Alliansen firas det med tårta just för att den nya bilen tas i bruk. Nya bilen har större motor så nu slipper vi krypköra med en lång kö efter oss när vi ska upp till 600 metersnivån, konstaterar Tore Nilsson. Mängden sprängmedel beräknas mer exakt i den nya bilen tack vare ny teknik. Tidigare har laddarna arbetat mycket på känsla och hur fort sprängmedlet har strömmat ur slangen in i borrhålet. Nya bilen rymmer sju ton sprängmedel i tanken, cirka tolv kilo sprängmedel används per meter i ett borrhål. Att ladda en produktionssalva tar ungefär en till tre timmar. Vi vet inte förrän på kvällen hur mycket laddning det blir under skiftet, säger Hasse Älgdahl, som också varit med under hela den gamla laddbilens livstid. Laddarna på det här eftermiddagsskiftet gör sig redo att åka ut i gruvan. Beställningarna har börjat droppa in och första turen går upp till malmkroppen Josefin på 560-metersnivån. I Malmberget är det laddarna som både laddar och sedan spränger efter midnatt. I snitt laddas fem till sex salvor per kväll i olika malmkroppar. Maritha Mossberg Foto: Maritha Mossberg Nya bilen har större motor så nu slipper vi krypköra Laddning med nya bilen på Josefina 560. 18 VECKOBLADET # NR 9 2012 VECKOBLADET # NR 9 2012 19

LKAB stärker varumärket Assar Törnlind fick årets arbetsmiljöpris av LKAB:s vd Lars-Eric Aaro. Tankar trafikanter med nytänkande MALMBERGET. Det är en glad och stolt Assar Törnlind jag får gratulera när vi träffas för en intervju som ska handla om att han har tilldelats två arbetsmiljöpriser. Dels LKAB:s eget, dels SweMins. Det här är kul, pricken över i så här i slutet av karriären, säger han. Assar Törnlind arbetar med trafikfrågor i Malmberget och sitter som ordförande för trafikgruppen i Malmberget. Sitter är dock det sista man kan beskylla honom för att göra. Han är en aktiv person som rör sig ute i verksamheten, fångar upp trafikproblem och ser till att tillsammans med berörda ta fram kreativa lösningar. Ett stort fokus ligger på att få ett förbättrat trafikbeteende hos alla som arbetar i gruvan. Problematiken och lösningarna läggs fram i trafikgruppen som sedan beslutar om genomförande. Assar har en positiv inställning till problemlösande, vilket även SweMin har uppmärksammat i en del av sin motivering: Assar är nytänkande och ser möjligheter istället för svårigheter vilket givit goda resultat i LKAB:s arbetsmiljöarbete. Tät gruvtrafik är vardag för Assar Törnlind. Pricken över i så här i slutet av karriären ANSVAR Foto: MAURITZ MAGNUSSON Det är enormt roligt att jobba med trafikfrågor och det är egentligen ganska enkelt. Trafikregler gäller alla och det är bara att gilla läget, säger han. LKAB:s arbetsmiljöpris fick Assar Törnlind ta emot av LKAB:s vd Lars-Eric Aaro på Skyddsombudens dag i oktober. SweMins arbetsmiljöpris delades ut efter vår intervju under ett Swe- Min- seminarium i Luleå av Gruv- och mineralindustrins arbetsmiljökommittés ordförande Anders Henriksson, även verksamhetschef för förädling i Malmberget och Svappavaara i LKAB. Kajsa Lindmark LULEÅ. LKAB har fått en tydligare profil med sitt uppdaterade varumärke. Bilar, skyltar, lok och tre bogserbåtar bär det moderna LKAB tydligare och enhetligt. LKAB:s värderingar har fått en central roll. En del av arbetet har redan givit resultat. LKAB är en av årets raketer och klättrade 20 placeringar när studenter listade sina favoritarbetsgivare i den årliga undersökningen Företagsbarometern. Att vi lever enligt våra värderingar utvärderas samtidigt hos medarbetare och chefer som en del av prestationsutvecklingen. Det viktigaste med LKAB:s varumärke är inte logotypen, utan det som finns bakom. LKAB:s varumärke byggs av alla vi som representerar LKAB varje dag. Därför är allt vi gör viktigt. När alla drar åt samma håll skapar vi ett starkt varumärke och ett attraktivt företag. Det är en process som aldrig tar slut, men vi har kommit en bit på vägen säger Ingela Olsson, varumärkeschef. LKAB lanserade det uppdaterade varumärket den första februari i år. En förnyad logotyp och grafisk profil ger en tydligare bild av LKAB. Företagets värderingar lyfts fram i ENAsymbolerna, Engagerad, Nytänkande och Ansvar. Samtidigt samlades i huvudsak alla varumärken i koncernen under varumärket LKAB. De flesta av dotterbolagen har bytt namn. Enhetlighet ger kostnadsbesparingar. Enhetlig design har införts för allt från kläder, fordon, skyltar och interiörer till webbsida, kommunikationsmaterial, kontorsmaterial och presentartiklar. Nu finns tydliga riktlinjer för design där verksamheter tidigare kunnat besluta själva. Hela genomförandet kommer att ta ett par år. Vi har hunnit med många identitetsbärare, men mycket arbete återstår innan allt är utbytt, säger Ingela. Till och med oktober har 88 fordon profilerats. Terminallok och underjordslok har fått ny LKAB-kostym. IORE-loken skall få full identitet med logotyp och fjäll; hittills är tre loksektioner färdiga. Andra viktiga fordon är tre bogserbåtar i Narvik som nu också seglar i nya profilen! Skyltar är ett varumärkesbyggande som hjälper till att skapa ordning och reda. Just nu pågår arbetet med ny skyltning på industriområdena i Malmberget, Kiruna och Svappavaara. Därefter följer Narvik. MAURITZ MAGNUSSON av LKAB:s produktion var högförädlade järnmalmspellets 2011. I LKAB spelar hög förädlingsgrad 88procent huvudroll. 3gånger har LKAB:s produktion ökat på 30 år. Samtidigt har utsläpp av svaveldioxid, fluor och stoft halverats. LKAB fortsätter arbetet för en bättre miljö. Ingela Olsson, varumärkeschef. Foto: MAURITZ MAGNUSSON 20 VECKOBLADET # NR 9 2012 VECKOBLADET # NR 9 2012 21

SVARAR Anders Jonsson, projektledare, Malmberget: Jag åker aldrig skidor. Tränar annat och är instruktör i bland annat bodypump. Däremot är jag passivskidåkare, gillar att se andra åka. Hur ofta åker du skidor? Peter Gustavsson, projektledare, Malmberget: Jag åker slalom två till tre gånger i veckan under säsongen. Det är roligt, men jag har inte kommit igång ännu. LKAB-anställda har ökat antalet träningstillfällen med 29 procent hittills i år. LKAB-anställda tränar mer MALMBERGET. Anställda i LKAB har ökat sin träning med 29 procent under 2012. Jag är glad och överraskad. Vårt mål är att öka med fem procent varje år så det här är en ökning med råge, säger Annette Forslund, personalkonsulent på LKAB. Ökningen handlar om antal träningstillfällen utanför LKAB:s egna träningslokaler. Det är svårt att säga om det är fler som börjat träna eller om det är många som ökat sin träning. Oavsett vilket så är det en överraskande ökning. Vi har jobbat långsiktigt och det här är ett resultat av det arbetet. Våra hälsoutvecklare Jana Bjur i Kiruna och Carola Olsson i Malmberget, som anställdes i höstas, gör ett bra jobb, säger Annette Forslund. LKAB har breddat utbudet av träningsaktiviteter och det kan vara en orsak till ökningen. Foto: Maritha Mossberg Vi erbjuder många olika typer av träning och det finns något som passar alla. Vår ambition är att nå dem som inte har för vana att röra sig, konstaterar Annette Forslund. På träningspasset med fysio cross för LKAB-anställda i Malmberget är det fullt den här torsdagen. Några deltar för första gången men de flesta har varit med förr. Tempot är högt, ledaren Annika Sigelind kör uppvärmning och manar på deltagarna. Fysio cross ska ge styrka, kondition och rörlighet genom intervallträning vid olika stationer med redskap. Jag tycker det är roligt och jag mår bra av att träna. Men jag har inte ökat min träning, så här har jag tränat i omkring 20 år och som brandman i LKAB:s räddningstjänst ingår det också i jobbet, säger Carola Herrlin. Maritha Mossberg Hanna Falksund, forskningsingenjör, Malmberget: Jag brukar åka längdskidor eller telemark en till två gånger per vecka, oftare på våren. Skulle gärna vilja kunna åka skidor till jobbet. Felix stör Arvid Arvid Åhrberg. TV4:s programserie Felix stör en ingenjör, med Felix Herngren, kommer att spela in ett avsnitt på LKAB. Programmet ska spegla ingenjörens arbete och fritid, och är ursprungligen ett initiativ från Teknikföretagen. LKAB medverkar för att visa bredden i och öka intresset för ingenjörsyrket. Med tanke på det långsiktiga rekryteringsbehov vi har är det extra intressant att vara med eftersom vi samtidigt visar hur det är att leva och bo i Malmfälten, säger Lotta Fogde, LKAB:s kommunikationsdirektör. Ingenjören som Felix stör är forskningsingenjör Arvid Åhrberg. Arvid forskar på automationslösningar för morgondagens processer och delar sin arbetstid mellan Kiruna och Malmberget. På fritiden spelar han pingis, fotograferar, åker snowboard och vågsurfar. Det ska bli inspirerande att få visa en del av allt utvecklingsarbete som vi utför inom FoU. Sen blir det spännande att få insyn i hur en professionell tv-inspelning går till, säger Arvid Åhrberg. Inspelningen görs i vinter och programmet sänds under våren 2013. Tina Benson SOVRAT Tack! Mången tack till alla för uppvaktningen vid min avgång. Hälsningar från en glad pensionär Jan (Janko) Hiljanen Ett stort tack till alla arbetskamrater för uppvaktningen på min 50-årsdag. Eva Lantto Tack till arbetskamrater och arbetsledning i Malmberget för uppvaktning och presenter vid min gruvpensionering. Kjell Israelsson Ett stort tack till alla som kom ihåg mig på min 50-års dag. Janne Gundmalm Tack till alla i Kiruna och Malmberget för uppvaktningen vid min gruvpensionering. Lars G Jonsson Lediga jobb Gruvgeolog, Kiruna Guide, Kiruna Strategisk Inköpare, Malmfälten Utbildningschef HR, Kiruna/ Malmberget HR Advisor, Malmberget Byggledare för gruvprojekt, Malmberget Mekanisk inspektör, Kiruna Förrådsman, Kimit, Kiruna Produktionschef Underhåll Kiruna Produktionschef Materialförsörjningen, Malmberget Chef Materialförsörjning, Malmberget Mauritz Magnusson 0970 765 22 076 844 57 92 Maritha Mossberg 0970 766 44 073 074 36 45 Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00. Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget. Det händer i LKAB 24-25/11 Gällivare FIS Cross Country World Cup 1/12 LKAB-dagen i Luleå med hockey, jullunch, teater och Teknikens Hus 9/12 Folkets Hus Kiruna, teater B.U.S! Brun utan sol 10/12 LKAB:s styrelse sammanträder i Stockholm 11/12 Malmberget, teater När vinterns stjärnor lyser här 11-14/12 LKAB Akademi: Nobelpristagaren Daniel Schechtman och hustru Zipora besöker Luleå, Malmberget och Narvik 19-20/12 KL sammanträder i Malmberget På nytt jobb Elisabeth Hedlund har utsetts till produktionschef vid Produktion Norra, Kiruna. Lars-Ola Särkimukka har utsetts till Sektionschef vid Mining Infrastruktur Verksamhetsservice För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Johanna Fogman 0980 714 75 070 342 14 75 Kajsa Lindmark 0970 767 78 070 363 55 70 Ulrika Westerberg 0980 713 59 070 342 13 59 LKAB från Insidan MÅNADERNA SOM GICK: 12/11 Konstutlottning för LKAB:s konstförening Malmberget och Luleå 9/11 Dagens Industri utser LKAB som ett av karriärföretagen 2013 8/11 LKAB:s första kalkstenståg på Inlandsbanan anländer Malmberget 8/11 Mark- och miljödomstolens förhandling gällande återstart av Gruvberget. Dom meddelas 20 december. 29/10 LKAB Akademi anordnar skolkonferens i Kiruna 25/10 LKAB:s kvartalsrapport för tredje kvartalet publiceras Sikta på världscupen! World Cup 24-25/11. Hellnerstadion, Dundret, Gällivare. Fri entré för LKAB-anställda med familjer. Passerkortet gäller som entré. Se kommande information på Insidan. Tina Benson 0980 710 85 070 342 10 85 Utkommer 20 december Manusstopp 12 december Ylva Sievertsson 0980 710 73 070 342 10 73 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Anders Lindberg 0980 783 55 072 717 83 55 22 VECKOBLADET # NR 9 2012 VECKOBLADET # NR 9 2012 23

GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 11 nov 2012 2011 23 074 22 727 Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 11 nov KIRUNA Pelletsverk KK2 2012 3 250 2011 2 745 Pelletsverk KK3 4 160 4 046 Pelletsverk KK4 4 207 4 054 Anrikningsverk special 718 819 Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 11 nov 2012 2011 15 293 14 538 21 914 21 952 SVAPPAVAARA Pelletsverk SK 2 756 3 109 13 725 13 978 MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk 2 939 2 615 Pelletsverk MK3 3 009 2 765 Anrikningsverk till fines ANR 1 346 2 962 Totalt förädlade produkter 22 385 23 115 6 622 7 414 Norra: Kiruna Södra: Malmberget ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 31 oktober 58 Tot 2011: 49 st 41 Dagbrott: Svappavaara 10 15 FÄRDIGA PRODUKTER Pellets 20 321 19 334 Fines (inkl. KMR) 2 063 2 881 20 25 30 tkr 35 40 45 50 Norra: Narvik Södra: Luleå Totalt levererat PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser, månadsvärde. Kvalitetsmål: 96 % 2012 2011 KOMMENTARER Period: 29 okt - 11 nov NORRA, TUSEN TON Råmalm - 41,3 Pelletsverk KK2-24,6 Pelletsverk KK3-17,0 Pelletsverk KK4 + 7,2 Svappavaara - 3,1 Specialprodukter ± 0 5 ¹ ² ³ 4 0 UPPNÅDD BELÖNING ackumulerat t o m oktober 2012: 27 982 kr 2011: 39 852 kr ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. ¹) Lokproblem, skut/häng problem, fullt framåt ²) Tryckluftsbortfall, FRO fel 32FL019 ³) Verkstopp pga. tryckluftsbortfall, problem med kulrullning 4 ) Vid rivningsarbete klipptes kablar till fläkt 2C & rökgasrening 5 ) Lastplatsbrist 6 ) Byte växellåda 60 55 K-värde oktober 2012: 97,1 % SÖDRA, TUSEN TON Råmalm -7,5 Fines (MAF + MAC) - 8,2 MPBO BUV + 7,3 MPBO MK3 + 6,7 5 6 24 VECKOBLADET # NR 9 2012 Grafik: Mediagrafik & illustration