Undersökning av levnadsvanor hos hypertoniker i Anderslöv med utgångspunkt från Socialstyrelsens nya riktlinjer

Undersökning av levnadsvanor hos hypertoniker i Anderslöv med utgångspunkt från Socialstyrelsens nya riktlinjer Anna Sternby, Katarina Hansson, ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Anderslöv Handledare: Bengt Zöller, spec allmänmedicin, docent internmedicin, PhD. Centrum för primärvårdsforskning (CPF), Lunds universitet, Region Skåne Matti Leijon, folkhälsovetare, PhD, Forskningskoordintor levnadsvanor. Centrum för Primärvårdsforskning (CPF), Lunds universitet, Region Skåne Abstrakt Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är en ledande orsak till sjukdom och död. De fyra levnadsvanor som lyfts fram som de som mest bidrar till sjukdomsbördan i Sverige och världen är tobak, alkohol, fysisk inaktivitet, och ohälsosamma kostvanor. Socialstyrelsen har utarbetat riktlinjer för vilka metoder som bör användas vid arbetet med dessa levnadsvanor. Primärvården är en lämplig arena för livsstilsintervention. Syfte Huvudsyftet med denna studie var att undersöka levnadsvanor hos patienter med hypertoni i åldern 50-65 år i Anderslöv och genom rådgivning bidra till förändring av dessa enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer. Dessutom undersöktes patienternas subjektiva hälsa genom självskattning. Metod Hypertoniker i åldern 50-65 år listade vid Anderslövs vårdcentral erbjöds att delta i livsstilsmottagning. Totalt fyra besök under sex månader planerades där rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer gavs utifrån patientens svar på ett frågeformulär bestående av Socialstyrelsens indikatorer till Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder samt EQ5D. Resultat Av 175 utskickade erbjudanden svarade 18 %. Totalt 17 patienter deltog i livsstilsmottagningen. Efter intervention hade en patient slutat röka och en hade minskat sin alkoholkonsumtion från riskbruk till icke riskbruk. Patienterna ökade sin fysiska aktivitet och förbättrade sina kostvanor signifikant (p<0,01). EQ5D-index (median) var oförändrad på 0,83. BMI var i genomsnitt före intervention 30,3 och hade efter sex månader sjunkit något till 29,2 (p<0,01). Konklusion Denna studie indikerar att man genom rådgivning kan bidra till förändring av ohälsosamma levnadsvanor hos motiverade patienter. Fler studier avseende livsstilsintervention behövs dock som använder sig av Socialstyrelsens nya riktlinjer. 1

Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är i många länder en ledande orsak till sjukdom och död (1). Individer med hälsosamma levnadsvanor har en längre överlevnad än de med ohälsosamma levnadsvanor (2). Genom att förbättra sina levnadsvanor kan individen förbättra sin fysiska och psykiska hälsa och även förlänga sitt liv (3-5). Nationella folkhälsoenkäten är en årlig enkätundersökning från Statens folkhälsoinstitut. År 2010 fanns för första gången frågan om viljan att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor med. Av dem som svarade på enkäten uppgav 27 % att de behövde hjälp med denna förändring (6). Socialstyrelsen har utarbetat nya riktlinjer för vilka metoder, d v s vilken typ av rådgivning, som bör användas vid arbetet med olika levnadsvanor som tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Dessa fyra levnadsvanor lyfts fram som de som mest bidrar till den samlade sjukdomsbördan i Sverige och flera andra länder då de är starkt kopplade till utvecklingen av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, fetma och cancer. Dessa sjukdomar leder inte bara till ökat lidande för individen utan är även mycket resurskrävande för sjukvården (7-12). Rökning bidrar till kraftigt förhöjd risk för sjukdomar såsom cancer, sjukdomar i hjärta, kärl och lungor, sänkt livskvalitet och prematur död (1, 9, 13). Tillsammans med högt blodtryck, högt kolesterol och inaktivitet är rökning en av de viktigaste riskfaktorerna för prematur död i västvärlden (13). Rökning är tillsammans med högt blodtryck den största bidragande riskfaktorn för sjukdomsbördan i Sverige (14). Alkoholens effekter på hälsan har samband med hur mycket man dricker (15, 16). Dess negativa effekter på hälsan behöver inte vara förknippade med ett missbruk, utan man pratar i stället om ett riskbruk. I Sverige definieras riskbruk som en konsumtion på 14 eller fler standardglas/vecka för män och 9 standardglas/vecka för kvinnor eller intensivkonsumtion av 5 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och 4 standardglas eller fler för kvinnor. Större mängder alkohol medför ökad risk för psykisk ohälsa, oro, sömnsvårigheter samt ökad risk för olika somatiska sjukdomar som hypertoni, osteoporos, pankreatit och cancer (15-17). Det finns också ett samband mellan alkoholbruk och olycksfall. Inaktivitet är en av de viktigaste riskfaktorerna för prematur död i västvärlden (1, 13, 18). Fysisk aktivitet minskar risken för typ 2-diabetes (genom ökad insulinkänslighet), hjärt-kärlsjukdom (genom bättre blodfettprofil och lägre blodtryck), osteoporos och cancer samt ger en bättre prognos efter insjuknande i dessa sjukdomar. Fysisk aktivitet bidrar till viktnedgång hos överviktiga och feta individer och till att normalviktiga lättare kan behålla sin vikt. Risken att insjukna i psykiska sjukdomar som t ex depression är också mindre hos fysiskt aktiva då fysisk aktivitet leder till ökat psykiskt välbefinnande (9, 19). Rekommendationen från Statens folkhälsoinstitut är att alla vuxna skall vara fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Intensiteten bör vara måttlig som t ex vid en rask promenad eller cykeltur. Är man fysiskt aktiv i mer än 30 minuter eller har en högre intensitet får det ännu bättre effekt på hälsan (6, 9). I Sverige är hälften av alla vuxna och vart femte barn överviktiga eller feta p.g.a. ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet (9, 20) och har således en ökad risk för en mängd sjukdomar som ischemisk hjärtsjukdom, stroke, typ 2-diabetes och cancer (14, 21-23). Livsmedelsverkets kostråd fokuserar på att främja intaget av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter, magra kött- och 2

mjölkprodukter och bra fetter. En begränsning av mängden energirika feta och söta livsmedel är också central (20). Internationella och svenska studier har visat att livsstilsintervention kan få människor att ändra sina ohälsosamma levnadsvanor (4, 16, 24, 25). I en interventionsstudie i Habo kunde man påvisa minskat antal rökare och ökad mängd fysisk aktivitet hos deltagarna (26). I Björknässtudien kunde man genom intervention få patienter med hög kardiovaskulär risk att äta bättre och öka sin fysiska aktivitet. Antalet rökare minskade också (11). Att patienter minskar sin kardiovaskulära risk efter livsstilsintervention visar även en liknande dansk studie (27). Övriga studier visar på liknande resultat men redovisar detta främst genom förbättrade biologiska markörer t ex s-kolesterol eller BMI (4, 24, 26-28). Studier som identifierar och undersöker förändringar av levnadsvanor där Socialstyrelsens nya riktlinjer används har ännu ej publicerats. Inte heller studier som undersöker levnadsvanor hos hypertoniker har hittats. Många behöver stöd för att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Primärvården är en möjlig arena för detta då den redan behandlar och följer upp patienter med hypertoni och typ 2-diabetes samt regelbundet kommer i kontakt med friska individer med t ex övervikt, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor (1, 3, 4, 7, 29, 30). Syfte Syftet med denna studie var att med hjälp av Socialstyrelsens nya riktlinjer undersöka levnadsvanor hos patienter med hypertoni i åldern 50-65 år i Anderslöv och genom rådgivning bidra till förändring av dessa enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer. Dessutom undersöktes patienternas subjektiva hälsa genom självskattning. Metod Population Anderslöv är en liten by lokaliserad mitt på skånska Söderslätt. Vårdcentralen i Anderslöv har ett befolkningsunderlag på drygt 10 000 invånare med jämn åldersfördelning varav drygt 9 000 är listade. På vårdcentralen arbetar 6 specialistläkare, 3-4 ST-läkare, 8 sjuksköterskor, 2 undersköterskor, 4 sekreterare och 1 psykolog. Det finns också tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut en dag i veckan. Patienter i åldern 50-65 år, listade på Anderslövs vårdcentral, med diagnostiserad hypertoni sedan minst ett år erbjöds via brev att delta i studien. Exklusionskriterier var diagnostiserad diabetes typ 1 eller 2 samt psykisk sjukdom. Detta då diabetiker redan är välinformerade om vikten av hälsosam kost och motion samt att om man mår dåligt psykiskt kan det vara svårt att ta till sig all information (figur 1). Patienterna fick erbjudande brevledes (bilaga 1) om deltagande i livsstilsmottagning och fick själva kontakta vårdcentralen vid intresse. Fyra individuella besök till rådgivande distriktssköterska planerades under sex månader där de första två besöken skulle ske inom den första månaden, det tredje besöket efter 3-4 månader och det fjärde besöket efter sex månader. Efter att de första erbjudandena skickats ut slutade tre av fyra distriktssköterskor vid vårdcentralen varför alla patienterna istället fick rådgivning av en läkare. 3

Undersökning och rådgivning Inför första besöket mättes blodtryck och BMI och patienterna fick fylla i ett frågeformulär (bilaga 2). Frågorna i formuläret utgjordes dels av Socialstyrelsens indikatorer till Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, dels EQ5D. EQ5D är ett verktyg som består av två övergripande index, dels självrapporterad hälsa mätt med EQ VAS-skala 0-10, dels hälsorelaterad livskvalitet som beräknas utifrån patientens svar på fem frågor avseende välmående och biologiska funktioner (31, 32). Erbjudande via brev skickas till 175 personer mellan 50 och 65 år 31 personer intresserade BMI + frågeformulär Besök 1, 60 min, n=31 9 patienter hoppar av + 1 till stresshantering Besök 2, 30 min, efter 2-3 veckor, n=21 1 patient hoppar av Besök 3, 30 min, efter 3 månader, n=20 3 patienter hoppar av BMI + frågeformulär Figur 1. Flödesschema över livsstilsmottagningens utförande Besök 4, 30 min, efter 6 månader, n=17 Beroende på hur patienterna svarade på frågeformuläret gjordes vid första besöket en individuell plan avseende förändring av de ohälsosamma levnadsvanor som hade identifierats. Rådgivning avseende rökning, alkohol, motion och kost gavs enligt nedan och gemensamt kom patient och läkare fram till vilka förändringar som patienten var motiverad till. I frågeformuläret fanns även frågor angående stress och sömnvanor. Angav patienten problem med detta erbjöds tid till arbetsterapeut, utbildad i stresshantering. Vid det fjärde och avslutande besöket efter sex månader mättes blodtryck och BMI och patienten fick åter fylla i frågeformuläret som vid noll månader. Rådgivning gavs i enlighet med Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer (9): Vid rökning gavs erbjudande om kvalificerad individuell rådgivning. Detta kompletterades vid behov med läkemedel för rökavvänjning. 4

Vid riskbruk av alkohol erbjöds rådgivning med uppföljning. Riskbruk av alkohol är enligt socialstyrelsens riktlinjer för män 14 eller fler standardglas/vecka och för kvinnor 9 eller fler standardglas/vecka. Ett standardglas motsvarar 33 cl starköl, 12-15 cl vin eller 4 cl sprit. Principerna för motiverade samtalsteknik användes. Tonvikten vid varje samtal lades vid fysisk aktivitet. Vid otillräcklig fysisk aktivitet erbjöds rådgivning med tillägg av skriftlig ordination, fysisk aktivitet på recept (FaR). Patienterna fick råd om fysisk aktivitet enligt de rekommendationer som redovisas i FYSS (19), d v s minst 30 minuters fysisk aktivitet av måttlig intensitet varje dag, och utgick från patienternas hälsostatus, erfarenheter och intresse. Utifrån Socialstyrelsens frågor om fysisk aktivitet beräknades antalet aktivitetsminuter. Målet var att nå upp till 150 aktivitetsminuter per vecka (9). För ohälsosamma matvanor erbjöds rådgivning. Kostråden var i enlighet med livsmedelsverkets rekommendationer. I korthet uppmuntrades patienterna till ökat intag av fettsnåla mejeriprodukter, fisk, frukt, grönsaker, fiberrika produkter, sammansatta kolhydrater samt fleromättat fett. Dessutom rekommenderades ett begränsat kaloriintag genom minskad mängd socker och mättat fett. Utifrån Socialstyrelsens frågor om kost beräknades ett kostindex med maxpoäng tolv. Livsmedelsverket bedömer att de med 0-4 poäng har betydande ohälsosamma matvanor medan de som har 9-12 poäng i stort sett följer kostråden (9). Undersökningen sträckte sig från maj 2011 då de första erbjudandena om livsstilsmottagning skickades ut till juni 2012. Uppföljningstiden för den enskilda patienten var sex månader. Etiska spörsmål En rådgivande diskussion kring patientens hälsa kan och bör normalt ingå i allmänläkarens möte med patienten. Livsstilsmottagningen startade som en utökad del av vårdcentralens verksamhet och står i enlighet med sjukvårdens uppdrag att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande. I brevet om erbjudande om livsstilsmottagning informerades patienterna ej om att resultaten skulle ingå i en studie. Vid första besöket berättade vi för patienten om syftet med mottagningen och att det skulle komma att bli ett ST-arbete av det. Patienterna fick då chansen att antingen ge sitt samtycke eller välja att inte delta. Mer korrekt hade varit att ge denna information i det hemskickade brevet. Statistiska metoder Datorprogrammet PAST användes för statistisk analys. Vid beräkning av kostpoäng och aktivitetsminuter användes ett icke-parametriskt test då data inte är normalfördelad. Eftersom vi har stickprov i par har vi använt parat Wilcoxon test. Resultat Totalt 175 patienter uppfyllde inklusionskriterierna och erbjöds besök på livsstilsmottagningen. Efter att 80 erbjudanden skickats ut hade endast tre patienter hört av sig till vårdcentralen varför texten i erbjudandet ändrades till hälsotest på livsstilsmottagning istället för endast livsstilsmottagning (bilaga 1). När alla erbjudanden skickats ut hade 31 patienter svarat vilket gav en svarsfrekvens på 18 %. 5

Vid några patienters första besök framkom det att de redan hade god fysisk kondition, var icke-rökare och åt hälsosam kost. Dessa patienter var mest intresserade av att se provresultat och höra om det fanns ytterligare faktorer som kunde förbättra deras hälsa. Få av dessa hade övervikt och ingen rökte. Dessa patienter var inte intresserade av att fortsätta på livsstilsmottagningen och de har därför uteslutits ur studien. Ytterliggare tre patienter hoppade av innan det avslutande besöket och har därför också uteslutits ur studien. Totalt 17 patienter blev således inkluderade i studien. Resultatet presenteras i tabell 1. Tabell 1. Översikt levnadsvanor vid 0 respektive 6 månader för varje patient Patient nr Rökare 0 mån Rökare 6 mån Alkohol (riskbruk) 0 mån Alkohol (riskbruk) 6 mån Kostpoäng 0 mån Kostpoäng 6 mån Aktivitetsminuter 0 mån 1 Nej Nej Ja Ja 2 5 285 285 2 Nej Nej Nej Nej 8 10 285 315 3 Ja Ja Ja Ja 11 11 480 540 4 Ja Ja Ja Nej 4 5 120 45 5 Ja Ja Nej Nej 7 8 45 135 6 Nej Nej Nej Nej 1 6 225 360 7 Nej Nej Nej Nej 5 9 135 315 8 Nej Nej Nej Nej 7 7 75 180 9 Nej Nej Nej Nej 11 11 235 465 10 Ja Nej Nej Nej 6 6 135 135 11 Nej Nej Nej Nej 9 10 45 300 12 Nej Nej Nej Nej 6 6 45 285 13 Nej Nej Nej Nej 7 8 75 315 14 Nej Nej Nej Nej 8 11 360 450 15 Nej Nej Nej Nej 9 10 75 225 16 Ja Ja Nej Nej 7 7 120 165 17 Nej Nej Nej Nej 7 8 180 165 Aktivitetsminuter 6 mån Vid identifiering av ohälsosamma levnadsvanor hos de kvarvarande 17 patienterna fann vi att fem patienter (29 %) var rökare. Efter livsstilsintervention hade en patient slutat röka (tabell 2). Tre patienter (18 %) hade riskbruk av alkohol. Efter intervention hade två patienter riskbruk. Vad gäller fysisk aktivitet nådde 10 patienter (59 %) inte upp till målet 150 aktivitetsminuter i veckan (tabell 2). Efter 6 månader var det endast tre patienter (18 %) som inte nådde upp till målet. En signifikant ökning i antalet aktivitetsminuter kunde påvisas (p<0,01) (tabell 3). Totalt 13 patienter (76 %) följde vid start inte livsmedelsverkets kostråd och av dessa hade tre patienter betydande ohälsosamma kostvanor (tabell 2). Efter intervention hade 10 patienter ohälsosamma kostvanor och inga patienter hade betydande ohälsosamma kostvanor. En signifikant ökning i antal kostpoäng har kunnat påvisas (p<0,01) (tabell 3). 6

Tabell 2. Antal patienter med ohälsosamma levnadsvanor vid 0 respektive 6 månader Levnadsvana 0 månader 6 månader Rökare 5 4 Alkohol riskbruk 3 2 Fysisk aktivitet* 10 3 Kost** 10 10 Kost*** 3 0 *mindre än 150 aktivitetsminuter **5-8 kostpoäng ***0-4 kostpoäng Tabell 3. Statistisk beräkning av förändringen i kostpoäng respektive aktivitetsminuter 0 månader 6 månader p-värde Medel Md* Medel Md* Kostpoäng 6,8 7 8,1 8 < 0,01 Aktivitetsminuter 183.5 135 282,4 285 < 0,01 *Md=median Vid sammanräkning av antal ohälsosamma levnadsvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer hade 13 patienter en eller flera ohälsosamma levnadsvanor vid studiens början. Efter sex månader hade endast fem patienter en eller två ohälsosamma levnadsvanor och ingen hade tre eller fyra ohälsosamma levnadsvanor (tabell 4). Tabell 4. Sammanräkning av antalet dåliga levnadsvanor vid 0 respektive 6 månader Antal ohälsosamma levnadsvanor 0 månader 6 månader 0 4 12 1 7 2 2 5 3 3 0 0 4 1 0 Ohälsosamma levnadsvanor: Rökning, riskbruk av alkohol, mindre än 150 aktivitetsminuter och 0-4 kostpoäng EQ5D-index (median) förändrades inte under studien utan låg på 0,82 vid både start och slut. Tittar man på varje enskild patient kan man se att sju patienter skattar sin hälsa högre efter sex månader och en patient skattar sin hälsa lägre. Övriga nio patienter skattar oförändrat. 7

Blodtrycket var välreglerat hos de 17 patienterna och låg vid start i genomsnitt på 136/83 och vid 6 månader 137/83. BMI var i genomsnitt före intervention 30,3 och hade efter sex månader sjunkit något till 29,2 (p<0,01). Diskussion Syftet med vår studie var att undersöka ohälsosamma levnadsvanor hos hypertoniker i Anderslöv i åldern 50-65 år samt se om dessa kunde förändras genom rådgivning. Studien indikerar att man genom rådgivning kan bidra till förändring av ohälsosamma levnadsvanor hos motiverade patienter. De främsta resultaten i vår studie var signifikant ökad mängd fysisk aktivitet hos patienterna och förbättrade kostvanor och minskat BMI. I flertalet liknande interventionsstudier ses liknande resultat (4, 24, 27, 30). Ökad mängd fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor var också det som de flesta av patienterna uttryckte önskan om vid studiens start. I vår studie lyckades en av fem patienter sluta röka, men detta underlag är för litet för att vi ska kunna uttala oss om detta representerar hypertoniker vid vårdcentralen i Anderslöv. I två svenska studier har rökningsfrekvensen varit 19 % respektive 22 % (26, 29). I vår studie var den 29 % vid studiens start. Andelen rökare skiljer sig åt i olika studier och likaså andelen som slutat röka vid studiens slut (2, 24, 27, 30). En patient lyckades minska sin alkoholkonsumtion från riskbruk till icke riskbruk. Liksom för rökning är det svårt att hitta signifikans för minskad alkoholkonsumtion i liknande studier (27, 30). Vad gäller självskattad hälsa var EQ5D-index (median) för våra patienter i likhet med Sveriges befolkning 0,83 (31) och ingen förändring sågs efter intervention. En tolkning kan vara att de som anmält sig till livsstilsmottagningen inte är de som verkligen mest behöver hjälp med förändring av levnadsvanor och frågan är om vi nått rätt målgrupp. En viktig svaghet med studien är att andelen som svarade på erbjudandet om livsstilsmottagning endast var 18 %. Detta kan indikera att det inte finns något stort intresse i det aktuella området, att inbjudan inte var lockande eller att dessa personer redan fått goda råd angående livsstil hos sin ordinarie doktor. En annan orsak kan vara att vi riktade oss till arbetsföra personer och mottagningen ägde rum på vardagar under dagtid, d v s normal arbetstid. Möjligen hade svarsfrekvensen varit något högre om den ändrade inbjudan skickats ut vid starten av studien eller med en personlig inbjudan via ordinarie doktor. Intresset i andra livsstilsinterventionsstudier där man aktivt rekryterat patienter har varit betydligt högre, 65-75 % (4, 24, 26, 27, 29, 30). Vi har inte kunnat hitta andra studier som undersöker livsstilsintervention hos hypertoniker. Patienterna har snarare haft högre kardiovaskulär risk genom en kombination av hypertoni, diabetes, hyperlipidemi, fetma (10, 11) eller tillhört en yngre åldersgrupp (24, 26, 27). Det framkom dock vid första besöket på livsstilsmottagningen att många av patienterna hade ökad risk genom högt BMI. Det har också varit svårt att jämföra kostvanor i liknande studier då kostvanor inte redovisats som kostpoäng utan varit beskrivna på annat sätt (2, 24, 26). I vår studie begränsade vi oss till hypertoniker i en viss åldersgrupp för att avgränsa oss och få ett hanterbart material. Mer representativt för befolkningen hade varit att inkludera alla i en viss åldersgrupp. Det hade varit intressant att följa upp patienterna om exempelvis 1, 3 och 5 år och 8

jämföra detta med studier med liknande uppföljningstid (11, 24). För att en livsstilsmottagning skall fungera finns indicier för att det är nödvändigt att den förekommer naturligt i verksamheten. I sin nuvarande form ryms mottagningen inte i verksamheten då det tar för mycket tid i anspråk, vilket naturligtvis är en prioriteringsfråga. Studier har dock visat att livsstilsintervention inte kräver så mycket tid, endast någon eller några minuter (3). En annan faktor för att en mottagning skall vara givande är ett högre deltagande. Intresset i den undersökta målgruppen var begränsat. Fler livsstilsinterventionsstudier behövs dock samt studier som använder sig av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder allt eftersom dessa implementeras. Konklusion Denna studie indikerar att man genom rådgivning kan bidra till förändring av ohälsosamma levnadsvanor hos motiverade patienter. Fler studier avseende livsstilsintervention behövs dock som använder sig av Socialstyrelsens nya riktlinjer för att utvärdera dess positiva effekter i förhållande till de resurser som satsas. 9

Referenser 1. Mokdad A H, Marks J S, Stroup D, gerberding J. Actual Causes of Death in the United States, 2000. JAMA 2000;291:1238-45. 2. Khaw K, Wareham N, Bingham S. Combined Impact of Health Bahavours and Mortality in Men and Women: The EPIC-Norfolk Prospective Population study. PLoS Med. 2007;5:e12. 3. Stange K D, Woolf S H, Gjeltema K. One Minute for Prevention. Am J Prev Med 2002;22:320-3. 4. Elley C R, Kerse N, Arrol B, Robinson E. Effectiveness of counselling patients on physical activity in general practice: cluster randomized controlled trial. BMJ 2003;326:793. 5. Brønnum-Hansen H, Juel K, Davidsen M, Sørensen J. Impact of selected risk factors on expected lifetime without long-lasting, limiting illness in Denmark. Preventive Medicine. 2007;45:49-53. 6. Fhi.se. 7. Henriksson F, Agardh C, Berne C. Direct medical costs for patients with type 2 diabetes in Sweden. Journal of Internal Medicine 2000;248:387-96. 8. Yusuf S, Hawken S, Ounpuu S. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-controll study. Lancet 2004;364:937-52. 9. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (2010), www.socialstyrelsen.se. 2010. 10. Bassuk S, Manson JE. Epidemiological evidence for the role of physical activity in reducing risk of type 2 diabetes and cardiovascular disease. J Appl Physiol 2005;99:1193-204. 11. Eriksson M, Franks P, Eliasson M. A 3-year randomized trial of lifestyle intervention for cardiovascular risk reduction in the primary care setting: The Swedish Björknäs study. PLoS One 2009;4:e5195. 12. Mozaffarian D, Wilson P, Kannel W. Beyond Established and Novel Risk Factors. Lifestyle Risk Factors for Cardiovascular Disease. Circulation. 2008;117:3031-8. 13. Neovius M, Sundström J, Rasmussen F. Combined effects of overwheight and smoking in late adolesence on subsequent mortality: nationwide cohort study. BMJ. 2009;24:b496. 14. Agardh E, Moradi T, Allebeck P. Riskfaktorernas bidrag till sjukdomsbördan i Sverige. Läkartidningen 2008;105:816-21. 15. Franck J, Hedberg C. Alkohol-riskbruk, missbruk och beroende. Läkemedelsboken 2011-2012: Läkemedelsverket; 2011; 1101-15. 16. Room R, Babor T, Rehm J. Alcohol and public Health. Lancet. 2005;365:519-30. 17. Rehm J, Baliunas D, G B. The relation between different dimentions of alcohol consumption and burden of disease: an overview. Addiction. 2010;105:817-43. 18. Kallings L, Hellenius M. Mindre stillasittande och fysisk aktivitet bra för hälsan. Läkartidningen. 2010;107:2090-5. 19. Jansson E, Andersen S. Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet. FYSS: Statens Folkhälsoinstitut; 2008;38-46. 20. Livsmedelsverket.se. 21. Lock K, Pomerleau J, Causer L, Mc Kee M. Low fruit and vegetable consumption. Geneva: World Health Organisation, 2004. 22. Brunner E, Mosdøl A, Witte D R. Dietary patterns and 15-y risks of major coronary events, diabetes and mortality. Am J Clin Nutr. 2008;87:1414-21. 10

23. Iqbal R, Anand S, Ounpuu S. Dietary Patterns and the Risk of Acute Myocardial Infarction in 52 Countries: Results of the INTERHEART study. Circulation. 2008;118:1929-37. 24. Lingfors H, Lindström K, Persson L-G. Evaluation of "Live for Life" a health promotion programme in the county of Skaraborg, Sweden. J Epidemiol Community Health. 2001;55:277-82. 25. Norberg M, Wall S, Boman K, Weinehall L. The Västerbotten intervention Programme: Background, design and implications. Global Health Action. 2010;22:3. 26. Lingfors H, Lindström K, Persson L-G. Lifestyle changes after health dialogue. Results from the Live for Life health programme. Scand J Prim Health Care. 2003;21:248-52. 27. Engberg M, Christensen B, Karlsmoe B. General health screenings to improve cardiovascular risk profiles: A randomized controlled trial in general practice with 5-year follow-up. J Fam Pract. 2002;51:546-52. 28. Holme I, Haarheim L, Tonstad S, I H. Effect of dietary and antismoking advice on the incidence of myocardial infarction: A 16 year follow-up of the Oslo Diet and Antismoking Study after its close. Nutrition, metabolism and Cardiovascular Diseases. 2006;16:330-8. 29. Färnkvist L, Olofsson N, L W. Did a health dialogue matter? Self-reported cardiovascular disease and diabetes 11 year after health screening. Scand J Prim Health Care. 2008;26:135-9. 30. Imperial Cancer Research Fund OXCHECK Study Group. Effectiveness of health checks conducted by nurses in primary care: final results of the OXCHECK study. BMJ. 2003;310:1099-104. 31. Burström K. Hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5 - Beskrivning av instrument samt resultat från en befolkningsundersökning i Stockholms län. Karolinska institutet, Stockholms läns landsting, 2002. 32. Eriksson E, Nordlund A. Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmars län: Resultat från befolkningsenkäterna. Folkhälsovetenskapligt centrum Linköping, 2002. 33. SCB. Levnadsförhållanden rapport 114, Alkohol och tobaksbruk. Stockholm: 2007. 11

Bilaga 1 Vårdcentralen Anderslöv Livsstilsmottagningen Datum: Nr: Välkommen till Hälsotest på vår Livsstilsmottagning! Vill Du göra hälsotest och samtidigt få tips och råd om hur just Du kan förbättra Din livsstil för ett sundare och hälsosammare liv? Har Du övervikt, funderar Du på att sluta röka, dricker Du lite för mycket alkohol eller rör Du på dig för lite? Då är detta något för Dig. Vi erbjuder nu hälsotest och rådgivning angående levnadsvanor för att främja fysisk och psykisk hälsa. Rådgivningen kommer att ske individuellt hos läkare. Vi mäter blodtryck, vikt, BMI, kolesterol och blodsocker och du får även fylla i en enkät med frågor angående Din livsstil innan första besöket. Utifrån detta anpassar Vi rådgivningen efter Dina behov. Är Du intresserad? Hör då av Dig till oss på tele 0410-359748 Plats: Vårdcentralen Anderslöv Livsstilsmottagningen Sjukhemsvägen 11 231 70 Anderslöv Välkommen! Katarina Hansson Leg läkare Anna Sternby Leg läkare 12

Bilaga 2 (sidan 1) Frågor angående Din livsstil 1. Mina rökvanor Jag har aldrig varit rökare Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan Jag röker, men inte dagligen Jag röker dagligen à 1-9 cigaretter/dag 10-19 cigaretter/dag 20 eller fler cigaretter/dag 2. Mina snusvanor Jag har aldrig varit snusare Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan Jag snusar, men inte dagligen Jag snusar dagligen à 1-3 dosor/vecka 4-6 dosor/vecka 7 eller fler dosor/vecka 3. Hur många standardglas dricker Du en vanlig vecka? (standardglas = 4 cl sprit(whisky), 8 cl starkvin, 15 cl vitt/rött vin, 33 cl starköl, 50 cl folköl) Dricker 1 standardglas/vecka eller inte alls 1-4 standardglas/vecka 5-9 standardglas/vecka 10-14 standardglas/vecka 15 eller fler standardglas/vecka 4. Hur ofta dricker, Du som är kvinna 4, och Du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än 1 gång/månad Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen 5. Hur ofta äter Du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 6. Hur ofta äter Du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade eller juice)? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 7. Hur ofta äter Du fisk eller skaldjur som huvudrätt? Tre gånger i veckan eller oftare Två gånger i veckan En gång i veckan Några gånger i månaden eller mer sällan 8. Hur ofta äter Du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 9. Hur ofta äter Du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 10. Hur mycket tid ägnar Du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd t ex löpning, motionsgymnastik, bollsport? 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter 30-60 minuter (0,5-1 timme) 60-90 minuter (1-1,5 timmar) 90-120 minuter (1,5-2 timmar) Mer än 120 minuter (2 timmar) 11. Hur mycket tid ägnar Du en vanlig vecka åt vardagsmotion t ex promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången) 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter 30-60 minuter (0,5-1 timme) 60-90 minuter (1-1,5 timmar) 90-150 minuter (1,5-2,5 timmar) 150-300 minuter (2,5-5 timmar) Mer än 300 minuter (5 timmar) 13

Bilaga 2 (sidan 2) Frågor angående Din livskvalitet Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd idag. Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, fritidsaktiviteter) Jag klarar av min huvudsakliga sysselsättning Jag har vissa problem med att klara av min huvudsakliga sysselsättning Jag klarar inte av min huvudsakliga sysselsättning Känner Du dig stressad i din vardag? Ja, ofta Ja, ibland Nej, (nästan aldrig) Hur tycker du att Du sover på det hela taget? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Tror du att Du kan göra något själv för att bevara en god hälsa? Ja, tror att egen insats är mycket betydelsefull Ja, tror att egen insats har viss betydelse Nej, tror inte att egen insats har någon betydelse Självskattad hälsa Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Rädsla/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd Frågor angående Ditt hälsotillstånd Hur bedömer Du Ditt allmänna hälsotillstånd? Är det Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 14