Kvalitetsutvärdering av läkarexamen och generella examina i medicin och idrottsmedicin

BESLUT 1(10) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Rektorer vid berörda lärosäten Kvalitetsutvärdering av läkarexamen och generella examina i medicin och idrottsmedicin Beslut Universitetskanslersämbetet beslutar att ge följande samlade omdöme för läkarexamen och generella examina inom medicin och idrottsmedicin. Göteborgs universitet Läkarexamen, bristande kvalitet Karolinska institutet Läkarexamen, hög kvalitet Linköpings universitet Läkarexamen, hög kvalitet Lunds universitet Läkarexamen, hög kvalitet Medicin - kandidatexamen, bristande kvalitet Medicin - masterexamen, bristande kvalitet Umeå universitet Idrottsmedicin - magisterexamen, bristande kvalitet Läkarexamen, bristande kvalitet Uppsala universitet Läkarexamen, bristande kvalitet Örebro universitet Medicin - kandidatexamen, hög kvalitet Medicin - magisterexamen, hög kvalitet Medicin - masterexamen, hög kvalitet Utbildningar med de samlade omdömena mycket hög kvalitet eller hög kvalitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. Utbildningar med det samlade omdömet bristande kvalitet uppfyller inte kvalitetskraven för högre utbildning. För de utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet innebär det att Universitetskanslersämbetet ifrågasätter tillståndet att utfärda denna examen. Dessa lärosäten (Göteborgs universitet/läkarexamen, Lunds universitet/medicin - kandidatexamen, Lunds POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uk-ambetet.se www.uk-ambetet.se

BESLUT 2(10) universitet/medicin - masterexamen, Umeå universitet/idrottsmedicin - magisterexamen, Umeå universitet/läkarexamen, Uppsala universitet/läkarexamen) ska senast 28 januari 2015 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits. Därefter kommer Universitetskanslersämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda dessa examina. Ärendets hantering Universitetskanslersämbetet har i enlighet med regeringens uppdrag genomfört en nationell kvalitetsutvärdering av utbildningar som leder till läkarexamen, kandidatexamen, magisterexamen, masterexamen i medicin och det närliggande huvudområdet idrottsmedicin. Uppdraget innebär att Universitetskanslersämbetet ska utvärdera utbildningarnas resultat. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. I utvärderingarna granskas i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. För granskningen av berörda utbildningar har Universitetskanslersämbetet efter ett nomineringsförfarande utsett en bedömargrupp bestående av ämnesexperter, studenter och arbetslivsföreträdare. Till grund för bedömargruppens granskning har ett urval av examensmål gjorts för aktuell examen. Urvalet har beslutats av Universitetskanslersämbetet, se bilaga 3 i bedömargruppens yttrande. De underlag som bedömningarna grundas på är studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätets självvärdering samt studenternas uppfattning om hur väl utbildningen skapat förutsättningar för att de ska nå målen i examensbeskrivningarna (studenternas erfarenheter). Studenternas självständiga arbeten ska tillsammans med de utbildningsresultat som redovisas i självvärderingen utgöra det huvudsakliga underlaget för bedömargruppens förslag till samlat omdöme. De underlag som ligger till grund för bedömning framgår av bilaga 6 i bedömargruppens yttrande. Bedömarna har inte deltagit i beredning eller bedömning av ärenden där man uppgett jäv. En förteckning över de ledamöter som ingått i bedömargruppen och de övriga ämnesexperter som anlitats samt jävsförhållanden återfinns i bilaga 2 i bedömargruppens yttrande. Utbildningar med färre än fem självständiga arbeten under de tre senaste åren ingår inte i utvärderingen. Vidare undantas utbildningar som är nyinrättade och därför ännu inte kan redovisa fullständig måluppfyllelse. Bedömargruppen lämnar i sitt yttrande en bedömning av måluppfyllelsen per utvalt examensmål och ett förslag till samlat omdöme för varje utbildning. Universitetskanslersämbetets bedömning Med utgångspunkt i bedömargruppens förslag ger Universitetskanslersämbetet varje utbildning något av följande samlade omdömen: 1. Mycket hög kvalitet 2. Hög kvalitet

BESLUT 3(10) 3. Bristande kvalitet, vilket innebär att Universitetskanslersämbetet ifrågasätter lärosätets tillstånd att utfärda denna examen och att Universitetskanslersämbetet efter uppföljning kommer att ta ställning till om tillståndet bör dras in. (För närmare information, se Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2012:15R) Universitetskanslersämbetets samlade omdöme redovisas i bilaga 1 för respektive lärosäte och utbildning. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Lars Haikola efter föredragning av utredaren Tomas Egeltoft i närvaro av seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson, avdelningschefen Anette Gröjer och enhetschefen Karin Järplid Linde. Lars Haikola Tomas Egeltoft Kopia till: Bedömargruppen

BESLUT 4(10) Bilaga 1: Samlat omdöme Göteborgs universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Göteborgs universitet Läkarexamen A-2013-03-2536 Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målet: - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg. Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse för målet: - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet.

BESLUT 5(10) Karolinska institutet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Karolinska institutet Läkarexamen A-2013-03-2537 Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för målen: - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

BESLUT 6(10) Linköpings universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Linköpings universitet Läkarexamen A-2013-03-2538 Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för målen: - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa - visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

BESLUT 7(10) Lunds universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Lunds universitet Läkarexamen A-2013-03-2539 Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet." Lunds universitet Medicin - kandidat A-2013-03-2542 Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målet: - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet." Lunds universitet Medicin - master A-2013-03-2545 Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målen: - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet."

BESLUT 8(10) Umeå universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Umeå universitet Idrottsmedicin - magister A-2013-03-2535 Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målen: - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet." Umeå universitet Läkarexamen A-2013-03-2540 Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målet: - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg. Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse för målen: - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa - visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet."

BESLUT 9(10) Uppsala universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Uppsala universitet Läkarexamen A-2013-03-2541 Bristande kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målet: - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg. Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse för målet: - visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet."

BESLUT 10(10) Örebro universitet Lärosäte Huvudområde/Examen ID-nr Samlat omdöme Örebro universitet Medicin - kandidat A-2013-03-2543 Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för målet: - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet." Örebro universitet Medicin - magister A-2013-03-2544 Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för målet: - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet." Örebro universitet Medicin - master A-2013-03-2546 Hög kvalitet Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande. "Sammantaget visar underlagen på hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet."

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(84) Bedömargruppens yttrande över nationell kvalitetsutvärdering 2013 av läkarexamen och generella examina i medicin och idrottsmedicin Bedömargruppens uppdrag Universitetskanslersämbetet har gett oss i uppdrag att granska utbildningar som leder till läkarexamen, kandidat-, magister- eller masterexamen i medicin och idrottsmedicin. För varje granskad utbildning redovisar vi vår bedömning av måluppfyllelsen för varje utvalt examensmål. Dessa sammanfattas i ett förslag till samlat omdöme med vidhängande motivering, se bilaga 1. Härmed överlämnar vi vårt yttrande till Universitetskanslersämbetet. Bedömargruppens sammansättning I bedömargruppen ingick följande ledamöter: Ulf Tidefelt (ordförande, ämnesexpert), Örebro universitet Leif Dahlberg (ämnesexpert), Lunds universitet Christina Eintrei (ämnesexpert), Linköpings universitet Eva Engström (arbetslivsrepresentant), Sahlgrenska universitetssjukhuset Per Lindström (ämnesexpert), Umeå universitet Karl Lundblad (studeranderepresentant), Lunds universitet Riitta Möller (ämnesexpert), Karolinska institutet Torben Schröder (ämnesexpert), Köpenhamns universitet Linnea Signér (studeranderepresentant), Uppsala universitet Emma Spak (arbetslivsrepresentant), Hönö vårdcentral För läsning och bedömning av självständiga arbeten har också som ämnesexperter anlitats Håkan Aldskogius, Uppsala universitet och Ulf Eriksson, Uppsala universitet. Se bilaga 2 för bedömargruppens och de anlitade ämnesexperternas jävsförhållanden. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uk-ambetet.se www.uk-ambetet.se

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(84) Bedömargruppens arbete Val av examensmål samt framtagande av kriterier och läsanvisningar I valet av examensmål har vi utgått från att urvalet ska: beakta de krav på högre utbildning som uttrycks i 1 kap. 2, 8 9 högskolelagen och vidare göras så att det säkerställs att de mål som valts ut tillsammans speglar utbildningens helhet och särart samt användbarhet på arbetsmarknaden (Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014, rapport 2012:15R, Högskoleverket). De examensmål som vi har valt ut och de kriterier som vi har tagit fram har delgivits de utbildningar som ingår i utvärderingen för synpunkter. Det slutgiltiga beslutet om vilka examensmål som utbildningarna utvärderas mot fattades av Universitetskanslersämbetet den 2013-04-15, efter samråd med bedömargruppen. Se bilaga 3. Bedömningsprocessen Utvärderingen har gjorts med hjälp av följande underlag: studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätenas självvärdering och studenternas erfarenheter (studentintervjuer). Lärosätesintervjuer har genomförts för samtliga utbildningar. Alumnenkäter ingår inte längre som ett bedömningsunderlag i utvärderingssystemet. Resultatet från granskningen av de självständiga arbetena återfinns i bilaga 5. De underlag som har funnits tillgängliga för bedömning framgår av bilaga 6. Vid viktningen av kriterierna, bedömningsunderlagen och framtagandet av det samlade omdömet har vi utgått ifrån Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014, rapport 2012:15R, Högskoleverket. Generella synpunkter från bedömargruppen Bedömargruppens övergripande uppfattning är att samtliga läkarutbildningar i Sverige håller en god till mycket god kvalitet vad gäller grundläggande färdigheter inom yrket såsom vetenskapligt förhållningssätt, diagnostik och behandling samt ett etiskt och professionellt förhållningssätt. Samtidigt finns det brister inom områden som ekonomi och organisation, hälsofrämjande åtgärder på gruppnivå samt samverkan med andra yrkesgrupper inom kommunal vård och omsorg. Alla examensmål har inte kunnat bedömas i de självständiga arbetena. Detta gäller speciellt mål för yrkesexamen som avser färdighet och förmåga men även kunskapsmålet om ekonomi och organisation samt det valda målet inom värderingsförmåga och förhållningssätt. I enstaka självständiga arbeten har dessa aspekter berörts och har då bidragit till den totala bedömningen av måluppfyllelsen. För övrigt har både självvärderingarna och lärosätesintervjuerna varit av avgörande betydelse vid bedömning av måluppfyllelsen för dessa mål. För de examensmål som kunnat bedömas i de självständiga arbetena gäller dock även för yrkesexamen att dessa har haft avgörande betydelse vid bedömningen av måluppfyllelsen. Detta gäller särskilt när det självständiga arbetet genomförts mot slutet av utbildningen. Om fler än enstaka självständiga arbeten bedömts som bristande har det

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(84) medfört att måluppfyllelsen inte kunnat anses som mycket hög, även om övriga självständiga arbeten och självvärderingen indikerat detta. I de fall det självständiga arbetet genomförs i ett tidigt skede av utbildningen har bedömargruppen däremot ansett att självvärderingen kunnat bidra till att styrka att examensmålen säkras genom andra typer av examination under utbildningens senare del. Bedömargruppen har fört ingående diskussioner om innebörden i begreppen hög respektive mycket hög måluppfyllelse. Begreppen leder tanken till att det saknas en godkänd nivå för måluppfyllelse. Avgörande för tolkningen av begreppen är att högskolelagen tydligt anger att all högskoleutbildning ska bedrivas med hög kvalitet. Således är godkänd måluppfyllelse detsamma som hög måluppfyllelse. Bedömargruppen vill också fästa lärosätenas uppmärksamhet på att examensmålen i sin utformning sätter olika nivåer för måluppfyllelse. Således finns examensmål där visa förmåga att räcker för hög måluppfyllelse medan det för andra examensmål krävs visa fördjupad förmåga att. Vidare noterar bedömargruppen att samtliga lärosätena i sina självvärderingar i flera fall inte tydligt skiljer mellan mål som avser kunskap och förståelse och mål som avser färdighet och förmåga utan vid redovisning av de senare till stor del hänvisar till examination av kunskaper. Det kan vara tillfredsställande för lägre taxonomiska nivåer av färdighet men som examensmålen är utformade har bedömargruppen förväntat sig tydligare praktiska examinationer av färdigheter än vad som i flera fall redovisats. Lärosätena uppvisar en hög eller mycket hög måluppfyllelse i yrkesexamen avseende målet att diagnosticera och i samråd med patienten behandla de vanliga sjukdomarna. Bedömargruppen noterar dock att strukturen på de examinationer som görs inom verksamhetsförlagd utbildning på några lärosäten är oklar och bör ses över för att säkra likvärdig bedömning av hög måluppfyllelse för alla studenter. För yrkesexamen noteras att måluppfyllelsen avseende förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande åtgärder för grupper av patienter på flertalet lärosäten är bristande och på övriga lärosäten knappt når hög nivå. Motsvarande mål för enskilda patienter visar däremot i flertalet fall en hög måluppfyllelse. Bedömargruppen anser att målet för grupper av patienter för att vara genomförbart behöver ses i ett vidare perspektiv. Begreppet grupp kan tolkas som att flera får informationen samtidigt men också som att enskilda tillhörande en diagnosgrupp får informationen individuellt. Den senare tolkningen kan ses som en enkel utvidgning av målet på individnivå, men då det inte är självklart hur målet ska tolkas har den vidare tolkningen använts. Det innebär att vid den sammanvägda bedömningen av målet har delmålet om grupper av patienter inte haft samma tyngd som delmålet om enskilda patienter. Det examensmål i yrkesexamen som avser förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg har föranlett ingående diskussioner i bedömargruppen. Lärosätenas självvärderingar visar en spridning både för den del av målet som avser yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och för den del som avser yrkesgrupper inom vård och omsorg. För den första delen av målet varierar måluppfyllelsen oftast mellan hög och mycket hög medan måluppfyllelsen

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(84) för den andra delen av målet på flertalet lärosäten är bristande. Bedömargruppen enades slutligen om att vid den sammanvägda bedömningen låta interprofessionell träning inom hälso- och sjukvård väga tyngre, men vill fästa samtliga lärosätens uppmärksamhet på att även om bedömningen blivit hög måluppfyllelse så finns ett tydligt behov av utvecklingsarbete avseende samverkan med yrkeskategorier inom vård och omsorg. Bedömargruppen vill också fästa lärosätenas uppmärksamhet på att det vid samtliga lärosäten finns anledning att se över måluppfyllelsen för det mål som avser ekonomi och organisation, även om den sammanvägda bedömningen blivit hög måluppfyllelse. Flertalet lärosätena redogör i sina självvärderingar för genomtänkta lärandeaktiviteter och examinationer avseende olika etiska aspekter. Vid granskning av de självständiga arbetena för generella examina noteras dock att den etiska analys som bedömargruppen anser är nödvändig ibland antingen är bristfällig eller saknas helt. Detta är något som bedömargruppen anser att berörda lärosäten omgående bör åtgärda. Vid såväl intervjuerna som vid analys av självvärderingarna framgår att lärosäten som ger utbildningar vilka leder till både yrkesexamen och generella examina inte reflekterat över de skilda examensmålen och vad som krävs för att säkra måluppfyllelsen av dessa. Ett exempel på detta är målet om förmåga att såväl muntligt som skriftligt presentera slutsatser i internationella sammanhang vilket finns i masterexamen men inte i yrkesexamen. För bedömargruppen Ulf Tidefelt Ordförande

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(84) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Göteborgs universitet Lärosäte Göteborgs universitet Huvudområde/examen Läkarexamen ID-nr A-2013-03- 2536 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För läkarexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar sammantaget på hög måluppfyllelse. Det finns dock en spridning i graden av måluppfyllelse. Ett flertal arbeten visar på mycket hög måluppfyllelse avseende områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Dock visar andra arbeten på brister angående kunskap om områdets vetenskapliga grund. I självvärderingen redovisas en progression gällande utveckling av kunskap om områdets vetenskapliga grund, och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Både i föreläsningar, litteraturgenomgång och i verksamhetsförlagd utbildning visar lärosätet att sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesövningen uppnås. Det, tillsammans med exempel på hur lärosätet upprepade gånger examinerar mot målet genom utbildningen, skapar förutsättningar för att säkra hög måluppfyllelse. Intervjuerna bekräftade detta. Mål: För läkarexamen ska studenten visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse. Studenterna når en hög eller mycket hög måluppfyllelse avseende fördjupad kunskap inom det medicinska området. Arbeten som bedömts har en djup bakgrundsbeskrivning och diskussion där de egna resultaten relateras till aktuell forskning. Ett begränsat antal självständiga arbeten har kunnat bedömas avseende bred kunskap inom det medicinska området och kunskap och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer. Dessa arbeten ger ett visst stöd för att studenterna når en hög måluppfyllelse även avseende detta. Självvärderingen och intervjuerna indikerar hög måluppfyllelse genom att påvisa progression i kunskap under utbildningen. Det ges också exempel på hur undervisning och examination stöder såväl bred som fördjupad kunskap. Lärosätet visar också att det förekommer undervisningsmoment rörande förhållanden som påverkar hälsan för olika grupper och individer. Exempel på skriftliga examensfrågor visar att lärandemålen, lärandeaktiviteter och examination är i linje med varandra.

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 6(84) Mål: För läkarexamen ska studenten visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården Motivering: I ett litet antal av självständiga arbeten i urvalet som direkt handlar om ekonomiska och organisatoriska aspekter på hälso- och sjukvård visar studenterna hög alternativt mycket hög måluppfyllelse men i flertalet arbeten går måluppfyllelse inte att bedöma. Av självvärderingen framgick att det finns lärandeaktiviteter om sjukvårdens organisation under flera kurser under utbildningen. Det finns bland annat moment som omfattar organisationen av barn- och mödrahälsovården, remitteringsvägar av patienter och screeningprogram. Dessa moment examineras under respektive kurser. I kursen samhällsmedicin ingår ämnen som hälso- och sjukvårdens finansiering, vårdval, konkurrensutsättning och sjukvårdens organisation. Inom denna kurs genomförs fältstudier och ett ledarskapsinternat som också innehåller undervisning i dessa aspekter. Kursen examineras skriftligt. Bedömargruppen anser dock att måluppfyllelsen har svagheter. Självvärderingen beskriver en process där ämnen angående ekonomi och organisation tas upp under utbildningen men det förblir oklart hur lärandeaktiviteter och examinationer som beskrivs kan leda till att alla studenter uppnår måluppfyllelse. Fältstudier som nämns i självvärderingen är inte desamma för alla studenter. Dessa brister bedöms dock inte vara av sådan karaktär att de motsäger en sammantaget hög måluppfyllelse. Vid intervjun framkom att lärosätet vill förstärka utbildningen inom området, bland annat kommer undervisning i ämnet på termin fyra att examineras framöver. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen, trots vissa svagheter, vara hög. Mål: För läkarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa Måluppfyllelse: Mycket hög Motivering: Urvalet av självständiga arbeten ger inte tillräckligt underlag för att bedöma måluppfyllelse. Självvärderingen indikerar mycket hög måluppfyllelse avseende fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa. Utbildningen innehåller upprepade lärandeaktiviteter relaterade till målet. Förmåga att diagnosticera tränas framför allt på termin fem och därefter sker fortsatt träning och fördjupning i förmågan på de efterföljande kliniska kurserna. Examination av måluppfyllelse sker med stöd av olika examinationsformer (medsittningar, muntliga och skriftliga examinationer, fallpresentationer, överläkarmöten, simulering och praktiska prov), såväl formativt som summativt. Vid intervjun diskuterades hur måluppfyllelsen säkerställs vid verksamhetsförlagd utbildning. Lärosätet redogjorde ytterligare vilka praktiska examinationer som finns. Måluppfyllelse följs upp även bland annat med hjälp av en klassansvarig lärare, som följer studenter under hela utbildningen och som vid behov följer upp studenter som visat bristande måluppfyllelse. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara mycket hög.

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 7(84) Mål: För läkarexamen ska studenten visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter Motivering: I ett litet antal av självständiga arbeten i urvalet som direkt handlar om förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter visar studenten hög måluppfyllelse. I övriga arbeten kunde inte måluppfyllelse bedömas. I självvärderingen synliggörs hur studenten ges möjlighet att erhålla kunskap och utveckla sin kompetens i att identifiera risk-och friskfaktorer samt tillämpa teoretisk och praktisk kunskap för att kunna initiera och genomföra hälsofrämjande och förbyggande arbete för enskilda individer. I självvärderingen och vid intervjuerna presenterade lärosätet också lärandeaktiviteter som är kopplade till hälsofrämjande och förebyggande arbete, så som fysisk aktivitet på recept och motiverande samtal kring alkohol, rökning, fetma och stress. Skriftlig examination som berör hälsofrämjande frågor hålls under kursen samhällsmedicin. Självvärderingen indikerar däremot en bristande måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för grupper av patienter. Lärosätet redovisar kunskapsmål men inte färdighetsmål, lärandeaktiviteter eller examination. Vid intervjun var lärosätet otydligt med hur studenters förmåga att genomföra arbetet för grupper av patienter tränas och examineras och något stöd för måluppfyllelsen kunde inte redovisas. Bedömargruppen anser dock att vid en viktning av de båda delmålen väger delmålet avseende enskilda patienter tyngst. Mål: För läkarexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar sammantaget på hög måluppfyllelse gällande förmågan att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. Måluppfyllelsen varierar dock och flera arbeten visar att studenten når mycket hög måluppfyllelse medan några arbeten visar på brister i dessa avseenden. Av självvärderingen framgår att utbildningen innehåller flera lärandeaktiviter och examinationer mot målet. Redan i början av utbildningen tränas studenter i informationssökning, analys och kritisk granskning av litteratur. De exempel på examinationsformer som tagits upp (bland annat laborationer, muntliga tentamina, grupparbeten, seminarieredovisningar, Modified Essay Questions) är i linje med målet och förutsätter att studenten kan analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. Sammantaget är bedömningen att praktiska individuella prov är få i de givna exemplen. Mycket av det som beskrivs i självvärderingen under detta mål är från den första halvan av utbildningen men det finns exempel på progression och ökad komplexitet i lärandeaktiviteter och examinationer genom hela utbildningen vilket stärker bedömningen av hög måluppfyllelse. Vid intervjun framgick att lärandeaktiviteter och examination av evidensbaserad medicin sker i

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 8(84) samband med kursen examensarbete i medicin. Mål: För läkarexamen ska studenten visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg Måluppfyllelse: Bristande Motivering: Urvalet av de självständiga arbetena ger inte tillräckligt underlag för att bedöma måluppfyllelse. I självvärderingen anges att kirurgiska undervisningsavdelningar (KUA) finns på alla sjukhus. På dessa avdelningar finns läkarstudenter men inga gemensamma utbildningsaktiviteter med studenter från andra utbildningar anges. I traumasimulering deltar endast läkarstudenter. Därmed är ingen av utbildningsaktiviteterna av interprofessionellt karaktär då studenter från olika utbildningsprogram lär av, med och om varandra. Måluppfyllelse examineras bland annat med en skriftlig rapport, seminarium, diskussioner och en skriftlig reflektion. Några lärandeaktiveteter med tydlig inriktning mot samverkan med yrkeskategorier inom vård och omsorg redovisas inte. Vid intervjun framhöll lärosätet att examination om samverkan med yrkesgrupper inom vård och omsorg bland annat sker genom en seminarieuppgift om hemsjukvård vilket snarare kan examinera studentens kunskaper än färdigheter och något stöd för måluppfyllelsen kunde inte redovisas. Bedömargruppen anser att vid en viktning av de båda delmålen väger delmålet avseende hälso-och sjukvården tyngst men lärosätet har inte kunnat redovisa på ett tillfredsställande sätt hur måluppfyllelsen av hela detta mål säkerställs. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Mål: För läkarexamen ska studenten visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående Motivering: Urvalet av arbeten kunde endast i begränsad omfattning utgöra underlag för att bedöma måluppfyllelsen. De som kunde bedömas ger dock ett visst stöd för att måluppfyllelsen är hög även om enstaka arbeten visar på brister. Självvärderingen visar en god progression mot målet. Den teoretiska undervisningen börjas tidigt på kursen Tidig yrkeskontakt (termin ett till fyra) vilken innehåller undervisning i etiska regler för läkare och grunderna i en konsultation med patienten i fokus. Etikundervisningen ges vid flera tillfällen och en särskild etikdag finns i slutet av utbildningen. Måluppfyllelsen examineras vid flertalet tillfällen under utbildningen.

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 9(84) Bedömargruppens förslag till samlat omdöme Bristande kvalitet: Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målet: - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg. Underlagen visar på mycket hög måluppfyllelse för målet: - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet.

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 10(84) Karolinska institutet Lärosäte Karolinska institutet Huvudområde/examen Läkarexamen ID-nr A-2013-03- 2537 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För läkarexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen Måluppfyllelse: Mycket hög Motivering: De självständiga arbeten som ingår i urvalet visar sammantaget på hög till mycket hög måluppfyllelse. Avseende områdets vetenskapliga grund är det hög måluppfyllelse och avseende insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete är det mycket hög måluppfyllelse. Studenternas kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen gick endast att bedöma i ett begränsat antal arbeten, men i de arbeten detta gick att bedöma visar de på en mycket hög måluppfyllelse. Självvärderingen visar på mycket strukturerade lärandemål, lärandeaktiveter, examinationsformer och examinationsuppgifter med exempel på studentsvar, och med en tydlig progression, avseende detta mål. Detta indikerar att lärosätet säkrar en mycket hög måluppfyllelse. Intervjuerna stärkte denna bedömning. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara mycket hög. Mål: För läkarexamen ska studenten visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse avseende studenternas fördjupade kunskap inom området. Övriga delar av målet gick endast i begränsad omfattning att bedöma med arbetena som underlag, men de arbeten som gick att använda visade överlag på hög måluppfyllse. Självvärderingen och intervjuerna indikerar hög måluppfyllelse. Grundläggande medicinsk kunskap erhålls under den verksamhetsförlagda utbildningen samt i strimman primärvård, och breddas och fördjupas genom resterande teman och professionell utveckling. Strimman primärvård ger under hela utbildningen en bred och vardagsnära medicinsk kunskap. Fördjupad kunskap fås genom studentvalda fördjupningskurser och examensarbetet. Bred och djup kunskap om förhållanden i samhället och miljön nås främst under olika ingående teman samt studentvalda fördjupningskurser och utbytesprogram. Ett omfattande utbytesprogram, där 50 procent av studenterna uppges genomföra utbyten och ett stort inflöde av utländska studenter bidrar med att öka förståelsen och kunskap om förhållande i andra samhällsformer. Kunskap och förståelse kring genus-och mångfaldsfrågor nås genom strimman professionell utveckling. En viss svaghet finns i redovisningen av måluppfyllelsen avseende förhållande i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer. Vid intervjun förtydligade lärosätet att denna del av målet ingår i samtliga studentvalda kurser. Examinationerna som är relevant för målen är omfattande och varierande vilket säkerställer en bred kunskap.

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 11(84) Mål: För läkarexamen ska studenten visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården Motivering: Urvalet av de självständiga arbetena ger inte tillräckligt underlag för att bedöma måluppfyllelse. I självvärderingen framkommer att moment förekommer inom hela utbildningen under den verksamhetsförlagda utbildningen genom en integrerad och fortlöpande undervisning i hälsoekonomi och sjukvårdsorganisation, men inte i formaliserad form förutom den sista terminen. Undervisning om av ekonomi och organisation av sjukvården finns insprängt inom flera teman. Ekonomin tas upp när det gäller prioriteringar. Primärvården visar kontinuerligt upp en organisatorisk mångfald och ger insyn i sjukvårdens struktur. Fördjupad kunskap för de studenter som önskar erbjuds genom en valbar kurs eller examensarbeten. Bedömargruppen hade önskat en tydligare struktur för hur målet examineras men anser att den process som beskrivs i kombination med vissa examinerande moment gör det troligt att studenterna når en hög måluppfyllelse. Mål: För läkarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa Måluppfyllelse: Mycket hög Motivering: Urvalet av de självständiga arbetena ger inte tillräckligt underlag för att bedöma måluppfyllelse. Självvärderingen visar att studenterna når en mycket hög måluppfyllelse genom många varierande utbildningsmoment och då framförallt i strimmorna professionell utveckling och primärvård. Det finns en tidig yrkeskontakt och basal konsultationsträning med video och individuell återkoppling. Under den verksamhetsförlagda utbildningen sker veckovis utvärdering. Simulatorträning, klinisk undervisningsavdelning och klinisk undervisnings mottagning med redovisning inför handledare, löpande praktiska moment, mentorsgrupper och att terminsvis kunna visad progression i sitt kunnande är andra delar i träningen av denna förmåga. Examinationen är mycket varierande och är både summativa och formativa. Examinationsmål i de senare terminerna är att självständigt handläggande av patient. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara mycket hög. Mål: För läkarexamen ska studenten visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter Motivering: Urvalet av de självständiga arbetena ger inte tillräckligt underlag för att bedöma måluppfyllelse. Självvärderingen visar att studenterna når en hög måluppfyllelse när det gäller att initiera och

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 12(84) genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för den enskilda patienten gällande livsstilfaktorer, screening, prevention, riskfaktorer för ohälsa och sjukdom, hygien, och sekundärprevention. Primärvårdsstrimman och en temabaserad progression mot kompetenser kring hälsoarbete riktat mot enskilda patienter och olika patient-och sjukdomsgrupper där bland annat motiverande samtal tränas är aktiviteter som bidrar till att studenterna når målet. Studenten skriver en reflekterande uppsats och måluppfyllelse examineras även vid den integrerade slutexaminationen. För övrigt hänvisas till stor del till att denna färdighet examineras under den verksamhetsförlagda utbildningen. Detta är rimligt men strukturen för hur dessa examinationer genomförs är vagt redovisad vilket bedömargruppen anser är en svaghet. Lärandeaktiviteter och examination av färdigheter inriktat mot egentliga grupper av patienter saknas vilket är en brist. Bedömargruppen anser dock att vid en viktning av de båda delmålen väger delmålet avseende enskilda patienter tyngst. Sammantaget bedöms målluppfyllelsen vara hög. Mål: För läkarexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna sammantaget når en hög måluppfyllelse avseende samtliga delar i detta mål. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög. Redan från den första terminen ges integrerade seminarier följt av en successiv träning med mer komplexa färdigheter och frågeställningar. Integrationen sker främst inom strimman primärvård och i seminarier samt i den verksamhetsförlagda utbildningen. Examinationerna på det kliniska stadiet examinerar särskilt förmågan att bedöma komplexa frågeställningar och situationer. Mål: För läkarexamen ska studenten visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg Motivering: Urvalet av de självständiga arbetena ger inte tillräckligt underlag för att bedöma måluppfyllelse. Självvärderingen visar att studenterna når en hög måluppfyllelse avseende förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Lagarbete inom den egna professionen tränas med grupparbeten, laborationer och seminarier under hela utbildningen. Samverkan med andra yrkesgrupper sker i flera sammanhang. Under primärvårdsplacering, som är ett återkommande inslag under varje termin, träffar studenten andra yrkeskategorier både från sjukvård och i förekommande fall från kommunal vård och omsorg. Interprofessionella moment såsom klinisk undervisningsavdelning och klinisk undervisningsmottagning, verksamhetsförlagd utbildning och simulatorövningar förekommer vid flera tillfällen. Examinationen av färdigheten sker delvis under den verksamhetsförlagda utbildningen. Strukturen för hur detta genomförs är dock oklar vilket uppfattas som en svaghet. Färdigheten examineras dock även vid den integrerade slutexaminationen vilket är en styrka. Vid lärosätesintervjun framkom att förmåga till lagarbete och samverkan med yrkesgrupper inom vård

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 13(84) och omsorg inte undervisas eller examineras strukturerat. Samarbetet med kommunerna är dock under uppbyggnad och studenterna deltar i vårdplanering på avdelningen och följer med på hembesök när detta förekommer. Trots att det finns brister avseende den senare delen av målet gör bedömargruppen den sammanvägda bedömningen att hög måluppfyllelse uppnås för målet som helhet. Mål: För läkarexamen ska studenten visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående Motivering: I mindre än hälften av de självständiga arbetens som ingått i urvalet har en bedömning avseende måluppfyllelse kunnat göras. Dessa visar på en hög måluppfyllelse. Självvärderingen indikerar att studenterna når en hög måluppfyllelse avseende förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. Strimman personlig utveckling står för utveckling av etisk och professionell kompetens, där studenten har en personlig mentor och en reflekterande rapport skrivs varje termin syftet är att uppnå en progression i den professionella utvecklingen. Examination sker vid den verksamhetsförlagda utbildningen med patientmöten, seminarier, fallbaserad undervisning och muntliga slutexaminationer också vid skriftlig slutexamination och i primärvården i form av videoinspelningar av konsultation. Mötet med patientstudent spelas in och granskas av lärare ur flera aspekter, hur studenten bemöter patient och anhörig, hur studenten tar upp etiska frågor med patienten och lämnar besked om sjukdom och behandling. Bedömargruppens förslag till samlat omdöme Hög kvalitet: Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för målen: - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller hög kvalitet.

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 14(84) Linköpings universitet Lärosäte Linköpings universitet Huvudområde/examen Läkarexamen ID-nr A-2013-03- 2538 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För läkarexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse gällande områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det finns dock en spridning i graden av måluppfyllelse och enstaka arbeten visar på mycket hög måluppfyllelse samtidigt som vissa visar på brister. Emellertid ger de självständiga arbetena inte något underlag för att bedöma måluppfyllelse avseende kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. I självvärderingen presenteras också en väl genomtänkt progression gällande utveckling av kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det tillsammans med exempel på lärandeaktiviteter så som återkommande fältstudier kopplade till evidensbaserad medicin (EBM) under de kliniska kurserna, och examinationer mot målet under utbildningen gör det troligt att utbildningen skapar förutsättningar för en hög måluppfyllelse. Intervjun bekräftade detta. Mål: För läkarexamen ska studenten visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män Motivering: Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse gällande fördjupad kunskap inom det medicinska området. Några arbeten visar på mycket hög måluppfyllelse i detta avseende. De självständiga arbetena ger dock inte något underlag för att bedöma måluppfyllelse avseende bred kunskap inom det medicinska området och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män. Självvärderingen visar att måluppfyllelsen är mycket hög avseende bred kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män. Självvärderingen indikerar hur kunskapsbasen uppnås via progression och vertikal och horisontell integration av baskunskaper och kliniska kunskaper. Studenterna har också regelbundna och ofta återkommande primärvårdsplaceringar som ger insyn i bredden av det medicinska området. Examination av måluppfyllelse sker vid flertal tillfällen under utbildningen och stadiumexamination III har detta mål som ett av fokusområdena. Interna studentutvärderingar visar att tidigare studenter anser sig nå hög måluppfyllelse under verksamhetsförlagd utbildning. Avseende kunskap om och förståelse för

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 15(84) förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män beskriver självvärderingen bland annat hur lärosätet använder en biopsykosocial modell (inkluderande samhällsförhållanden, sociala, psykologiska och biologiska dimensioner) som verktyg i granskning och redovisning av en vetenskaplig artikel. Intervjun bekräftade att lärosätet har en genomtänkt integration och progression och examination mot målet. Mål: För läkarexamen ska studenten visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården Motivering: Urvalet av de självständiga arbetena ger inte tillräckligt underlag för att bedöma måluppfyllelse. Självvärderingen indikerar att studenterna uppnår hög måluppfyllelse avseende kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso-och sjukvården. I självvärderingen framkommer en progression med ett flertal lärandeaktiviteter och examinationer mot målet under utbildningen. Undervisning i hälso-och sjukvårdens organisation (inklusive hälsoekonomi, prioriteringar, sjukvårdens kris) sker under momentet Förbättringskunskap. Vidare ingår i utbildningen en temavecka "Den sårbara patienten" där sociala situationer, och ojämlik vård kopplad till patientens ekonomiska situation, papperslösas vård, och hälso-och sjukvårdens situation i länder med sämre ekonomi belyses. Ekonomi och organisation undervisas också under ett obligatoriskt ledarskapsinternat. Vid intervjun framkom att ledarskapsinternatet innehåller lärandeaktiviteter om Lean och vårdens processer och att målet examineras med seminarier och Edit-fall (Educational Development by Information Technology; Web-baserade PBL-scenarier). Mål: För läkarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa Måluppfyllelse: Mycket hög Motivering: Urvalet av de självständiga arbetena ger inte tillräckligt underlag för att bedöma måluppfyllelse. Självvärderingen indikerar mycket hög måluppfyllelse avseende fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa. Utbildningen har en klar struktur från grundläggande biologi och patofysiologi till diagnostik och behandling av patienter. Samtal och kommunikationsförmåga tränas tidigt med så kallade proffspatienter och dessa lärandeaktiviteter förekommer upprepade gånger med ökad komplexitet under utbildningen. I självvärderingen framgår också en tydlig progression mot detta examensmål med varierande examinationsformer (bland annat medsittningar 2-4 ggr/termin, dvs. efter varje placering; Objective structured clinical examination, OSCE; Clinical reasoning excercise, CRE) och upprepade examinationer av individuella prestationer i praktiskt sjukvårdsarbete under