Man måste vila emellanåt



Relevanta dokument
SF 36 Dimensionerna och tolkning

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

Uppföljning efter intensivvård

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Stroke longitudinell studie

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Mindfulness i primärvårduppföljning

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Depression hos äldre i Primärvården

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman

Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Vad är psykisk ohälsa?

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Burnout in parents of chronically ill children

4. Behov av hälso- och sjukvård

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

Differentiell psykologi

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Ont i magen, ont i själen?

Alkoholberoende, diagnos

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Metoder för förbättrad venprovtagning

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Example - not for use

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

Man måste vila emellanåt

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt 2018

OM001G Individuell skriftlig tentamen

Diagnostik av förstämningssyndrom

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

P A T I E N T D A G B O K M P N

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

66 onkologi i sverige nr 3 18

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Transkript:

Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Bakgrund Prevalens och diagnos Drygt 250 000 personer i Sverige har symtomgivande kronisk hjärtsvikt Medianåldern för patienter i Sverige är c:a 75 år Kvinnor är i genomsnitt 10 år äldre vid insjuknande

Diagnosen ställs enligt kriterier från The European Society of Cardiology (ESC): Symtom i vila eller vid ansträngning andfåddhet, trötthet, ankelsvullnad Objektiva tecken på nedsatt hjärtfunktion (helst ekokardiografi) C:a hälften av patienterna har visats ha felaktig diagnos (spec inom primärvården)

Omkring hälften av patienter med diagnosen hjärtsvikt har bibehållen vänsterkammarfunktion med normal LVEF (s.k. diastolisk svikt/dysfunktion) Diastolisk svikt är vanligare bland äldre och bland kvinnor I många medicinska studier är patienter med diastolisk svikt uteslutna

Patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt Trötthet och andfåddhet vanligast och mest besvärande Diffusa smärtor på olika ställen i kroppen Förändrad smakupplevelse och minskad aptit Minnes- och koncentrationsproblem Sömnstörningar

Psykiska och sociala följder av hjärtsvikt - känslor av att vara värdelös och en börda för andra - förändrade sociala roller - maktlöshet och resignation - medvetenhet om att livet är hotat

Sämre självskattad hälsorelaterad livskvalitet jämfört med såväl friska som med grupper av patienter med andra kroniska sjukdomar

Motiv för studien Mycket få studier har hittills undersökt patienters egna erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Bristen på kunskap är stor när det gäller trötthet Sällan läggs fokus på patienters egna resurser Kvinnor är underrepresenterade i de flesta studier Försökspersoner i många medicinska studier är under 65 år

Avhandlingens övergripande syfte Att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt när man bor i eget boende och vårdas i primärvården

Syfte för delstudie 1 Att jämföra livskvalitet, fatigue och socialt stöd bland män och kvinnor med verifierad hjärtsvikt med en grupp patienter med hjärtsviktsliknande symtom men utan diagnosen hjärtsvikt, samt en ålders- och könsmatchad kontrollgrupp.

Flödesschema över deltagare i grupperna HS och IHS 170 Hjärtsvikt Icke Hjärtsvikt 77 93 1 Flyttat 11 Avlidna 4 65 Inbjudna 89 16 Avböjt 30 49 Deltagare 59

Bakgrundsvariabler för patienter i grupperna hjärtsvikt, HS, och icke hjärtsvikt, IHS, samt referensgrupp HS n = 49 IHS n = 59 Referens n = 40 Män, n (%) 21 (43) 14 (24) 20 (50) Kvinnor, n (%) 28 (57) 45 (7,6) 20 (50) Ålder, m (SD) 77,7 (8,7) 77,6 (7,9) 77,5 (8,7) Ålder, män, m (SD) 75 (10,8) 75,1 (7,4) 75,1 (10,3) Ålder, kvinnor, m (SD) 79,8 (6,1)* 78,4 (8) 79,8 (6,1) Ensamboende, n (%) 22 (45) 38 (64) 22 (55) Ensamboende, män, n (%) 2 (10) 6 (43) 6 (30) Ensamboende, kvinnor, n (%) 20 (71)** 32 (71) 16 (80)

Skalor i delstudie 1 SF-36 Hälsoenkät MFI-20, The Multidimensional Fatigue Inventory SPS, Social Provision Scale

Resultat SF-36 hälsoenkät SF-36 90 80 70 60 skalpoäng 50 40 30 kontroll 20 svenska normvärden 10 sviktliknande hjärtsvikt 0 fysisk funktion rollfunktion fysiska orsaker smärta allmän hälsa vitalitet social funktion rollfunktion emotionella orsaker psykiskt välbefinande delskalor

Resultat MFI-20 18 Multidimensional Fatigue Inventory (MFI-20) 16 14 12 10 8 6 4 hjärtsvikt sviktliknande kontroll 2 0 generell trötthet fysisk trötthet reducerad aktivitet reducerad motivation psykisk trötthet

Syfte för delstudie 2 Att beskriva skillnader i depression och fatigue mellan patienter med hjärtsvikt som vårdas i primärvården med patienter med hjärtsviktsliknande symtom, samt en kontrollgrupp Skalor: GDS-15, Geriatric Depression Scale MFI-20

Bakgrund delstudie 2 Depression är vanligt bland patienter med hjärtsvikt och bland äldre Trötthet är ett typiskt symtom såväl vid hjärtsvikt som vid depression Risk för felaktig bedömning och planering av åtgärder

Resultat GDS-15 Gränsvärden: 0-4 ingen depression 14 12 10 80 5-9 mild depression 10-15 svår depression Depression, GDS-15 8 6 4 26 148 125 2 0 Hjärtsvikt Hjärtsviktsliknande Kontrollgrupp Grupp

Hjärtsvikt 25% mild depression Hjärtsviktliknande 25% mild och 3% svår depression Kontroll 12% mild depression

Skillnader mellan grupperna HS och IHS Metod: Logistisk regressionsanalys Sannolikheten att tillhöra gruppen HS (hjärtsvikt) var högre för personer som: Var sammanboende Hade lägre grad av fysisk livskvalitet Hade högre grad av fysisk fatigue

Skillnader mellan gruppen HS och referensgruppen Sannolikheten att tillhöra gruppen HS (hjärtsvikt) var högre för personer som: Var sammanboende Hade lägre grad av fysisk livskvalitet Hade högre grad av generell fatigue

Skillnader mellan gruppen IHS och referensgruppen Sannolikheten att tillhöra gruppen IHS (icke hjärtsvikt) var högre för personer som: Hade lägre grad av fysisk livskvalitet Hade högre grad av generell fatigue Hade högre grad av fysisk fatigue Var kvinnor

Syfte för delstudie 3 Att bland äldre patienter med hjärtsvikt undersöka samband mellan fatigue och fysiska, mentala, sociala och demografiska faktorer, med speciell hänsyn till kön.

Skalor i delstudie 3 (enbart gruppen HS) MFI-20 Social Provision Scale SF-36 Self-Transcendence Scale GDS-15 Resilience Scale

Metod: Linjär regressionanalys Utfallsvariabel: Generell fatigue

Jämförelser mellan kvinnor och män med hjärtsvikt (statistiskt signifikanta skillnader) Kvinnor hade Högre ålder Högre grad av generell fatigue Sämre fysisk funktion Mer kroppslig smärta Högre grad av depression Sämre rollfunktion av emotionella orsaker Var oftare ensamboende

n=49 Univariat Analys Multivariat Inom Gruppen A-D Multivariat Sista modellen Beta 1 p Beta 1 p Beta 1 p A.Demografiska variabler Kön, kvinnor, n (%) 28 (57),359,012,359,012,280,033 Ålder, m (SD) 77,7 (9),062,676 Ensamboende, n (%) 22 (45),342,018,195,265 B. Fysiska variabler Fysisk funktion 2 m (SD) 44,9 (26) -,537 <,001 -,334,024 -,211,200 Rollfunk. fysisk 2 m (SD) 32,3 (36) -,548 <,001 -,359,016 -,458,001 Smärta 2 m (SD) 57,1 (26),362,011,011,939 Allmän hälsa 2 m (SD) 48,3 (19) -,468,001 -,204,144 C. Mentala variabler Rollfunk. emotion. 2 m (SD) 69,4 (38) -,327,023 -,222,146 Mental hälsa 2 m (SD) 74,5 (16) -,263,071 Depression, m (SD) 3,49 (2,22),424,003,424,003,187,177 Självtranscendens, m (SD) 45,7 (4,3) -,010,945 Resiliens, m (SD) 137,1 (14,1),110,477 D. Social variables Social funktion 2 m (SD) 70,4 (23,6) -,416,003 -,416,003 -,128,382 Socialt stöd, m (SD) 55,0 (5,7) -,072,639

Syfte för delstudie 4 Att belysa den levda erfarenheten av trötthet hos äldre kvinnor med hjärtsvikt

Metod för delstudie 4 Narrativa intervjuer med 10 kvinnor 70 år eller äldre (75-89 år) Ingångsfrågor: Kan du berätta för mig hur det är att leva med hjärtsvikt? Kan du berätta hur du upplever trötthet? Bandinspelning utskriven till text Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys

Resultat delstudie 4 Tema 1: Att leva med bristande energi Tema 2: Att sträva efter oberoende och samtidigt vara medveten om att hälsan försämras

Tema 1: Att leva med bristande energi 3 Subteman 1. Att erfara en påtaglig känsla av orkeslöshet och ovanliga kroppsförnimmelser det är inte den där vanliga tröttheten.jag domnar bort hela jag andnöd och besvärligt när jag böjer mig ner (mot golvet)

2. Att uppleva oförutsägbara variationer i fysisk förmåga se n kan jag helt plötsligt en dag ha gjort lunch och allting och sätter mig, då blir jag så trött så uuuhhh så gick jag ner i källaren med några plagg och jag visste inte hur jag skulle komma upp. Jag var så andfådd Jo, jag känns piggare på eftermiddagen för ett tag i alla fall

3. Att behöva hjälp av andra i det dagliga livet dom (butiken) körde hem maten man fick lämna order på hemtjänst men inte är det som att få gå och titta själv jag måste stiga upp före sju jag ska ha ätit gröten innan dom (hemtjänsten) ska ge mig medicin

Tema 2: Att sträva efter oberoende och samtidigt vara medveten om att hälsan försämras 2 subteman 1. Att uppskatta de förmågor man har Ja, koka potatis gör jag ju själv, jag är glad medan jag kan sköta det

2. Att tvingas till anpassning och att kämpa för oberoende Förr var man ju mer noga men nu får det vara Det kostar på att anpassa sig Man måste kämpa, annars går det inte

Man måste vila emellanåt