DO en samlad kraft mot diskriminering
DOs vision principen om allas lika värde och rättigheter genomsyrar det svenska samhället Sida 2
Mänskliga rättigheter då och nu Då För 70 år sedan kunde Maria bli avskedad för att hon blivit gravid. Nu Idag får Mia inte sjukpenning när hon sjukskrivit sig för besvär som är relaterade till graviditeten. Sida 3
Mänskliga rättigheter då och nu Då För 25 år sedan fick en spårvagnsförare i Göteborg som var troende sikh inte bära turban i jobbet. Nu Nadim får inte arbetsträna på café eftersom hon bär huvudduk. Sida 4
Mänskliga rättigheter då och nu Då För 30 år sedan skulle Anna och Emilia ha betraktats som sjuka då de lever i ett samkönat kärleksförhållande. Nu Ett lesbiskt par måste betala en avgift för insemination som inte tas ut av heteropar. Sida 5
Mänskliga rättigheter då och nu Då Före 1 januari 2009 hade transpersoner inget skydd mot diskriminering. Nu Jan-Olov har rätt att ta mellannamnet Madeleine. Sida 6
Mänskliga rättigheter då och nu Då För 50 år sedan kunde Soraya ha tvingats till abort i sjunde månaden och tvångssteriliserats för att hon var rom. Nu Romer stoppas när de ska åka buss eller gå in i en butik. Sida 7
EU-rättens krav på ett organ för främjande av likabehandling På ett oberoende sätt bistå personer som utsatts för diskriminering genom att driva klagomål om diskriminering Genomföra oberoende undersökningar Offentliggöra oberoende rapporter Lämna rekommendationer i frågor som rör diskriminering Sida 8
Lagen om DO Uppgifter enl diskrimineringslagen Verka för att diskr som har samband m kön, könsöverskr identitet eller ålder inte förekommer på några samhällsområden I övrigt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskr identitet... eller ålder Genom råd och på annat sätt medverka till att den som utsatts kan ta till vara sina rättigheter Sida 9
Från prop 2007/08:95 Den nya ombudsmannen bör, på samma sätt som idag, kunna uttrycka sin uppfattning offentligt, informera, sprida kunskap och ta initiativ till andra lämpliga åtgärder I ombudsmannens uppgifter ligger bl.a. att sätta frågor om diskriminering på agendan, göra myndigheten känd och skapa förtroende för myndigheten Sida 10
Nya DO stärkt oberoende utreder och driver fall tillsyn över skolors och arbetsgivares förebyggande arbete ger råd, informerar och utbildar ger ut rapporter och analyser följer den internationella utvecklingen skapar debatt, föreslår lagändringar och andra åtgärder Sida 11
DO:s råd Ett råd som kan tillföra kunskap. Också förankra DO:s budskap utåt. Utses av Ombudsmannen. 10 ledamöter med viss spridning. Parisprinciperna som kräver ett pluralistisk medverkan / samråd med det civila samhället. Sida 12
Respekten för allas lika värde och rättigheter Sida 13
Samverkan mellan dessa strategier leder till samhällsförändring Sida 14
Hur säkerställa spetskompetensen Den gemensamma historian Organisationen Utvecklingsfrågor DO Värdegrunden och varumärket Hur ser vi på uppdraget Vårt förhållningssätt till uppdraget Prioriteringar Kommunikationsstrategier Sida 15
Prioriteringar 2009 Informations-/främjandeinsatser strategier för externkommunikation grundläggande om myndigheten o lagen frivilligorganisationers talerätt arbetsgivare och ålder, andra nyheter i lagen Progress nätverksbyggande för förändring på sikt Metodutveckling pilotområden o genomtänkta strategier (skolan)
Anmälningsärenden Etnisk tillhörighet 31 % Kön 31 % Funktionshinder 16 % Könsöverskridande identitet/uttryck 0,5 % Religion/trosuppfattning 3 % Sexuell läggning 4 % Ålder13 % Sida 17
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 33 Nationellt genomförande och övervakning Konventionsstaterna ska utse eller upprätta en eller flera oberoende mekanismer för att främja, skydda och övervaka genomförandet av denna konvention. Vid utseendet eller upprättandet av mekanismen ska konventionsstaterna beakta de så kallade Parisprinciperna Sida 18
Eleanor Roosevelt Det är i vardagen, lokalt, nära hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen som människor söker rättvisa, lika möjligheter, och lika värdighet utan diskriminering. Om inte dessa rättigheter har en betydelse där, har de ingen större mening någon annanstans heller.