VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING

VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING Susanne Rex Leg. logoped

Motorisk talstörning 2 Kärnsvårigheten att planera och programmera temporo-spatiala parametrar i talrörelsesekvenserna resulterar i avvikande uttal och prosodi (ASHA, 2007) it s not black or white (Edythe Strand)

Vid uttalssvårigheter -> differentialdiagnostik 3 Fråga sig: Är det fonologiska svårigheter? (språklig bas) Är det fonetiska svårigheter? (prod av ljuden) Är det motoriska planeringssvårigheter (dyspraxi)? Är det dysartri? Är det gominsufficiens? (VPI) Eller EN KOMBINATION AV TVÅ ELLER FLERA??

Bedömningens samtliga delar 4 Hörsel Språkförmåga A. Anamnes B. Neuromuskulärt Motoriska systemet B D E. Fonologiskt status C. oral muskulatur anatomi & funktion D. Motorisk talbedömning

A. Anamnes B. Neuromuskulärt Utökad anamnes; Hur äter han? Tuggar, dricker, spiller? Samlar mat i ena kinden? Matens konsistens och smak, stark mat? Viljemässig aktivitet orofacialt Vanor, tics Känslighet A. kroppshållning B. koordination C. muskeltonus D. muskelstyrka 5

Video Liam 6 handkoordination

Bedömningens samtliga delar 7 Hörsel A. Anamnes Motoriska systemet B D Språkförmåga B. Neuromuskulärt E. Fonologiskt status C. Orofacial muskulatur anatomi & funktion D. Motorisk talbedömning

C. Oral muskulatur 8 anatomi och funktion 1. strukturer; relativ storlek, avvikelser, vävnadsutseende 2. känsel (taktil sensibilitet och proprioception ) 3. funktion hos varje struktur; t.ex. styrka, rörelseomfång, hastighet, samordning, differentierad rörelse

Bedömning; Mimisk och oral muskulatur FILM Sebastian 4 år

Bedömningens samtliga delar 10 Hörsel Språkförmåga A. Anamnes B. Neuromuskulärt Motoriska systemet B D E. Fonologiskt status C. oral muskulatur anatomi & funktion D. Motorisk talbedömning

D. Motorisk talbedömning 11 SYFTE att bedöma förmågan att sekvensera fonetiska segment i olika kontexter hur stor del den motoriska planeringssvårigheten kan tänkas utgöra av barnets svårighet med talutvecklingen svårighetsgrad var man ska börja träna, stimulival

D. Motorisk talbedömning 12 Proceduren: Barnet upprepar yttranden som blir längre och mer komplexa ---- Hierarki som följs Spontantal (Samtal, Bildbenämning, Berättande) Repetition Isolerade vokaler (och kons) * CVCV CV * längre ord VC * fraser CVC med olika vokaler

D. Motorisk talbedömning 13 Varierar temporala (tids-) relationen mellan stimulus och respons dynamisk bedömning Varierar ledtrådar till talrörelsen dynamisk bedömning Simultan produktion ; visuellt + auditivt stöd Gestledtråd Taktil ledtråd

Video 14 Liam Benämning + motorisk bedömning 2009 och 2011

Bedömningens samtliga delar 15 Hörsel Språkförmåga A. Anamnes B. Neuromuskulärt Motoriska systemet B D E. Fonologiskt status C. oral muskulatur anatomi & funktion D. Motorisk talbedömning

E. Fonologi; autonom beskrivning 16 Ljudnivå: Vilka fonem barnet använder Ordnivå: S SSS samt ordbetoning och ordaccent Stavelsenivå: CV, CVC, CVCV, CCV, CCCV /k/ /f/ /m/

E. Fonologiskt status; processbeskrivning PARADIGMATISK o o o o o o o Klusilering Dentalisering Velarisering H-sering Labialisering Avtoning/påtoning Vokalsubstitution tex u blir i; hus blir his SYNTAGMATISK Assimilation Utelämning av obetonad stavelse Klusterreduktion 17

Markus resultat av bedömning 18 A. Anamnes Heriditet; far sen talutveckling, storebror gått hos logoped för språkstörning. Biter på naglar. Äter bra enl far, men snabbt och lite slarvigt. B. Neuromuskulärt Normalt C. Oral muskulatur Normal anatomi. Differentierad rörelse läppar käke, tunga - käke ej helt utvecklad. Samordnad rörelse svårt; kompenserar och spänner. Tuggar mestadels med vertikal och medial tungrörelse. Stabiliserar sugrör med tänder då han dricker. Sensorik; Taktil hyposensibilitet Oraldyspraktiska svårigheter D. Talmotorisk bedömning Inskränkt fonemrepetoar Inkonsekvent Utbredd assimilation Normal prosodi! Strykningar av ljud Avtonar tonande konsonant, Vokaldistorsioner Inskott av ljud Trevar och söker Indistinkta svaga ljud ibland Verbaldyspraxi E. Fonologiskt status Inga genomgående processer inkonsekvent system Autonom beskr: /p, b, m/ /t, d, n/ /j/ /h/ ibl: tje-likt ljud för /s/

19 Kliniska markörer för verbal dyspraxi 1. Svårt att nå och upprätthålla speciella artikulatoriska sekvenser 2. Svårt med talrörelse från ett språkljud till nästa 3. Trevande rörelser 4. Vokaldistorsion 5. Begränsad konsonant och vokaluppsättning 6. Använder förenklade stavelser

20 Kliniska markörer för verbal 7. Strykningar av ljud dyspraxi, forts 8. Svårt att genomföra en talrörelse för ett ljud som går lätt att säga i en enkel kontext men inte i en längre 9. Löpande tal blir sämre än isolerad ordproduktion 10. Suprasegmentella svårigheter; betoning, accenter och generell prosodi 11. Inkonsekvent produktion från gång till annan av samma ord

VERBAL DYSPRAXI BEHANDLING Susanne Rex Leg. logoped

Înnehåll 1. Vad påverkar behandlingen? 2. Behandlingsmetoder 3. Förberedelser 4. Motorisk inlärningsteori 5. Dynamisk behandling 6. Jfr Praxis Videoillustrationer av flera barn i behandling

Behandling av dyspraxi 23 Behandlingsupplägget för en talljudstörning med en motorisk grund skiljer sig från upplägget där det framför allt är en fonologisk grundorsak till uttalssvårigheterna.

24 Vad påverkar hur effektiv den talmotoriska behandlingen blir? 1. Vilken interventionsmetod man använder 2. Andra talsvårigheter som påverkar t.ex. oförmåga till fonetisk placering 3. Åtföljande fonologiska och språkliga svårigheter 4. Åtföljande dysfunktioner, t.ex. i grov- och finmotorik 5. Frekvensen på behandlingen 6. Motivation hos barnet, om barnet har förmågan att medverka t.ex. koncentrations svårigheter 7. Föräldrars engagemang

Föräldramedverkan! 25 Du får fixa det! Aktiva deltagare i behandlingsprocessen Ge info om barnet Träningstillfällen Feedback Övning i riktiga situationer, överföra kunskap motor learning

26 Några behandlingsmetoder för motoriska talsvårigheter Integral stimulation (Strand & Skinner 1999) watch -me-listen Tactile cues (Bashir et al 1984) PROMPT (Hayden, 1989) a systematic manipulation of tactualkinesthetic-proprioceptive input to oro-motor structures for changing speech targets Nuffield Centre Dyspraxi Program; Praxis (1992) Rytmisk och melodisk behandling (Thelan i Square 1999, mfl) Successive approximation (Kaufman 1997) DTTC = Dynamic Temporal and Tactile Cuing for Speech Motor Learning (Strand, 2009) The Oral Placement Approach (OPT)

Behandlingsmetoder 27 Finns inte EN som är den rätta/enda. MEN litteraturen/klinikerna är överens om viktiga principer: 1. Auditiva + visuella stimuli 2. Produktion av ljudkombinationer 3. Talrörelsen tränas 4. Repetitioner 5. Noga utvalda stimuli, hierarkier 6. Sänkt hastighet, fokus på proprioception 7. Taktila ledtrådar 8. Använder startfraser 9. Koppla till betoning, intonation, rytm

Förberedelse vid behandling 28 Sittställning Eventuella redskap nära Eventuella motivationshöjare framme Genomtänkt och tydlig struktur Alltid* förälder eller annan åhörare med Tydliga instruktioner om övningsord ges

Hur väljer man ut orden? Utgå från den nivån barnet misslyckas på + C1VC1V men C1VC2V, dvs kaka går bra men inte kanna (att konsonanten upprepas är lättare än att skifta), jobba från den nivån innan man tar svårare ord Längd Vokalskifte Kluster Fler stavelser Plocka in ord från nivån under, så barnet får några lätta ord mellan varven

30 Behandling av dyspraxi två modeller Nuffield Centre Dyspraxi Program; Praxis (1992) = /t/ = /s/ Dynamic Temporal and Tactile Cuing for Speech Motor Learning; DTTC Edythe Strand, (2009)

Dynamic Temporal and Tactile Cuing 31 for Speech Motor Learning Baseras på principer för motorisk inlärning Intensiv träning, helst två gånger om dagen Betonar hög frekvens av träning med många repetitioner Maximerar proprioceptiv input Bygger på Integral Stimulation (Strand & Skinner, 1999) Använder meningsfulla och användbara yttranden motiverande

Principer för motorisk inlärning 32 A. Förutsättningar: 1. Motivation 2. Fokuserad uppmärksamhet 3. Modell, mål Utifrån vår bedömning vet vi om även fonologisk eller artikulatorisk behandling behövs parallellt med den talmotoriska!

33 Principer för motorisk inlärning, B. Övningens beskaffenhet 1. Repetition av rörelsen fortsättning a) Man behöver tillräckligt många försök per tillfälle för att motorisk inlärning ska ske och för att rörelsen ska bli automatiserad b) Detta kräver aktiviteter som inte tar lång tid, distraherar eller låter (inga fiskdammsspel eller Bamsespel ) c) Kvalitet på övningarna (fokuserad uppmärksamhet; schemaläggning; återkoppling!!) 2. Övningsupplägg Hur många ord ska tränas per gång

34 Principer för motorisk inlärning, C. Variation fortsättning a) De första stimulis är kanske baserade på en speciell rörelsesekvens t.ex. labialer till vokal (mig, mamma, bu, bäbis) b) När detta går bra kan man variera ordval och prosodi för att öva flexibilitet D. Feedback E. Hastigheten ge återkoppling ofta om både rörelsen och resultatet!! a) Inre feedback - det barnet känner och ser b) Yttre feedback det som kommer från terapeuten Om prestationen hos rörelsen knowledge of performance ( bra, sätt ihop läpparna så och så börjar vi där fram ) Om resultatet knowlede of results (oh va fint, nu hörde jag att du sa kanna och du startade med ett fint bakljud ) a) Det finns ett samband mellan hastighet och korrekthet; minskad hastighet ger ökad korrekthet (upp till en viss punkt).

E. Strands behandling 35 Direkt imitation fel rätt. Simultan produktion fel rätt Fortsätt direkt imitation, normalisera hastigheten fel rätt Långsamt, lägg till taktila ledtrådar Forts till normal hastighet + prosodi utan fel Lägg till mim eller gå till simultan Forts, variera prosodi och hastighet Många rep Forts tills korrekt produktion Åter till direkt imitation Lägg till Fördröjning efter Modell

The Nuffield Centre Dyspraxia Program Praxis 36 Mål: Att lära barnen vilka artikulatoriska rörelser som behövs för att kunna producera fonem och tal. Man tränar att koordinera dessa rörelser till sekvenser och ord som sedan automatiseras och förs över till spontant tal. 4 huvudmoment: 1. Grundläggande träning av andning, röst- och talmotorik 2. Enskilda fonem 3. Sekvensering av fonem till ord 4. Kombinationer av ord till fraser och meningar Skapa flexibelt och specifikt behandlingsupplägg för varje barn

Bildar längre ord d k =docka 37