Kvalitetsdokument 2013/2014 Grundskola Danderyds Montessoriskola



Relevanta dokument
Kvalitetsdokument 2012/2013 Danderyds Montessoriskola

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Karlshögs Fritidshem

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Kvalitetsdokument 2013, Enebybergs RE (läå 2012/2013) Brageskolan/Enebyskolan/Hagaskolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Teamplan Ugglums skola F /2012

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Sandvikens Montessoriskolas Arbetsplan läsåret

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

VERKSAMHETSPLAN Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Kvalitetsdokument 2012, Grundskola. Re 337 Kevingeskolan

Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Vretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Kungsgårdens skola arbetsplan

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

för Rens förskolor Bollnäs kommun

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Gräsmarks skola och fritidshem

KVALITETSARBETET LÄSÅRET ÅSEBRO SKOLA

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Transkript:

Kvalitetsdokument 2013/2014 Grundskola Danderyds Montessoriskola 1 Inledning 1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 Läsåret 2013/14 har präglats av ett gott arbetsklimat för såväl elever som pedagoger. - Lärarnas arbete med pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser har fortsatt. - Lärarnas arbete med betyg och betygsbedömning har fortsatt. - Konferenser har ägnats åt fördjupning i lagar, föreskrifter och allmänna råd publicerade av skolverket. - Lärarkollegiet har varje vecka samlats för uppföljning. Lärare har även deltagit på alla sambedömningsmöten av nationella prov, som Danderyds kommun anordnat.

Analys av insatserna under året - Med hjälp av de pedagogiska planeringarna har lärarnas kunskaper utifrån LGR 11 beskrivningar av syftet, centralt innehåll och kunskapskrav fördjupats. Lärarna får med hjälp av de pedagogiska planeringarna och matriserna ett verktyg som hjälper dem att kunna följa alla elevers utveckling i alla ämnen samt på ett tydligt sätt se vilka förmågor och kunskaper eleverna behöver utveckla. De pedagogiska planeringarna och matriserna ger lärarna ett bra underlag när de ska göra en summativ bedömning av elevernas kunskaper i ett skriftligt omdöme eller i form av betyg. - I arbetet med betyg och bedömning har lärarna utvecklat sin förmåga att utifrån elevernas arbeten göra en summativ bedömning i form av ett betyg. Genom gemensamma diskussioner och analyser har vi kommit fram till hur vi under nästa läsår kan utveckla vårt arbete med betyg bedömning ytterligare. - Vi kommer se till att lärarna som arbetar i åk 3 och 6 får minst en dag ledigt för att rätta de nationella proven samt en dag då lärarna kan sitta tillsammans med rektor och diskutera elevernas resultat utifrån skolverkets bedömningsstöd. - På höstens föräldramöten i åk 6 kommer föräldrarna få tydlig information om hur vi arbetar med betyg och bedömning. - På utvecklingssamtalen kommer lärarna bli mer tydliga i sin information till eleverna gällande betygsnivån samt vad eleverna behöver utveckla för att nå en högre betygsnivå. Utveckling och åtgärder till nästa år - Fördjupa arbetet med betyg och bedömning. - Alla elever ska få hjälp att utveckla sin förmåga att använda datorerna som ett hjälpmedel och kompletterande arbetsredskap i klassrummet. - Förbättra arbetsron i alla klasser.

Grundskola 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Skolan når höga resultat på de nationella proven i alla ämnen. Danderyds kommuns kundundersökning visar att alla elever känner sig trygga på skolan. Analys av skolans goda resultat - Montessoripedagogiken arbetar med individuella studieplaner där arbetssättet anpassas till varje enskild elev. - Lärarna har med hjälp av pedagogiska planeringar, matriser och skolverkets bedömningsstöd haft möjlighet att ge alla elever, den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande för att eleverna utifrån sina förutsättningar, ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. - Under läsåret har vi arbetat med att fördjupa elevernas förståelse för värdegrunden på klassråd, elevråd och samarbetsdagar. Detta har lett till att eleverna gärna och på ett naturligt sätt integrerar olika åldrar i sina lekar och spel vid raster och övrig fritid. - Resultatet av detta har sedan gjort att alla elever trivs och känner sig trygga på skolan. Utveckling och åtgärder till nästa år - Den pedagogiska forskningen bevakas och läromedel uppdateras parallellt. - Vi kommer fortsätta utveckla vårt användande av datorer samt IT- baserade hjälpmedel. - Pedagogerna bereds tillfälle till fortbildningar i det pedagogiska arbetet. - Rektor förstärker ledningsfunktionen genom fortsatt rektorsutbildning. Sida 3 av 18

1.3 Det systematiska kvalitetsarbetet på skolan Danderyds Montessoriskolas struktur för kvalitetsarbetet - Det sker en kontinuerlig analys av diagnoserna i matematik och svenska av lärare och rektor. Uppföljning och åtgärder av analysresultatet vidtas i nära anslutning till diagnoserna. - I slutet av varje höst- respektive vårtermin analyseras måluppfyllelse samt förbättringar och utvecklingsområden inom alla ämnen. Uppföljning och åtgärder av analysresultatet diskuteras och planeras av rektor tillsammans med lärarna. - Rektor med stöd av speciallärare tillstyrker nya utredningar och pedagogisk bedömning. Alla åtgärdsprogram utvärderas och analyseras en gång/ termin. Utifrån resultatet har rektor beslutat om ytterligare åtgärder behöver sättas in för de elever som har åtgärdsprogram. - Rektor tillsammans med lärare analyserar resultaten av nationella proven. Analysen läggs till grund för fortsatta pedagogiska planeringen.

Grundskola - Danderyds Montessoriskola deltar i Danderyds kommuns årliga kundundersökning (PILEN) för vårdnadshavare i åk F, åk 2 och åk 5 samt eleverna i åk 5. Dessutom genomför skolan årligen en enkätundersökning med samma frågeställningar till samtliga övriga vårdnadshavare. Varje termin besvarar samtliga elever skolans trivselenkät. Analys, uppföljning och åtgärder diskuteras och planeras av likabehandlingsteamet som består av rektor, fritidsansvarig och en lärarrepresentant. Uppföljning av trivselenkäterna ligger till grund för det fortsatta likabehandlingsarbetet. Resultaten av PILEN diskuteras och presenteras i ledningsgruppen, arbetslagen, fritidshemmet. De områden som uppvisar ett lägre resultat ligger som grund till åtgärder och utvecklingsförslag nästkommande läsår. - Fritidshemmet arbetar med egna kvalitetsdokument som kontinuerligt utvärderas för att främja aktualiteten i mål, metod och verksamhet. Kontinuerlig uppföljning utvecklar och förbättrar verksamheten inom fritidshemmet/hemvisten. Analys av kvalitetsarbetet - Vid analys av diagnoser har vi på ett tidigt stadium kunnat fånga upp elever med svårigheter och gett dem det stöd som behövs för att de ska nå kunskapskraven. - Analys och sammanställningen av måluppfyllelse visar att alla elever når målen bra/mycket bra. Några elever behöver fortsatta stödinsatser för att nå kunskapskraven i alla ämnen. - Eleverna kan i svenska ytterligare förbättra - stavning, interpunktion och meningsbyggnad. - Eleverna kan i So och No ytterligare förbättra förmågan att reflektera och dra slutsatser samt argumentera. - Eleverna kan i matematik förbättra användandet av konkreta matematiska begrepp. - Lärarna behöver utveckla sin förmåga att på ett tydligt sätt visa eleverna vad som krävs för att nå kunskapskraven med hjälp av pedagogiska planeringar och matriser. - Analysen av åtgärdsprogrammen visar att eleverna får fullgott stöd på skolan. Möjligheterna att förändra och vara flexibel utifrån elevernas behov är stora. Skolan kommer se över och köpa in ytterligare hjälpmedel utifrån elevernas behov. - Resultaten av trivselenkäten visar ett mycket bra resultat inom alla områden. Arbetsron behöver dock ytterligare förbättras och kommer också att prioriteras under nästkommande läsår. - Genom återkommande utvärderingar på fritids sker en ökad stimulering av verksamheten som främjar elevernas utveckling och lärande. Sida 5 av 18

Utveckling och åtgärder till nästa år - Rektor tillsammans med pedagogerna planerar en strategi för ett gemensamt förhållningssätt med systematisk uppföljning och utvärdering för att eleverna ska uppleva en högre grad av arbetsro i klassrummet och matro i samband med lunch. - Prioriterar pedagogiska planeringar i alla ämnen med tillhörande bedömningsmatriser. - Undervisningen i SO och NO intensifierar arbetet med uppgifter som utvecklar elevernas förmåga att reflektera, dra slutsatser och argumentera. - Undervisningen i svenska fokuserar extra mycket på stavning, meningsbyggnad och interpunktion. - Undervisningen i matematik utvecklar elevernas förmåga att använda konkreta matematiska begrepp. - Utvecklar alla elevers datakunskaper samt utveckla elevernas användande av olika dataprogram. 2 Resultatrapportering och analys 2.1 Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen 2.1.1 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov(antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov) Lå 2013/2014 Lå 2012/2013 Svenska åk 3 11/11 15/17 Matematik åk 3 11/11 15/17 Svenska åk 6 10/10 17/17 Matematik åk 6 10/10 17/17 Engelska åk 6 10/10 17/17 SO ämnen åk 6 10/10 17/17 NO ämnen åk 6 10/10 17/17 Analys av resultaten per ämne från de nationella proven Utifrån de nationella proven för åk 3 kan vi se följande; Matematik Eleverna är kunskapsmässigt starka i matematik. Eleverna behöver utveckla sin förmåga att uppskatta och bedöma rimlighet. Eleverna behöver utveckla sin förmåga att förstå och lösa olika matematiska problem samt skriftligt, muntligt och med hjälp av matematiskt språk visa hur de har kommit fram till sina lösningar.

Grundskola Utifrån de nationella proven i åk 6 kan vi se följande: Matematik Alla elever har nått förväntat resultat. Eleverna visar att de klarat av problemlösningsuppgifterna bra, vilket var förra årets mål att förbättra. Eleverna kan ytterligare utveckla sin förmåga att visa sina kunskaper om matematiska begrepp och sambanden mellan dessa. Svenska Eleverna är kunskapsmässigt starka i svenska. Eleverna har nått förväntade resultat. Alla elever har god läsförmåga och läsförståelse. Alla elever i åk 6 nådde betyg A eller B i läsförståelse. Orsaken till den goda läsförmågan är 30 minuters läsning varje morgon, kontinuerliga besök på biblioteket samt åtgärder vidtagna efter de DLS test gjorda tidigt under höstterminen. Svaga elever kunde tidigt fångas upp och åtgärder direkt sättas in vilket ledde till att de fick möjlighet att utveckla sin förmåga i läsförståelse. Eleverna behöver träna stavning, meningsbyggnad och interpunktion. Engelska Eleverna visar mycket goda resultat på alla delprov. Anledningen till de goda resultatet är att eleverna under läsåret har fått möjlighet att träna på kommunikation och förmågan till att göra sig förstådda i både tal och skrift. I undervisningen har vi även ägnat mycket tid till att öva stavning och engelsk grammatik. No Eleverna når förväntade resultat. Undervisningen kommer att betona språkbruket i NO- ämnena, så att eleverna lär sig ord som t.ex. aspekter, perspektiv och därmed blir bekväma i att vända och vrida på språkbruket i NO. So Eleverna når förväntade resultat. Eleverna har goda kunskaper när det gäller att kunna se saker på både detalj- och övergripande nivå, samt kunna tänka i flera led, se komplexa orsakssamband och dra slutsatser. Eleverna behöver utveckla förmågan att i skrift kunna reflektera kring olika öppna frågeställningar. Utveckling och åtgärder till nästa år Åk 3 Matematik Vi kommer utveckla elevernas förmåga att bedöma rimlighet och sannolikhet genom gemensamma genomgångar samt med hjälp av olika uppgifter som behandlar dessa områden. Vi kommer utveckla elevernas förmåga att lösa matematiska problem med hjälp av materialet språket lyfter med matematik samt genom gemensamma genomgångar där vi samtalar om och gemensamt löser matematiska problem. Sida 7 av 18

Svenska Eleverna kommer få möjlighet att utveckla sin stavning, interpunktion och meningsbyggnad genom att skriva olika texter, arbeta med veckans ord samt få undervisning i grammatik och stavningsregler. Vi kommer fortsätta att arbeta med materialet pilen som vi påbörjat under läsåret och som både elever och lärare är mycket nöjda med. Åk 6 Matematik Eleverna ska få möjlighet att öva på olika matematiska begrepp och sambanden mellan dessa genom gemensamma genomgångar och olika uppgifter som de får arbeta med enskilt och i grupp. Svenska Eleverna kommer få möjlighet att utveckla sin stavning, interpunktion och meningsbyggnad med hjälp av gemensamma genomgångar och eget arbete. Vi kommer fortsätta att arbeta med materialet Zick Zack som vi börjat använda under läsåret och som både elever och lärare är mycket nöjda med. Engelska Eleverna kommer få utveckla sin läsförmåga i engelska genom att läsa skönlitteratur på engelska. Eleverna kommer få utveckla sin förmåga att kommunicera på engelska skriftligt och muntligt genom att skriva bokrecensioner och arbeta med bokcirklar. NO Med hjälp av materialet Koll på NO samt gemensamma genomgångar kommer eleverna få möjlighet att ytterligare utveckla förmågan till träning av språkbruket inom NO. SO I undervisningen i SO kommer vi under nästa läsår lägga fokus på att låta eleverna i skrift reflektera över olika öppna frågeställningar.

Grundskola 2.1.2 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Såväl föräldrarnas uppfattning som de nationella proven visar att våra elever har ett utvecklat matematiskt tänkande. För att ytterligare utveckla elevernas matematiska tänkande kommer eleverna i åk 1-3 byta läromedel i matematik samt enskilt och i grupp arbeta med materialet språket lyfter med matematik. Eleverna i åk 4-6 kommer fortsätta att arbeta med problemlösning enskilt och i grupp för att ytterligare träna eleverna på att använda och synliggöra sambanden mellan matematiska begrepp. För att eleverna ska utveckla sitt matematiska tänkande är det viktigt med genomgångar i hel och halv klass. Detta är något som vi kommer satsa ytterligare på under nästkommande läsår. 2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga Våra elever har god läsförmåga. Vid behov har olika former av stödåtgärder vidtagits som t.ex. extra stöd genom speciallärares försorg. Inför nästa läsår kommer nytt kompletterande arbetsmaterial inköpas. 2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Vi ser inga generella kunskapsskillnader mellan pojkar och flickors resultat på diagnoser och prov. Det enda skillnaden som framkommer är att flickorna har en något bättre takt och rytm känsla inom idrotten och vid vissa takt och rytmövningar inom musiken. Utveckling och åtgärder till nästa år För att ytterligare utveckla pojkarnas takt och rytm känsla kommer vi uppmuntra dem till dans vid vår talangjakt samt vid våra jul- och sommarshower. Sida 9 av 18

3 Övriga frågor 3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 3.1.1 Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass Andel föräldrar från Danderyds Montessoriskolan som anser att detta stämmer Årskurs F 81% 55% Årskurs 2 82% 74% Årskurs 5 77% 67% Analys Andel föräldrar från hela Danderyds kommun som anser att detta stämmer Montessoripedagogiken bygger på en individanpassad pedagogik somstimulerar och motiverar varje elev där de befinner sig kunskapsmässigt. Det gör att eleverna får den stimulans de behöver i sitt kunskapsinhämtande.. Eleverna arbetar koncentrerat och fokuserat med sina arbetsuppgifter på lektionerna. Detta leder i sin tur till att det blir arbetsro. Under nästkommande läsår kommer vi arbeta med att förbättra arbetsron ytterligare. Genom att rektor tillsammans med pedagogerna planerar en strategi för ett gemensamt förhållningssätt med systematisk uppföljning och utvärdering för att eleverna ska uppleva en högre grad av arbetsro i klassrummet. Rektor kommer dessutom tillsammans med pedagogerna inventera, granska och analysera den fysiska miljön för att ännu bättre kunna möta elevernas behov av ökad arbetsro i den, för montessoriskolan särpräglade, - den förberedda miljön. 3.1.2 Alla elever känner sig trygga Mitt barn är tryggt i skolan Andel föräldrar från Danderyds Montessoriskolan som anser att detta stämmer Årskurs F 100% 93% Årskurs 2 100% 95% Årskurs 5 100% 93% Andel föräldrar från hela Danderyds kommun som anser att detta stämmer Enkätsvaren visar på ett mycket gott resultat.

Grundskola Analys Under läsåret har skolans arbete präglats av en djupare förståelse av skolans värdegrund, trivselregler och förväntansdokument. Frågorna har behandlats på klassråd, elevråd, likabehandlingsmöten och samarbetsdagar. Detta har givit vårt mycket goda resultat. Under nästkommande läsår kommer vi fortsätta att arbeta aktivt med värdegrunden, trivselregler och förväntans dokument, i bl.a. klassråd och elevråd.. 3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Jag får tydlig information om hur mitt barn (Futvecklas) ligger till i förhållande till kunskapskraven (åk 2, 5) Andel föräldrar från Danderyds Montessoriskolan som anser att detta stämmer Årskurs F 88% 71% Årskurs 2 82% 88% Årskurs 5 92% 79% Andel föräldrar från hela Danderyds kommun som anser att detta stämmer Skolan har mycket goda resultat detta beror på att vi har tydliga dokument som visar elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven samt vilka förmågor och kunskaper eleverna behöver utveckla. Inför nästkommande läsår kommer vi utveckla vårt arbete med att ge föräldrar tydligare information om hur vi arbetar med betyg och bedömning. Analys Inför nästa läsår kommer vi använda oss av de omdömesblanketter och framåtsyftande planering som skolverket publicerat. Vi kommer ge föräldrarna i åk 6 tydlig information om hur vi arbetar med betyg och bedömning på höstens föräldramöte. Vi kommer fortsätta använda oss av pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser som underlag när vi gör en summativ bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Sida 11 av 18

3.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Mål - Att utforma verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids och kunskapsmässigt. - Att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande. trygg harmonisk och utvecklande fritid/miljö som är varierad och utgår från barnens behov och intressen. - Att främja allsidiga kontakter och sociala gemenskap. Metod Fritidshemmet präglas av Montessoriskolans devis hjälp mig att göra det själv. Varje aktivitet(utom mellanmålet) är frivillig. Detta innebär att barnen är med av egen vilja och för sin egen skull. Barnet väljer sin aktivitet, genomför den samt avslutar den. Detta sker i samspel och med hänsyn till övriga barn och pedagoger. Fritidshemmet erbjuder ett antal aktiviteter för olika åldrar under veckan. Nedan följer några konkreta exempel på dessa aktiviteter. - Spelaktiviteter, turneringar och dueller av olika slag skapar ett förhållande mellan eleverna, där regler, instruktioner och samarbete tränas, stimuleras och utvecklas. Fair play och beröm är nyckelord och begrepp som alltid diskuteras. Liksom hur en bra vinnare och förlorare ska agera. - Pyssel och skapande aktiviteter stimulerar kreativiteten och samarbetet. Eleverna hjälper varandra och ger varandra mycket beröm. I pysselverkstaden får barnen använda olika skapande material. - Mellanmålet är en styrd aktivitet där eleverna delas in i åldersgrupper. De yngsta äter först eftersom de behöver längst tid på sig. Därefter kommer nästa grupp. Två vuxna finns på plats under mellanmålet och två vuxna finns på plats utomhus. De yngsta barnen sitter på bestämda platser under lugn och ro. Varje barn äter i sin egen takt och efter mellanmålet går barnen ut på eftermiddagsrast. - Barnens lek är ett sätt att tillfredsställa barnens stora rörelse behov. Barnen samlas och har en omröstning om vilken lek de ska leka. Olika alternativ väljs och med demokratin som grund blir det majoriteten som avgör. Här sker en ålderintegrering där sjuåringar leker tillsammans med tolvåringar. Hänsyn, respekt och kompisanda är ledorden. - Fritidsrådet är en aktivitet där alla som vill vara med och påverka innehållet i fritidshemmets aktiviteter kan delta. Önskemål kommer fram, inköp föreslås, beslut fattas och utvärderingar görs. Födelsedagsmellis har vi sista fredagen i månaden, för att undvika olika sorters sötsaker som alla födelsedagsbarn vill bjuda på.

Grundskola Fritidsgympa, FG, leds av skolans idrottslärare och styrs av barnen själva vad gäller innehåll. Det kan vara olika typer av idrottslekar och spel eller redskapsövningar med hopp, lianer, mattor, plintar, hopprep etc. Aktiviteten präglas av rörelseglädje och gemenskap mellan olika åldrar, kön och erfarenheter, där ledorden är respekt, kamratskap, hänsyn och rörelse WebRedaktionen (WR) är ett tillfälle för barnen att skriva sina inlägg till DMS bloggen. Det är dokument, bilder, videosekvenser, egna intervjuer eller egna låtar som presenteras och läggs ut (på lösenordsskyddade sidor och med vårdnadshavares godkännande). ShowBizz (SB) är en aktivitet som präglas av dans, musik och rörelse. SB leds av skolans musiklärare och bedrivs i skolans idrottshall. Aktiviteten avslutas med ett stort uppträdande med publik i skolans aula. Under aktivitetens gång tränas scenvana, känsla för takt och rytm samt förmågan att följa instruktioner. - SångStrument (SS) är en aktivitet som lägger fokus på att spela instrument eller att sjunga. En utbildad pedagog (skolans musiklärare) leder aktiviteten Alla aktiviteter är förberedda, planerade och ledda av personalen, ibland med hjälp av eleverna. Personalen pratar mycket med eleverna om vad de vill göra, vilket leder till nya aktiviteter och uppslag. Alla aktiviteter presenteras i ett veckobrev som läggs ut på Intranätet varje fredag före klockan 16.00. Veckobreven finns även upptryckta vid skolans huvudentré. Om föräldrar önskar få ett veckobrev uttryckt är det inte något problem. Den fria leken, under ansvar, har stor betydelse. Entreprenörsandan stimuleras, liksom kreativiteten. Den fria och spontana leken är en viktig del av Montessoripedagogiken. Eleverna stimulerar varandra och leken utvecklas. Naturen används till nya landskap och spännande miljöer, affärsverksamheter skapas och biljettsystem utvecklas till spontana framträdanden på olika scener. - Sida 13 av 18

Analysera ert arbete med att stimulera elevernas utveckling och lärande på fritidshemmet samt utvecklingsförslag. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Barnens fritid måste vara meningsfull och viktiga faktorer för detta är att skapa en harmonisk och trygg miljö, där leken och den skapande processen upplevs som rolig och stimulerande. Barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter måste beaktas när verksamheten planeras. Verksamheten måste varieras med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande processer och utforskande av omvärlden, kanske främst närmiljön. Det är viktigt att stimulera leken eftersom leken förändrar och utvecklar barnens sätt att tänka, lösa problem och hantera information. Det är i leken som sociala roller prövas och grunden för den egna identiteten läggs. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande kan fri lek behöva vuxen närvaro. Ofta krävs regler för att leken ska fungera. Att gemensamt skapa regler som kan följas eller uppdateras är en form av träning i demokratiskt tänkande. Barns utveckling och lärande sker hela tiden. Ett barns självkänsla stärks om det känner sig trygg och harmonisk i en grupp och har utvecklat tillit till kompisar och vuxna. Självkänslan påverkar i sin tur barnets förmåga att lära. Att trivas och må bra är möjligt i en miljö fri från stress där barn kan känna tillit, lugn, lust och nyfikenhet Barnet utvecklar i takt med ålder en allt högre grad av egen identitet och egna intressen. Denna utveckling pågår i nära samspel med andra. Barnet behöver fortfarande stöd av vuxna men också ökade möjligheter att ta eget ansvar. Det är viktigt att fritidshemmet hjälper till i denna frigörande process.barn har ett stort rörelse behov regelbundna fysiska aktiviteter är därför en ständigt återkommande aktivitet. Nyckelord är, lust, kreativitet och lek. En av fritidshemmets viktigaste uppgifter (mål) är att främja allsidiga kontakter och social gemenskap. I fritidshemmet finns möjlighet att utveckla både kamratrelationer och grupptillhörigheter. Detta är viktigt för barns sätt att skapa och utveckla sin egen identitet och sin egna sociala kompetens. Därför måste gruppstorleken anpassas så att alla individer i gruppen kan känna tillit, trygghet och våga synas. Närvarande och aktiva pedagoger kan stärka positiva beteenden och bygga bärande relationer. Pedagogen är alltid en förebild i sitt sätt att agera. Fritidshemmet lägger ner mycket tid på fysiska aktiviteter och detta kommer vi fortsätta med. Fritidshemmet kommer även fortsätta med aktiviteter som blandar.årskurser, kön, mognad och erfarenheter. Här är det viktigt att låta de äldre barnen få ett större ansvar så att de yngre barnen får bra förebilder. Under året har de äldre barnen varit ansvariga för olika aktiviteter. Den fria leken kommer fortsätta att ta stor platsför de barn som vill. Veckobrevet kommer även i fortsättningen att innehålla mycket bilder. Dokumentet med aktivitetsstatistik kommer uppdateras löpande samt utvecklandet av fritidshemmets kvalitetsdokument.

Grundskola 3.3 Hur skolan tar vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass 1. Förskolan till förskoleklass Vid överlämnandesamtal med elevens mentor lämnas information om elevens intresseområden och kunskapsnivå vad gäller språkområdet( tala, läsa och skriva) samt matematiska färdigheter. Liten risk för upprepning. Det handlar om att öva färdigheter på ett varierat sätt och på rätt nivå för att fortsätta utveckla elevens förmågor. 2. Förskoleklass till åk 1. Vid överlämnandesamtal till år 1 görs en individuell avstämning av var varje elev befinner sig. Vid AE möten, dagliga korta möten, kan vi vid behov informera och fråga varandra om vad som behandlas i undervisningen. Varje vecka läraren i förskoleklassen musik- och matematikpass med åk 1. Läraren ser vad vilka kunskaper som befästs från år F och vad som behöver förstärkas / fördjupas. Matematiken ägnas i huvudsak åt problemlösning. Även här finns det liten risk för upprepning. Elever som befäst sina kunskaper kan få träna på att beskriva och förklara sina tankegångar för kamraterna. Analys av arbetet Svenska Erfarenhheter Att lägga stor vikt vid de talade språket för de skrivna känns rätt väg. Vid sidan av elevernas egna berättande och beskrivande texter kommer läraren i förskoleklassen fortsätta med; - att läsa bilder ( berätta och beskriva miljö, karaktärer, stämning, händelseförlopp m.m.) (en uppskattad övning och dessutom förberedande för att skriva fritt). - Att låta eleverna formulera meningar muntligt. - ( för att göra egenhändigt skriven text begriplig och få sammanhang) Matematik - Erfarenheter Att arbeta inom ett begränsat talområde(talområde 1-10 ) har definitivt gjort det matematiska innehållet mer greppbart och är något som vi kommer hålla fast vid. - Ett begränsat talområde gör det enklare att klargöra och tillämpa grundläggande begrepp och se samband mellan begrepp än att bara räkna rutinuppgifter. - Dela upp tal, arbeta med talfamiljer vilket tydliggör samband mellan addition och subtraktion. - Arbeta med räknehändelser utifrån olika uttrycksformer; - berättat- berättat i kombination med föremål samt bild i kombination med matematikspråk leder vidare till problemlösning och är ett utomordentligt sätt att få svar på om begrepp, räknesätt och taluppfattning är förankrade. Mer av det! - Hemuppgifter som alltid knyter an till det vi har arbetat med i skolan. Sida 15 av 18

Utveckling och åtgärder till nästa år Svenska Arbeta mer med att utveckla elevernas förmåga att kommunicera (beskriva och förklara). Exempelvis träna på att förklara (ex. spel eller arbetsgång) så att det blir möjligt att utföra. Matematik Fortsätta utveckla ovanstående; - Från praktiskt, konkret till mer abstrakt tänkande inom ett begränsat talområde. - Matematiskt resonemang i grupp. - Eventuellt utformande av ett enklare taluppfattningstest (typ Mcintosch) för att se vilken info vi kan få om elevens kunnande vid höstterminen början som jämförs med test under vårterminen. - Vid genomgångar och diskussioner är det svårt att hålla hela gruppens intresse vid liv eftersom väntetiden blir lång. Effekten skulle bli mycket större om det fanns möjlighet till halvgrupp. Vill få fler halvklasstillfällen! 3.4 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Montessori bygger på en individanpassad pedagogik, där varje elev kan arbeta på olika sätt för att nå kunskapskraven. För elever med särskilda behov har vi köpt in special anpassade digitala hjälpmedel (t.ex.t it, elevdata, webbaserade läromedel) samt nya datorer. Speciallärare har handlett lärarna samt utarbetat individuella planeringar utifrån varje elevs behov. Vi har kontinuerligt utvärderat målen i åtgärdsprogrammen samt satt upp nya kortsiktiga mål som eleverna ska arbeta med at för att nå det långsiktiga målen i åtgärdsprogrammet. Analys av era insatser under året Våra utvecklingsinsatser har gett goda resultat och vi har sett stora framsteg hos de elever som har haft åtgärdsprogram och stöd av speciallärare. Utredningar och pedagogiska kartläggningar har gett oss hjälp med att sätta upp utvärderingsbara mål i åtgärdsprogrammen.

Grundskola Utveckling och åtgärder till nästa år Skolan kommer fortsätta analysera elevernas resultat och utvärdera dessa. Diagnoser är ett viktigt verktyg för att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. För de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven kommer vi sätta in de resurser som behövs för att kunna hjälpa och stödja eleverna. Under nästa läsår kommer vi börja använda oss av ett nytt screenig material i matematik Madison samt fortsätta använda oss av valda delar ur diagnosmaterialet Diamant. I svenska fortsätter vi använda oss av DLS samt ord, tecken och meningskedjor.. Som ett led i att ytterligare förbättra vårt arbete med att göra skolan tillgänglig för alla elever kommer vi utöka vår speciallärartjänst, inventera skolans behov av digitala hjälpmedel samt se över skolans fysiska miljö och förändra och förbättra den så att alla elever kan få möjlighet att arbeta utifrån sina behov och kunskapsnivå i en miljö som präglas av arbetsro. 3.5 Personal 3.5.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Alla våra lärare är behöriga. Under nästkommande läsår kommer vi eventuellt behöva rekrytera en HKK lärare samt en lärare i trä och metall slöjd. På skolan finns en förstelärare som arbetar med att utveckla matematik och NO undervisningen på skolan. I så stor utsträckning som möjligt ser vi till att lärarna får gå på de föreläsningar och fortbildningar som de önskar. Rektor går på alla studiedagar som skolverket anordnar samt håller sig uppdaterad om nya forskningsresultat och undersökningar gällande skolan. Rektor ser sedan till att all personal får ta del av detta och ser till att skolan hela tiden arbetar med att utveckla sitt pedagogiska arbete med målsättning att alla elever på skolan ska få möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina förutsättningar. Analys Våra lärare är bra på att inspirera eleverna. Inom montessoripedagogiken finns det färdiga presentationer i alla ämnen som fungera som inspirationskälla när lärarna ska starta upp ett nytt arbetsområde. Med hjälp av montessorimaterialet kan lärarna hjälpa eleverna att på ett tydligt och konkret sätt förstå tex abstrakta begrepp inom matematiken. Guldmaterialet hjälper eleverna att förstå hur decimalsystemet är uppbyggt. Sida 17 av 18

Utveckling och åtgärder till nästa år Stödfrågor Under kommande läsår kommer vi utveckla vårt användande av det Montessori material som finns i SO och NO. Vi kommer utveckla vårt användande av olika digitala hjälpmedel. Vi kommer i god tid se över vårt rekryteringsbehov för att få möjlighet att hitta behöriga och kompetenta lärare.