Cochleaimplantat (CI) hos vuxna



Relevanta dokument
Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

Cochleaimplantat (CI) - att återskapa ett sinne

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel

PRODUKTKATALOG I. MED-EL Cochlea implantat system med kroppsburen processor CisPro +.

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Mellanöronimplantat och benförankrad hörapparat

8. Skaderisker och komplikationer

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Örat och hörseln en guide

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Cochleaimplantat. "att återskapa ett sinne" CI konferens

Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:

Vad är hörselnedsättning?

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

Acusticusneurinom. Sid 2/10

Del 3 Hörseltekniska hjälpmedel

AUDIOGRAMTOLKNING. Exempel 1

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

HÖRCENTRALENS TEAM FÖR VUXNA. Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel. regionuppsala.se

Att leva med cochleaimplantat Information om CI

Joakim Grendin Överläkare Östersunds sjukhus Örnsköldsviks sjukhus

Skriva uppsats på registermaterial

Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401]

DET ÅTERSKAPADE SINNET. om Knut som hör fast han är döv

Information om Tinnitus

3. Metoder för mätning av hörförmåga

Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK. Habilitering & Hälsa version 1.2

Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

DELKURS 1: Audiologisk diagnostik

Vårdprogram Barn 0-7 år med cochleaimplantat

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

CROS/BiCROS. En överblick från Signia. signia-pro.se/crosnx

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Definitioner Hjälpmedel som fästs på en persons klädsel eller hängs runt nacken och som förstärker ljud.

Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården

Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset

RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - hörselnedsättning

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

HÖRHJÄLPMEDEL KROPPSBURNA HÖRAPPARATER I - ÖRAT - APPARATER BAKOM - ÖRAT - APPARATER TAKTILA HÖRHJÄLPMEDEL

Barnets öron och hörsel. HÖRSELKUNSKAP på BVC. Det är självklart. viktigt att höra Per Broms audiolog=hörselläkare Öronkliniken SUS

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem

Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola

Har du barn under fem år?

Sammanfattning av föreläsning i Otologi Författare: Dr Sten Harris. OTOSALPINGIT eller SEKRETORISK OTIT

Grundläggande riktlinje för alla typer av hjälpmedel

Hörseltjänst Göteborg

GUIDE OM ÅLDERSFÖRÄMRAD HÖRSEL, FÖR ANHÖRIGA

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap

Hörselprojekt. Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering Pia Uhlin leg. audionom

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Hörselrehabilitering - Så funkar det

HÖRSEL. Förekomst av hörselnedsättning. Stöd och samverkan

Tjänsteutlåtande om regelverk för hörseltekniska hjälpmedel

BARNPLANTORNA. Intresseorganisation för familjer med barn som har hörselnedsättning. Vi påverkar beslut, sprider information samt stödjer föräldrar

24 års erfarenhet av hjärnstamsimplantat i Uppsala. P-O Eriksson, Karin Hallin, Gun-Britt Olsson

Revision av landstingets godkända vårdgivare av primär hörselrehabilitering

Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande

Handledarträff 30 mars 2012 Hörsel och dövverksamhetens webbplats

Phonak CROS B. Livskvalitet är när du kan delta i samtal från alla riktningar.

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt i Västra Götaland

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Mätningar med Talsignal. Tomas Tengstrand

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

Uppdaterade riktlinjer i Hjälpmedelsanvisningar del 3

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen.

Mitt barn har en hörselnedsättning

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2017.

HÖR HISTORIEN FRÅN BÅDA SIDOR NU MED ÄNNU LÄGRE BATTERIFÖRBRUKNING

Hörsel utifrån barnets perspektiv YLVA DAHLIN REDFORS

Resultatet av ditt hörseltest

Grav hörselnedsättning Vuxna

Välkommen till Hörselvården

Vad man kan tänka på vid en utprovning

htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

Att leva med cochleaimplantat INFORMATION OM CI FÖR VUXNA

Få en bra start med hörapparat

Orsaker till hörselnedsättning hos barn. Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Indikation för unilateralt kokleaimplantat till vuxna

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

Om ditt barn får retinoblastom

ReSound på jobbet. Bättre arbetsmiljö för dig med nedsatt hörsel

:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna. Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen

Ett nytt sätt att höra. När hörapparaten inte längre räcker till

Transkript:

Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings läns vuxna CI-patienter. 2014-01-21

Inledning Vårdprogrammet för CI-patienter är länsövergripande och har tagits fram i länets CI-team. Ett flertal referensgrupper i länet kommer att lämna synpunkter. Vårdprogrammet kommer att uppdateras kontinuerligt. Sammanfattning Personer med en grav hörselnedsättning har mycket svårt att uppfatta talat språk med hjälp av sina hörselrester vilket påverkar vardagslivet på flera sätt. En hörselnedsättning kan vara medfödd, ärftlig eller förvärvad. Ett cochleaimplantat består av både en inre och en yttre del. Ljudsignalen sänds genom huden via en FM-signal till den inopererade mottagaren som sedan stimulerar hörselnervsfibrerna elektriskt. Målet med en CI-operation är att patienten ska kunna fungera hörselmässigt i vardagen. Vaccinationer mot sjukdomar som kan orsaka hörselnedsättningar, tex. röda hund och påssjuka, kan reducera behovet av cochleaimplantat, så även tidig diagnos och behandling av meningit. För att undvika skallskadebetingad dövhet bör säkerhetsutrustning användas vid exempelvis utförsåkning och cykling. Viktigt att öronkirurgiska insatser görs i ett tidigt skede vid cholesteatom. Kriterier för CI - Tonaudiogram visar en mycket grav hörselnedsättning, 80-95dB från ca 500Hz. - Brant sluttande hörselnedsättning EAS - då gäller att man har en värdefull hörsel i basområdet som har varit stabil över tiden samt har en hörselgång som tål hörapparatinsatsen. - Maximal taluppfattningstest 50% på bästa örat. - Vid användande av binaurala hörapparater gäller maximal taluppfattningsförmåga 50%. - Vid ensidig stark tinnitus kan man acceptera en max taluppfattning på >50% på motsatta örat. - Ensidigt döva med svår tinnitus - Auditiv neuropati - Barndomsdöva som hör till den talande världen - Hörselnedsättningen innebär stora sociala konsekvenser för patienten i det dagliga livet. Det är viktigt att patienten har använt hörapparater sedan tidigare då hörselminnet är av stor vikt för ett lyckat resultat. Patienten ska vara mycket motiverad, pigg och alert för att orka med operationen och alla resor till Linköping, både före och efter ingreppet. - 2 -

Flödesschema för teamarbetet angående vuxna patienter aktuella för cochleaimplantat (CI), Landstinget i Jönköpings Län. AM ¹ -pat med progress där audionom, någon i vuxenteamet eller öronläkare väcker frågan kring CI. Patienten väcker själv frågan kring CI Remiss inkommer till AM/Öronmottagning en Hörselundersökning med ton, tal samt IF². FF³, ton och tal, med och utan hörapparat. Ny hörapparatanpassning med utvärdering IF och FF Vid FF >50% Vid FF-ton resultat <50% eller snabb progrediering Information vid läkarbesök. Patienten tar ställning till om han/hon vill gå vidare i utredningen. Remiss till hörselpedagog för information. Pat erbjuds även träff med CI-opererad och samtal med kurator. Remiss ställs till US Linköping via verksamhetschef vid ÖNH Ryhov, Jönköping. Patienten väljer att avvakta. Verksamhetschef vid ÖNH Ryhov, Jönköping godkänner och vidarebefordrar remiss till US Linköping för utredning. Hörselpedagog och CI-koordinator i Linköping har månatlig avstämning avseende pågående patienter. Hörselpedagog vidarebefordrar information till vederbörande audionom. Uppföljning av hörselpedagog och audionom. FFmätning med implantat. Remissvar till inremitterande. Efter operation och före inkoppling erbjuds uppföljning med kurator/hörselpedagog. ¹ ¹AM = Audionommottagning ² IF = insättningsförstärkning ³ FF = fritt fält Vårdprogram CI - 3 -

Flödesschema CI-uppföljning, Landstinget i Jönköpings län Patienten kallas för uppföljning 1 gång/år Funktionskontroll/tekniker - genomgång av de yttre delarna av CI, processor, spole, spolsladd och batteri/batterihållare. - Byte av mikrofonfilter. - Test av mikrofonfunktion. - Uppdatering av reservdelar och tillbehör. Funktionskontroll/audionom - Kontroll av magnetstyrka och huden under spolen. Impedanstest Kontroll och eventuellt justering av patientens lyssningsmapp. Tonaudiometri med CI i fritt fält. Vid större avvikelse tas kontakt med CI-teamet i Linköping. Talaudiometri med CI i fritt fält. - tresiffertest - spondéer 12-val - spondéer - FB-lista - Hagermans test (meningar i brus) - HINT (meningar i brus) Patienten använder både CI och hörapparat. Patienten använder endast CI. Talaudiometri med hörapparat och CI i fritt fält. Talaudiometri med hörapparat i fritt fält. Behov av ytterligare åtgärd? pedagog-/kuratorskontakt Remiss till Hörselhabiliteringen Åter om 1 år Vårdprogram CI - 4 -

Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 2 Kriterier för CI... 2 Flödesschema för teamarbetet angående vuxna patienter aktuella för cochleaimplantat (CI), Landstinget i Jönköpings Län.... 3 Flödesschema CI-uppföljning, Landstinget i Jönköpings län... 4 Innehållsförteckning... 5 Bakgrund... 6 Historik... 6 Anatomi/fysiologi... 6 Effekter vid en hörselnedsättning... 6 Orsaker till en hörselnedsättning... 6 Hur ett cochleaimplantat fungerar (CI)... 7 Elektroakustisk stimulering (EAS)... 7 Syfte och mål... 8 Förebyggande åtgärder... 8 Bedömning av vårdbehov... 8 Vårdutbud... 9 Vårdutvärdering... 10 Genomförande... 10 Referenser... 11 Bilagor... 11 Remissinstanser... 12 CI-team... 12-5 -

Bakgrund Historik I slutet av 1950-talet började forskningen ana möjligheter på hörselsidan när det gäller elektrisk stimulans av hörselnerven. Detta ledde fram till de första CI-operationerna i USA 1974 och i Sverige 1984. Därefter har utvecklingen accelererat i ett mycket högt tempo med allt bättre resultat. Antalet CI-opererade i världen är ca 150 000 och Sverige är nu uppe i ca 1 500 fall, varav två tredjedelar är vuxna. [1] I vårt län opererades den första patienten 1993 och i nuläget är 55 vuxna personer CIopererade. [2] Anatomi/fysiologi Ljud från omgivningen får trumhinnan att vibrera och denna vibration fortplantas via hörselbenen in till vätskan i cochlean (innerörat/snäckan). I cochlean finns hårceller som omvandlar vätskevibrationerna till nervimpulser i hörselnerven. Personen får en hörselupplevelse när dessa impulser når hörselcentrum i hjärnan. Vid dövhet och grav hörselnedsättning har ofta en stor del av hårcellerna i cochlean skadats och de kan inte längre stimulera hörselnerven. Personen kanske uppfattar mycket starka ljud, men har stora svårigheter att uppfatta talat språk med hjälp av hörselresterna. [3] Hörselnerven blir dock funktionsduglig under lång tid (>20år) efter förlust av hårcellerna. En fungerande hörselnerv är en förutsättning för CI. [4] Effekter vid en hörselnedsättning En hörselnedsättning kan påverka patientens vardagsliv på flera sätt. För att kunna fungera i vardagen krävs ökad koncentration vilket leder till stress och trötthet. I rädsla för att uppfatta fel drar man sig för att delta i det sociala livet vilket gör att man isolerar sig mer och mer. Detta gör ofta att självförtroendet sviktar vilket också leder till stor osäkerhet inför framtiden. [5] Orsaker till en hörselnedsättning Hörselskador kan vara medfödda, ärftliga eller förvärvade. De vanligaste orsakerna till sensorineural hörselnedsättning är ärftliga faktorer, bullerskador, infektioner, cirkulationsrubbningar, ototoxiska läkemedel, tumörer, våld mot skallen och åldersförändringar. [6] Vårdprogram CI - 6 -

Hur ett cochleaimplantat fungerar (CI) Ett cochleaimplantat består av både en inre och en yttre del. De inre komponenterna består av en magnet och en mottagare/stimulator, som är fäst vid en elektrod som sätts in i cochlean genom en operation. Den yttre delen är en talprocessor som antingen är huvudeller kroppsburen och en sändare som sätts fast via en magnet genom huden. [7] Ett CI med processor fungerar genom att ljud fångas upp av mikrofonen, talprocessorn filtrerar, analyserar och digitaliserar ljudet till kodade signaler. De kodade signalerna sänds från processorn till sändarspolen som sedan skickar signalerna genom huden, via en FM signal, till den inopererade mottagaren. Mottagaren skickar den rätta mängden elektrisk stimulering till respektive elektrod som sedan i sin tur stimulerar höselnervsfibrerna i cochlean. [8] Elektroakustisk stimulering (EAS) Detta är en teknik som vänder sig till de personer som har en allvarlig till grav hörselnedsättning i diskanten men med bevarad hörsel i basområdet. Detta medför oftast en mycket dålig taluppfattbarhet, på grund av hörselförlusten i diskanten, som är svår att kompensera med konventionell hörapparatteknik. Med en kortare elektrod och skonsammare operationsteknik kan man bevara bashörseln i övre delen av cochlean. Man får då en kombination av elektronisk stimulering från ett cochleaimplantat och akustisk förstärkning från en hörapparat. Cochelaimplantatet levererar den högfrekventa informationen och hörapparaten levererar den lågfrekventa informationen. [9] Vårdprogram CI - 7 -

Syfte och mål Syftet med vårdprogrammet är att alla vuxna CI-patienter ska få samma vård oavsett var man bor i länet. Målet med en CI-operation är att patienten ska kunna fungera hörselmässigt i vardagen. I dagsläget får alla patienter, som uppfyller kriterierna och själva vill, opereras. Förebyggande åtgärder Preventiva åtgärder för att reducera behovet av cochleaimplantat: - Vaccination mot röda hund av alla flickor för att undvika sjukdomen under graviditet (röda hund under graviditet kan ge dövhet hos barnet). - Vaccination mot påssjuka av alla barn (dövhet sett som en komplikation till påssjuka). - Tidig diagnos och behandling av meningit för att reducera meningitkomplikationen dövhet. Vaccination mot pneumokocker (är på gång) och invasiv hemofilus kan vara preventiva åtgärder. - Genetisk rådgivning vid ärftlig dövhet. - Användning av bilbälte, krockkuddar i bilar, hjälm vid utförsåkning, cykelhjälm, motorcykelhjälm etc. för att undvika skallskadebetingad dövhet. - Öronkirurgiska insatser, innan en cholesteatomsjukdom resulterar i dövhet. - Hörselförsämring vid otoscleros som drabbar innerörat kan bromsas upp genom tillförsel av natriumfluorid i hög dos under ett år. Behandlingen bör sättas in så fort diagnosen ställts. Otosclerosoperation kan ge tillräcklig hörsel för hörapparatbruk även i tillsynes döva öron. Vaccination mot röda hund, påssjuka, invasiv hemofilus samt pneumokocker ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Bedömning av vårdbehov Kriterier för CI - Tonaudiogram visar en mycket grav hörselnedsättning, 80-95dB från ca 500Hz. - Brant sluttande hörselnedsättning EAS - då gäller att man har en värdefull hörsel i basområdet som har varit stabil över tiden samt har en hörselgång som tål hörapparatinsatsen. - Maximal taluppfattningstest 50% på bästa örat. - Vid användande av binaurala hörapparater gäller maximal taluppfattningsförmåga 50%. - Vid ensidig stark tinnitus kan man acceptera en max taluppfattning på >50% på motsatta örat. - Ensidigt döva med svår tinnitus - Auditiv neuropati - Barndomsdöva som hör till den talande världen - Hörselnedsättningen innebär stora sociala konsekvenser för patienten i det dagliga livet. Det är viktigt att patienten har använt hörapparater sedan tidigare då hörselminnet är av stor vikt för ett lyckat resultat. Patienten ska vara mycket motiverad, pigg och alert för att orka med operationen och alla resor till Linköping, både före och efter ingreppet. Vårdprogram CI - 8 -

Vårdutbud Patienten kommer via remiss till ÖNH/AM eller är känd sedan tidigare. Frågeställning CI väcks av antingen audionom, hörselpedagog, läkare eller patient. Hörselundersökning sker med ton, tal IF och FF med befintliga hörapparater, förutsatt att apparaterna inte är för gamla. Vid behov startas en ny hörapparatanpassning hos audionom och dessa utvärderas. Hörselhabiliteringen informeras. Hörselpedagog på Hörselhabiliteringen ger en CIinformation till patient och anhörig samt erbjuder samtal med kurator och CI-opererad. Tid till öronläkare planeras med grundlig medicinsk information och eventuellt skrivs remiss till US i Linköping. Återkoppling sker från CI-samordnare i Linköping till hörselpedagog för vidarebefordran till aktuell personal inom hörselvården. Remissvar från US i Linköping skickas till inremitterande läkare. Efter operation stöds patienten av hörselpedagog. Kurator på Hörselhabiliteringen erbjuder samtal och eventuellt hembesök innan inkoppling, samt fortsatt stöd vid behov. Ca 10 mån efter operation görs en uppföljning av audionom och hörselpedagog. En årlig träff anordnas av hörselpedagog och CI-teamet medverkar. Vid detta tillfälle har alla CI-opererade i länet tillsammans med anhöriga har möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Resultaten av operationen är varierande. En del behöver fortsatt kontakt med hörselhabiliteringen och tolkcentralen, medan de flesta klarar sig bra själva. Sedan våren 2013 erbjuds Jönköpings läns CI-opererade patienter sin årliga uppföljning på audionommottagningen i Jönköping. Inklusionskriterierer för att erbjudas uppföljning i hemlandstinget är att patienten har haft sitt implantat i 3 år och har fungerat stabilt. Vid denna uppföljning träffar patienten audionom och hörseltekniker. Vårdprogram CI - 9 -

Vårdutvärdering Landstinget i Jönköpings län skickar patienter för utredning och operation till Universitetssjukhuset i Linköping. Mått Vad ska mätas Hur ofta/mätfrekvens Kommentar Mål Processmått: Uppföljning av kurator/hörselpedagog efter operation innan inkoppling. Vid behov pedagogkontakt t.ex. hörträning. Uppföljning med hörselpedagog och audionom efter inkoppling. Uppföljning med audionom och hörselvårdstekniker 3 år efter inkopplat implantat 1 gång 1 gång/månad under en begränsad tid som varierar 1 gång ca 8-12 mån efter inkoppling 1 gång/år Stärka patienten. Att patienten ska kunna fungera bättre kommunikativt i samhället och använda sitt CI regelbundet samt även hörapparat på det kontralaterala örat. Att patienten ska kunna fungera bättre kommunikativt i samhället och använda sitt CI regelbundet samt även hörapparat på det kontralaterala örat. Säkerställa kvalitet och funktion samt insamling av forskningsdata. Mått Vad ska mätas Hur ofta/mätfrekvens Kommentar Mål Effektmått: - Hur tycker patienten att bemötandet och kontakten med hemlandstinget fungerar före och efter operation? - Hur många patienter behöver pedagogisk kontakt efter operation? - Patientens upplevda hälsovinst? Enkät och audiogram vid uppföljning (pedagog och audionom) - Att säkerställa att processen gör nytta. - Att patienten har en fungerande vardag hörselmässigt. - Att patientens hela självkänsla stärks efter operation och inkoppling, inte enbart hörselmässigt. Genomförande Arbetet påbörjades 2005 av en arbetsgrupp bestående av en audionom och en hörselpedagog. Arbetet utfördes löpande under 2006/2007 i CI-teamet och förankrades regionalt under hösten 2007. Vårdprogrammet gäller inom Landstinget i Jönköpings län och gäller från och med 2005 och revideras kontinuerligt. Vårdprogram CI - 10 -

Referenser [1] Hrf-stockholmsdistrikt (2007, maj 25). Cochleaimplantat föreningens rapport från CI träff med CI-teamet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala [www dokument]. URL http://www.hrf-sthlmsdistrikt.org/ci/rapporter.htm [2] CI-teamet Jönköpings län. [3] Öron-, näs- och halsklinkerna Karolinska universitetssjukhuset (2006, september 19). Information från Cochleasektionen [www dokument]. URL http://www.karolinskauniversitetssjukhuset.se/templates/page 41824.as px [4] CI-teamet Linköping. [5] Danermark, B. (2005). Att (åter)erövra samtalet. Örebro: Läromedia. [6] Arlinger, S., Axelsson, A., Berenstaaf, E., Borg. E., Bredberg, G., Eriksson-Mangold, M., Erlandsson, S., johansson, B., Kankkunen, A., Klockhof, I., Leijon, A., Lidén, G., Lyche, S., Ott, B., Ringdal, A., & Rosenhall,A. (1985). Audiologi. Stockholm: Almqvist&Wiksell. [7] Martin, FN., & Clark, JG. (1996). Hearing care for children. Needham Heights: Allyn Bacon. [8] Vonlanten, A. (2000). Hearing instrument technology for the Hearing Professional (2 nd ed.). San Diego: Thompson Learning. [9] Cochlear nordic (2012, augusti 21). [www dokument] URL http://www.cochlear.com/sv/en-kombination-av-teknologier-somaterstaller-horseln Bilagor Bilaga 1: Informationsbroschyr om utredning inför och rehabilitering efter en CI-operation. Vårdprogram CI - 11 -

Remissinstanser Vårdprogrammet har varit på remiss för bedömning hos Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län, CI-teamet i Linköping, HRF s länsdistrikt i Jönköping, VIS i Kalmar, och Västplantorna i Göteborg. CI-team Landstinget i Jönköpings läns CI-team: Anette André, kurator, Hörselhabiliteringen, Jönköping, anette.andre@lj.se Annika Apelqvist, leg. audionom, Audionommottagningen, Jönköping, annika.apelqvist@lj.se Johan Berner, hörselvårdstekniker, Hörseltekniska, Jönköping, johan.berner@lj.se Cecilia Claesson, leg. audionom, Audionommottagningen, Jönköping, cecilia.claesson@lj.se Gunnel Ek-Ljunggren, hörselpedagog, Hörselhabiliteringen, Jönköping, gunnel.ekljunggren@lj.se Birgitta Eriksson, leg. audionom, Hörselhabiliteringen, Jönköping, birgitta.eriksson@lj.se Stefan Gustafsson, hörselvårdstekniker, Hjälpmedelscentralen, Jönköping, stefan.gustafsson@lj.se Susanna Hilding, leg. audionom, Audionommottagningen, Värnamo, susanna.hilding@lj.se Sara Jansson, leg. audionom, Audionommottagningen, Jönköping, sara.jansson@lj.se Mercy Kalande, leg. audionom, Audionommottagningen, Värnamo, mercy.kalande@lj.se Anna Segerlind, leg. audionom, Audionommottagningen, Eksjö, anna.segerlind@lj.se Bozena Wicik Ros, leg. Överläkare, Öron-, näs- och halsmottagningen, Jönköping, bozena.wicik.ros@lj.se Ansvarig för uppdatering är Annika Apelqvist och Sara Jansson Senaste revidering: 2014-01-21 Vårdprogram CI - 12 -

Bilaga 1 Utredning inför och rehabilitering efter en cochleaimplantatoperation (CI-operation) CI-teamet, Landstinget i Jönköpings län Med denna folder vill vi informera om utredningsarbetet och om rehabiliteringen efter en CIoperation. Vårdprogram CI - 13 -

Utredning inför en operation Steg 1 Om det blivit aktuellt för dig att genomgå utredning inför ett cochleaimplantat (CI) påbörjas en mer omfattande hörselutredning och anpassning till den bästa hörapparaten för dig. Detta sker på Audionommottagningen. Under hela den process som nu påbörjas är det Du som fortlöpande tar ställning till om Du vill gå vidare eller inte. Du kan när som helst avbryta utredningen. Steg 2 Du kommer att få tid hos hörselpedagog på Hörselhabiliteringen för information om vad som sker i samband med en CI-operation. Du kommer också att få träffa en kurator på Hörselhabiliteringen för ett samtal. Därefter får du tid hos en öronläkare för remiss till Universitetssjukhuset i Linköping där vidare utredning sker. Steg 3 När Din specialistvårdsremiss kommit till Linköping får Du genomgå ett flertal utredningar hos läkare, audionom och kurator, innan beslut om operation tas. Steg 4 Operation genomförs vid Universitetssjukhuset i Linköping där även inkoppling av implantatet sker ca 6 veckor efter operationen. Rehabilitering efter operation Steg 1 Uppföljande samtal erbjuds av kurator/hörselpedagog från Hörselhabiliteringen tillsammans med skrivtolk efter CIoperationen och före inkopplingen. Steg 2 Efter inkoppling har Du täta besök hos CI-teamet i Linköping. Ca tio månader efter inkoppling får Du återigen kontakt med hörselpedagog från Hörselhabiliteringen och audionom på hemortens Audionommottagning. Under hela processen har du möjlighet att kontakta kurator inom Hörselhabiliteringen för samtalsstöd. Hörselhabiliteringen anordnar en årlig uppföljning för alla som genomgått en CI-operation inom Jönköpings län, vilken Du kommer att inbjudas till. Vårdprogram CI - 14 -

Hörselhabiliteringen i Jönköpings län Tel 036-32 52 65 Kurator Anette André Tel 036-32 52 58 Hörselpedagog Gunnel Ek-Ljunggren Tel 036-32 52 52 Audionommottagningen i Jönköping Tel 036-32 17 35 Audionommottagningen i Värnamo Tel 0370-69 74 90 Audionommottagningen i Eksjö Tel 0381-358 80 Vårdprogram CI - 15 -