Presentation av Tycho Wachtmeister HUT Skåne 16/11 2010 LRF, Höör
Knutstorps Historia Godset har varit i familjen Wachtmeisters ägo sedan 1772. Vår farfar bedrev Sveriges största stuteri med galopphästar. Vår far Arvid och farbror Rutger tog över godset och stuteriet upphörde 1945 i samband med farfars död. 1956 avvecklades även godsets mjölkkobesähning eier utbroh av mul- och klövsjuka. Under andra hälien av 1900- talet bedrevs intensivt skogs- och lantbruk. Godset delades 1972 och numera äger och driver vår kusin Henrik huvudgården med skog, hus och lantbruk. Vi ärvde 2000 ha skog.
Avkastning- Härlighet- Riskbalans Omställning 90 Ek och pyntegrönt Återköp av gårdar sålda före 1945 Egna djur för landskapsvården Barr ersähs med löv och ädelbarr Jakt är lönsammare än turism Skåne går från landsbygd Ull storstadsregion Skapa boendemiljöer
Våra förutsähningar Gran planteras 1900-1914 Ny gran planteras 1958-1968 Knutstorp delas 1972, huvudgård & skog Skogvaktare & Far pensioneras 1989 Tycho & Fredrik tar över 1 940 hektar skog och 60 hektar öppet Samarbete med Trolleholm Civilingenjörer med konsul]irmor i stan
Knutstorps Skogs AB Mål med fasughetsägandet Bevara fasugheten i familjens ägo Utveckla fasughetens avkastningsförmåga Utveckla fasughetens härlighetsvärde Utveckla fasughetens riskbalans MålsäHningar för driisgrenarna Jordbruk: öka arealen Skog: kapitalackumulering Jakt: mindre kvalitetshöjning Härlighet/miljö: kvalitetshöjning Pyntegrönt: under uppbyggnad Bostäder. Sträva eier ah bibehålla en låg nivå Konsultarbete: finansiera investeringar på kort sikt
Knutstorps Skog Ägoslag Antal hektar Åker 525 (varav 124 arrende) Bete 151 Betesvård 85 Trolleholm 11 Böketofta 55 Toppeladugård Pyntegrönt 120 (varav 40 arrende) Skog 2 200 Väg, mosse mm 30 Totalt 2 861, 164 arrende och 160 betesvård
Vår nya kund är myndigheterna som styrs av poliuker som påverkas av opinionen Produkter Kunder Bonde Företag Vanliga Företag Konsumenter Opinion/ Politiker/ Myndigheter Trä X X Kött X x x Spannmål X x Miljö-/naturvård x X
KöHkvalité ProdukUon Smak Miljö Snabbväxande Marmorerat Ekologiskt LäHstyckat Hängmörat Naturbete Magert Smakrikt Omega3 Stora detaljer Ej slaktstress Djurvård
Vad är en naturbetesmark? Ej utsahs för kuluverade åtgärder såsom gödning, sprutning, kalkning eller stenröjning. Öppet och LjusUllgängligt
BIOLOGISK MÅNGFALD Naturbetesmarkerna är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden och variauonen i odlingslandskapet. De är bland de mest artrika markslagen i vårt land. Den ljusa sommarängen och den svenska björkhagen, stengärdsgården, odlingsröset och åkerholmen, vägrenen och det öppna diket - alla bidrar de Ull den biologiska mångfalden. I ängen kan det finnas 40-50 örter av blommor och gräs per kvadratmeter. Det kan finnas mossor, lavar, svampar, skalbaggar, järilar och fåglar. Årlig avbetning och eh högt betestryck krävs för ah bevara eh rikt växt- och djurliv. Betas den inte eller för svagt tar högvuxna gräs och lövsly överhanden. Källa, Skånskt Naturbeteskött
KöCet KöHet är moget, saiigt och av hög kvalitet. Djuren har en längre uppfödningsud med bete. Djurslaget är kviga, stut och ungko. Dessa ger något fetare köh. Smaken siher i fehet. KöHet hängs på gammaldags vis i en vecka och möras därmed naturligt vilket ger mindre skärmotstånd. KöH från djur som gåh på naturbetesmarker och äut grovfoder i form av gräs har mindre mähat feh i fehsyresammansähningen. DeHa innebär ah det minskar blodets kolesterolvärde som i sin tur minskar hjärt- och kärlsjukdomar. Ej snabbuppfödda fibrerna i musklerna färdigutvecklade. KöHet har en regional förankring. De är uppfödda, slaktade och styckade i Skåne. DeHa innebär ökad idenutet, spårbarhet och mindre transporter. Uppfödningsmodellen bidrar Ull de svenska miljömålen kring eh rikt odlingslandskap.
Regler för NaturbetesköH - Mer än hälften naturbetesmark - Naturbete minst halva betesperioden - Ej beträda naturbetesmark 1/12 15/4 - Ej beta naturbetesmark med gödslad mark - Stutar, kvigor och ungkor - Endast stödutfodring vid betessläpp och och installning - Minst 60% grovfoder - Hängmörat (skånskt naturbeteskött) - Ej soja i fodret
Utmaningar för oss bönder - Hitta rätt kunder - Informera opinionen - Hålla efter varandra - Hålla en genomgående hög standard - Marknadsföra köttet
Vem är kund? Säljare Köpare Bonden KoperaUonen Få aktörer Många aktörer Många aktörer Få aktörer AkUva Passiva Passiva AkUva Kontaktar Svarar Svarar Kontaktar Gör reklam Tar emot reklam Tar emot reklam Gör reklam Smörjer Nonchalant Uppsökande SvårUllgänglig Uppsökande Representerar Blir bjuden Blir bjuden Representerar Beskriver varan Bedömer varan Bedömer varan Beskriver varan SäHer pris Beslutar hur mycket Beslutar mängd SäHer pris Täcker behov ErsäHer Täcker behov Täcker behov Faktura Betalning Får pengar Avräknar Leverantör Kund Kund/leverantör???
Naturbe te/krav Mjölk Tung köttras Lätt köttras Konv. Naturbe te/krav Konv. Naturbe te/krav Konv. Ko Ja Ja Ok Ok Ok Dyrt Kviga Svårt Ja Ok Ok Bra Dyrt Tjur Svårt Bra Svårt Bra Ok Bra Stut Ok Ok Ok Ok Bra Dyrt Mjölk från ekoko är för värdefullt att utfodra kalvar med Tung köttras kräver mycket foder Naturbete/Krav innebär slakt vid 20 till 36 månader = välsmakande, nyttigt och moget kött
1997 Vi hade köpt vår första gård 1995 och vår betesarrendator fungerade inte Hur sköta dåliga betsmarker? Vilket köh smakar bäst? Hereford klarar deha och kräver inte mycket! Vi köpte 17 kvigor och hyrde en tjur
CerKfieringar
Varför Hereford? Välmarmorerat, välsmakande och mört köh Lugna och lähhanterliga LäHkalvande Anpassade Ull ah ta sih största foderintag på bete. Låga övervintringskostnader Väl lämpad för svenska förhållanden
Ekonomi i vår besähning Förstklassigt kött - Certifierade Skånskt Naturbeteskött - Stutar, kvigor och ungkor - Föds upp på gräs och ensilage - Hängmörade Naturvård - Öppet landskap - Ekologiskt - Naturbetesmarker - Biologisk mångfald - Uthyrning av betesdjur Begränsade kostnader - Gamla byggnader - Korna går ute på bete länge
EU- och miljöersäcningar per säsong (%) 2003 % 2007 % 2009 % Tkr 2003 Tkr 2007 Tkr 2009 Gårdsstöd 54 43 49 1203 1 128 1663 Protein (havre/ärt) 2,7 1 1 61 26 37 Handjursbidrag 3,5 7 7 77 188 242 LFA 2,2 3 2 49 79 72 Våtmarker 0,5 1 1 10 32 50 Betesmarker 11,8 11 6 263 283 204 CerUfiering 1,6 1 35 16 EKO djur 14 22 21 316 583 689 Vallodling 8,7 3 3 194 91 109 EKO spannmål 1 3 6 23 70 187 Betesbidrag andras beten 5 3 140 108 Totalt 100 100 100 2231 2637 3361
Intäkter per säsong i tkr 2007/08 % 2009/10 % Slakt 1 160 22 1 599 24 KöH 174 3,3 338 5 Livdjur 401 7 40 0,6 Ensilage 29 0,6 87 1,3 Spannmål 911 17 1 250 19 Summa 2 675 50,3 3 314 49,7 ErsäCningar 2 637 49,7 3 361 50,3 Totalt 5 312 6 675 Många uppfödare har relationen 70/30