Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Relevanta dokument
Pragmatik. Vad är pragmatik? Pragmatik forts. Ingen linjär processning, inga vattentäta skott. Vilka frågor svarar pragmatiken på?

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Pragmatisk och narrativ utveckling

Grice s samarbetsprincip

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Semantik och Pragmatik

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Semantik och pragmatik

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Sanning och bedrägeri

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Grice, Logic and Conversation

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Semantik och pragmatik

Semantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens & Talaktsteori. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Pragmatik. Olika nivåer. Tumregler. Grice s samarbetsprinciper. Pragmatik och diskurs

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Kommunikation och Interaktion

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Varför är logik viktig för datavetare?

Stödark för avsnittet Politeness

Semantik och pragmatik hos längre yttranden. Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.

Semantik och pragmatik

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

VAD ÄR KOMMUNIKATION?

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Språkteknologi. Språkteknologi

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

En introduktion till logik

Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.)

Semantik och pragmatik

Språkpsykologi/psykolingvistik

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

Introduktion till semantik

Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik

BILDANALYS ANALYSERA BILDER

Dialogen: mer än individ och språk

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson

Professionella samtal. Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd

Linköpings universitet

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Robin Stenwall Lunds universitet

Introduktion till logik

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Semantik. Semantik och språkteknologi

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Språkteknologi och Open Source

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober

En introduktion till predikatlogik

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

Semantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik

1.1 Kommunikation som saklig informationsöverföring. Vi har då rätt eller fel, d.v.s. det vi säger är sant eller falskt.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn

Logik och modaliteter

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Semantik och pragmatik (serie 5)

Semantik och pragmatik

1. Öppna frågans argument

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Linköpings universitet

Semantik och pragmatik

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Semantik och pragmatik

Grammatik för språkteknologer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik

Transkript:

Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet... Deltagare avsändare, mottagare; människor, datorer... Kommunikationsmodell informationsöverföringsmodellen sändare -> språklig signal -> mottagare kodning -> kanal -> avkodning fokuserar på envägsöverföring och betydelse i sig interaktion och kontextpåverkan? Semiotik läran om teckenanvändning (Pierce) tre typer av tecken symbol ikon index Saussures strukturalism den moderna lingvistikens fader språkliga tecken har både innehåll och form tecknet refererar till det betecknade genom sitt innehåll (sin betydelse) vilket innefattar både dess referens och dess relationer till andra begrepp (Saussure) den semiotiska triangeln olika skolor nominalism konceptualism realism Finns betydelse? 1

Språk-värld lingvistisk relativitet Sapir-Whorf-hypotesen ett tankens språk? mentalesiska (Pinker) Lingvistik studerar språksignalen på olika nivåer morfologi: hur ord är uppbyggda syntax: hur satser är uppbyggda semantik: ord och satsers betydelse i sig pragmatik: situationsbunden betydelse (kontextuell) Språkteknologi Tillämpningar med automatisk analys och/eller produktion av naturligt språk informationssökning språkkontroll översättning människa-datorgränssnitt i naturligt språk... Problem flertydighet morfologisk: såg Verb? Substantiv? strukturell: Jag såg mannen med kikaren. stötestenar semantik pragmatik Ords betydelse vad är ett ord? lexem hur definiera och avgränsa begrepp? denotation och konnotation lingvistisk kunskap och omvärldskunskap särdragsanalys ungkarl [+man +ogift] skillnad: kopp-mugg? prototypteorin (Rosch) Ordrelationer synonymi: pojke gosse (koreferens) homonymi: bok 1 bok 2 polysemi: krona hyponymi: däggdjur hund tax motsatser kontradiktorisk: något inget (komplementär) konträr: artmotsats (man kvinna), gradmotsats (glad ledsen), konversitet (bror syster) 2

Satsbetydelse Satsens betydelse att förstå vad som ska vara fallet för att satsen ska vara sann, att känna till sanningsvillkoren Logisk slutledning Antaganden: Alla X är Y och a är X. Slutsats: a är Y. Semantiska satsrelationer Semantisk följd a är en ros a är en blomma förutsätter: alla rosor är blommor Presupposition Per ångrar köpet Per har gjort ett köp förutsätter: alla som ångrar ngt har gjort detta ngt Formell semantik logik och mängdlära för att beskriva betydelse (jfr mentalesiska) bara för starkt begränsade modeller? oklart hur man översätter mellan naturligt och formellt språk Problem icke bokstavlig betydelse, t.ex. metaforer varken sanna eller falska satser Sveriges president är galen. kontextpåverkan Hon log innan hon gick hem. Men: Hon dog innan hon gick hem. Pragmatik studerar vilken mening yttranden har i situationer (kontext) situationella faktorer: yttrande, talare-lyssnare, avsikt, gemensam kunskap relatera satsens innehåll och yttrandets bokstavlig betydelse - talhandling exempel: jag kommer att klaratentan (beslut, önskan, löfte, bön?) Talhandlingsteori att säga något är att göra något, en talhandling många yttranden i språket har inget sanningsvärde situationen måste tas med i analysen Austin (1962), Searle (1968), Grice (1975) 3

Performativer härmed lovar/viger jag... refererar inte till en handling utan utför en handling har inget sanningsvärde i stället: lyckad-misslyckad felicity conditions (eng. term): ung. användningsvillkor Olika slags kontext kunskap om situationen deixis: här, där föregående text anaforer: mannen < han, en man <mannen bakgrundskunskap encyklopedisk och kulturell inferens: Snacka om huvudvärk! Svensexan hade han knappt något minne av. Common ground kunskap, tro och förväntningar som delas av deltagarna byggs hela tiden på i kommunikativa handlingar personlig - kollektiv Manus (scripts) Manus för restaurangbesök rekvisita: bord, nota, meny, mat, pengar... roller: kund, servitris eller servitör, hovmästare, kock... startvillkor: kunden är hungrig, har pengar... resultat: kunden är mätt, har mindre pengar... händelser: kunden går in i restaurangen, sätter sig vid ett ledigt bort, kyparen kommer... Implikatur samtalsimplikatur kallas en inferens som görs utifrån en uppsättning principer som styr hur vi samtalar (Grice) mottagaren utgår från att talaren följer principerna; mottagaren använder dem som tolkningsram kravet på relevans är en viktig princip Grice samtalsprinciper Se till att det du säger passar ändamålet kvalitet: säg inget som du inte tror är sant eller inte har tillräckliga belägg för kvantitet: ge så mycket information som ändamålet kräver relevans: se till att det du säger är relevant utförande: se till att det du säger är tydligt, dvs. klart, entydigt, kortfattat och organiserat 4

Exempel 1 A: Jag har slut på bensin. B: Du har en mack runt hörnet. Implikatur enligt relevansprincipen: A vill veta var han kan få tag i bensin. A: Har du tre barn? B: Nej, jag har fyra. Exempel 2 Implikatur enligt kvantitetsprincipen: A vill veta om B har exakt tre barn. Brott mot samtalsprinciperna flouting (eng. term): ett skenbart brott t.ex: ironi, figurativt språk violation (eng. term) t.ex. bedrägligheter upphävbarhet Jag försökte klara tentan och det gjorde jag. Direkt och indirekt talhandling direkta talhandlingar påståendesats för påstående: Lisa slår Pelle frågesats för fråga: Slår Lisa Pelle? imperativsats för uppmaning: Lisa, slå Pelle! indirekt talhandling Kan du skicka smöret? Varför indirekt talhandling? artighet och makt viktiga faktorer rädda ansiktet (eng. face) äv. inbjudan till gemensamt skapande av talhandlingen Joint actions (Clark, 1996) talhandlingar kräver både talare och lyssnare kräver deltagande, åtagande och samförstånd talhandlingar syftar till gemensamt projekt: förslag och upptagande mening är något vi konstruerar gemensamt 5

Dialoghantering Människa-människa fri initiativtagning, fullständig analys, fri domän, multimodal Människa-maskin begränsad initiativtagning, ofullständig analys, sluten el. begränsad domän, få modaliteter Fråga: Varför tror vi ändå lätt att datorer är så intelligenta när de använder naturligt språk? 6