Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ



Relevanta dokument
Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

UVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv Britt Lexander Version 4

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektet för att följa EU:s dataskyddsförordning

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

PROJEKT DOKUMENT-ID VERSION

Projektdirektiv. Uppdrag på toppen av sin kompetens

Projektprocessen. Projektprocess

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Beslut för gymnasieskola

Prioriterade nyckeltal

PROJEKT DOKUMENT-ID VERSION

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Styr- och handledningsdokument

Guide till projektmodell - ProjectBase

Policy för projektarbete

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

[Titel] Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (6) [Publiceringsdatum Quickpart] [AnsvarigQuickpart] [Upprättad av Quickpart]

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Projektprocessen. Projektprocess

Beslut för fritidshem

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete mot kränkande behandling i fritidshem. goteborg.se/stadsrevisionen

Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari Slutdatum: December 2019.

Ramverk för projekt och uppdrag

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Projektplan 1(15) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

Projektdirektiv för framtagande av

Process Faktaägare Godkänd av Upprättad av [Process] Om- och tillbyggnadsprojektet Sunderby sjukhus

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Älvdalens kommun. Beslut. Älvdalens kommun Dnr :8694

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST

Beslut för fritidshem

Skolutvecklingsprojektet.

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Resultat, avslut och uppföljning

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Upplands Väsby kommun. Beslut Dnr :8634. Upplands Väsby kommun

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Projektspecifikation

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Beslut för förskoleklass och grundskola

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400

Beslut för grundskola och fritidshem

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektstyrningsprocessen i VärNa

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Projektplan för nytt bostadsförsörjningsprogram. KS

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn

PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård. - Beslutsprocess

PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård. - Utreda förutsättningar

Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Riktlinjer för styrdokument i Hallsbergs kommun

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten.

Utbildningspolitisk strategi

Politiskt program för Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde?

Beslut för förskoleklass och grundskola

UVKs projektmodell Projektnamn PCB i Väsbyån Projektplan Datum Projektledare Anna Åhr Evertson Version 1

Beslut för gymnasieutbildning

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Målstyrning enligt. hushållning

Beslut för vuxenutbildning

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

Svar på skolinspektionens föreläggande; skolformen

Ansökan om finansiering av insatser/projekt

Modernisering av föreningsstödet i Norrköpings kommun

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

Anteckningar från möte med politiska styrgruppen för kommunövergripande skolutveckling

ORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning

Huvudmannabeslut för grundsärskola

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Beslut för fritidshem

Bilaga 5 b: Mall för projektplan

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Universitetsgemensam ITverksamhet

Leda digitalisering 24 november Ale

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå

Digitala trygghetslarm i Sundbybergs stad

Transkript:

1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet. Etableringsfasen är planerad och beskriven med: kostnader, resurser, tid, leveranser, resultat Projektets effekt- och projektmål är formulerade. Risk- och konsekvensanalys är genomförd. Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller Beslut att starta Etableringsfasen, BP1 JA NEJ Kommentar: Datum och underskrift av projektägare Namnförtydligande

2(6) 1. Grundläggande information Här beskrivs bakgrund, ide, syfte och hur projektet kopplas till kommunövergripande styrdokument. 1.1. Bakgrund Skolorna i Upplands Väsby kommun når inte sina mål och behöver förbättra resultaten. För att komma till rätta med detta har kommunstyrelsen beslutat att genomföra ett treårigt kommunövergripande kvalitetsutvecklingsprojekt inom utbildningsområde med målet att förverkliga kommunens vision Ett lärande Väsby. Under uppstartsfasen av skolprojektet har avsaknaden av ett verktyg som systematiskt samlar in data för att använda som underlag till förbättringsarbetet och gör data tillgänglig uppmärksammats. Som en del i projekt Ett lärande Väsby har resultatuppföljning därmed identifierats som ett område som kan förbättras på skolor i Upplands Väsby. En systematisk uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet är en framgångsfaktor som lyfts fram av andra kommuner som höjt resultaten i skolan, detta stämmer även överens med erfarenhet ifrån kvalitetsarbete inom andra områden som genomförs i Upplands Väsby kommun. Att systematiskt följa upp resultat ger alla aktörer inom skolan en god bild av vad som fungerar och inte fungerar och skapar förutsättningar att på allvar diskutera bakomliggande orsaker och förbättringsarbete. Vilket är en hjälp för att utforma ett ändamålsenligt ersättningssystem. Det är idag svårt att få en samlad bild över resultaten i hela kommunen. Skolverkets officiella statistik är både begränsad i omfattning och publiceras långt efter att skolorna har resultatet. En förutsättning för att utvärdera och analysera resultaten är tillgång till aktuell och adekvat data. Antagligen har varje skola och rektor idag tillgång till den information man behöver för sin egen analys men projektet ska även hjälpa varje skola att säkerställa och systematisera data ytterligare, vilket är en förutsättning för att aggregera upp data till kommunnivå. Då situationen är olika och hos de olika utförarna behöver projektet beakta dessa olikheter och anpassa arbetet efter den enskilda skolans behov av stöd med resultatuppföljning. För att kunna mäta undervisningens effektivitet ska projektet också utreda möjligheten att göra en initial kunskapsmätning i varje undervisningsgrupp innan genomförd undervisning. Mätningen jämförs med kunskapsresultaten efter genomförd undervisning.

3(6) 1.2. Idé Projektets ide är att ta fram en arbetsmetodik för regelbunden och systematisk analys av data. Samla och förädla den data alla skolor och förskolor som finns i kommunen i ett beslutsstödssystem. Utveckla arbetsmetoder och rutiner för att säkerställa att databasen är kvalitetssäkrad och uppdaterad. I första hand utgår vi från det data som redan finns tillhands men ett utvecklingsområde är att hitta adekvata nyckeltal för tätare uppföljning som ett stöd i skolornas utvecklingsarbete. Ett annat område att undersöka är hur formativ bedömning kan vara en metod att följa skolornas förbättringsarbete. 1.3. Syfte Systematisk uppföljning kan ha flera olika syften. Ett väl utformat uppföljningssystem ger möjlighet för rektor att göra jämförelser mellan klasser och att följa upp elevernas kunskapsutveckling. Denna information kan även användas för att bedöma undervisningens effektivitet. Ett annat användningsområde är att ge skolans ledning, huvudman, tjänstemän och politiker en tydlig signal om vad som fungerar och vad som inte fungerar samt om de mål som finns för verksamheten uppnås. I arbetet med att utforma effektiva ersättningssystem är tillgång till relevant data nödvändig. Beslutsstödssystemet ska säkerställa en gemensam bild av resultaten i skolor och förskolor i kommunen. Data som samlas in ska ha en tydlig koppling till de fyra perspektiven och kommunfullmäktiges tio övergripande mål i enlighet med kommunens kvalitetspolicy. Tillgång till data för analys kommer att ge stöd i resultatstyrningsprocessen. Resultatstyrningen är ett stöd för cheferna att på ett enhetligt sätt planera, följa upp, analysera och styra sin verksamhet. Resultaten ska på ett tydligt sätt och regelbundet kommuniceras till olika intressenter. 1.4. Verksamhetsstrategi Projektet ligger i linje med Vision 2040 och avsnittet Ett lärande Väsby; Alla elever når sin fulla potential. I Väsby får man vara bäst. Väsby skolor har en hög lägsta nivå. På Väsbys skolor råder en kultur som ger eleven kunskaper, självförtroende och livsglädje. I flerårsplan med budget 2014-2016 beskrivs de tio fullmäktigemålen där särskilt målet Kunskap och lärande har bäring på projektet. Målformuleringen lyder Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna säkerställa en god lärmiljö med höga kunskapsresultat vilket ska leda till fortsatta studier, entreprenörskap eller arbete.

4(6) Projektet stöds av kommunens kvalitetspolicy. 2. Mål Projektet är ett delprojekt till Ett lärande Väsby som har målet att alla elever ska vara godkända i alla ämnen och ges förutsättningar för maximalt lärande. 2.1. Effektmål Utförarna såväl som andra beslutsfattare ska ha ett verktyg som kan ge stöd i att identifiera utmaningar, var kvaliteten behöver höjas och vilka områden som skall prioriteras i förbättringsarbetet. Arbetssättet ska säkerställa att resurser kanaliseras dit de gör störst nytta och på så sätt kan resultaten höjas. Genom prioriteringar inom den egna verksamheten och genom bättre träffsäkerhet hos ersättningssystem. 2.2. Projektmål Skapa ett beslutsstöd för varje skola och samlande för hela kommunen som är användarvänligt och accepterat Säkerställd arbetsprocess vid framtagandet av data så att denna är kvalitetssäkrad och aktuell Stöd för djupare analys Tydliga arbetsätt och roller Information om resultaten är lättillgänglig för alla Kompetensutveckling inom området formativ bedömning 2.3. Förväntat resultat av etableringsfasen Under etableringsfasen ska en fördjupas nulägesbeskrivning/analys tas fram. Inventering av vilken data som finns och hur den kan sammanställas och aggregeras. Workshops genomförs med skolledare, administrativ personal, lärare, sakkunniga och controllrar. Resultaten används som grund för det fortsatta arbetet. Under fasen sätts strukturen för projektet och en projektplan skrivs.

5(6) 3. Krav på projektet 3.1. Förutsättningar Projektet arbetar med system som innehåller känslig information om enskild. Projektet skall förhålla sig till känslig information på ett professionellt och korrekt sätt. 3.2. Avgränsningar Projektet riktar sig till utbildningsområdet. 4. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Delprojekt till projektet Ett Lärande Väsby kopplingar till samtliga övriga delprojekt. I synnerhet delprojekt ersättningsmodeller som underlag för att kunna rikta resurser dit de gör mest nytta. Projektet ät även kopplat till kommunens kvalitetsarbete fastslaget i kvalitetspolicyn. Projektet kan eventuellt påverkas av resultatet i dialogprojektet. 5. Tidplan Då det övergripande projektet Ett lärande Väsby är treårigt ska även Resultatuppföljning på alla nivåer vara genomfört inom den tidsperioden. En mer detaljerad tidplan presenteras i samband med projektplanen. 6. Projektbudget 6.1. Projektkostnader Kostnaden för etableringsfasen består av arbetstid för projektledaren och projektgruppen. Projektledare och fyra projektmedlemmar är anställda i kommunen. Av återstående projektmedlemmar är fyra anställda hos privata utförare. Projektet anlitar i etableringsfasen även en konsult som erhåller konsultarvode. Projektet kommer att innebära systemutvecklingskostnader. I etableringsfasen ska en uppskattning av dessa kostnader tas fram. 6.2. Projektfinansiering Projektet finansieras med projektbudgeten för Ett lärande Väsby. 7. Övergripande risker

6(6) Projektets genomförande bygger på att fristående aktörer liksom kommunens egen regi delar med sig av den information som projektet behöver. Risk att någon aktör inte vill, kan eller upplever sig ha resurser att delge information. En närliggande risk är att de olika intressenterna inte enas om vilken information som ska delges. Projektet ska etablera ett nytt arbetssätt som ska bli en del av det löpande arbetet även efter avslutat projekt. Risk är att verksamheterna inte upplever sig ha tid eller resurser att fortsätta med det nya arbetssättet. Risk att den systemlösning kommunen valt inte klarar att möta de behov som projektet identifierar. Risk att kommunens systemförvaltning inte har resurser och kompetens till att underhålla systemet. Risk för ökat beroende av IT-konsulter. 8. Överlämnande Projektets resultat ska hanteras och förvaltas av kommunens processägare och respektive skolhuvudman. I och med att projektet genomförs i nära samverkan med skolorna kommer överlämnandet ske löpande under tiden. Ansvarig för att hämta hem nyttan är både kommunens processägare och respektive skolhuvudman. 9. Projektorganisation 10. Referenser Upplands Väsby kommun, Flerårsplan med budget 2014-2016, 2013-11-25 Upplands Väsby kommun, projektplan Ett lärande Väsby, 2014 Upplands Väsby kommun, Vision Väsby stad 2040 Där färgstarka människor möts, 2013