UVKs projektmodell Projektnamn PCB i Väsbyån Projektplan Datum Projektledare Anna Åhr Evertson Version 1

Transkript

1 1(9) Projektnamn: PCB i Väsbyån Projektägare: Hillevi Engström Anne-Charlotte Glantz är ansvarig chef. Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ 1. Målen för projektet är tydliga och dokumenterade både gällande kostnad/resurser, tid och resultat. 2. Effektmålen är dokumenterade samt hur de skall följas upp och av vem. 3. Dokumenten Nyttobedömning och Överenskommelse om nyttorealisering finns framtagna och är godkända av Mottagaren samt bilagda detta dokument. 4. Mottagaren av projektets leverans är identifierad och har ett tydligt åtagande för att realisera den förväntade nyttan från projektet. 5. Förväntat resultat (leverans) från projektet är tydligt definierat, dokumenterat och kopplat till verksamhetens mål och strategier. 6. Risker och osäkerheter i projektet är tydligt dokumenterade i riskanalysen, inklusive en handlingsplan för att hantera dem. 7. Projektplanen är tidsatt och resurssatt per fas. 8. Projektmedlemmar och referensgrupp är utsedda. 9. Samtliga resurser för projektet är säkrade och införstådda med åtagandet. 10. Projektets begränsningar är tydligt definierade och dokumenterade. 11. Tidpunkt för leverans är väl vald och förankrad hos mottagaren. 12. Följdkostnader för projektet är identifierade och dokumenterade. 13. Juridiska och finansiella aspekter har beaktats. 14. Projektet är uppdelat i tydliga faser med BP3:or kopplade till de huvudsakliga leveranserna i projektet. * Plats för kommentarer av NEJ:

2 2(9) Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller JA Beslut att starta Genomförandefasen, BP2 NEJ Kommentar: Beslut att inte starta Genomförandefasen, BP2 Beslut att bordlägga beslutet Datum: Datum: Underskrift Styrgruppsordförande Underskrift Projektledare Namnförtydligande Namnförtydligande

3 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Bakgrund Syfte 4 2. MÅL Effektmål Projektmål 5 3. KRAV PÅ PROJEKTET Förutsättningar Miljö Avgränsningar 5 4. KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT OCH VERKSAMHETER 6 5. ÖVERGRIPANDE GENOMFÖRANDEPLAN Tidplan Resursplan Budget och finansiering (kostnadsplan) 6 6. PROJEKTORGANISATION Organisationsplan Roller, ansvar och befogenheter Externa kontakter 8 7. KOMMUNIKATION Kommunikation och rapportering inom projektet Intressentanalys Kommunikationsplan till projektets intressenter 9 8. RISKER OCH MÖJLIGHETER 9 9. PROJEKTAVSLUT (BP5) 9

4 4(9) 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Upplands Väsby kommun deltog 2013 i ett regionalt projekt genom Oxunda vattensamverkan, som inneburit att undersöka miljögifter i abborre och bottensediment från yttre skärgården i Stockholm in till Mälaren. Oxunda vattensamverkan valde att delta i undersökningen för att få ta del av kvalitetsgranskade och jämförbara resultat om vilka miljögifter som går att finna i området och om vilka skadliga ämnen som återfinns och i vilka mängder. Det ger också en indikation på ämnen som kan återfinnas i hela vattensystemet Oxundaåns avrinningsområde. Det man fann var framför allt mycket höga halter av PCB. Efter denna upptäckt genomfördes genom Sigtuna kommun ytterligare provtagning av sjön för att säkerställa resultaten samt provtagningar i tillhörande vattendrag, bl.a. i Verkaån samt Fysingen. En sonarkartering genomfördes för att undersöka eventuella dumpningsmassor. Slutsatser av dessa undersökningar visar att Förhöjda halter av PCB återfanns vid utloppet från Väsbyån i Oxundasjön Inga stora dumpningar återfanns i sjön De andra flöden som mynnar i Oxundasjön visar inte förhöjda halter av PCB Sommaren 2014 genomförde därför Upplands Väsby kommun en liknande undersökning i Edssjön som är nästa sjö i vattensystemet för att se om liknande mängder fanns även där när gäller PCB eller andra miljögifter. Tre sedimentprover samt fiskprover togs från sjön. Samtidigt togs tre sedimentprover i Väsbyån för att detektera eventuell förekomst även om miljögifter är svåra att detektera i bottensediment vid flödande vatten. Resultaten visade på att Edssjön är en urbant påverkad sjö, men inte några förhöjda halter när gäller PCB Syfte Syftet med projektet är kommunen tar ett helhetsgrepp när det gäller att; 1. finna källan till läckaget av PCB 2. utreda utbredningsområdet för PCB i Oxundasjön 3. utreda möjliga åtgärder för att dels stoppa läckaget och dels att åtgärda föroreningen som läckaget förorsakat. 2. Mål 2.1. Effektmål Tillflödet av PCB är stoppad och beslut om fortsatt åtgärd för PCB i Oxundasjön tas.

5 5(9) 2.2. Projektmål Projektet ska bidra till att kartlägga läckaget av PCB, utreda utbredningen av föroreningsmassorna i Oxundasjön och eventuell annan påverkan på mark eller vatten. Projektet ska även bidra till att nå slutsatser kring hur den PCB som påträffats tas om hand på bästa sätt. I detta ingår att: Spåra läckaget via historisk kartläggning av aktuella föroreningskällor i Messingenområdet och centrala Väsby (2015). Kompletterande undersökning i dagvattennät och eventuella markundersökningar. Genomföra en ansvarsutredning om ansvarig till läckaget kan konstateras. Utreda spridning av läckage av PCB i Oxundasjön för att ta reda på hur mycket som behöver saneras Eventuellt spåra andra möjliga flöden av PCB och utesluta annan påverkan på Oxundasjön 3. Krav på projektet 3.1. Förutsättningar Projektet förutsätter att miljö- och hälsoskyddskontoret får tillräckligt med tid för att ägna sig åt det detektivarbete som krävs med att spåra källan. För att lyckas behöver även medel läggas på de utredningar som behövs för att spåra källan samt när gäller att analysera den mängd förorening som finns lagrad i sjön. Länsstyrelsen kommer att vara behjälplig i arbetet genom att ta fram relevanta handlingar som kan finnas hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har även gått in som samordnare i projektet när det gäller kontakter med framför allt Sigtuna och andra inblandade parter Miljö Överlag blir konsekvenserna av projektet förhoppningsvis positiva för kommunens miljömålsarbete. I det fall lämpliga åtgärder kan identifieras behöver de vara konsekvensanalyserade och kostnadseffektiva Avgränsningar Kontoret för samhällsbyggnad och expertis hjälper till med att avgränsa rimliga mätningar och i övrigt behöver samarbete ske samt kontakt med Sigtuna kommun och andra instanser för att delegera ansvar där Upplands Väsby kommun inte har rådighet. Endast PCB

6 6(9) undersöks i analyserna ifall inte fler ämnen ingår för samma kostnad. Länsstyrelsen tar över ansvarsrollen när kommunen ej längre har rådighet. Länsstyrelsen har tagit på sig en samordnande roll. 4. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Projektet har kopplingar till de pågående detaljplanerna kring Väsbyån, Väsby Entré samt Järnvägsparken med flera. Det går inte att göra några ingrepp i Väsbyån förrän spridning och källan har påträffats. Projektet har också koppling till Oxunda Vattensamverkans arbete med att förbättra vattenkvalitet samt Mälarens vattenvårdsförbunds åtgärdsprojekt Mälaren- En sjö för miljoner på det sätt att man därigenom planerar åtgärder för att förbättra åns status. Projektet har även koppling till pågående ÖP samt kommunens arbete med klimatanpassning och risk- och sårbarhetsarbete 5. Övergripande genomförandeplan 5.1. Tidplan Projektets tidplan löper under andra halvan av 2015 samt vidare under Resursplan Namn Uppdrag Procentuell Period arbetstid ESH, Projektledare 15 % Anna Åhr Evertson MHK, Tomas Bogren Delprojektledare / sakkunnig 100 % (50 % under 2015/ VA-kompetens Johanna Hägg % 2016) Sakkunnig 10 % Budget och finansiering Kostnader för projektet består av personalkostnader för projektgrupp samt konsultkostnader för utredningar samt expertinrådan.

7 7(9) Eftersom mycket av resurserna som krävs för att spåra källan finns hos befintlig personal på miljö- och hälsoskyddskontoret behöver kontoret stärkas med en heltidstjänst under tiden som projektet löper; vilket innebär en halvtid hela projekttiden alt. en heltid på 6 månader. Förslaget är att en person anställs som kan genomföra ordinarie tillsynsarbete under tiden projektet pågår. För att kunna inventera krävs erfarenhet och kompetens om historik i kommunen om vad som skett tidigare gällande verksamheter och deras utveckling. Rätt kontaktnät är också värdefullt vilket innebär att kompetensen och erfarenheten finns hos befintlig personal inom miljö- och hälsoskyddskontoret. Personalkostnader för projektledare, delprojektledare, sakkunniga och projektmedlemmar betalas av kommunledningskontoret. Kostnaderna delas upp enligt följande: Aktivitet Uppdrag Kostnad Typ av avtal Internt utredningsarbete Anställa miljö- och hälsoskyddsinspekt ör under minst ett kronor Projekt eller tillsvidare anställning år på heltid projektledning Leda projektet, samordna frågor och intressenter, kommunicera arbetet till styroch referensgrupp (8 pv totalt) VA-kompetens Sakkunnig (4 pv Utredningar totalt) Mätning uppströms Väsbyån (möjliga tillflöden) Mätning i Oxundasjön, mätning i mark Ramavtal/ Direktupphandling Totalt

8 8(9) 6. Projektorganisation 6.1. Organisationsplan Styrgrupp föreslås vara Thomas Thunblom, Anne-Charlotte Glantz och Charlotta Sangregorio. Projektägare är Hillevi Engström och ansvarig chef, Anne-Charlotte Glantz. Förutom projektledare Anna Åhr Evertson, delprojektledare Tomas Bogren och sakkunnig Johanna Hägg, tas extern expertis in till projektgrupp i samband med genomförandet Roller, ansvar och befogenheter Miljöplanerare Anna Åhr Evertson går in som projektledare då hon dels har kompetens när gäller miljöövervakning och har drivit frågan fram till projektstart, och kan stödja processen så att den drivs framåt samt genomföra nödvändiga upphandlingar. Miljö- och hälsoskyddskontoret har en stor och drivande roll samt ett stort ansvar i att genomföra utredningsarbetet för att spåra källan samt bidra med kompetens i sakfrågan. VA-strategen kan hjälpa till med att välja ut lämpliga sökvägar samt bidra med det underlag och den kunskap som behövs till utredningar när gäller VA-ledningsnätet samt hur det fungerar Externa kontakter Vid framtagandet av lämpliga utredningar kommer konsulter samt extern expertkompetens att användas för att kunna tolka resultatet. Däremot kommer bearbetningen och analys för att spåra källan att göras inom kommunens organisation. 7. Kommunikation 7.1. Kommunikation och rapportering inom projektet Kommunikationen i projektet sker med hjälp av grupp på insidan, mötesprotokoll och genom kontinuerlig kontakt med Länsstyrelsen och andra inblandade parter. Vid analysskedet kommer arbetsgrupp att bildas och då kommer denna ansvara för att sprida kunskap vidare in i organisationen. Projektet dokumenteras i LEX och minnesanteckningar förs vid varje avstämning. Kontinuerlig återrapportering sker kvartalsvis till kommunstyrelsen Intressentanalys De intressenter som är direkt berörda av detta projekt är invånare i Upplands Väsby, markägare, företag som kan vara inblandade, fastighetsägare, grannkommunerna, Oxunda Vattensamverkan, Länsstyrelsen, SGU (ansvarig för efterbehandling och mätningar av det

9 9(9) militära övningsområdet Rosersberg) samt de pågående detaljplaner som påverkas av läckaget Kommunikationsplan till projektets intressenter Med hjälp av informationsenheten är det aktuellt att upprätta en kommunikationsplan. Beslut om detta sker först efter att beslut är tagen om möjligt genomförande och nya resultat eftersom det först då är klart vilka parter som berörs och hur. 8. Risker och möjligheter Den största risken inom detta projekt är att dels inte finna källan till läckaget samt att någon blir sjuk eller behöver ersättas vilket kan leda till resursbrist och att åtgärdsarbetet blir försenat och att det blir svårt att hålla sig inom given tidsram. Möjligheterna med detta projekt är att finna källan till gifterna samt att finna lämplig väg att gå vidare med eventuella åtgärder. 9. Projektavslut (BP5) I projektrapporten kommer förslag till lämplig nivå på fortsatt arbete med PCB att föreslås. I förslaget kommer tänkbar organisation att ges samt förslag på fortsatt ägande och resursanspråk att föreslås.