Årsredovisning 2008. Godkänd av kommunfullmäktige 2009-04-29 57

Årsredovisning 2008 Godkänd av kommunfullmäktige 2009-04-29 57

2 Torsby kommun Årsredovisning 2008 Innehållsförteckning Ordföranden har ordet...3 Axplock ur 2008...4 Förvaltningsberättelse...6 Omvärldsanalys...6 God ekonomisk hushållning...8 Finansiell analys...10 Kommunens personal...15 Politisk organisation...17 Verksamhetsberättelser...19 Barn- och utbildningsnämnden...20 Fritidsnämnden...24 Kommunstyrelsen...28 Kulturnämnden...42 Miljö- och byggnämnden...46 Omsorgsnämnden...50 Räddningsnämnden...56 Överförmyndarnämnden...60 Bolagen...64 Torsby Förvaltnings AB...66 Torsby Bostäder AB...66 Torsby Flygplats AB...66 Fritid i NordVärmland AB...66 Torsby Utvecklings AB...66 Kommunkoncernens minoritetsägande...66 Framtida utveckling för kommunkoncernen...67 Sammanställd redovisning...68 Resultaträkning kommunen...68 Balansräkning kommunen...69 Fem år i sammandrag...70 Kassaflödesanalys kommunen...71 Redovisning av VA-kostnader...72 Resultaträkning koncernen...72 Balansräkning koncernen...73 Kassaflödesanalys koncernen...74 Redovisningsprinciper...76 Begreppsförklaringar...76 Noter...78 Revisionsberättelse...82 Utgivare: Torsby kommun, ekonomiavdelningen Layout: Birgitta Brorson, www.birgittabrorson.se Foto: Morgan Bäckvall, Annette Lauritzen Karlsson, Helena Westh, Ibrahim Turfi, Mats Yderstig, Per-Arne Persson, Gunilla Åberg Tryck: JustNu, Karlstad

2008 Årsredovisning 3 Ordföranden har ordet 2008 var ett år då finanskrisen svepte in över världen. Torsby kommun visar mitt i denna kris ännu ett positivt resultat, vilket är mycket glädjande. Resultatet visar på ett plus på 14 mkr. Ett orosmoln är de varsel som lagts inom industrin och som också drabbat våra företag. Vilket i sin tur kommer att inverka negativt på kommande års skatteintäkter. Samtidigt som kommunens ekonomi utvecklar sig positivt så händer det fortfarande mycket runt om i kommunen. Det byggs nytt och satsas både i de södra och norra delarna. Att det går åt rätt håll kan avläsas i de turismekonomiska mätningarna som genomförs årligen. Antalet gästnätter i kommunen ökar tack vare de satsningar som gjorts inom turismsektorn. Och när turisterna blir fler så vet vi att försäljningen i handeln ökar. Kommunen har under året jobbat hårt för att ta höjd i olika infrastrukturprojekt såsom ny väg till Branästoppen, Torsbyflyget, omlastningscentral, 62:an, E16, E45, och Fryksdalsbanan. För att nå goda resultat innebär det ett enträget lobbyarbete under många år. Expansion pågår fortfarande i Branäsområdet om än i lite lugnare takt. Nya fritidshus byggs och antalet skiddagar ökar alltjämt. Även antalet resenärer som reser från och till Torsby Flygplats har under 2008 ökat. Bland många andra spännande saker som hänt under året märks starten av om och tillbyggnad av Frykenskolan. Detta är ett tydligt exempel på att tack vare en god ekonomisk hushållning kan investeringar göras i bra projekt med hög kvalitet. Även om kommunens ekonomi utvecklas positivt så finns det alltjämt problem och utmaningar för kommunen. Torsby kommun minskar alltjämt i befolkning. Minskningen 2008 stannade vid 171 personer och trenderna med utflyttning och minskat barnafödande är tydlig. För att kunna vända på de trenderna måste vi fortsätta vårt arbete med att göra Torsby kommun till en attraktiv plats att leva och verka på. För att klara detta måste vi fortsatt ha en god ekonomi som medger nysatsningar. Våra förvaltningar måste fortsätta sitt arbete med att anpassa verksamheterna utefter nya förutsättningar. Man kommer att ställas inför uppgiften att både dra ner och i vissa fall utöka verksamheten där efterfrågan ökar. Vi skall även fortsättningsvis bedriva bra verksamheter, kunna investera i vår gemensamma framtid och skapa utrymmen som medger att vi på lång sikt kan amortera på våra skulder. Slutligen vill jag framföra min stora uppskattning till vår kunniga personal och engagerade förtroendevalda som varje dag oförtrutet levererar god service till alla våra kommuninnevånare. Det är tack vare detta engagemang vi kan redovisa så fina resultat och kan vara så stolta över vår kommun. Håkan Laack (S) kommunstyrelsens ordförande

4 Torsby kommun Årsredovisning 2008 Axplock ur 2008 Februari 6 Förre IFK Velen och Torsby IF spelaren Marcus Berg gör debut i svenska fotbollslandslaget. Matchen mot Turkiet slutar trots det 0-0. 26 Under bokslutberedningen för bokslut 2007 redovisas ännu ett plusresultat för kommunen, närmare bestämt på 16,4 mkr. Mars 10 Tekniska avdelningen har upprättat förslag till ny VA-taxa som ska gälla för 2009. Maj 5 Förre skidskytten och OS-medaljören Mikael Löfgren från Torsby presenteras som förbundskapten för det framgångsrika norska skidskyttelandslaget. 22 Regeringen beslutade att länsväg 239 på delen mellan Torsby och den norska riksgränsen skall vara riksväg. Juni 2 Fotbollstränaren Sven-Göran Eriksson presenteras officiellt som förbundskapten i Mexico. Svennis skall försöka föra Mexico till VM i Sydafrika 2010. 16 Eleverna på Frykenskolan har tagit sommarlov och nu startar till- och ombyggnadsarbetet av skolan. Till höstterminen 2009 ska arbetet vara klart. 30 Bograngens förskola och förskoleklass avvecklas. Juli 4-6 Rallycross EM i Höljes arrangeras. Hela 23 400 personer kom i år och de fick se den förre rallyvärldsmästaren Marcus Grönholm ta hem segern. Augusti 1 Svennis Cup avgörs på fotbollsplaner i Torsby. 116 pojk- och flicklag spelar i sex olika klasser. September 11 Dagen före Torsbymârten blir ombyggnaden av Järnvägsgatan i centrala Torsby färdig. 16 En stor brand inträffade i ladugården vid Stensgård utanför Torsby. 20 Sveriges EU-kommissionär Margot Wallström besöker Sahlströmsgården och hon pratar bland annat om klimatförändringar i världen. 28 Filmen Rallybrudar har världspremiär på biografen Stjärnan i Torsby. Huvudrollsinnehavarna Eva Röse och Marie Robertsson fanns i publiken. Oktober 1 Stjerneskolan blev den 1 oktober en av 26 skolor i Sverige som är certifierad som FN-skola. 5 Avslutning av Höstglöd - en kulturvecka, som samlade ca 1400 personer på olika kulturaktivitter under 9 dagar. Programmet spände mellan kammarmusik och dragspel, föredrag om Selma Lagerlöf och bastubad. 23 Vildmark i Värmland hamnade på fjärde plats när internationella researrangörer nominerade Sveriges bästa turistupplevelse - Trip Global Award. Övriga nominerade till priset var Stockholms stad, Säfsen, Ishotellet (som vann priset) och Vasamuséet. November 10 Kommunstyrelsen beslutar om kommunens taxor för 2009. 27 Kommunfullmäktige beslutar att kommunen ska ta över ansvaret för driften av Fortum Ski Tunnel Torsby. December 11 Allt fler reser med flyget från Torsby flygplats till Stockholm. Nya siffror visar att resandet ökat med 33 % i november månad jämfört med november 2007.

2008 Årsredovisning 5

6 Torsby kommun Årsredovisning 2008 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Internationell ekonomi 2008 var ett händelserikt år i den internationella ekonomin. Under hösten drabbades världen av den så kallade finanskrisen. Bank- och kreditväsendet hamnade i stora svårigheter världen över. Krisen har redan skördat offer. Exempelvis har investmentbanken Lehman Brothers gått i konkurs medan en rad andra internationella banker har köpts upp eller förstatligats, helt eller delvis. När slutet av året närmade sig hade finansmarknaden stabiliserat sig en aning. Återgången till en mer normalt fungerande marknad har inletts, men ljusningen är ännu så länge liten. Den globala ekonomiska inbromsningen har varit kraftig och BNP har sjunkit både i USA, Japan och en rad Europiska länder. Med tiden väntas dock förtroendet bland världens konsumenter öka igen och då kan handelsutvecklingen ta fart på allvar. Svensk ekonomi Den svenska ekonomin har även den försämrats under 2008. Den relativa arbetslösheten hade i december stigit till 6,4 %. Det betydde i sin tur att efterfrågan minskade vilket har dämpat inflationen. Under året har Riksbanken försökt att få fart på ekonomin genom att vid ett antal tillfällen sänka sin styrränta vilket får till följd att de rörliga räntorna blir lägre. Konsumtionen och exporten har dock fortsatt att minska och ser ut att fortsätta med det under 2009. Även arbetslösheten ser ut att fortsätta stiga under det kommande året. Kommunernas ekonomi Sveriges kommuner visar varierande resultat för 2008. De flesta kommunerna visar fortsatt positivt resultat. Fler kommuner har dock redovisat negativa resultat jämfört med 2007, 25 procent av kommunerna jämfört med 11 procent för 2007. Den kommunala ekonomin har ett par år med ansträngd ekonomi att vänta. Arbetslösheten är på väg uppåt och då minskar antalet arbetade timmar vilket leder till att skatteintäkter för kommunerna blir lägre. En ökad arbetslöshet leder också till att fler människor behöver försörjningsstöd från kommunerna. Samtidigt med detta ökar sedan också pensionsutbetalningarna när de stora årskullarna nu har börjat gå i pension. Torsby kommuns ekonomi Torsby kommun fortsätter att redovisa stabila resultat. 2008 års resultat var bra, men en bit ifrån det mål som fullmäktige satt på ett överskott på 5 % av skatteintäkterna. Ett mål i den storleken är nödvändigt för att kommunen ska klara av de löpande ekonomiska åtagandena, kunna investera i framtida satsningar, klara av pensionsutbetalningarna och kunna parera för andra framtida utmaningar. Ett problem för Torsby kommun är befolkningsminskningen. Samtidigt som skatteintäkterna minskar kan befolkningsminskningen resultera i att kommunen i slutändan får mindre intäkter då olika statsbidrag utbetalas per invånare. Skatteutjämningssystemet är tänkt att kompensera kommuner som har lägre skattekraft än genomsnittet. Detta sker genom inkomstutjämningen. Kostnadsutjämningen skall kompensera de kommuner som har strukturella merkostnader. Utjämningssystemen är ständigt omstridda. Inför 2008 genomfördes två mindre justeringar i systemen. Kommunens invånarantal har på 10 år (från 1998-12-31 till 2008-12-31) minskat med 1 435 personer. Av dessa 1 435 personerna har kommunen förlorat netto 1 137 personer på grund av att det dör fler personer än vad som föds. Kommunen har dessutom förlorat netto 288 personer på grund av att det flyttat ut fler personer än vad som flyttat in. Även i grannkommunerna Sunne och Hagfors minskar befolkningen, minst i Sunne och mest i Hagfors. Torsby kommuns befolkningsstruktur är i många delar annorlunda än Sverige som helhet. Kommunen har en lägre andel yngre invånare och en betydligt högre andel med äldre invånare.

2008 Årsredovisning 7 Arbetslösheten i kommunen är fortfarande förhållandevis låg. Vid utgången av 2008 var 2,1 % av kommunens befolkning arbetslösa. Arbetslösheten har dock ökat i början av 2009 och mycket tyder på att arbetslösheten kommer att fortsätta öka under året. Befolkningsutveckling 31/12-98 31/12-08 År Total bef. förändr Folkmängd Födelsenetto Flytt- nings- netto Justering 1998 14 142 - - - - 1999 13 943-199 -114-78 -7 2000 13 725-218 -108-108 -2 2001 13 552-173 -127-48 2 2002 13 404-148 -108-37 -3 2003 13 311-93 -107 15-1 2004 13 086-225 -150-76 1 2005 12 960-126 -101-27 2 2006 12 946-14 -110 96 0 2007 12 878-68 -74 6 0 2008 12 707-171 -138-31 -2 Summa -1 435-1 435-1 137-288 -10 Invånarantalet per församling Församling 2008 2007 Förändring Fryksände 6 987 7 054-67 -1,0 % Lekvattnet 292 299-7 -2,4 % Vitsand 756 754 2 0,3 % Östmark 1 034 1 053-19 -1,8 % N. Finnskoga 361 377-16 -4,4 % S. Finnskoga 405 419-14 -3,5 % Dalby 1 573 1 592-19 -1,2 % Norra Ny 1 299 1 330-31 -2,4 % Totalt 31 dec 12 707 12 878-171 -1,3 % Jämförelse Torsby och grannkommunerna År Torsby Sunne Hagfors 1998 14 142 13 665 14 562 1999 13 943 13 613 14 400 2000 13 725 13 619 14 059 2001 13 552 13 551 13 923 2002 13 404 13 573 13 797 2003 13 311 13 586 13 648 2004 13 086 13 604 13 496 2005 12 960 13 586 13 337 2006 12 946 13 591 13 127 2007 12 878 13 566 12 993 2008 12 707 13 473 12 804 Diff 98-08 -1 435-192 -1 758 %-förändr -10,2 % -1,4 % -12,1 %

8 Torsby kommun Årsredovisning 2008 God ekonomisk hushållning Inom ramen för god ekonomisk hushållning presenteras här en samlad bild av hur väl verksamheterna har uppnått kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet. Utvärderingen skall visa om verksamheterna bedrivs effektivt, d v s den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar och dessutom bedrivas innanför den av fullmäktige tilldelade budgeten. För att nå god hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den styrmodell med målstyrning och budget som fastställts av kommunfullmäktige och att verksamheterna har förmåga att anpassa sig efter förändrade förutsättningar under året. Övergripande mål Torsby kommun upprättar övergripande verksamhetsmässiga mål som direkt är knutna till kommunens långfristiga mål och visioner. Att koppla ihop dessa mål med ekonomin gör att dessa mål relaterar till god ekonomisk hushållning. Målen beskriver dessutom dåtid, nutid och framtid vilket ger en bättre bild av hur realistiskt det är att målet uppnås i framtiden. Dessutom belyses målen ur minst fyra perspektiv: ekonomi, kvantitet, kvalitet och personal. Detta uppfyller kraven att beskriva samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekt och säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. De övergripande målen är: En yngre befolkning. Goda kommunikationer. Flera naturnära, unika och attraktiva boenden. En ytterligare utvecklad turism och upplevelsenäring. Högre förädlingsgrad, kompetens och kvalitet. En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild. Finansiella mål Torsby kommun har tagit fram flera ekonomiska mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska ta hänsyn till både kort och lång sikt och fastställa hur mycket en verksamhet får kosta, vilka investeringsbehov/planer som finns och till sist hur klarar kommunen de ökade pensionsåtagandena. Finansiella mål 2008 Kommunen ska varje år redovisa ett positivt resultat som motsvarar 5 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive finansnetto. Kommunens totala långfristiga låneskuld bör inte öka. Detta innebär att kommunens investeringar (re- och nyinvesteringar) skall finansieras med egna medel (resultat och avskrivningar). 2008 kommer det eventuella överskott av årets avsättning om 1 % för att täcka semesterlöneskulds-förändringen inte att återföras till förvaltningar och nämnder utan avsättas till framtida pensions-utbetalningar. Från och med 2009 kommer denna avsättning att höjas till 2 % för att öka betalningstakten på pensionsskulden. Analys Resultatet på 13,85 mkr motsvarar 2,2 % av kommunens intäkter. Målet är inte uppfyllt. Under 2008 har 200 tkr amorterats. Ingen nyupplåning har skett och alla investeringar har klarats med egna medel. Målet är uppfyllt. Kommunen har föreslagit en ändring av detta mål. Överskottet ska användas till att betala tillbaka på kommunens lån istället för framtida pensionsavsättningar. (röd) = inte uppnått målet (gul) = ändrat målet (grön) = uppnått målet

2008 Årsredovisning 9 Verksamhetsmål I slutet av 2007 fastställde fullmäktige verksamhetsmål för 2008. Nedan finns ett urval av mål och utfall, fler mål och utfall redovisas under varje nämnd i kapitlet verksamhetsberättelser. Förvaltning Utfall 2008 Mål 2008 Utfall 2007 Kommunstyrelsen, tekniska avdelningen Pris per m 3 vatten 34 33 30 Driftkostnader fastighet kr/m 2 496 496 485 Pris per meter gata 91 91 81 Kommunstyrelsen, kost och städ Kostnad per portion 51,31 40,50 42,62 Antal portioner per anställd 14 228 15 538 14 406 Omsorgsnämnden Äldreomsorg: Nettokostnad per plats i äldreboende 371 681 360 615 353 744 Äldreomsorg: Nettokostnad per utf. hemtjänsttimme 400 350 i. u* IFO: Nettokostnad stöd per invånare 589 494 506 IFO: Utbetalat per hushåll med stöd 19 955 19 731 21 010 Handikappomsorg: Nettokostnad per plats i gruppboende 681 321 651 768 650 037 Handikappomsorg: Nöjd kundindex i procent 90 90 i. u* Barn- och utbildningsnämnden Pris per barn i barnomsorg 53 983 51 531 48 278 Gymnasiebehöriga i år 9, vt-2008 i procent 89,4 92 90,4 Pris per elev i gymnasiet 81 729 77 083 71 660 Genomsnittligt meritvärde för avgångselever år 9 205 210 211,5 Gymnasieelever med slutbetyg i procent 94,3 85 85 Genomsnittligt betygspoäng, gymnasieskolan 13,3 13,8 13,8 Kulturnämnden Antal kulturkronor per invånare 783,12 789 783,16 Fritidsnämnden Pris per badande i TorsbyBadet 50 55 67 Pris per badande i Sysslebäcksbadet 150 100 144 Simkunnighet år 5 enligt SLS i procent 98 96 94 Miljö- och byggnämnden Kostnadstäckning i procent 43 57 68 * i.u. = ingen uppgift

10 Årsredovisning 2008 Finansiell analys Resultatet för 2008 uppgår till 13 848 tkr (16 419 tkr år 2007). Enligt budgetbesluten skulle årets resultat ha varit 13,6 mkr. Kommunen klarar av budgetmålet trots att en negativ skatteavräkning på 3,9 mkr. Pensionskostnaderna har istället varit lägre än befarat. Årets resultat innebär att kommunen även detta år uppfyller det lagstadgade balanskravet där de löpande intäkterna skall vara större än de löpande kostnaderna. Verksamheternas nettokostnader, där avskrivningar och pensionskostnader ingår, uppgår år 2008 till 607 209 tkr vilket är en positiv avvikelse från budgeten med 2,2 mkr. Nämndernas driftnetto avviker med -7 mkr. Summan av avskrivningar, pensionskostnader och nedskrivningar väger upp detta. Skulden för semesterlön och övertid har under 2008 minskat med 385 tkr. Årets resultat Det redovisade resultatet för år 2008 visar på ett överskott på 13,8 mkr. Föregående år uppgick resultatet till 16,4 mkr. Därmed kan kommunen för sjunde året i rad redovisa ett plus i verksamheten. Även 2008 års resultat har påverkats av en del poster som inte budgeterats. I samband med bokslutsarbetet har en del fastigheter skrivits ned i värde. Vidare har även driftbidrag på sammanlagt 3,2 mkr till två av kommunens bolag belastat resultatet. Vid bedömning av huruvida kommunen har klarat av det lagstadgade balanskravet måste hänsyn tas till de poster som ej får räknas in vid bedömningen. Dessa poster är i Torsbys fall reavinster eller reaförluster vid försäljning av fastigheter samt de nedskrivningar som gjordes i samband med bokslutet. Reavinsterna räknas bort medans reaförluster och nedskrivningarna läggs till. 2008 Tkr Resultat + 13 848 Reaförlust + 208 Nedskrivningar + 3 151 Resultat enligt balanskravet + 17 207 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Mkr 8,4 Resultatutveckling 10,5 Finansnetto Finansnettot utgör skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Under första halvåret av 2008 steg räntan, för att sedan sjunka snabbt mot slutet av året. Kommunen har inte behövt nyttja lånelöften från fullmäktige, vilket gör att finansnettot blir bättre än budgeterat. De investeringar som har gjorts har klarats av med egna medel. Finansnettot är alltså i likhet med tidigare år negativt, för 2008-10,5 mkr. Räntekostnaden för anläggningslånen var under året 13,8 mkr (13,6 mkr år 2007). Räntekostnaden har således ökat under 2008. Under 2008 har ingen nyupplåning skett, men 200 tkr har amorterats. Under upptakten av 2009 har räntan fortsatt nedåt och marknadens bedömning är att räntan kommer förbli låg under 2009. Medlemskapet i Kommuninvest hjälper till att hålla ner räntekostnaderna. I de finansiella kostnaderna ingår även den finansiella delen av kommunens pensionsavsättningar. Räntekostnaden för pensionsavsättningarna uppgick till 159 tkr (137 tkr år 2007). Ränteintäkterna har jämfört med 2007 ökat med cirka 718 tkr under 2008. Sammantaget betyder allt detta att finansnettot visar en positiv avvikelse mot budget på 1,5 mkr. 12,1 16,4 13,8 2004 2005 2006 2007 2008

2008 Årsredovisning 11 Utveckling av finansnettot Mkr 0,0 2004 2005 2006 2007 2008-2,0-4,0-6,0-8,0 löpande verksamheten. Om nettokostnaderna överstiger skatter och bidrag betyder det att kommunen får låna medel till driften, lån sker då från det egna kapitalet. Nettokostnadsandelen beräknas genom att nettokostnaderna inklusive finansnetto jämförs med skatteintäkter och generella statsbidrag. Om procentsatsen är 100 eller lägre betyder det att kommunen, i princip, klarar det lagstadgade balanskravet. En procentsats under 100 visar även att det finns utrymme för investeringar med egna medel. -1 0,0-1 2,0-8,8-9,0-9,8-10,9-10,5 Nettokostnadsandel Skatter och bidrag Årets skatteintäkter uppgår till sammanlagt 430,7 mkr (418 mkr år 2007). Detta är 3,7 mkr sämre än budgeterat. Orsaken till denna avvikelse står att finna i skatteavräkningen som uppgår till -4,0 mkr. Skatteavräkningen är inte budgeterad eftersom utfallet inte är känt förrän alla deklarationer är granskade och Sveriges Kommuner och landsting lämnat sin prognos över skatteunderlagets tillväxt. Från och med 2001 års bokslut tillämpar kommunen den modell för bokföring av skatteavräkningen som rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning. Denna säger att bokslutsårets beräknade avräkningsfordran eller avräkningsskuld för kommunalskatt skall bokföras. För att beräkna denna avräkning används Sveriges Kommuner och landstings prognoser. Intäkterna för utjämningsbidragen avviker mot budget med 0,2 mkr. Jämfört med föregående år har dessa bidrag ökat med drygt 9 mkr. Det generella sysselsättningsstöd som kommunen erhållit tidigare ingår från och med 2007 i de generella statsbidragen. Verksamhetens nettokostnad De externa nettokostnaderna uppgår för år 2008 till 607 mkr, vilket är 2,2 mkr lägre än budgeterat. År 2007 uppgick nettokostnaderna till 582 mkr. Därmed har nettokostnaderna ökat med 4,3 % under året. En betydande faktor för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna och finansnettot utvecklas i förhållande till skatter och bidrag. Denna relation, nettokostnadsandelen, visar hur stor del av skatter och bidrag som går till den 9 9,0 % 9 8,8 % 9 8,6 % 9 8,4 % 9 8, 5 % 9 8,2 % 9 8, 2 % 9 8,0 % 9 7, 9 % 9 7,8 % 9 7, 8 % 9 7,6 % 9 7,4 % 9 7,2 % 9 7, 3 % 9 7,0 % 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 2 0 0 8 Pensioner De pensionskostnader som bokförts under året är bland annat följande: Individuell pension som uppgår till cirka fem procent på utbetalda löner. Kostnaden har bokförts på den verksamhet där den anställdes lön bokförs. Denna kostnad har i år uppgått till 15,6 mkr. Här tillkommer en löneskatt på 24,26 % (3,8 mkr). Faktiska pensioner som utbetalats till tidigare anställd personal uppgick år 2008 till 10,9 mkr. Löneskatten för dessa uppgår till 2,6 mkr. Under året har även en försäkringspremie avseende pensioner betalats. Utgiften för denna uppgår till 3,0 mkr. Denna försäkring har tecknats för att trygga kommunens pensionsskuld per 2002-09-01. Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas sedan 1998 utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Beloppet per 2008-12-31 uppgår till 343 mkr inklusive löneskatt.

12 Årsredovisning 2008 Eget kapital I det egna kapitalet ingår kommunens anläggningskapital och rörelsekapital. Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Per 2008-12-31 uppgår det egna kapitalet till 224,6 mkr, en ökning med 14 mkr (årets resultat). Mkr 3 0 0 2 5 0 2 0 0 1 5 0 1 0 0 5 0 0-5 0-1 0 0 2 5 1-79 1 7 2 Utveckling eget kapital 2 4 2-60 1 8 2 2 3 3 2 4 1 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 2 0 0 8 A n lä g g n in g skap ita l Rö re le se ka p ita l E g e t ka p ita l 1 9 4 2 1 1 2 6 1-39 -50-36 - 2 2 5 Soliditet Soliditeten är ett nyckeltal som mäter eget kapital i förhållande till totala tillgångar. För år 2008 uppgår soliditeten till 33 %. Det betyder att soliditeten förbättrats med två procentenheter jämfört med föregående år. Det förklaras främst av att kommunen återigen redovisar ett starkt resultat. Soliditetsmåttet 33 % betyder att våra tillgångar till 33 % är finansierade med egna medel och 67 % har finansierats genom att kommunen lånat pengar. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Skulle denna skuld ligga på balansräkningen skulle kommunen ha en soliditet som understiger 0. Likvida medel De likvida medlen utgörs av sådana medel som snabbt kan tas i anspråk, det vill säga kassa och bankmedel. Per 2008-12-31 uppgår de likvida medlen till 41,2 mkr vilket är en förbättring med 3,9 mkr jämfört med året innan. Under 2008 har investeringstakten varit högre än 2007 vilket har minskat de likvida medlen. Detta vägs dock upp av ett starkt resultat. Vid årsskiftet fanns det dessutom 15 mkr placerade på kortsiktig ränteplacering. Rörelsekapitalet, skillnaden mellan omsättningstillgångar (kortfristiga fordringar och likvida medel) och kortfristiga skulder har under året ökat från -30 mkr till -36 mkr. Denna försämring förklaras med att kommunen minskat de kortfristiga fordringarna. Att rörelsekapitalet är negativt betyder att de likvida medel kommunen har till förfogande inte räcker till att betala alla kortfristiga skulder. 3 4 % 3 3 % 3 2 % 3 1 % 3 0 % 2 9 % 2 8 % 2 7 % 2 6 % 2 5 % 2 9 % Utveckling av soliditeten 2 8 % 2 9 % 3 1 % 3 3 % 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 2 0 0 8 Mkr 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 Utveckling likvida medel 41,2 36,7 37,3 26,9-2,8 2004 2005 2006 2007 2008

2008 Årsredovisning 13 Finansieringsgrad Vid bokslutstidpunkten uppgick skulden på kommunens anläggningslån till 332,6 mkr, vilket är på samma nivå som föregående år. Under året har kommunen amorterat 200 tkr. Nedan åskådliggörs lånefinansieringsgraden. Denna visar relationen mellan total långfristig låneskuld och summan av anläggningstillgångar. Det vill säga hur stor del av tillgångarna har byggts upp med lånade medel. Den långfristiga skulden uppgår som nämnts till 332,6 mkr och anläggningstillgångarna är bokförda till 598 mkr. Årets amorteringar har påverkat finansieringsgraden i positiv riktning. 6 0 % 5 9 % 5 8 % 5 7 % 5 6 % 5 5 % 5 4 % 5 3 % 5 2 % 5 1 % 5 0 % 5 2 % Lånefinansieringsgrad 5 7 % 5 9 % 5 8 % 5 6 % 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 2 0 0 8 Huvuddelen av kommunens anläggningslån är placerade på relativt kort sikt till en fast ränta. Ambitionen är att ha lånens förfallodag jämnt fördelade över en period på cirka tio år. Under året har ingen utlandsupplåning förekommit. I de fall lån finansierat bostadsbyggande betalas lånekostnaderna med hyran. Övriga lånekostnader betalas via kommunalskatten. en av nettokostnader och skatte- och bidragsintäkter. Överskottet av intäkterna skall vara tillräckligt stort för att minst klara av räntekostnader och pensionsutbetalningar. 640 620 600 580 560 540 520 500 480 Känslighetsanalys Om... Mkr Utveckling av nettokostnad och skatteoch bidragsintäkter 558 541 574 554 2004 2005 2006 2007 2008 Skatte - och bidragsintäkter N ettokostnader...så (mkr) Löneökning med 1 % -5,3 10 heltidstjänster +/- 3,8 Ökad upplåning med 10 mkr -0,2 Ränteförändring med 1 % +/- 3,3 Ändring av generella statsbidr med 1% +/- 2,2 Förändring av kommun skatt med 1 kr +/- 19 595 573 609 582 632 609 Utveckling av nettokostnader Nettokostnaden är skillnaden mellan intäkter och kostnader. Ökningen av nettokostnaden skall vid optimala förhållanden inte öka mer än skatte- och bidragsintäkter. Detta för att inte riskera att ett ekonomiskt underskott uppstår i verksamheterna. I nedanstående diagram åskådliggörs utveckling-

14 Årsredovisning 2008 Driftredovisning* Nettoutfall Nettobudget Avvikelse Nämnd (tkr) 2008-12-31 2008-12-31 Kommunfullmäktige -1 198-1 450 252 Kommunstyrelsen -96 891-94 516-2 375 Skogsförvaltningen 482 1 035-553 Fastighetsförsäljning -219 0-219 Fritidsnämnden -17 824-17 603-221 Kulturnämnden -9 947-9 930-17 Barn- och utbildningsnämnden -242 808-242 736-72 Omsorgsnämnden -237 093-232 254-4 839 Miljö- och byggnämnden -2 773-2 393-380 EU-samordning -1 105-2 400 1 295 Räddningsnämnden -13 789-13 902 113 Valnämnden -14 0-14 Överförmyndare -757-800 43 Driftnetto -623 936-616 948-6 987 Avgår kapitalkostnader 49 502 50 696-1 194 Avskrivningar -22 834-24 177 1 343 Nedskrivningar -3 151 0-3 151 Pensionsutbetalningar -6 811-19 000 12 189 Verksamhetens nettokostnader -607 230-609 429 2 200 * Inkl. interna transaktioner Investeringsredovisning Nämnd (tkr) Redovisat 2008 Total budget Avvikelse Kommunstyrelsen -45 328-71 202 25 874 Fritidsnämnden -1 253-1 200-53 Barn- och utbildningsnämnden -1 067-1 124 57 Miljö- och byggnämnden -118-225 106 Räddningsnämnden -701-2 741 2 039 Summa investeringar -48 469-76 493 28 024 Mkr 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nettoinvesteringar 7 7,8 4 8,5 4 4,6 3 1,6 2 4,9 2004 2005 2006 2007 2008

2008 Årsredovisning 15 Kommunens personal Antalet tillsvidareanställda inom Torsby kommun är 1 214 personer. Det är en liten minskning sedan föregående år (1217). Av dessa har 45 % en anställning på deltid. Om vi enbart ser på kvinnornas andel utgör de deltidsanställda 52 %. Som deltid räknas allt som inte är heltidsarbete (100 %). Under 2008 har det tillkommit utbetalning i någon form av pension till 70 anställda. 10 anställda har under året helt eller delvis avslutat sin anställning med överenskommelse om särskild avtalspension. Kostnader exklusive löneskatt för utbetalda pensioner uppgår till 10,3 mkr, fördelat på 681 personer. Pensionspremier förmedlade till individuellt val för nuvarande anställda är 15,9 mkr. Ålder och lön Medelåldern bland Torsby kommuns anställda är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Medelåldern ligger nu på 47,2 år jämfört med 47,4 år för föregående år. 2007 utgjorde kvinnornas medellön 86,9 % av männens medellön. Motsvarande siffra för 2008 är 88,2 %. Ur jämställdhetssynpunkt kvinnor/män innebär detta en liten förbättring. Antalet medarbetare: antal tillsvidareanställda per förvaltning och ålder Förvaltning 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60- år Summa Räddningsnämnden - - 1 2 2 5 Kommunstyrelsen 4 25 44 85 36 194 Fritidsnämnden 5 5 12 6 2 30 Kulturnämnden - 3 1 5 5 14 Barn- och utbildningsnämnden 13 61 113 121 63 371 Omsorgsnämnden 48 131 179 172 61 591 Miljö- och byggnämnden 2 1 2 4-9 Summa 72 226 352 395 169 1 214 Antalet årsarbetare* Förvaltning 2008 2007 2006 Räddningsnämnden 5 4 4 Kommunstyrelsen 218 235 226 Fritidsnämnden 33 27 37 Kulturnämnden 14 14 14 Barn- och utbildningsnämnden 439 458 451 Omsorgsnämnden 665 674 687 Miljö- och byggnämnden 9 10 8 Medellön tillsvidareanställda per förvaltning och kön Förvaltning Kvinnor Män Totalt Räddningsnämnden 24 700 28 033 26 700 Kommunstyrelsen 21 325 23 795 22 344 Fritidsnämnden 20 314 19 829 20 072 Kulturnämnden 21 536 25 967 22 486 Barn- och utbildningsnämnden 24 188 27 619 25 143 Omsorgsnämnden 20 714 20 784 20 720 Summa 1 383 1 422 1 427 Miljö- och byggnämnden 22 960 31 800 26 889 *Årsarbetare anger hur många anställda Torsby kommun skulle ha haft om den faktiska sysselsättningen för månadsavlönade och antalet timmar för timavlönade summerats till heltidsanställningar. Hela kommunen 21 782 24 696 22 403

16 Årsredovisning 2008 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat både bland män och kvinnor och även inom samtliga åldersgrupper. Sjukfrånvaron är redovisad i timmar av ordinarie arbetstid för samtliga anställda. Sjukfrånvaro för samtliga anställda Samtliga Kvinnor Män Ordinarie arbetstid, 2 482 761 1 838 641 644 120 timmar 2008 2007 2 552 674 1 889 030 663 643 Sjukfrånvaro i timmar 143 360 115 396 27 964 2008 2007 170 360 135 227 35 133 Sjukfrånvaro i % 5,77 6,28 4,34 2008 2007 6,67 7,16 5,29 Sjukfrånvaro 60 68,26 68,07 69,05 dagar eller mer, i % av total sjukfrånvaro 2008 2007 75,49 75,68 74,76 Antal sjukdagar per årsarbetare och förvaltning Förvaltning Sjukdgr totalt Sjukdgr/ årsarb 2008 Sjukdgr/ årsarb 2007 4 679 21 32 Fritidsnämnden 181 5 14 Kulturnämnden 299 21 38 Barn- och Kommunstyrelsen utbildningsnämnden Omsorgs- nämnden Miljö- och byggnämnden 6 698 15 15 17 999 27 33 39 4 1 Totalt 29 895 22 26 Sjukfrånvaro samtliga anställda uppdelat i kön och åldersgrupper Kvinnor Män - 29 år 30-49 år 50 - år - 29 år 30-49 år 50 - år Ordinarie arbetstid, timmar 173 449 842 265 822 927 52 100 256 045 335 975 2007 201 453 889 015 798 562 66 669 264 753 332 221 Sjukfrånvaro i timmar 4 897 45 344 65 155 266 9 210 18 488 2007 5 989 53 585 75 653 4 349 8 919 21 865 Sjukfrånvaro i % 2,82 5,38 7,92 0,51 3,60 5,50 2007 2,97 6,03 9,47 6,52 3,37 6,58 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i % av total sjukfrånvaro 20,97 65,64 73,30-61,16 73,97 2007 48,03 73,18 79,65 83,84 65,35 76,79

2008 Årsredovisning 17 Politisk organisation Torsby kommun leds av kommunfullmäktige. För att utföra den verksamhet som fullmäktige beslutar om finns kommunstyrelsen och sju nämnder: barn- och utbildningsnämnden, fritidsnämnden, kulturnämnden, miljö- och byggnämnden, omsorgsnämnden, räddningsnämnden och valnämnden. I kommunen finns också en överförmyndare. Kommunfullmäktige har till sin hjälp en valberedning och politiskt valda revisorer med stöd av sakkunniga. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ, har 41 ledamöter (mandat). Ordförande i kommunfullmäktige under 2008 var Eva-Lena- Gustavsson (s), Stefan Andersson (m) var förste vice ordförande och Ann-Louise Arvidsson (s) andre vice ordförande. Mandatfördelning 2006-2010 Politiskt parti Antal mandat Socialdemokraterna 19 Moderata Samlingspartiet 8 Centerpartiet 6 Vänsterpartiet 4 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet de gröna 1 Folkpartiet 1 Sverigedemokraterna 1 Kommunstyrelsen och nämnderna Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvaret för hela kommunens utveckling och ekonomiska förvaltning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Utöver kommunstyrelsen finns det i kommunen sju kommunala nämnder med olika ansvarsområden. Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om. Nämnderna är också skyldiga att se till att verksamheterna bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd var Håkan Laack (s). Vice ordförande var Agneta Amneteg (m). Nämnder* Antal ledamöter Kommunstyrelsen (2) 11 Barn- och utbildningsnämnden (1) 11 Omsorgsnämnden (1) 11 Miljö- och byggnämnden 9 Fritidsnämnden 7 Kulturnämnden (1) 7 Valnämnden 7 Räddningsnämnden 5 Överförmyndarnämnden 3 *Siffran inom parentes avser det antal utskott nämnden/styrelsen har Partiernas representation De politiska partierna har olika många platser i nämnder och styrelser bl.a. beroende på partiets storlek. I några nämnder/styrelser är vissa partier endast representerade på ersättarplats. Nämnd Ledamot/ De politiska partierna Ersättare s mp v m c kd fp KS Ledamot 5 1 3 2 Ersättare 5 1 2 2 1 BUN Ledamot 5 1 3 2 Ersättare 5 1 1 3 1 ON Ledamot 5 1 3 2 Ersättare 5 1 2 1 1 1 MBN Ledamot 4 1 2 2 Ersättare 4 1 2 1 1 FN Ledamot 3 1 2 1 Ersättare 3 1 1 1 1 KN Ledamot 3 1 2 1 Ersättare 3 1 2 1 ValN Ledamot 3 1 2 1 Ersättare 3 1 1 1 1 RN Ledamot 3 1 1 Ersättare 1 1

18 Årsredovisning 2008 Torsby kommuns politiska organisation Torsby Utveckling AB (tillsammans med näringslivet) Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige Valberedning Revision Torsby Förvaltnings AB Torsby Flygplats AB Torsby Bostäder AB Arbetsutskottet Samhällsutskottet Kommunstyrelsen Fritid i Nord- Värmland AB (tillsammans med näringslivet) Barn- och utbildningsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö-och byggnämnden Omsorgsnämnden Räddningsnämnden Valnämnden

2008 Årsredovisning 19 Verksamhetsberättelser Barn- och utbildningsnämnden... 20 Fritidsnämnden... 24 Kommunstyrelsen... 28 Kulturnämnden... 42 Miljö- och byggnämnden... 46 Omsorgsnämnden... 50 Räddningsnämnden... 56 Överförmyndarnämnden... 60

20 Årsredovisning 2008 Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Hans Lass (S), vice ordförande: Anna-Lena Carlsson (M). Antal ledamöter: 11 st. Resultat (tkr) Utfall 2008 Budget 2008 Avvikelse Utfall 2007 Utfall 2006 Intäkter 53 561 46 794 6 767 49 114 54 940 Kostnader -296 369-289 530-6 839-281 689-281 813 Personalkostnader -174 949-170 294-4 655-172 938-171 239 Övriga kostnader -120 686-118 484-2 202-108 197-109 994 Kapitalkostnader -734-753 19-554 -581 Driftnetto -242 808-242 736-72 -232 575-226 873 Driftbidrag 242 736 242 736 231 151 223 912 Förändring eget kapital -72 0-1 424-2 961 Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola (309 barn), familjedaghem (72 barn), fritidshem (293 barn), förskoleklass/grundskola (1174 elever), grundsärskola (25 elever), kulturskola (351 elever), gymnasieskola (773 elever), gymnasiesärskola (28 elever) och kommunal vuxenutbildning (70 elever). Inom parentes anges antal barn och elever per 2008-10-15. I kommunen finns också tre föräldrakooperativ med 63 förskolebarn samt 28 fritidsbarn. Kommunen har också tre friskolor med sammanlagt 101 elever. Viktiga händelser under året Ny budgetprocess har genomförts. Verksamhetsanpassning har resulterat i en reducering med cirka ett 30-tal tjänster. Byte har skett inom förvaltningen mellan biträdande skolchef och skolchef. Skolverket kom under hösten på inspektion. Rapport kommer under våren 2009. Arbetet med skolplanen har fortsatt. Nytt datajournalsystem för skolsköterskorna har införts. Bograngens förskola och förskoleklass har avvecklats. En ny avdelning på förskolan Kvisten har öppnats tack vare att det finns ett ökat barnomsorgsbehov i Sysslebäcksområdet. Dagbarnvårdarorganisationen har minskat med två anställda, (Oleby och Torsby). Frykenskolans ombyggnation har påbörjats. Tre olika föräldraprojekt inom barnomsorg och grundskola har pågått, Komet, Nya steg och ÖPP. Träningsskolan har infört digital (datorstödd) dagbok för elever, där de själva berättar för föräldrar vad de gjort under dagen. Komvux har omorganiserats. Stjerneskolan har som andra skola i Värmland startat en inriktning inom samhällsprogrammet mot diplomerad gymnasieekonom. Stjerneskolan blev under 2008 en av 26 skolor i Sverige som är certifierad FN-skola. Utökat intag har skett på två av gymnasiets idrottsinriktningar (längd och alpint).