Vägledning för länsstyrelsernas arbete med skötselavtal rapport 5738 oktober 2007
Vägledning för länsstyrelsernas arbete med skötselavtal NATURVÅRDSVERKET
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620-5738-3 ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 2007 Tryck: CM Gruppen AB Omslag, höger bild: Fältgentiana, Uppland. Foto: Alf Linderheim/N - Naturfotograferna Omslag, vänster bild, nedan: Får i Tiskaretjärns naturreservat, Värmland. Foto: Jan Schützer/N - Naturfotograferna Omslag, vänster bild, ovan: Hamlade lindar i Sladö-Äskeskärs naturreservat, Småland. Foto: Ola Jennersten/N - Naturfotograferna
Förord Länsstyrelserna upprättar idag skötselavtal för olika skötselåtgärder i främst skyddade områden som förvaltas av länsstyrelserna såsom naturreservat och nationalparker. Med denna vägledning vill Naturvårdsverket underlätta länsstyrelsernas arbete med skötselavtal. En del länsstyrelser har egna riktlinjer eller mallar för hur skötselavtalen ska vara utformade, andra saknar sådan vägledning. Vägledning omfattar en allmän beskrivning av skötselavtal och vad du bör tänka på när du upprättar skötselavtal. I vägledningen finner du de punkter som bör finnas med i ett skötselavtal och som en bilaga finns ett förslag till mall för skötselavtal. Mallen är generellt utformad och passar som grund för de flesta typer av skötseluppdrag. Upphandling av skötselinsatser tas upp översiktligt. Stockholm i juli 2007 Björn Risinger Direktör, Naturresursavdelningen 3
4
Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 BAKGRUND 8 SYFTE 8 SKÖTSELAVTALENS ANVÄNDNING 8 ANDRA TYPER AV ERSÄTTNINGAR OCH AVTAL 9 UPPHANDLING 9 ÖVRIGT ATT TÄNKA PÅ VID UPPRÄTTANDE AV SKÖTSELAVTAL 10 SKÖTSELAVTALET 11 REFERENSER 14 BILAGA 1: MALL FÖR SKÖTSELAVTAL 15 BILAGA 2: FINANSIERING AV SKÖTSELAVTAL 18 5
6
Sammanfattning Länsstyrelserna upprättar idag skötselavtal för främst skyddade områden som förvaltas av länsstyrelserna såsom naturreservat och nationalparker. I första hand är det regeringens anslag för åtgärder för biologisk mångfald (34:3) som finansierar skötselavtalen. Skötselavtalen kan omfatta alla möjliga typer av skötselåtgärder som bevarar eller utvecklar natur-, kultur- och friluftsvärden i områdena, till exempel restaurering av betesmarker, naturvårdsbränning, underhåll av kulturlämningar och skötsel av friluftsanläggningar. Skötselåtgärderna upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling för att ge bästa skötselnytta till lägsta kostnad. Skötselavtalen tecknas med markägare, arrendatorer, entreprenörer, konsulter med flera. En del länsstyrelser har egna riktlinjer eller mallar för hur skötselavtalen ska vara utformade, andra saknar sådana riktlinjer. Med denna vägledning vill Naturvårdsverket underlätta arbetet med skötselavtal. Vägledningen vänder sig i första hand till tjänstemän på länsstyrelserna som ansvarar för skötsel och förvaltning av skyddade områden. I vägledningen beskrivs vad du bör tänka på vid tecknande av skötselavtal och de olika punkter som bör finnas med i ett skötselavtal. Som bilaga till vägledningen finns ett förslag till mall för skötselavtal. Mallen är generellt utformad och passar som grund för de flesta typer av skötseluppdrag. 7
Bakgrund Länsstyrelserna har lång erfarenhet av att upprätta skötselavtal för skyddade områden som naturreservat och nationalparker. Länsstyrelserna upphandlar alla möjliga typer av skötseltjänster och tecknar avtal med olika uppdragstagare. En del länsstyrelser har egna riktlinjer eller mallar för hur skötselavtalen ska vara utformade, andra saknar sådan vägledning. Naturvårdsverket hade under 2005 i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna att som ett kompletterande naturvårdsinstrument använda naturvårdsavtal i andra naturtyper än skog. I redovisningen av regeringsuppdraget pekade Naturvårdsverket förutom på behovet av att ta fram en vägledning för länsstyrelsernas arbete med naturvårdsavtal också på behovet av en vägledning för skötselavtal. I denna vägledning avses med skötselavtal ett uppdragsavtal som innebär att ett skötseluppdrag har upphandlats av staten. Det är en skriftlig överenskommelse med en uppdragstagare som kan vara fastighetsägare, arrendator eller annan och som reglerar vad uppdragstagaren har förbundit sig att utföra angående skötseln inom ett visst område under en viss tidsperiod. Syfte Med denna vägledning vill Naturvårdsverket underlätta arbetet med skötselavtal för skyddade områden. Ett skötselavtal är ett säkert sätt för parterna att ingå en ekonomisk överenskommelse och kan förenkla arbetet på myndigheterna. Vägledningen vänder sig i första hand till tjänstemän på länsstyrelserna som ansvarar för skötsel och förvaltning av skyddade områden. Även kommuner, stiftelser och andra organisationer som förvaltar naturreservat och andra naturområden kan ha nytta av vägledningen. Skötselavtalens användning Skötselavtal upprättas idag i stor utsträckning på länsstyrelserna. Länsstyrelserna upphandlar skötseltjänster för skyddade områden och upprättar avtal med fastighetsägare, arrendatorer, entreprenörer, konsulter, med flera. Skötselavtal kan upprättas för alla möjliga typer av skötsel som bevarar eller utvecklar natur-, kultur och friluftsvärden, till exempel röjning, bete, slåtter, naturvårdsbränning, restaurering av vattendrag, särskilda åtgärder som bevarar hotade arter och deras livsmiljöer, underhåll av bebyggelse och kulturlämningar, skötsel av leder, friluftsanläggningar och så vidare. 8
Även avtal som inte direkt handlar om skötsel, till exempel avtal om att ta fram informationsskyltar till naturreservat, om guidningsverksamhet eller om uppföljningsinsatser, kan upprättas på liknande sätt. En stor del av skötselinsatserna i statligt skyddade områden finansieras av regeringens anslag för åtgärder för biologisk mångfald (34:3). I Naturvårdsverkets regleringsbrev anger regeringen varje år till vilka åtgärder och vilka områden anslaget får användas, se vidare bilaga 2. Andra typer av ersättningar och avtal Skötselavtal får inte ingås för samma åtgärder som en brukare redan får annan statlig ersättning för, exempelvis miljöersättning till jordbruket. Grundregeln är att dubbla statliga stöd inte får betalas ut för samma åtgärd på samma plats under samma tid. Skötselavtal ska heller inte ingås för sådant som omfattas av den generella hänsyn som verksamhetsutövare är skyldiga att iaktta enligt miljöbalken. I arrende- och nyttjanderättsavtal kan särskilda skötselvillkor förekomma, till exempel att hålla ett visst betestryck i en hagmark. I skyddade områden ska naturligtvis arrendator eller annan nyttjanderättshavare följa gällande föreskrifter och skötselplan. Om det innebär inskränkningar i nyttjanderätten kan avgiften sättas ner i motsvarande grad. Så fort det blir tal om ersättning för skötselåtgärder bör (även) ett skötselavtal upprättas. Länsstyrelserna lämnar i vissa fall bidrag till ideella föreningar som på eget initiativ vill utföra skötselinsatser i skyddade områden. Upphandling Upphandling av skötselåtgärder ska genomföras enligt bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling (LOU). LOU syftar bland annat till att allmänna medel ska användas effektivt. Meningen är att upphandlingsförfarandet ska ge bästa skötselnytta till lägsta kostnad. Priset är inte alltid avgörande, också kvalitetsaspekter ska vägas in. Värdet av uppdraget avgör vilken upphandlingsform som ska användas. Det är det sammanlagda värdet som avgör, för ett flerårigt avtal räknas alltså kostnaden för hela perioden, inte kostnad per år. Länsstyrelserna har ofta utarbetat rutiner för hur upphandlingar på myndigheten ska gå till. Ofta finns också någon upphandlingsansvarig att rådfråga. Nämnden för offentlig upphandling (NOU) tillhandahåller information om upphandlingsbestämmelserna (www.nou.se). Tänk på att skriftliga annonserade upphandlingar tar flera månader att genomföra! Var noga med att anbudsförfrågan verkligen innehåller det ni vill ha utfört. Var också noga med att ange vilka kriterier som ska gälla vid värdering av anbuden. 9
Den upphandlande myndigheten bestämmer själv var gränsen för direktupphandling ska gå, antalet basbelopp kan alltså variera mellan olika länsstyrelser. Även vid direktupphandling ska man se till att skapa konkurrens genom att fråga flera möjliga uppdragstagare om pris. Samverkan med fastighetsägare, arrendatorer och andra brukare av området är många gånger en förutsättning för att områdets skötsel ska fungera bra. Dessa bör i första hand tillfrågas om skötseluppdrag, utan att LOU för den skull kringgås. Uppdrag ska regleras i tidsbegränsade avtal. Det är ofta lämpligt att upphandla åtgärder för ett antal år i taget, men avtalstider längre än sammanlagt fem år ska undvikas. Nya upphandlingar ska istället genomföras med lämpliga intervall, i god tid innan gällande avtal upphört. Löpande avtal utan tidsgräns eller avtal som förlängs ett år i taget tills någon säger upp det är normalt inte affärsmässiga och ska inte ingås. Anslaget för biologisk mångfald (34:3) omfattar bara ett visst bemyndigande för betalningsutfästelser som sträcker sig över mer än ett budgetår. Naturvårdsverket och länsstyrelserna måste hålla sig innanför de ramar som regeringen har beslutat om. Därför kräver fleråriga avtal särskild hantering. Riktlinjer för hur länsstyrelserna ska hantera och rapportera fleråriga avtal till Naturvårdsverket kommer att gå ut separat. Att skriva ett avtal är ett säkrare sätt att ingå en ekonomisk överenskommelse än att uppdragsgivaren gör en ensidig beställning. I undantagsfall kan enklare beställningar göras för mindre uppdrag. En underskriven offert tillsammans med en underskriven beställning gäller i princip som ett avtal, men det kan finnas många oklarheter och bli svårt att reda ut vad som gäller om problem skulle uppstå. En beställning bör i sådana fall innehålla samma uppgifter och villkor som ett skötselavtal. När det finns ett upphandlat ramavtal i botten kan uppdragsgivaren skriva enklare avrop/beställningar. Muntliga avtal får inte förekomma. Innan avtal tecknas ska uppdragsgivaren kontrollera att uppdragstagaren fullgjort sina skyldigheter med avseende på inbetalda skatter och socialförsäkringsavgifter, till exempel genom att använda Skatteverkets blankett SKV 4820. Det ska göras även vid direktupphandling. Övrigt att tänka på vid upprättande av skötselavtal Skötselavtal bör i första hand tecknas med uppdragstagare som har F-skattesedel. De ansvarar själva för försäkringar och betalar själva skatt och sociala avgifter. Om ersättning utgår till uppdragstagare med A-skattsedel räknas de som anställda av myndigheten och arbetsgivaren ansvarar då för försäkringar samt inbetalning av 10
skatt och sociala avgifter. Om uppdragstagaren är ett företag ska uppdragsgivaren ställa krav på lämpliga försäkringar. En ansvarsförsäkring ska täcka skadeståndskrav för sak- och personskador, även från tredje man. Uppdragsgivaren ska kontrollera att ingångna avtal följs. Någon form av rutin för det bör upprättas. På längre sikt är det viktigt att följa upp och utvärdera avtalade insatser i förhållande till skötselplaner, bevarandeplaner och åtgärdsprogram. En del länsstyrelser har som rutin att en jurist på myndigheten ska godkänna de avtal som ingås. Ta stöd av juristerna inom din organisation. Skötselavtalet I bilaga 1 finns en mall för skötselavtal. Den är generellt utformad och passar som grund för de flesta typer av skötseluppdrag. Många länsstyrelser och kommuner använder redan egna avtalsmallar. Det här är ett förslag på hur en mall kan se ut. Ett avtal bör utformas så neutralt som möjligt. Ingen av parternas logga eller namn bör stå överst. Använd därför inte exempelvis uppdragsgivarens brevmall. Börja alltid med en rubrik så att vem som helst snabbt kan se vad dokumentet rör sig om, se avtalsmallen i bilaga 1. 1. Administrativa uppgifter Ange skyddsform, områdesnamn, fastighet och kommun för att enkelt kunna hålla reda på avtalen. 2. Avtalsparter Uppge aldrig enskild personal som uppdragsgivare. Det är organisationen (till exempel Länsstyrelsen i Västernorrlands län) som är uppdragsgivare. Ange organisationsnummer. En enhet eller avdelning inom organisationen ska inte heller uppges som uppdragsgivare. Naturligtvis bör man dock ange kontaktpersoner och gärna vilken enhet eller avdelning de hör hemma på. Var noga med att ange rätt uppdragstagare. Ange företagets namn och inte personen det gäller om ni skriver avtal med företaget. Personen kan stå med som kontaktperson. Ange organisationsnummer. Ange aktuella telefonnummer och e-postadress om uppdragstagaren använder e-post. Tänk på att ny personal som inte tidigare haft kontakt med uppdragstagaren enkelt ska få tag på rätt person. 3. Bakgrund Ange kort syftet/målet med åtgärderna. Vem som helst ska kunna förstå varför avtalet ingåtts. 11
4. Avtalets omfattning Här beskrivs vilka åtgärder uppdraget omfattar. Längre beskrivningar läggs med fördel i bilaga. Om avtalet innebär arbete på en viss plats ska en karta finnas med som bilaga. Även utomstående ska kunna förstå var åtgärderna ska utföras. (Platsangivelser som till exempel utanför stenmuren kan vara svårbegripliga om man inte varit med på plats.) Var mycket tydlig i beskrivningen av själva uppdraget. Ta med detaljer. Beskriv sådant som kanske är självklart för er men inte för uppdragstagaren, särskilt om det är en ny uppdragstagare som ni inte arbetat med tidigare. Kartor, ritningar, skisser och bilder förtydligar. Dokumentation i form av foton och en beskrivning av uppdragets genomförande kan med fördel ingå i uppdraget. Ibland kan det vara bra att bifoga en enkel blankett till avtalet där uppdragstagaren fyller i vilka åtgärder som utförts varje månad eller år. Av uppgifterna bör även framgå var och på vilket sätt åtgärderna utförts. Påminn uppdragstagaren om att gällande föreskrifter och skötselplan ska följas. Skulle tillstånd eller dispens från föreskrifterna behövas får det hanteras i särskild ordning. Se till att uppdraget också följer annan gällande lagstiftning, till exempel för vattenverksamhet, terrängkörning och fornminnen. 5. Avtalsperiod Här anges avtalstidens längd och eventuell förlängning. Ange start- och slutdatum. Avtalstidens längd kan till exempel vara två år med en eventuell förlängning på ett år. Ange hur den eventuella förlängningen ska göras, till exempel att uppdragsgivaren ska begära förlängning senast tre månader före avtalstidens utgång. Avtalsperiodens sammanlagda längd bör inte vara längre än fem år (se även under rubriken Upphandling). Om uppdraget innebär en engångsinsats kan avtalstiden anges från det att avtalet skrivits under av båda parter tills det att åtgärden ska vara slutförd. Anpassa slutdatum så att åtgärden kan besiktigas inom perioden om så behövs. Ibland kan det vara bra att anpassa avtalsperioden till andra eventuella avtal i området. 6. Ersättning Här anges ersättningens storlek + moms (om moms är aktuellt). Ange engångsbelopp eller belopp per år eller månad. Vissa skötselåtgärder kan variera i omfattning från år till år, t.ex. röjning av leder. Då kan en timersättning anges med ett tak i form av antal timmar eller sammanlagt belopp. 7. Betalning Ange när utbetalning sker, till exempel efter besiktning och inom 30 dagar från det att fakturan inkommit till uppdragsgivaren. Uppge om delbetalning är aktuellt och i så fall efter vilka delmoment eller vid vilka tidpunkter delbetalning görs. Upp- 12
dragsgivaren bör inte betala i förskott! Det kan vara mycket svårt att få tillbaka pengarna om uppdragstagaren inte utför eller missköter sitt åtagande. Uppge vart fakturan ska skickas. Det brukar vara ekonomiavdelningen eller motsvarande som ska ha fakturorna först. Uppge gärna vad fakturan ska innehålla: fakturadatum, unikt löpnummer, organisationsnummer, säljarens och köparens adress, varornas mängd och art eller tjänsternas omfattning och art, datum då omsättningen av varorna eller tjänsterna utförts eller slutförts, tillämpad skattesats och att momsen ska särredovisas. Dessutom bör uppdragstagarens innehav av F-skattsedel, uppdragstagarens kontonummer samt länsstyrelsens ärendebeteckning och referens (kontaktperson) finnas med på fakturan. Rekommendationerna för vilka uppgifter fakturan ska innehålla kan komma att ändras när SkötselDOS (ett IT-stöd för förvaltning av skyddade områden) tas i bruk av länsstyrelserna. Många uppdragstagare använder faktureringsprogram men tänk på att även handskrivna fakturor förekommer. Det är också lämpligt att uppge att uppdragstagaren ska specificera kostnaderna på fakturan, för att tydligt se vad olika delmoment har kostat. 8. Miljökrav Ange de miljökrav som ställs på uppdragstagaren. Det kan handla om att använda miljövänligare bränsle, minimera transporter, undvika tryckimpregnerat virke och så vidare. Se även kapitel 9.3.5 i Naturvårdsverkets Handbok 2003:3, bildande och förvaltning av naturreservat. 9. Anlitande av underentreprenör Ange om en underentreprenör får anlitas och i så fall vilken. Uppdragstagaren ska ansvara för underentreprenörens arbete som för eget arbete. Samma krav gäller för underentreprenören som för uppdragstagaren. Formulera förslagsvis som i avtalsmallen i bilaga 1. 10. Ändringar och tillägg till avtalet Ange hur eventuella ändringar och tillägg till avtalet ska göras. Formulera förslagsvis som i bilaga 1. 11. Överlåtelse av avtalet Ange om avtalet får överlåtas till någon annan eller inte. Formulera förslagsvis som i bilaga 1. 12. Ansvar för fel eller brist Ange vad som gäller om något går fel eller det visar sig att det finns uppenbara brister i utförandet. Formulera förslagsvis som i bilaga 1. 13
13. Hävande av avtalet Om någon av parterna inte uppfyller sina åtaganden kan avtalet hävas. Under denna punkt anges i vilka fall avtalet kan hävas och i så fall hur det ska gå till. Formulera förslagsvis som i bilaga 1. 14. Force majeure Denna punkt brukar finnas med i avtal ifall något extraordinärt skulle inträffa. Formulera förslagsvis som i bilaga 1. 15. Tvist Ange hur eventuell tvist ska lösas. Formulera förslagsvis som i bilaga 1. 16. Information/underrättelse Om något inträffar som kan ha betydelse för uppdraget ska parterna underrätta varandra om detta. Ange hur underrättelse ska ske. Formulera förslagsvis som i bilaga 1. Utöver ovanstående kan det vara aktuellt med ytterligare avtalspunkter, vilket får avgöras från fall till fall. Slutligen ska båda parter skriva under avtalet. Se till att de som skriver under för uppdragsgivaren respektive uppdragstagaren är behöriga att göra det. (Dokument som visar vem som är behörig firmatecknare kan behövas.) Datum ska alltid anges. Datumet behöver inte vara samma för uppdragsgivare och uppdragstagare. Det är lämpligt att den som skriver avtalsförslaget (oftast uppdragsgivaren) skriver på sist. Då har den andra parten chans att föreslå ändringar innan någon skrivit på. Ort bör anges i anslutning till datumet. Referenser Naturvårdsverket, 2003: Handbok 2003:3, bildande och förvaltning av naturreservat 14
Bilaga 1: Mall för skötselavtal Avtal mellan Länsstyrelsen i X län och Y, avseende skötsel av naturreservatet Z 1. Administrativa uppgifter Skyddsform + områdesnamn Fastighet Kommun 2. Avtalsparter Uppdragsgivarens namn, organisationsnummer, postadress, kontaktpersoner, telefonnummer, e-post-adress Uppdragstagarens dito 3. Bakgrund Kort om syftet med åtgärderna 4. Avtalets omfattning Själva uppdraget. Längre beskrivningar, kartor etc. i bilagor. Var mycket tydlig! Gällande föreskrifter och skötselplan ska följas. 5. Avtalsperiod Mellan vilka datum avtalet gäller samt eventuell förlängning 6. Ersättning Engångsbelopp eller belopp per år eller månad, alternativt timersättning med tak, moms 7. Betalning När utbetalning görs, vart fakturan ska skickas och vad den ska innehålla 8. Miljökrav Lista de miljökrav som ställs på uppdragstagaren 9. Anlitande av underentreprenör För att genomföra avtalat åtagande har uppdragstagaren rätt att som underentreprenör anlita X. Uppdragstagaren ansvarar mot uppdragsgivaren för underentreprenörens arbete som för eget arbete. 15
10. Ändringar och tillägg till avtalet Ändringar och tillägg till avtalet kan endast ske genom en skriftlig, av båda parter undertecknad, handling. Båda parter har rätt att begära omförhandling gällande innehållet i avtalet om förhållandena väsentligt förändras. 11. Överlåtelse av avtalet Detta avtal får inte överlåtas till annan utan uppdragsgivarens skriftliga godkännande. 12. Ansvar för fel eller brist Om uppdragstagaren brister i att utföra uppdraget eller tillhandahåller ett resultat som innehåller fel eller brist i förhållande till avtalad specifikation är uppdragstagaren skyldig att, efter reklamation från uppdragsgivaren, utan oskäligt uppehåll vidta rättelse. Uppdragsgivaren har rätt att bestämma sådan tid för rättelse. Rättelse ska ske genom att uppdragstagaren fullgör uppdraget eller korrigerar felet eller bristen. Har rättelse av fel eller brist inte vidtagits enligt första stycket har uppdragsgivaren rätt att genom uppdrag åt annan avhjälpa felet eller bristen på uppdragstagarens bekostnad. Vidtar inte uppdragstagaren rättelse enligt första och andra stycket har uppdragsgivaren rätt till nedsättning av den avtalade ersättningen (prisavdrag) med ett belopp som skäligen kan anses motsvara felet eller bristen. 13. Hävande av avtalet Skulle någon av avtalsparterna i något väsentligt avseende bryta mot avtalet, eller i väsentlig mån missköta uppdraget, såsom misskötsel av områdets natur- och kulturvärden eller brytande mot eventuella föreskrifter för området, har motparten rätt att omedelbart säga upp avtalet. Uppdragsgivaren får därutöver säga upp avtalet om uppdragstagaren i icke oväsentligt hänseende brutit mot avtalet och inte inom två veckor vidtagit rättelse efter skriftlig uppmaning från uppdragsgivaren. 14. Force majeure Om part förhindras att fullgöra detta avtal, av omständighet utanför sin kontroll som parten inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets träffande, och vars följder denne inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit, ska detta utgöra befrielsegrund som medför framflyttning av tidpunkt för prestation och befrielse från påföljder. Även myndighetsbeslut kan utgöra grund för befrielse under vissa omständigheter som inte kunnat förutses av parten. För att part ska ha rätt att göra gällande i första stycket nämnd befrielsegrund ska part omedelbart, då denna får kännedom om sådan omständighet som kan utgöra befrielsegrund, underrätta motparten om detta. Om avtalets fullgörande förhindras 16
för längre tid än tre månader på grund av i första stycket angiven omständighet har part rätt att skriftligen säga upp avtalet. 15. Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal som inte kan lösas av parterna i samförstånd ska avgöras av svensk domstol med tillämpning av svensk lag. 16. Information/underrättelse Parterna ska hålla varandra informerade om förhållanden som kan antas ha betydelse för uppdraget. Underrättelse ska ske omgående, antingen muntligen eller skriftligen. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Ort och datum.. X X För Länsstyrelsen i X län Ort och datum. X X För Y (uppdragstagaren) 17
Bilaga 2: Finansiering av skötselavtal En stor del av skötselinsatserna i statligt skyddade områden finansieras av skötselmedel som är en del av regeringens anslag för åtgärder för biologisk mångfald (34:3). Anslaget disponeras av Naturvårdsverket som årligen beslutar hur anslaget ska fördelas till länsstyrelserna. I regleringsbrevet för budgetåret 2007 avseende Naturvårdsverket står att anslaget får användas till skötsel, fastighetsförvaltning, uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat och andra områden med områdesskydd samt nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken- Djurgården, världsarv, Ramsarområden, biosfärområden och områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000. Medlen får även användas i områden med avtalslösningar såsom naturvårdsavtal. Anslaget får också användas för skötselåtgärder i fastställda åtgärdsprogram för hotade arter, även utanför ovan nämnda områden. Skötselavtal behöver inte finansieras av anslaget för biologisk mångfald. Länsstyrelserna kan också upprätta skötselavtal inom till exempel LIFE- och strukturfondsprojekt som delvis finansieras av EU-medel. 18
Vägledning för länsstyrelsernas arbete med skötselavtal rapport 5738 NATURVÅRDSVERKET isbn 91-620-5738-3 Issn 0282-7298 Länsstyrelserna upprättar idag skötselavtal för olika skötselåtgärder i främst skyddade områden som förvaltas av länsstyrelserna såsom naturreservat och nationalparker. Med denna vägledning vill Naturvårdsverket underlätta länsstyrelsernas arbete med skötselavtal. En del länsstyrelser har egna riktlinjer eller mallar för hur skötselavtalen ska vara utformade, andra saknar sådan vägledning. Vägledning omfattar en allmän beskrivning av skötselavtal och vad du bör tänka på när du upprättar skötselavtal. I vägledningen finner du de punkter som bör finnas med i ett skötselavtal och som en bilaga finns ett förslag till mall för skötselavtal. Mallen är generellt utformad och passar som grund för de flesta typer av skötseluppdrag. Upphandling av skötselinsatser tas upp översiktligt. Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Valhallavägen 195. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: natur@naturvardsverket.se Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln