>60 medicinska?llstånd

Relevanta dokument
Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, Ulric Hermansson

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Hälsokonvent Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Hur hanteras alkoholfrågan? Den svenska alkoholkonsumtionen (ren 100% alkohol)

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, Ulric Hermansson, FHI

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Nordiskt rusmedelseminar Reykjavik, augusti, Alkohol og arbejdsliv

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Studenter och alkohol

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Vad är nationella riktlinjer?

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Samtalsteman om alkohol

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Tidiga interventioner

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

1 Alkohol

Sveriges Kommuner och Landsting

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Tidiga interventioner

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

ATT BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM I PRIMÄR- OCH FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Alkoholberoende, diagnos

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

fakta om alkohol och hälsa

Systematisk uppföljning av ClaraHälsans rehabiliteringsinsatser vid alkoholproblem. en kvalitetskontroll för att säkerställa vårt arbete

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

X (?) Seminarium på Drogfokus Motiv och möjliga åtgärder - alkohol i arbetslivet. Ulric Hermansson, tfn

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Inledning

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

motiverande samtal (MI)

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

Alkoholproblematik. Craving. Alkoholtratten. Och så den starka känslan av att dras till drogen. Bengt Sternebring. Utredning och diagnostik Behandling

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Transkript:

TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet Riddargatan1/Centrum för psykiatriforskning A n t a l Liten risk Alkoholet Påtagliga Alkohol i Sverige med sociala 50 000 utan sociala 250 000 ü Mo5v Vit för Skadligt fläck arbetslivet bruk på 300 kartan 000 ü Metoder ah erbjuda 450 000 Inga alkohol 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al. 2004) Hälsorisk Alkohol den stora sjukdomsimitatören ü Hjärnskador och nervskador ü Högt blodtryck ü Muskelskador ü Hjärtpåverkan ü Leverskador ü Akut/Kronisk bukspoikörtel- inflamma?on ü Ökad cancerrisk ü Blodbrist ü Magkatarr ü Hormonpåverkan ü Vitaminbrist ü Påverkan på skeleiet ü Gikt ü Hudsjukdomar ü Psykiska sjukdomar ü Fosterskador ü >60 medicinska?llstånd Rehm et al (2003) Olyckor och skador alkoholpåverkan Dagen-efter 1 promille NYKTER NYKTER A B C:a 5-8?mmar 1

Sjukfrånvaron Socialt stabila män med alkohol - intervjuundersökning (Kristina Berglund, 2009) Alkoholet Missbruk Sjukfrånvaron vecka 367 män besvarade annons (ansåg sig ha alkohol önskade delta i studie där medicinsk behandling prövades) Demografisk/klinisk karakteristik (n=342) Ålder 49 ± 8 år Bostad 99,7% Arbete 84% Hög alk.konsumtion 9 ± 7 år Veckokonsum (året) 677 ± 437 g Aldrig narkotika 93% 0 psykiatriska symp. 77% 0 fysiska hälso 63% Ej alkoholbehandling 70% (pv 20%/slut.v. 10%) Ej alkoholbehandling Samma alkoholbelastning Mådde psykiskt bäire, levde i rela?on och hade arbete Förvärvsarbete och låg grad av psykisk ohälsa minskar sannolikheten för ah söka professionell vård. Alkohol och produktivitet Frågeställning: Kan alkohol försämra produktivitet? Några förklaringar: Svar: JA Antal Kostnad ü Alkohol största riskfaktorer för ohälsa och för tidig död (25-59 år) ü Hög alkoholkonsumtion fem gånger ökad risk för arbetslöshet jmf med låg konsumtion Ej beroende ü Hög alkoholkonsumtion ökad risk för frånvaro (dos-respons) ü Hög alkoholkonsumtion tre gånger ökad risk för sjuknärvaro jmf med låg konsumtion Inget Problem ü Hög konsumtion inverkar på medarbetare (minskad produktivitet, extra arbete, ökad sjukfrånvaro, etc.) Ref: Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2011) Sammanfattning motiv för arbetslivet - Ohälsa - Säkerhet - Frånvaro Produk5vitet - ArbetsuOörande - Förhindra beroende Hur når och attraherar vi enskilda (anställda) Kort intervention Hälsa Fysisk Psykisk 2

sdefinition 50 cl folköl 33 cl starköl Högkonsumtion Med standardglas menas: 25 cl stark-starköl 12-15 cl vin Kvinnor: > 9 standardglas/vecka Män: > 14 standardglas/vecka Intensivkonsumtion 8 cl starkvin Kvinnor: > 3 standardglas vid samma tillfälle Män: > 4 standardglas vid samma tillfälle Vid vissa tillstånd är all alkoholkonsumtion riskabel; bl.a. vid leversjukdom, depression, graviditet 4 cl sprit Vad säger forskningen Ringa kostnad Krävs ej omfattande träning Kombinera psykologiska och biologiska tester Riskreduktion Inramning (setting) - bred kontaktyta () - fokus den egna hälsan (andra livsstilsfrågor) - inga negativa konsekvenser för den enskilde Alkohol, hälsa och vanor Modellens motiv reflektera över förändring Kost Stress Alkohol Min hälsa AUDIT (vanor) minska öka samma Sömn Tobak Mo5on CDT (konsum<on) PeTH (konsum<on) och rådgivning Livss5lsundersökning ü Formulär ü Blodprov Rådgivning öka minska samma Översiktsartiklar (metaanalyser) Hester & Miller (1995) Effective 23 studier Health från 1977 Care 1992 Program, Comparative Författarnas slutsats: Starkare Effectiveness stöd för god Review, effekt av kort Nr intervention 64, 2012. än någon annan behandlingsform Kahan et al. (1995) ü 11 studier 6 systematiska översikter (metaanalyser) Författarnas slutsats: Stöd ü 23 för att RCT minimal intervention har effekt. Wilk et al. (1997) 12 studier Bästa effekt: Författarnas slutsats: Dubbelt så stor sannolikhet att storkonsumenter minskar till måttligt drickande jmf Brief med multicontact kontrollgruppen. intervention 10-15 min SBU (2001) 25 studier (n=9000 patienter) Författarnas slutsats: Signifikant effekt på alkoholintaget i minst 2 år. Mer omfattande behandlingsinsatser ger inte större behandlingsvinst. Kaner et al. (2007) 28 studier (n=7000 personer) Författarnas slutsats: Enkel kort rådgivning (5-15 min) leder till en minskad konsumtion (41 gram i medel) per vecka för män. 3

Data från företagets personaladm. systemet 12 mån. före Data från företagets personaladm. systemet 12 mån. efter Kontrollgrupp Rutinmässig hälsoundersökning tester: AUDIT / CDT Jämförelse testt: GGT Positiv = + AUDIT, + CDT, ++ AUDIT/CDT RANDOMISERADE n=194 (70) (58) (66) Minimal intervention Uppföljning efter 12 månader Tester: AUDIT, CDT och GGT Omfattande intervention steg 1 steg 2 steg 3 steg 4 n=990 55 (-15) 47 (-11) 56 (-10) n=158 Negativ n=796 (1)* (8)* *Följde ej planen Drop-out =36 OBS! % 60 50 40 30 20 10 Effekter - alkohol 0 AUDIT CDT 50% +AUDIT/+CDT Baslinjen Uppföljning ü Ingen skillnad kontroll och interventionsgrupperna Review workplace interventions for alcoholrelated s (Webb et al., 2008) ü 10 studies only 4 RCT + 1 RCT ü Weakness in all studies methodologically ü Nine of ten reported reduced alcohol consumption ü Potential to produce beneficial results: - Brief intervention - Interventions -health and life-style checks - Psychosocial skills training - Peer referral Riskdrickande IdenAfieras en försent? Drickandet?lltar Jobbet Chefen kontaktar Rehabiliteringsutredningar Medicinska konsultationer Enskilde söker själv Anhöriga Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd EB - metoder - möjligheter och begränsningar för? Mer än enbart riskbruk??? Psykosocial behandling Kort intervention (BI) Återfallsprevention (ÅFP) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Motiverande samtal (MI) 12-stegsbehandling Community Reinforcement Approach (CRA) Farmakologisk behandling Akamprosat (Aotal) Naltrexon (Naltrexon) Nalmefen (Selincro) 2013/14 Disulfiram (Antabus) Liten risk ü > 15 AUDIT poäng ü Önskar Påtagliga 4

15-metoden Metod Frågeformulär R E S U R S 1 besök Specialist 1 besök 3-4 besök KBT Specialistbehandling: 12-steg, mm Behandling: Farmakologisk och/eller Motivationsbehandling Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) Identifiering av risk (/kort rådgivning) Konsum?on Psykisk hälsa Andra substanser Alkoholkalendern ICD- 10 kriterierna SADD HAD Tobak, läkemedel, narko?ka Bedömning/behandling Mo?va?on Tankar om förändring Psykosocial behandling Guide All bäire alkoholvanor (3 månader) Alkoholmarkörer 15 metoden Bedömning och feedback (samtal 1) Samtal 2; Tema: Målformulering Samtal 3; Tema: Utlösande faktorer Samtal 4; Tema: Identifiera alternativ och handlingsplaner Uppföljning efter 3 mån Hemuppgifter B-Etanol U-EtG/EtS B-PEth S-CDT S-GT månader 1 månad veckor 1 vecka 2 dygn 1 dygn timmar Ref: Helander (2010) Evidensbaserade läkemedel vid alkoholberoende Branschstatistik: maj/juni 2013 Gått utbildning i 15-metoden och tjänsten erbjuds Akamprosat (Aotal) - 1996 Naltrexon (Naltrexone) 2000 Nalmefen (Selincro) 2013 Disulfiram (Antabus) - 1950-talet 31% Gått utbildning - erbjuder tjänsten 16% Gått utbildning - kommer erbjuda tjänsten 31% Kommer gå utbildning 21% Kommer INTE gå ha andra metoder 1% Kommer INTE gå erbjuder ej stöd till kund 5