Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Cathrine Klingberg Asplund Linda Eriksson Birgitta Magnusson
Bakgrund Färlöv är en ort som ligger cirka en mil norr om Kristianstad. På Färlövs skola, som är en F-5 skola, går drygt 200 elever. Projektet genomfördes av årskurs 3-5, 49 elever, tillsammans med fyra pedagoger. Eleverna hade tillgång till minst åtta internetuppkopplade datorer, två digitalkameror och en videokamera. Före projektet hade eleverna viss datorvana gällande ordbehandling och BUF On-Line, Kristianstad skolors e-post och konferenssystem. Projektidé Vår tanke med projektet var att motverka främlingsfientlighet och rasism genom att eleverna skulle få en större inblick i och en ökad förståelse för hur barn och ungdomar från andra kulturer lever. Vi ville göra våra elever bättre förberedda för möten med andra barn och ungdomar i vårt mångkulturella samhälle. I Färlövs samhälle ges inte många naturliga tillfällen till detta. Mål för elever Få större kunskap om och förståelse för kulturen i olika länder, som elever med invandrarbakgrund kommer ifrån, genom faktaböcker, intervjuer m m. Få uppleva barns och ungdomars villkor i olika kulturer genom skönlitterära texter. Få möjlighet att tydliggöra barns och ungdomars olika men ändå lika villkor trots skilda kulturer, genom dramatisering och bildframställning. Få ökad erfarenhet av informationssökning via Internet. Bli bekanta med digitalkamera och videokamera vid dokumentation av sina arbeten. Få ökad säkerhet i att använda datorn vid kommunikation, presentation och redovisning. Om möjligt få lära känna barn och ungdomar från andra kulturer genom bl a kommunikation via e-mail med elever som har invandrarbakgrund. Mål för pedagoger Utveckla vår användning av datorn vid bildhantering, skapande av hemsidor samt som informationsbank. Utveckla vårt ämnesövergripande arbetssätt. Att använda videokamera och digitalkamera i undervisning/redovisningssammanhang. Om möjligt skapa nya kontakter med lärare på andra skolor för fortsatt samarbete. Genomförande Vi påbörjade arbetet i mitten av september. Eleverna skrev sin personliga presentation, tog digitalfoton av varandra och sparade detta i Netscape Composer. Presentationerna har lagts ut på skolans hemsida. Föräldrarna har haft möjlighet att ge samtycke till publicering på Internet. I samband med ett föräldramöte informerade vi om projektet.
I de båda klasserna läste vi högt ur Ander Dråns bok En bra klass. Vi pedagoger hade förberett etiska frågeställningar utifrån boken. (bilaga 1) Efter varje arbetspass, sex stycken, reflekterade eleverna över dessa i sina egna loggböcker. Sedan diskuterades reflektionerna i mindre grupper och i klass. Vi hade öppnat en konferens på BUF On-Line för deltagarna i projektet, där eleverna gjorde en avslutande reflektion av boken. Från länsbiblioteket och skolbibliotekscentralen hade vi pedagoger redan i början av terminen lånat skön- och facklitteratur med anknytning till projektinnehållet. (bilaga 2) Eleverna delades in i åldersblandade grupper, cirka 4 elever/grupp. Varje grupp blev tilldelad en skönlitterär bok vars innehåll speglade hur barn från andra länder lever. Vi använde oss av fyra titlar. Boken lästes oftast högt i gruppen. Efter varje läst avsnitt reflekterade gruppen i en gemensam loggbok och skrev ner frågor och funderingar, som väcktes under läsningen. Efter det att böckerna var lästa fanns en fråga att besvara på konferensen. För att bearbeta innehållet av den lästa gruppboken diskuterade vi i klasserna olika redovisningsformer. Man enades om att söka svar på frågorna som väckts under läsningen, dramatisera ett avsnitt ur boken, skriva en recension samt söka fakta om bokens land. Under arbetets gång använde en del elever sig av videokamera och digitalkamera för att dokumentera sin dramatisering, scanner för bilder till redovisningen och Internet för att söka fakta om landet. Fakta hämtades även från olika böcker. Fakta och bilder sammanfördes på en skärmutställning Eleverna upptäckte efter hand att man inte kunde hitta svar på alla frågor man ställt. Vi kontaktade då Komvux och en man som kommit som flykting från Bosnien besökte oss och eleverna fick svar på en del av sina frågor. Vi tog även kontakt med kommunens integrationskontor. En där anställd kom ut till oss och besvarade ytterligare frågor. Vi öppnade också en konferens tillsammans med en klass på Gustaf Hellströmskolan, som har många elever med invandrarbakgrund. Färlövseleverna ville bland annat veta vad eleverna där gör på fritiden. Reflektion och diskussion Högläsningen ur En bra klass väckte många tankar och funderingar. Boken mottogs positivt och följdes av intressanta diskussioner. Vid starten uttryckte eleverna bland annat att de hade olika uppfattningar om när någon som invandrat till Sverige blir svensk. Flertalet tyckte att en invandrare inte kan bli svensk. Exempel på vad som skrevs i loggböckerna: Det är när man kan prata svenska. Om man är född i Sverige är man svensk. Om man kommer från ett annat land blir man inte svensk. När man får vara här för polisen. Aldrig. I slutet av projektet ifrågasatte en del elever om en invandrare måste bli svensk. Är jag född i Spanien så är jag spanjor. Är jag född i Sverige så är jag svensk. Var man är född är inte viktigt utan hur man är som person. Bokens huvudperson Kelima uppförde sig på ett sätt som gjorde att eleverna i början inte kände empati med henne. Under den fortsatta läsningen ändrades elevernas inställning till Kelima, då de förstod varför hon uppförde sig som hon gjorde. De gav till exempel som förklaring, att skolan i Bosnien är hårdare än i Sverige. Eleverna visade i sina loggböcker att
de förstått, att barn från andra länder kan ha hemska minnen med sig och att det finns en anledning till att flyktingar kommer hit. Här kom samtal om etik och moral in på ett naturligt sätt. Eleverna lyssnade gärna till högläsningen av En bra klass, men några elever tyckte att det var arbetsamt att skriva i loggboken. Att sätta ord på sina tankar kräver hårt arbete och koncentration, som Ingegärd Sandström Madsén också skriver. Att arbeta i samma grupp under en längre period har tränat elevernas samarbetsförmåga. Vi pedagoger har haft möjlighet att observera enskild elevs sociala förmåga och ansvarstagande i sin grupp. Arbetssättet har upplevts som positivt av eleverna, men några grupper hade svårt att planera gruppens arbete på grund av att eleverna befinner sig på olika nivåer vad gäller kunskap och mognad. Besöket av flyktingen från Bosnien gjorde stort intryck på många av eleverna. Efter besöket skrev de i sina loggböcker, att om där är krig i landet ska de (flyktingarna) få komma hit och även få stanna här. Även föräldrar har berättat om sina barns positiva reaktioner på besöket. Kvinnan från integrationskontoret gav svar på flertalet av elevernas frågor. Något som flera av eleverna reagerade på var att de asylsökande ofta fick bo trångt till exempel sex personer i en trerumslägenhet, där de dessutom inte kände varandra. På Färlövskonferensen hade vi efter att ha läst En bra klass skrivit en fråga om vad man som flykting behöver när man kommer till ett nytt land. Det som eleverna ansåg att man behöver stämde ganska väl överens med vad hon berättade. Vi upptäckte under hennes besök att begrepp som asyl och uppehållstillstånd fortfarande var oklara för eleverna. Genom konferensen med Gustaf Hellströmskolan kom eleverna fram till att man kanske ser olika ut, men är lika inuti. Musiksmak och fritidsintressen är likartade. Att mäta elevernas förståelse för att det kan vara skillnad mellan hur barn och ungdomar från olika kulturer lever, är svårt. Eleverna visar i sina loggböcker och i samtal att de har fått en större medvetenhet om skillnader i våra livsvillkor. Genom de skönlitterära texterna har eleverna fått uppleva barns villkor i olika länder. Detta visade eleverna främst i sina dramatiseringar. Faktakunskaper om olika länder har eleverna även hämtat från de skönlitterära texterna. När eleverna arbetade i grupp delade de ofta upp arbetsuppgifterna vilket medförde att inte alla gruppmedlemmar fick lika stor erfarenhet av informationssökning på Internet. Internetsökning är en evig djungel, men eleverna har stort tålamod. Ibland hittade de information som de hade nytta av, ibland inte. Eleverna hade viss datorvana redan innan projektet påbörjades. Deras allmänna datoranvändande har utvecklats, bland annat i Works och Netscape Composer. Alla eleverna har använt digitalkamera och flera grupper valde att videofilma sin dramatisering. De kommer nu mer spontant och frågar efter videokamera eller digitalkamera, då de ser fler möjligheter till att använda dem. Vi pedagoger har fått större erfarenhet av att använda Netscape Composer, digitalkamera och videokamera vid dokumentation av elevernas arbeten. Vårt ämnesövergripande arbetssätt har vidareutvecklats och att arbeta utan timplan har varit en positiv faktor.
Exempel hämtade från elevernas reflektion och utvärdering av projektet: Jag visste inte innan att invandrare själva får betala sin lägenhet. Att alla invandrare inte är mörka. Jag har lärt mig vad man kan gå igenom om man förlorar sitt hem och någon familjemedlem. De är rätt modiga för de vågar åka till ett annat land. Jag har aldrig vetat att flyktingar har kåmmit till Sverge. det (invandringen) ska få kosta pengar men inte för mycket Jag har lärt mig att samarbeta bättre och att alla främlingar inte får stana i Sverige. Det var roligt när man tränade på pjäs och texten med fakta och så. Det har varit kul att jobba i grupp. Och att.. sprang i väg från gruppen hela tiden. Vi skulle ha bundit fast han. Framtid Fortsätta kontakten med Gustaf Hellströmskolan. Fördjupa det ämnesövergripande arbetssättet. Köpa en digitalkamera till åk 3-5 och arbeta för att skolan utrustas med en videokanon. Litteraturförteckning Johansson, Ann Catrin Sandström Madsén, Ingegärd Elham Sateei m fl Det finns inte någon IT-pedagogik Att tänka med penna och med dator Då bestämde jag mig för att leva Linda Cathrine Birgitta Eriksson Klingberg-Asplund Magnusson
Bilaga 1 En bra klass Ander Drån Diskussionsfrågor. Loggboksskrivande. Kapitel 1 Svartskalle Har du hört ordet svartskalle? I vilket sammanhang? Har du själv använt det? Vad tänker du på, när du hör ordet svartskalle? Kelima är numera svensk, precis som du Vad tycker du? När är man svensk? Vad är det som avgör/visar att man är svensk? Kapitel 2 De fick ju allting, när de kom hit. Snart tar de väl över allting. Är det så? Tycker man så här i Sverige? Föräldrarna skulle rösta om Kelima skulle få vara kvar i klassen eller inte. Vad tycker du om det sättet att lösa problemet på? Hur hade du röstat? Kapitel 3, 4 Kelima började äntligen arbeta, när Sabba visade, att han blev arg. Hur kommer det sig? Varför har det inte hjälpt, när man bara sagt till henne? Kapitel 5 Dom är inte som vi. Dom är annorlunda. (dom = invandrare) Vad menade de? Är människor från ett annat land annorlunda? I så fall hur då? Läraren från Göteborg var motståndare till invandringen av flyktingar. Vad menade han med att invandringen kostar en massa pengar? Ska flyktingar få komma hit och kosta en massa pengar? Vad tycker du? Kapitel 7 Kapitel 8 De fick reda på att Kelimas pappa blev skjuten. Kelima såg, när de sköt honom. Hur känner du dig, när du får reda på det? Vad tänker du? Kelima började gråta. Först storgrät hon, men sen grät hon på ett annat sätt. Vad tror du hände inne i Kelima? Vad var det som gjorde, att hon kunde gråta igen?
Bilaga 2 Förteckning över skönlitteratur Drån, Ander Gedin, Birgitta En bra klass Hur kunde du, Kelima? Vi bor i samma hus Härd, Berit Olivia från Bolivia * Enkel biljett till Bolivia Hej då, Olivia Keli, min kompis * Vi klarar det Keli Johansson i Backe, K Lyckolandet * Lagerström, Thomas Flykten från Kerboran * Larsson, Mats Widerberg, Siw Svartskallen Flyktingen Måste vara modig * Bok som användes vid läsning i grupp.