Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov



Relevanta dokument
4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Svensk författningssamling

Dricksvatten och planoch bygglagen

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Svensk författningssamling

Grön infrastruktur i prövning och planering

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Vatten i fysisk planering

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen

Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

Hedenlunda 3 & 5 (Vallgatan 2A & B) Förhandsbesked för tidsbegränsat lov ändrad användning av affärshus till daglig verksamhet

Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Dagvatten i detaljplan

Svensk författningssamling

Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd

Förväntningar på kommunerna

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012

Faktorer som styr VA-planeringen

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Riksintressesystemet. Otto Ryding

Din verktygslåda. Att reglera med planbestämmelser

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Boverket Plan- och bygglagen

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Regelsamling för hushållning, planering och byggande

Plan- och bygglag (1987:10)

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

Planläggning... 3 Planmonopol De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Va-policy Emmaboda kommun

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Plan- och bygglag (2010:900)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand PLAN

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 2 inledning

Välkomna till informationsmötet!

Eskilsby. 12 december 2018

Ann-Marie Thorell. Anna Ahlin

Tillsyn av dagvatten

Boverket Plan- och bygglagen

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Miljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Va-planeringens roll i samhället

PBL kunskapsbanken

ARBETSMATERIAL. Översiktsplan. Projektbeskrivning

Regelsamling för hushållning, planering och byggande

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Härryda. 15 november 2018

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Svensk författningssamling

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Mölnlycke. 20 november 2018

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Rävlanda. 4 december 2018

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Förorenade områden och fysisk planering

Handlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Transkript:

Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein

Boverkets uppdrag Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggdmiljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor. Verket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd inom sitt verksamhetsområde.

Vision, verksamhetsidé och värdegrund Boverkets vision Myndighet för samhällsbyggande i världsklass Verksamhetsidé Vi leder med kunskap Vi samverkar nationellt och internationellt Vi arbetar för en hållbar livsstil Värdegrund Vi är kompetenta, steget före och för dialog Vi visar respekt, öppenhet och engagemang

Så styrs Boverket Boverket lyder under regeringen och sorterar under Socialdepartementet. Vår uppgift är att genomföra de beslut som riksdag och regering har fattat. Grunden för vårt arbete är plan- och bygglagen (PBL), delar av miljöbalken samt bostadsförsörjningslagen. Boverkets uppdrag och bemyndiganden uttrycks i instruktionen, regleringsbrev, lagstiftningen och i särskilda regeringsuppdrag. Boverket leds av generaldirektör Janna Valik. Boverket har ca 200 medarbetare och finns i Karlskrona.

Boverkets PBL-uppdrag Råd och stöd gällande planering och plangenomförande Mål Goda kunskaper om planering och plangenomförande samt om planinstrumenten ska finnas på såväl central, regional som lokal nivå. Effektiva planeringsmetoder ska finnas tillgängliga och erfarenheter av tillämpningen av lagstiftningen ska tas tillvara för att kommuniceras och spridas till berörda på lokal, regional och central nivå. (regleringsbrev 2011) 2 Boverket ska i frågor inom sitt verksamhetsområde verka för en ökad kunskap hos kommuner, statliga myndigheter och andra berörda.. 3 Boverket ska särskilt följa och analysera tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen, (Instruktionen)

Perspektiv Lagen Verkligheten Målen Visioner PBL-vägledning Uppföljning och uppsikt Ärenden och uppdrag

PBL-vägledningsarbetet ska präglas av: Att vi agerar inte reagerar Att vi arbetar målgruppsanpassat - professionella användare Att vi arbetar i en kontinuerlig process Att vi arbetar i dialog med våra målgrupper Att vi arbetar tillsammans Att vi ha kul..

http://www.boverket.se/vagledningar/pblkunskapsbanken/

Fem uppföljningsspaningar 1. En enklare plan- och bygglag? 2. Kommunerna vill och behöver anställa fler 3. Fler kontrollansvariga behövs 4. Detaljplanering med skiftande kvalitet 5. Översiktsplaneringen spelar olika roll

Kommunernas ansvar enligt plan- och bygglagen (PBL) 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.

Trender Fysisk planering Ökat bostadsbyggande politiskt mantra Ökad urbanisering Ökat exploateringstryck kring vatten - Strandskydd, LIS (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) EU s direktpåverkan!

Ökat fokus på vattenfrågorna i planering och byggande Dricksvatten Vattenkvalité Översvämning Avloppsvatten från tätbebyggelse EU-direktiv

Dricksvatten PBL MKN Översvämning Vatten och Avlopp

När man står med fötterna i PBL! Vad är viktigt på riktigt? Att vi har dricksvatten Att det är rent Att det finns ett tekniskt försörjningssystem När det blir översvämning Att vi inte blir blöta om fötterna Att vi skyddar dricksvattnet Att vi skyddar viktiga samhällsfunktioner

Allmänna intressen som ska beaktas vid planering och byggande Mark ska vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet (1 kap. 6 PBL) Bebyggelse ska lokaliseras på mark som är lämplig med hänsyn till (2 kap. 3 PBL) Hälsa och säkerhet Jord, berg och vattenförhållanden Möjligheter att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp mm Möjligheterna att förebygga vatten- luftföroreningar samt bullerstörningar Risken för olyckor, översvämning och erosion Lämplig mht energiförsörjning och energihushållning

Plan- och bygglagen (PBL) Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan Ge en geografisk överblick över hur kommunen avser att utvecklas (mark- och vatten), befintlig miljö politiskt och strategiskt instrument! Avvägning mellan olika allmänna intressen Vägledande för beslut om mark- och vattenanvändningen i kommunen Vara underlag för vissa statliga beslut (Riksintressen) Vara underlag för dialog med medborgarna (demokratisk process)

Vad kan / bör en ÖP innehålla med hänsyn till vatten Utvecklingsområden Områden för landsbygdutveckling i strandnära lägen (LIS) Anläggningar för infrastruktur och energi Verksamhetsområden för VA Befintliga och framtida yt- och grundvattentäkter Sjöar med särskilt bra/ dålig vattenstatus Översvämningshotade områden Områden med risk för skred och ras Områden mer risk för saltvatteninträngning Bevarandeområden; betydelsefulla grusåsar, våtmarker, vattenskyddsområden, Riksintressen Riktlinjer för Dp och lov

Detaljplan ( 5 kap. PBL) En detaljplan upprättas för att utreda markens lämplighet för bebyggelse och anläggande av vattenområden. Planen ska redovisa 1. Allmänna platser som gator, vägar, torg och parker 2. Kvartersmark för bl.a. bebyggelse, anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi samt skyddsoch säkerhetsområden 3. Vattenområden för bl.a. båthamnar och friluftsbad Exempel från Svedala 2012-05-21 Sida 19 av xx

Detaljplan. Planen får redovisa 1. Åtgärder som kräver lov enligt 8 kap 2. Omfattning av byggande över och under markyta.. 3. Byggnaders användning 4. Placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter 5. Vegetation samt markytans utformning och höjdläge 6. Användning och utformning av allmänna platser 7. Stängsel, utfart mot allmän plats 8. Placering och utformning av parkeringsplatser 9. Tillfällig användning av mark eller byggnader

Forts 10. Markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik- och väganordningar 11. Skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen 12.Principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemensamhetsanläggningar 13.Skydd för sådana allmänna platser som kommunen är huvudman för och som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistoriska, miljömässig eller konstnärlig synpunkt Planen får inte göras med detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till planens syfte!

Exempel på vägledning Länsstyrelsen i Skåne Miljökvalitetsnormer vatten (plan PM 1:1 2010-04-06) Boverkets Pilotprojekt (nr 7. Fysisk planering och vattenförvaltning) PBL-kunskapsbank mer på gång Samverkan med statliga verk, myndigheter, länsstyrelser och kommuner

Tack för mig! Patrik.faming@boverket.se 21/05/2012 Page 23