Datum 2007-06-05 Handläggare Solbritt Einarsson Direkttelefon 0380-517221 E-postadress solbritt.einarsson@kommun.nas sjo.se Kvalitet i förskolan Förskolans kvalitet baseras på de bestämmelser i skollag, läroplanen för förskolan och det barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barns rättigheter. Kvaliteten utgår även från forskning, kunskap och beprövad erfarenhet. I den sk. Kvalitetsparagrafen i 2 a kap 3 skollagen anges: Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad./ / För bedrivande av förskoleverksamhet / / skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga. Förskoleverksamheten / / skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Lag (1997:1212) Som ett led i arbetet att hävda alla barns rätt till en bra förskola så har Skolverket tagit fram allmänna råd för kvalitet i förskolan. Syftet med allmänna råd är att förtydliga verksamheten utifrån skollag och läroplan samt att stödja kvalitetsarbetet i förskolan. De allmänna råden fungerar som ett stöd när verksamhetens kvalitet ska synliggöras och bedömas. Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola utifrån hur väl förskolan svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning förskolan strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman förskolans strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Dessa kvalitetsområden är nära kopplade till varandra och påverkar varandra i ett samspel. Utifrån dessa kvalitetsområden förtydligar de allmänna råden kommunens och personalens ansvar utifrån kraven i skollagen och utifrån läroplanens mål. Förutsättningar (barngruppernas storlek, personalens kompetens, personaltäthet, lokaler och miljö) En viktig kvalitetsfaktor i förskolan är personaltätheten och barngruppens storlek. Samtidigt finns andra faktorer som också är betydelsefulla i sammanhanget, framförallt barngruppens sammansättning, barnens närvarofrekvens och hur länge de är varje dag, personalens kompetens, lokalernas storlek och standard. Mindre grupper är i sig ingen garanti för en god kvalitet men att barngruppen är anpassad till de behov som råder i varje förskola är en avgörande förutsättning för det pedagogiska arbetet och för att barn ska lära sig, utvecklas och må bra. Det finns inga belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är den optimala i alla sammanhang. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från tid till annan. En gruppstorlek eller personaltäthet som är lagom i en förskola behöver inte vara det i en annan. Ett fåtal förskolor har i kvalitetsredovisningen påpekat att det vore önskvärt med färre barn i grupperna. Antalet barn i gruppen påverkar barns sätt att leka. I den stora barngruppen känner barnen sig otrygga och får då svårare att koncentrera sig på leken. Lyhörda för barnens intressen begränsas av för stora barngrupper. Antalet barn i gruppen måste anpassas till lokalens storlek. 1
Efterfrågan på barnomsorgsplatser är fortsatt hög. Maxtaxereformens olika delar har inneburit en högre efterfrågan. Grupper som tillkommit är barn till arbetslösa och syskon till föräldralediga föräldrar. Samtidigt har även allmän förskola för 4-5-åringar införts. Det kan också konstateras att fler barn börjar förskolan redan från det år de fyllt ett år. Hittills har förvaltningen klarat att erbjuda plats inom de lagstadgade 3-4 månaderna. Tre nya avdelningar har öppnats under året och fler är på gång. Det finns nu 36 kommunala och 5 enskilt drivna förskolor i kommunen. Tabellen visar hur många barn som var inskrivna 15 okt 2006. Bodafors skolområde Centrala skolområdet Norråsa skolområde Förskola Antal barn Antal avd Förskola Antal barn Antal avd Förskola Antal barn Antal avd Hattstugan 14 1 Bikupan 35 2 Mysingen 18 1 Ugglan 70 4 Trollebo 47 3 Filuren 19 1 Lyckan 17 1 Pärlan 9 1 Flisby förskola 28 2 Orren 31 2 Junibacken 30 2 Tomtestugan 25 2 Regnbågen 31 2 Storken 27 2 Trasten 19 1 Solstrålen 32 2 Sunnanäng 32 2 Bofinken 28 2 Lillstugan 30 2 Snövit 49 3 Mumindalen 18 1 Rödluvan 32 2 Måsen 55 3 Talgoxen 50 3 Duvan 56 4 Bullerbyn 83 5 Enskilt drivna förskolor Domherren 32 2 Tuvan 13 1 Bamse* 17 1 Sparven 30 2 Björnbäret 33 2 Benjamin* 20 1 Tellus 16 1 Ängsviolen 32 2 Hultgården* 44 3 Tallbacken 33 2 Klippan* 18 1 Ekbacken 33 2 Änglamark* 35 2 Nattviolen 11 "nattis" Mandelblomman 32 2 I kommunal förskola fanns 1 139 barn, i enskilt drivna förskolor 134 barn och hos kommunens fem dagbarnvårdare var det 25 barn. Det blir tillsammans 1 298 barn. På Nattviolen är elva barn placerade, två barn i förskoleåldern och de andra barnen i skolåldern upp till 12 år gamla. Kommunen driver ingen öppen förskola men ger verksamhetsbidrag. För närvarande är det tio öppna förskolor som får ko mmunalt bidrag. De drivs i föräldraregi, i föreningsregi eller i kyrklig regi och ibland med stöd av studieförbund. Bedömning: Antalet inskrivna barn per avdelning har ökat sedan år 2003 och i dagsläget finns 16,3 barn inskrivna per avdelning. Antalet inskrivna barn per avdelning varierar mellan 10 och 21 barn. Hälften av grupperna hade mellan 16 och 18 barn. På de avdelningar där barnen är 1-3 år är det färre barn inskrivna än på de avdelningar där barnen är i åldern 3-5 år. På sk. syskonavdelningar 1-5 år anpassas antalet inskrivna barn i möjligaste mån av åldern på barnen. Rikssnittet på antalet barn per avdelning ligger på 17 barn per avdelning. Enligt de närvaroundersökningar som har genomförts är beläggningen av antalet barn under dagen störst mellan kl.8:30 och 14:00. I oktober 2006 var det i snitt 16 barn per avdelning i förskolan. Antalet barn ökar sedan kontinuerlig varje månad ända fram till augusti följande år. Antal inskrivna barn per avdelning oktober år: 2003 2004 2005 2006 2007 Nässjö 14,3 15,4 17,1 16,0* 16,3* Samtliga kommuner 17,2 17,2 17,0 Anmärkning: för 2006 är siffrorna preliminära i avvaktan på skolverkets statistik. Anmärkning: för 2007 är siffrorna från mars månad Bedömning: Nässjö har fler andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än rikssnittet. Personalens utbildning Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 2002 2003 2004 2005 2006 Förskola, inom parentes Samtliga kommuner 59 (51) 59 (52) 57 (52) 60 (53) Både inom förskolan och i familjedaghemmen har alla fast anställda barnskötarutbildning eller annan barnavårdsutbildning om de inte har högskoleutbildning. 2
Bedömning: Personaltätheten inom förskolan i Nässjö har legat över rikssnittet i flera år men är på väg mot rikssnittets siffror, vilket innebär fler inskrivna barn per årsarbetare. Personaltätheten varierar mellan förskolorna och variationen beror till största delen på vilka åldrar av barn man arbetar med. Avdelningar med barn i de lägre åldrarna (1-3 år) har en högre personaltäthet. Personaltätheten per avdelning varierar mellan 2,35 och 3,50. mer än hälften av alla förskoleavdelningar har en personaltäthet som ligger under 3,0. Personaltäthet Andel inskrivna barn per årsarbetare 2002 2003 2004 2005 2006 Förskola, inom parentes Samtliga kommuner 4,8 (5,3) 4,7 (5,4) 5,0 (5,4) 5,0 (5,2) Familjedaghem (barn, antal per anställd) 4,7 (5,3) 4,6 (5,2) 5,8 (5,2) 5,6 (5,1) Personaltätheten inom förskolan i Nässjö har legat över rikssnittet i flera år. Kostnaden per inskrivet barn ligger också högre i Nässjö. Det beror både på att lönerna är högre för högskoleutbildad personal och på personaltätheten. Personaltätheten anpassas, så långt möjligt, till behoven i olika förskolor och med hänsyn tagen till barnens behov. I slutet av året skiljde personaltätheten på förskoleavdelningarna från 3,3 inskrivna barn per tjänst i en nyöppnad förskola, till 6,1 barn per tjänst. Den faktor som mest påverkar bemanningen är barnens ålder. På avdelningar där det finns barn i behov av särskilt stöd finns ofta en elevassistent som extra resurs. Barnantalet per avdelning har ökat de sista åren. Barnantalet ökar kontinuerligt under hela läsåret fram till att sexåringarna lämnar förskolan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall enligt skollagen tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Förskolorna och fritidshemmen stänger två dagar per år för att ge personalen gemensam tid för kompetensutveckling. Lokaler och utemiljö Bedömning: Flera av förskolorna är i behov av upprustning eller behöver ersättas med nya förskolor. Upprustningen gäller både inomhus och utomhusmiljön. Idag arbetar man inte på samma sätt som förr i förskolan. Pedagogiken har förändrats och det är fler barn på varje avdelning. På många håll är lokalerna i behov av upprustning eller t.o.m. nedläggning. Under våren 2006 gjordes en undersökning av föräldra rnas attityder till förskolan. Den fråga som fick lägst värde rörde nöjdhet med förskolans lokaler. Vissa förskolor har små utry mmen, är inte ändamålsenliga och möjligheten till variation och arbete med olika gruppkonstellationer begränsas. Trots brister skapar personalen med hjälp av inredning och utrustning en trivsam och funktionell miljö som underlättar och stöder en varierad pedagogisk verksamhet. Inredningen kan stödja barnens nyfikenhet, fantasi och sinnesupplevelser och inspirera till lek, skapande och utforskande. Utbildningen i Reggio Emilias förhållningssätt har påverkat många. I Reggio Emiliaförskolor talar man om tre pedagoger - förskollärarna, barngruppen och miljön. Barngruppen är förskollärarnas främste läromästare. Metodiken förändras hela tiden för att anpassas till barngruppen. Miljön, den tredje pedagogen, ska utformas så stimulerande och njutbar att den lockar till kommunikation, lek och utforskande Inom Åkersområdet planeras nya lokaler. Tre tvåavdelningsförskolor som ligger i en barack och i lägenheter kommer att ersättas av en ny stor sexavdelningsförskola. Arbetet i förskolan Helhetssynen Synen på barns lärande och utveckling personalens förhållningssätt Bedömning: Måluppfyllelsen är delvis mycket bra. Det bedrivs ett medvetet och bra arbete som kopplas till målen i läroplanen. Olika former av dokumentation görs som synliggör förskolans arbete. Enligt föräldraenkäten var 80 procent mycket nöjda eller nöjda med förskolans stöd till barnens utveckling och lärande. Men det skiljer mellan olika förskolor. Under hösten 2006 har personalgrupper i förskolor som fick lägre värden i enkäten fått handledning för att utveckla pedagogiken. Skickliga pedagoger kan ställa barnen successivt inför nya utmaningar. Då ökar barnen sin förståelse för och kunskap om sig själva och omvärlden genom att pröva, utforska, 3
experimentera. Det kan ske såväl i lek, temaarbete, social samvaro och skapande som i vardagliga situationer som avoch påklädning, må ltider etc. I förskolan kan man se variationer i hur medvetet personalen arbetar för att stödja barnens språk- och matematikutveckling och detta kan bero på brister i kompetensutveckling och att stödet till personalen inte varit tillräckligt. Många förskolor arbetar med både språk och matematik i konkreta vardagssituationer. Förskolorna Snövit och Duvan arbetar med teckenkommunikation i vardagssituationer som vid presentation av maten, sagor och sånger. Bra med teckenstöd när barnen inte hittar orden. Inom förskolan finns fyra specialpedagoger som har som främsta uppdrag att färga in ett specialpedagogiskt förhållningssätt i verksamheten. Det har inneburit ökade möjligheter att stödja varje barns utveckling, och särskilt för barn i behov av extra stöd. Specialpedagogerna bidrar också till verksamhetsutveckling med en helhetssyn på barns utveckling och lärande. Arbetet i förskolan leken och lärandet Bedömning: Måluppfyllelsen är hög inom verksamheten. Barnen ges ett stort utrymme för lek i olika stimulerande lekmiljöer. Leken är grunden för allt lärande. Leken ges ett stort utrymme i förskolorna och har en grundläggande betydelse för barns utveckling och lärande. I leken stärks deras sociala, emotionella, motoriska och kognitiva förmågor liksom deras kreativitet och förmåga till inlevelse. Leken har en självklar koppling till olika delar av förskolans uppdrag. I lekens och det lustfyllda lärandets olika fo rmer stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande och även förmågan att samarbeta och lösa problem. De allra flesta barn leker, men leken utvecklas inte av sig själv. För att detta ska ske arbetar flera förskolor med att ge barnen tillräckligt med tid och tillräckligt med utrymme för leken under dagen, med så få avbrott som möjligt. Pedagogerna arbetar för att skapa stimulerande lekmiljöer och material som inspirerar och utmanar barnen till lek. Genom att personalen följer och dokumenterar barns lek får de värdefull kunskap om både det enskilda barnets utveckling och lärande och om processerna i barngruppen. Oftast leker barn tillsammans och för att leken skall fungera krävs att barnen kan komma överens, kompromissa och följa överenskomna regler. Fri lek uppfattas ibland som en lek som äger rum utan att de vuxna är engagerade i samspelet mellan barnen eller lekens innehåll. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande behöver fri lek vuxnas närvaro minst lika mycket som andra former av lek. Förskolans värdegrund Normer och värden Bedömning: Måluppfyllelsen är hög inom verksamheten. Barnen är trygga och verksamheterna kännetecknas av ett gott klimat mellan barnen och mellan personal och barn. Man möter varandra med öppenhet och respekt. I arbetet med normer och värden finns ett starkt engagemang. Personalen stödjer och följer barnens utveckling både individuellt och i grupp. Barnen lär sig att samspela och att hantera konflikter. Barnens språkutveckling är viktig att stödja i arbetet med normer och värden. De som har begränsningar i sin språkliga utveckling hanterar bl.a. konflikter sämre. I föräldraenkäten är helhetsomdömena om förskolan är mycket positiva. 90 procent av föräldrarna är på det hela taget nöjda med barnen förskola. De högsta betygen i enkäten får förskolan för personalens arbete och personalens sätt att vara mot barnen. Föräldrarna känner sig trygga när de lämnar barnen i förskolan och barnen trivs. - Alla vågar och vill agera för sina kompisar. De har utvecklat sin egen självkänsla. - Hos oss arbetar vi inspirerade av Reggio Emilias arbetssätt. Vi dokumenterar och synliggör barnens utveckling t ex genom intervjuer, foton, teckningar, hand- och fotavtryck, självporträtt mm. Genom vårt arbete med portfolio får vi en helhetssyn på barnen och deras utveckling. Portfolion har vi delat in i fem rubriker; Jag, Jag kan, Familj och kompisar, Vad vi gör, Jag tycker. - När barnen berättar vid samlingen spelar vi in intervjun och tar kort. Vi skriver ut barnens berättelse och dokumenterar på väggen i hallen. På det sättet blir barnens ord viktiga och stärker deras självbild. Förskolans värdegrund jämställdhet mellan pojkar och flickor Bedömning: Arbetet med jämställdhet går framåt. Men det finns tydliga skillnader mellan de enheter som har tagit hjälp av genuspedagogen och de som ännu inte gjort det. 4
I förskolans läroplan lyfts målet med jämställdhet fram som en viktig del i värdegrundsarbetet. Det handlar bland annat om att motverka traditionella könsmönster och om att flickor och pojkar skall ha lika stort inflytande över och utrymme på förskolan. Jämställdhetsarbetet i förskolan måste börja med de vuxna. Där de vuxna med hjälp av vår genuspedagog analyserar sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet. I fem av våra förskolor arbetas det aktivt med genusperspektivet med handledning av genuspedagogen. Målet med arbetet är att alla barn ska ha lika chans att utveckla sin egen personlighet, förmågor, intressen och identitet oavsett kön. Ett förslag till handlingsplan har utarbetats av genuspedagogen som kan användas i kommunens förskolor. Där förhållningssätt och attityder tas upp samt arbetssätt, metoder för genuspedagogik. De förskolor som har arbetat med jämställdhet har haft samverkan med föräldrarna på förskolan genom bland annat föräldramöten där diskussion har förts för en ömsesidig förståelse om arbetet med jämställdhet. Detta har haft en stor betydelse i jämställdhetsarbetet. Förskolans värdegrund Barns delaktighet och inflytande Bedömning: Måluppfyllelsen är delvis mycket bra. Det bedrivs ett bra arbete. De små barnen uppmuntras och stimuleras till delaktighet. Barnens inflytande kommer företrädesvis till uttryck i möjligheten till fri lek men även mer preciserade arbetsformer för att stärka inflytandet finns. Fra mför allt i de dagliga rutinerna kan barnen genom direkt påverkan utöva inflytande. Personalen frågar efter barnens åsikter och lyssnar på dem. Arbete med normer och värden sker bättre om det kan förankras i samarbete med barnen och de har inflytande på de ställningstaganden som görs. Atmosfären i förskolan präglas av upptäckarglädje och klimatet är tillåtande och uppmuntrande. Några frågor i enkätundersökningen handlade om hur föräldrarna upplever sina möjligheter till inflytande och samverkan. Svaren domineras av alternativen mycket nöjd och nöjd. - Föräldrarna känner att de kan påverka vår verksamhet och känner sig trygga i att vi har kunskap i arbetet med deras barn. Vi har haft utvecklingssamtal och föräldramöte och föräldrarna har uppskattat vår dokumentation i text och bild i våra tamburer. De som har börjat med portfolio tycker att arbetet har fortlöpt bra. Barnen har varit delaktiga och intresserade av arbetet med pärmarna. - Barnen hjälper varandra, vid t ex påklädning och de stora hjälper de mindre om de inte når. Vi har tagit vara på barnens idéer i lek, sångsamling, gympa och vardagliga situationer. Barnens portfolio ökar både barnens och föräldrarnas delaktighet och inflytande. Personalen i förskolan är generellt mycket bra på få föräldrar att känna delaktighet genom att foton från verksamheten och barnens alster arrangeras på ett trevligt sätt. En mångkulturell förskola Bedömning: Arbetet med modersmålsträningen fungerar bra. Det fungerar bäst när modersmålslärarna är med i hela barngruppen och inte bildar smågrupper i hemspråket. Modersmålsträning har påbörjats i arabiska, kurdiska och albanska i Runneryd. I arabiska har moders målsläraren tagit med även svenska barn i gruppen och de gör saker tillsammans. Det har fungerat bra. I kurdiska och albanska har träningen varit mer traditionell där barnen tillsammans läst sagor och pratat på sitt hemspråk men också att modersmålsläraren varit närvarande vid olika lekar i hela barngruppen. Personalen tycker det fungerar bäst när modersmålslärarna är med i hela barngruppen och inte bildar smågrupper i hemspråket. De flesta föräldrar är mycket nöjda med tidig modersmålsträning. Det ökar barnens språkförståelse och talutveckling. Det stimulerar barnens fantasi och nyfikenhet. En del av barnen med utländsk bakgrund har föräldrar som har vuxit upp i Sverige. I en del fall har föräldrarna inte utvecklat sitt mo dersmål mer än till ett kommandospråk. Barnen växer upp utan ett fungerande modersmål hemma. Hur ska då förskolan/skolan arbeta för att på bästa sätt stödja barnens språkutveckling? Vilket språk är deras modersmål? När är det tid att gå över till svenska? Det är problemställningar som diskuteras. Samverkan mellan förskola och hemmet Bedömning: Måluppfyllelsen är hög inom verksamheten. Utvecklingssamtal genomförs med föräldrarna en till två gånger per år. Den dagliga kontakten med föräldrarna upplevs som värdefull. Den pedagogiska dokumentationen om varje barn håller mycket hög klass i de flesta förskolor. Portfoliometodiken stärker barnens lärande och låter dem synas, samt ökar både barnens och föräldrarnas delaktighet och inflytande. 5
Det finns väl fungerande brukarråd/inflytanderåd för föräldrar. Barn- och utbildningsförvaltningen följer på olika sätt hur förskoleverksamheten i Nässjö utvecklas. En del i uppföljningen är brukarundersökningar. Syftet med dessa är att få en bild av hur verksamheten fungerar ur användarnas perspektiv. Under våren 2006 har en stor enkät om förskolan i Nässjö genomförts. Alla förskoleföräldrar har tillfrågats om vad de tycker om sitt barns förskola. Helhetsomdömena om förskolan totalt i Nässjö är mycket positiva. Över 90% av föräldrarna är nöjda med sina barns förskola. De bästa betygen får personalens sätt att vara mot föräldrar och barn. Mest missnöjda är föräldrarna med förskolornas lokaler. Undersökningens resultat kommer att användas för planering och utveckling av verksamheten på alla nivåer. En till två gånger per år genomförs utvecklingssamtal med föräldrarna och personalen utbyter information om barnets individuella utveckling och lärande samt hur barnet trivs i förskolan. Som underlag inför utvecklingssamtalet använder personalen olika former av dokumentation. Den pedagogiska dokumentationen om varje barn häller mycket hög klass i de flesta förskolor. Portfoliometodiken stärker barnens lärande och låter dem synas som individer. Barnens portfolio ökar både barnens och föräldrarnas delaktighet och inflytande. Personalen i förskolan är generellt mycket bra på att få föräldrar att känna delaktighet genom att foton från verksamheten och barnens alster arrangeras på ett trevligt sätt. Utvecklingssamtalen upplevs ofta mycket positivt. Det finns väl fungerande brukarråd/inflytanderåd för föräldrar. Åtgärder för förbättring - Arbetet med att ta fram ett gemensamt språkprogam, 1-16 år, i kommunen fortsätter. En första del i programmet blir att förskolepersonal under 2007 får utbildning i att använda TRAS, ett observationsmaterial som ger information om barns språk och språkutveckling och är avsett att användas i förskolan. - Fortsatt satsning för att utveckla matematiken. Två lärare i kommunen är s.k matematikutvecklare. De får Bland annat underlag och tips hur man som matematikutvecklare kan planera kompetensutveckling i sin kommun. Det är MSU, Myndigheten för skolutveckling, som leder arbetet tillsammans med NCM, Nationellt centrum för matematikutveckling. Under 2007 ska verksamheten för barn med annat modersmål än svenska belysas i en riktad utvärdering för att kartlägga styrkor och svagheter i verksamheten. Arbetet med förbättringar har påbörjats och kommer att fortsätta under 2007 och åren framöver. För att förbättringsarbetet ska leda till ökad måluppfyllelse är det viktigt att ledning och medarbetare har fokus på mål och resultat, delaktighet och inflytande samt har en långsiktighet och uthållighet i sitt förbättringsarbete. Solbritt Einarsson Utvecklingsledare, Barn- och utbildningskontoret Nässjö kommun 6