Motoriska aktiviteter i vardagen



Relevanta dokument
Finmotoriska färdigheter och övningar LÄGRE SKOLÅLDER 6-10 ÅR

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

Typisk motorisk utveckling. Teori - motorisk utveckling

12 månader FILM 0-15 mån

Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Samband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Skruttans badträning

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. TELEFONNUMMER GRANENS MOBILTELEFON

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

LEK MED BOLLEN. Svenska Fotbollförbundet

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Jag kan, jag vill och jag vågar!

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Nannynu! kunskapsbank Barns utveckling 6-7 år

Övningskompendium.

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Tränarskap och ledarskap

Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok)

Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Fysisk aktivitet och träning vid MS

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

SPELARUTBILDNINGSPLANEN SOM FÖLJER ÄR DET SOM VI ARBETAR MED I BARN- OCH UNGDOMSFOTBOLLEN GÄLLANDE TRÄNING/UTVECKLING

ÖVNINGARNA I STJÄRNJAKTEN 2016

Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Vilka barn kan få FaR? Inaktivitet kontra DCD Psykisk ohälsa & Fysisk självkänsla Ulrika Myhr, barnsjukgymnast

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Information till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Verksamhetsmål Vardagssituationer. Regnbågen. Syrenens Förskola

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Matematik/Rörelse. Övning 1

Åsa IF:s Innebandyskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Detta händer i din grupp!

Om autism information för föräldrar

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta!

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Östers förskola. Arbetsplan

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Redskap: Rep, snöre, tejp eller liknande

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

VÄLKOMMEN TILL HANDLEDARUTBILDNING SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDETS SPELARUTBILDNINGSPLAN

Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019

Projekt/tema arbete Svea Montessori förskola Lilla avd.

Barnets namn Födelsetid Adress Daghem. Allergier, sjukdomar, medicinering etc. Specialdiet, övriga orsaker som påverkar dieten Grupp

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

Träningssupport inför hinderlopp

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Berättandet genom olika gestaltande språk

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr.

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

INNEBANDY FÖR BARN TRÄNING PÅ GRÖN NIVÅ. Övningar för en bra träning på grön nivå

Träningslära. De första fotbollsstegen - för barn i åldrarna 5-16 år

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Transkript:

Motoriska aktiviteter i vardagen För barn 3-6 år

Motoriska aktiviteter i vardagen I denna broschyr får du konkreta tips på aktiviteter som gynnar ditt barns motoriska utveckling. Ditt barns motoriska förmåga stimuleras genom vardagsaktiviteter där barnet utvecklar styrka, uthållighet, balans, samordning och planering av rörelser. Barn har ofta ett stort behov av att röra sig. Detta rörelsebehov hjälper barnet att utvecklas. Det är därför viktigt att uppmuntra och stimulera barnets naturliga rörelseglädje. Barn som är mer stillasittande behöver extra uppmuntran och stöd. Leken är det naturliga sättet för små barn att röra sig. Gemensamma utelekar och rörelse till musik kan inspirera barnet till nya sätt att röra sig, där den motoriska förmågan prövas och utvecklas. De naturliga upprepningar som lek- och vardagsaktiviteter innebär, gynnar det motoriska lärandet. Genom rörelse utvecklas och stärks barnets skelett, muskler, hjärta och nervsystem. Motoriken tränas genom rörelse. Att styra och samordna sina muskler till olika rörelsemönster är färdigheter som byggs upp under lång tid genom att prova och göra rörelserna om och om igen. Barn i den här åldern bör inte vara stilla mer än högst en timme åt gången, utom när de sover. 2

Utomhusaktiviteter Lek i olika utomhusmiljöer stimulerar barnet att röra sin kropp på många olika sätt. Lekplatser är bra och lockar till aktivitet samt erbjuder barnet utmaningar såsom att klättra. Att röra sig i skog och mark medför också utmärkt rörelseträning. Balansgång runt på ex stockar, stenar och gärden Gång på ojämnt underlag Gå och springa på olika sätt Hoppa på olika sätt; ner och upp, över hinder, jämfota Hoppa på ett ben 3

Sparka boll till varandra Kasta boll med överhands- och underhandskast Fånga boll. Använd gärna bollar med olika tyngd och storlek Studsa och fånga boll Spela bandy och mjuktennis Cykla Åka skridskor, skidor, inlines, sparkcykel mm Klättra, hänga 4

Inomhusaktiviteter Balansera på ett ben Gå skottkärra Boll-lek. Se under utomhus Brottas, busa Dragkamp Röra sig till musik Hoppa på olika sätt; ner- och uppför, över hinder, jämfota 5

Gå krabbgång Slå kullerbytta Hoppa harhopp Lägga pärlplattor, pussel, klippa, tejpa, häfta ihop, rita, skriva Baka/knåda degen. Kavla, strö socker Ösa med vatten 6

Dagliga aktiviteter På- och avklädning: - Vända kläder rätt - Knäppa knappar och blixtlås - Stå upp och ta av/på byxor och skor Tvätta och torka händerna Duscha kroppen, håret Borsta håret Duka och diska Matsituation: - Lägga upp mat, dela maten med kniv - Bred smörgås - Hälla upp dryck Organiserad träning Aktiviteter i organiserad form kan vara ett komplement till träning genom vardagsaktiviteter. Detta kan ske via Friluftsfrämjandet, familjegympa, småbarnsgymnastik med flera. Utbudet varierar beroende på var ni bor. 7

Motoriskt lärande Barn behöver förberedelser på vad som ska hända, tydliga instruktioner och möjlighet att få öva flera gånger. En komplicerad aktivitet kan delas upp i delar som kan tränas separat, för att sedan sättas ihop till en helhet. Det är bäst när aktiviteterna är lagom utmanande så att barnet får känslan av att lyckas. För att lära sig något nytt krävs att kroppen känner av hur utgången blev, för att barnet ska kunna utveckla och förfina tillvägagångssättet. Återkoppling kan också ges av en person som i ord eller handling visar hur rörelsen kan förändras i utförande. När barnet lärt sig en aktivitet kan ny motivation och utmaning behövas för att vilja lära mera. Barn som är motoriskt försiktiga behöver extra stöd, hjälp och uppmuntran för att våga prova nya rörelser och aktiviteter. De behöver få möjlighet att utföra aktiviteten om och om igen för att bli trygga i den. Namn Leg sjukgymnast Telefonnummer Denna broschyr är framtagen i ett samarbete mellan barnkliniksjukgymnaster i södra sjukvårdsregionen. Vänd dig till sjukgymnasten vid ditt barnsjukhus om du har frågor om innehållet. Foto: Privat 2012-04-03