PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1
PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk har en unik möjlighet som många andra orter saknar, en befintlig järnväg. Idag används banan endast för godstrafik. En snabb, miljövänlig kommunikation mot kusten kommer att ge bättre möjligheter för studie- och arbetspendling. Samtidigt ökar attraktiviteten att bo i kommunen när exempelvis Halmstads handel och nöjesliv kommer närmare tidsmässigt. Det gick persontrafik på banan till 1996 då linjen lades ner. Förutsättningarna för en nystart är stora. I Halmstad ger nya resecentrumet helt andra möjligheter för vidare kommunikationer. Resandet och pendlingen har ökat kraftigt sedan mitten på 90-talet. Mellan 2000 och 2012 ökande resandet med linje 400 (Halmstad- Hyltebruk buss) från ca 20 000 resande till ca 35 000 resande per år. Med förbättrade och förenklade pendlingsmöjligheter tillsammans med en aktiv bostadspolitik ökar möjligheten till positiv befolkningstillväxt för Hylte kommun. HUR SER DET UT IDAG? Hyltebruk och Halmstad trafikeras idag med busslinje 400, 27 dubbelturer per dygn, måndag till fredag. 4 är direktbussar med enbart stopp i Oskarström och Nyebro. 3 bussar går via Kinnared och resterande via Rydöbruk. Utöver det trafikerats HNJ banan med Krösatågen Halmstad Torup 5 dubbelturer per dag. I den nya kollektivtrafikplanen inför 2015 utökas busstrafiken ytterligare med 5 nya dubbelturer. Lördagar och söndagar går det 8 respektive 7 turer. Restider: Direktbuss Via Kinnared Via Rydöbruk Halmstad -Torup - 56 minuter (buss) - 74 minuter (buss) - 69 minuter (buss) - 30 minuter (tåg) 2
VAD TYCKER KOMMUNINVÅNARNA? Under april 2014 frågade TNS SIFO på vårt uppdrag 300 st kommuninvånare följande: Anser du att persontågtrafik mellan Hyltebruk och Halmstad är viktig att få igång för kommunens framtida utveckling? 1 är helt oviktigt och 5 är mycket viktigt. Alternativ Alla Man Kvinna 18-49 50-1 15 19 10 12 19 2 9 8 11 8 10 3 14 15 13 15 13 4 19 21 18 22 16 5 38 33 46 38 38 Tveksam 4 5 3 4 4 Negativa (1+2) 24 27 21 20 29 Positiva (4+5) 57 53 63 61 55 Medelvärde 3,6 3,4 3,8 3,7 3,5 Vi konstaterar att det finns ett brett stöd bland kommuninvånarna för spårbunden kollektivtrafik mellan Hyltebruk och Halmstad. 57 % tror att frågan är viktig eller mycket viktig för kommunens framtida utveckling. Ännu starkare stöd, 62 % finns bland kvinnor mellan 18-49 år. HUR HAR VÅRA GRANNAR GJORT? När trafiken läggs över till järnväg ökar resandet kraftigt på många håll. Ett exempel är Pågatågens utveckling i Skåne. När trafiken nordost om Hässleholm startade ökade antalet resande med ca 200% på bara ett par månader. En liknande utveckling i har skett Lomma, Burlöv och Lund. Jönköping länstrafik har en uttalad satsning på järnväg. Satsningar görs med fjärrblockering, nya mötesplatser med samtidig infart och hastighetshöjning till 140 km/h. Denna upprustning medför 7-8 min kortare gångtid för tågen till Nässjö. Markaryd kommun har länge arbetat för persontrafik till orten. Lokal persontrafik infördes mellan Markaryd och Hässleholm i december 2013. Ett annat exempel i vår egen region är utvecklingen i norra Halland. Västkustbanan är en viktig anledning till att Kungsbacka, Varberg och Falkenberg växer kraftigt. 3
HUR SKULLE TRAFIKEN SE UT? Man kan köra tåg betydligt snabbare till Hyltebruk än med buss. Tåget går redan idag 20 min snabbare än direktbussen på sträckan Halmstad Torup. Det gör att hela sträckan till Hyltebruk bör gå minst 20 minuter snabbare. Dessutom finns det ju potential att minska restiden i framtiden med investeringar. Tågets kapacitet är överlägset bussen. På tåget ryms det 86 sittande passagerare mot bussens 48. Fordon måste anskaffas för trafiken Halmstad -Hyltebruk. Troligen kan ett sådant frigöras inom Krösatågstrafiken, eftersom sträckan Nässjö-Alvesta byts ut från DieselItino (diesel) till X11 (elektriska tåg). Vi förordar en integrerad lösning med Krösatågen, Hyltependel med kompletterande busstrafik. Samtliga turer ska samverka för en totallösning. Detta ger stor flexibilitet med täthet och snabba kommunikationer. Detta är bra för resenären och är kostnadseffektiv för samhället. Ett trafikeringsalternativ skulle kunna se ut som följer. 1. Tåg Hyltebruk - Halmstad varje timme under dagtid. 2. Tåg Halmstad - Nässjö med nuvarande trafikering med bussanslutning Hyltebruk - Torup 3. Kompletterande busstrafik Hyltebruk - Halmstad, kvällar och nätter. Orter som kan betjänas med persontågen utmed sträckan är Hyltebruk, Rydöbruk, Torup, Oskarström, Sannarp och Halmstad. Busstrafik från Hylte kommuns övriga orter (Unnaryd, Kinnared, Landeryd) ska mata resenärer till tågstationen i Hyltebruk. YTTERLIGARE INSATSER? Det är vår bedömning att det är möjligt att öka reseunderlaget och korta in restiden ytterligare. Detta kräver att det görs investeringar i banan. Exempelvis kan stationerna i Torup och Oskarström byggas om för snabb på och avstigning och byte till buss. Stationen i Åled kan återöppnas. Ytterligare investeringar likt de som sker i Jönköpings län skulle vara positivt för den framtida utvecklingen. Vidare finns det regionalpolitiska skäl att stärka Hallands inland. Region Halland, Halmstad och Hylte kommuner måste i framtiden samverka för att stärka den gemensamma arbetsmarknadsregionen. Bättre kommunikationer kommer att förenkla tillvaron för de medborgare som lever och verkar i vår gemensamma del av Halland. 4
VAD KOSTAR DET? Det är naturligtvis omöjligt för oss att kostnadsberäkna driften av persontågstrafik mellan Hyltebruk och Halmstad. Men utifrån den fakta som vi fått från Hallandstrafiken kan vi göra vissa antaganden. Busstrafiken på linje 400 kostar enligt Hallandstrafiken 20,6 miljoner för år 2013. Intäkterna beräknas till 8,0miljoner. Det ger en nettokostnad på 12,6 miljoner. Kostnadstäckningsgraden blir då 39% för nämnda linje. Hallandstrafiken betalar ca 13 miljoner i Krösatågstrafiken för 5 dagliga tåg mellan Halmstad och länsgränsen. 5 tåg till Hyltebruk borde kosta något mindre på grund av den kortare sträckan. För att nå timmestrafik krävs det dock 7-9 tåg i pendeln vilket ökar kostnaderna. Med dessa antaganden bör kostnaderna för att driva Hyltependeln hamna på runt 10 miljoner per år. Från detta ska biljettintäkterna dras. Med en 30% kostnadstäckning blir nettokostnaden ca 7 miljoner. Busstrafiken på linje 400 kommer att reduceras kraftigt. Det innebär att stora resurser frigörs för att finansiera Hyltependeln. Region Halland är kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för kollektivtrafiken i Hylte kommun. Hallandstrafiken utför kollektivtrafiken. Det är naturligt att dessa bekostar och driver även en Hyltependel. För Socialdemokraterna i Hylte är denna satsning så viktig för kommunens utveckling att vi är beredda till en viss medfinansiering. Även Halmstads kommun bör ha ett intresse i att stärka kollektivtrafiken för framförallt Oskarström. AVSLUTNING Med denna rapport och antaganden finner vi att en nystart av tågtrafik mellan Hyltebruk och Halmstad är fullt realistisk. Persontrafik på järnväg mellan Hyltebruk och Halmstad kommer att ge möjligheter för jobb och tillväxt. Vi tror att det behövs kraftfulla åtgärder för att utveckla Hallands inland och Hylte kommun. 5
6