Unga vuxna och typ 2- diabetes. Björn Eliasson, Göteborg

Relevanta dokument
Typ 2-diabetes behandling

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Barnkliniker Universitetskliniker

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Metabol kontroll och HbA1c-mål

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

En guidad tur i kostdjungeln

DIABETES INCIDENCE STUDY IN SWEDEN, DISS

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Din rätt att må bra vid diabetes

Aborter i Sverige 2008 januari juni

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Ledtal för diabetessjuksköterskor

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Kontinuerlig glukosmonitorering (CGM): vuxenperspektivet. Uppdatering av kunskapsläget. Jan Bolinder Institutionen för medicin Karolinska Huddinge

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

1. Inledning. Uppdraget. Bakgrund och syfte

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Familjär Hyperkolesterolemi

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team Kl Blå Korset

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes

BESLUT. Datum Förp.

Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom

ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd)

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Vilka ska vi inte operera?

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Trombos under graviditetmortalitet

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Item 6 - Resolution for preferential rights issue.

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Aborter i Sverige 1998 januari - december

MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits

Välkommen till. Rom, 30 November 2012

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Synnedsättning kopplad till diabetes

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course

Transkript:

Unga vuxna och typ 2- diabetes Björn Eliasson, Göteborg

Självklara frågor Hur vanligt är det? Vad beror det på? Hur ska man förebygga? Hur behandla?

Hur många barn och ungdomar ( 18 år) i Sverige har typ 2- diabetes?

65 Källa: Gun Forsander, Göteborg, 12 april 2010

Källa: Gun Forsander, Göteborg, 12 april 2010

Exempel 4 i Göteborg 3 i Örebro Källa: Gun Forsander, Göteborg, 12 april 2010

Exempel 4 i Göteborg 3 i Örebro Motsvarande cirka 0,8% av alla barn och ungdomar i SweDiabKids Källa: Gun Forsander, Göteborg, 12 april 2010

IABETOLOG YTT Ar 2009 22 Nr 3 Arsrapport 2008 SWEDIABKIDS Nllflonel/t register tor bam- och ungdomsdht1tes 0-18 lr https :llwww.ndr.nu/ndr21 S\'ES<K FORESISG FOR OIA~rTO!Ot,J SWEDISH 'KlCIFTY FOR lllaretoi ()(,y

Al Falun I n lea Lund 'rnlll r. lhnlm Typl 57 23' 14 II >2 172 Typ2 7 2 I 49 3 17' I 142 I 228 112 I 14 typ 114 21 13 4 41 3 2 206 2 6 90 I 14 2 2 3 I I 4 2 Annan typ 2 11~8+-~~--~41-~--+---~----- 2:15 I I 4 113 76 4 73 I 24. I 15: 264 3 190 2 127 I 73 412 4 I II 22 2 59 8 166 I 4 32 I I I I li 14 1147-+-~1~+-~-+--~2~----+----- 3 5 151 5 2: 0 I 8 3 5 I I I 80 I 197 2 169 2 62 57 I I 8 I 209 I 12 O, '~ 49 I 3 ( 109 13 I ~~iiiiiiiiiiiiiii~ 7074iiiiii~iiiiii;;;;;;i~iiiiiii;;;;;;o~iiiiiiii;;;;;o~iiiiii;;;;;;;;~ I 6 I I 3 6 2 2 typ 2 2 I I 3 I I 2 I

Hur stor andel av unga vuxna (19-30/34 år) i Sverige har typ 2- diabetes?

Acta Med Scand. 1986;220(5):437-45. Epidemiology of diabetes mellitus in Sweden. Results of the first year of a prospec;ve study in the popula;on age group 15-34 years. Ostman J, Arnqvist H, Blohmé G, Lithner F, Liaorin B, Nyström L, Sandström A, Scherstén B, Wall S, Wibell L. Abstract All newly diagnosed cases of diabetes mellitus aged 15-34 years in Sweden, where the populadon in this age interval is about 2.3 million, were registered on standardized forms. During 1983, the first year of the study, there were 311 males and 161 females, excluding 280 with gestadonal diabetes. The annual incidence of diabetes was 26.2 per 100,000 in males and 14.2 in females. The respecdve figures for type I were 18.5 and 10.1, and for type II 5.7 and 2.9. The incidence of type I diabetes was similar for the four age groups (15-19, 20-24, 25-29, 30-34 years), while for type II it was highest in the oldest group. Types I and II, but not the sexes, differed as regards the cumuladve distribudon curves of the maximum blood glucose concentradon during the first two weeks ajer diagnosis. The present incidence of diabetes in Sweden is higher, pardcularly in males than the rates for similar age groups in Oslo (1925-64) and Denmark (1970-77).

Acta Med Scand. 1986;220(5):437-45. Epidemiology of diabetes mellitus in Sweden. Results of the first year of a prospec;ve study in the popula;on age group 15-34 years. Ostman J, Arnqvist H, Blohmé G, Lithner F, Liaorin B, Nyström L, Sandström A, Scherstén B, Wall S, Wibell L. Abstract All newly diagnosed cases of diabetes mellitus aged 15-34 years in Sweden, where the populadon DM2 in this age interval = is about DM1 2.3 million, were registered / 3 on standardized forms. During 1983, the first year of the study, there were 311 males and 161 females, excluding 280 with gestadonal diabetes. The annual incidence of diabetes was 26.2 per 100,000 in males and 14.2 in females. The respecdve figures for type I were 18.5 and 10.1, and for type II 5.7 and 2.9. The incidence of type I diabetes was similar for the four age groups (15-19, 20-24, 25-29, 30-34 years), while for type II it was highest in the oldest group. Types I and II, but not the sexes, differed as regards the cumuladve distribudon curves of the maximum blood glucose concentradon during the first two weeks ajer diagnosis. The present incidence of diabetes in Sweden is higher, pardcularly in males than the rates for similar age groups in Oslo (1925-64) and Denmark (1970-77).

Diabetologia (2006) 49: 1785-1794 DOl 10.1007 /soo 125-006-0293-5 ARTICLE E. Bakhtadze H. Borg G. Stenstrom P. Fernlund H. J. Arnqvist A. Ekbom-Schnell J. Bolinder J. W. Eriksson S. Gudbjornsdottir L. Nystrom L. C. Groop G. Sundkvist HlA-DQBl genotypes, islet antibodies and beta cell function in the classification of recent-onset diabetes among young adults in the nationwide Diabetes Incidence Study in Sweden

Diabetologia 2006;49:1785 94

67% har andkroppar Diabetologia 2006;49:1785 94

67% har andkroppar 78% har andkroppar eller klinisk DM1 Diabetologia 2006;49:1785 94

Conclusions/interpretadon: Assessment of islet andbodies is necessary for the aedological classificadon of diabedc padents... (i åldern 15-34 år) Diabetologia 2006;49:1785 94

Antal med DM1- och DM2 18-30 år 2009 (3% av alla i NDR) 7000 6000 6226 5000 4000 3000 2000 1000 0 Typ 1- diabetes 563 Typ 2- diabetes

Antal med DM1- och DM2 18-30 år 2009 (3% av alla i NDR) 7000 6000 6226 5000 4000 3000 8,3% 2000 1000 0 Typ 1- diabetes 563 Typ 2- diabetes

Andel kvinnor vid DM1- och DM2 55% 18-30 år 2009 50,3 44% 44,9 33% 22% 11% 0% Typ 1- diabetes Typ 2- diabetes

Behandling vid DM2 18-30 år 2009

Behandling vid DM2 18-30 år 2009 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kost Tableaer Insulin Tableaer + insulin

Behandling vid DM2 18-30 år 2009 50% 40% 30% 26,5 20% 10% 0% Kost Tableaer Insulin Tableaer + insulin

Behandling vid DM2 18-30 år 2009 50% 40% 40,7 30% 26,5 20% 10% 0% Kost Tableaer Insulin Tableaer + insulin

Behandling vid DM2 18-30 år 2009 50% 40% 40,7 30% 26,5 20% 16,6 10% 0% Kost Tableaer Insulin Tableaer + insulin

Behandling vid DM2 18-30 år 2009 50% 40% 40,7 30% 26,5 20% 16,6 16,2 10% 0% Kost Tableaer Insulin Tableaer + insulin

HbA1c Typ 1- diabetes 18-30 år 2009

HbA1c Typ 1- diabetes 18-30 år 2009 Medel- HbA1c 7,3%

HbA1c Typ 2- diabetes 18-30 år 2009

HbA1c Typ 2- diabetes 18-30 år 2009 Medel- HbA1c 6,4%

Andel med HbA1c <6,0% 18-30 år 2009 55% 51,5 44% 33% 22% 18,1 11% 0% Typ 1- diabetes Typ 2- diabetes

BMI Typ 1- diabetes 18-30 år 2009

BMI Typ 1- diabetes 18-30 år 2009 Medel- BMI 24,9

BMI Typ 2- diabetes 18-30 år 2009

BMI Typ 2- diabetes 18-30 år 2009 Medel- BMI 34,0

22

Andel med BMI >30 18-30 år 2009 70% 68,6 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10,2 Typ 1- diabetes Typ 2- diabetes

Vad orsakar typ 2- diabetes hos unga vuxna?

I nternationa I Diabetes Federation

MAP 2.1 Prevalence (%) estimates of diabetes (20-79 years), 2010

12% 11,7 9% 8,6 6% 7,7 6,3 7 6,6 5 3% 3,2 0% Afrika Mellanöstern & Nordafrika Europe Nordamerika & Karibien Syd- & Centralamerika Sydostasien Västra Sdllahavsområdet Totalt

MAP 3.2 Prevalence (%) estimates of diabetes (20-79 years), 2010 European Region

MAP 2.3 Prevalence (%) estimates of impaired glucose tolerance (20-79 years), 2010

IDF Consensus conference, 7 9 February 2003, in Santa Monica, California: Type 2 Diabetes in the Young: The Evolving Epidemic Diabetes Care 2004;27:998-1010

Diabetes Care 2004;27:998-1010

Diabetes Care 2004;27:998-1010

Diabetes Care 2004;27:998-1010

Patogenes Genedska faktorer Ärjlighet Intrauterin miljö Övervikt/fetma Fysisk inakdvitet Diabetes Care 2004;27:998-1010

Patogenes Alltså, samma som för vuxna och en Genedska faktorer Ärjlighet Intrauterin miljö Övervikt/fetma Fysisk inakdvitet mycket tydlig koppling dll fetma Diabetes Care 2004;27:998-1010

Hur farlig är då typ 2- diabetes hos unga vuxna?

Mikrovaskulära komplikaroner bestäms av Rden man exponerats för, och graden av, hyperglykemi

Diabetes 2006;55:1463 9

Diabetes 2006;55:1463 9

Diabetes Care 2006;29:1300 6

CONCLUSIONS: Youth with type 2 diabetes have significantly higher rates of microalbuminuria and hypertension than their peers with type 1 diabetes, despite shorter diabetes duradon and lower A1C. Diabetes Care 2006;29:1300 6

Men risken för komplikaroner vid typ 1- diabetes minskar i vår Rd

Diabetologia 2004;47:1266-72

Diabetologia 2004;47:1266-72

Diabetologia DOl 10.1 007/s00125-009-1625-z Long-term detrimental consequences of the onset of type 1 diabetes on annual earnings evidence from annual registry data in 1990-2005 K Steen Carlsson M. Landin-Olsson L. Nystrom H. J. Arnqvist J. Bolinder J. Ostman S. Gudbjornsd6ttir

Diabetologia DOI 10.1007/s00125-009- 1625- z

Gäller samma sak vid typ 2- diabetes?

Behandling av typ 2- diabetes hos unga vuxna

Samma mål och behandlingsprinciper som för vuxna... Diabetes Care 2004;27:998-1010

Vid nyupptäckt typ 2-diabetes leder intensiv glukossänkande behandling till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och för allvarliga skador på ögats näthinna. Behandlingen är förhållandevis enkel och risken för biverkningar liten. Framgångsrik intensivbehandling vid nyupptäckt typ 2-diabetes skulle på sikt minska sådana komplikationer. Behandlingen är kostnadseffektiv. www.sbu.se

... participation in a structured diabetes education program. For young persons, the important role of the family in diabetes management cannot be underestimated, and it is crucial to include direct family supervision in optimizing glycemia. One needs to take into account familial and/ or psychosocial dysfunction, ethnic influences, and barriers to compliance, recognizing that the long lifespan of children requires the development of safe and effective therapeutic approaches. Diabetes Care 2004;27:998-1010

Prevendon

Om prevenron Inte en fråga för diabetesvården i första hand Samhällets styrning via olika mekanismer (morot och piska) på livssdl, kost och fysisk akdvitet för aa motverka fetma

Behandlingen av typ 2- diabetes hos unga vuxna på kliniknivå

ationella riktlinjer for diabetesvarden 2 010 - Stod for styrning och ledning Lyssna Uittlast TeckensprAk Kontakta oss English SOK A B C D E F G H J K L M 0 P Q R S T U V W X Y Z A A 0 Start 1 Publikationer 2010 1 Nationella riktlinjer for dlab... Mer hos oss Till dlaootesriktlinjerna ationella riktlinjer for diabetesvarden 2010- Stod for styming och ledning rekommendatlon Lvssna Skriv ut Nyckelord diabetes, diabotesvc\rd, nationella riktfinjer, riktflnjer Kontakt Overgrlpande fragor Tony Holm 07S.24730 00 Vctenskaplig gransknlng Elin Linnarsson 075-247 30 00 NAgra central a delar I Natlonella rlktllnjer for dlabetesvc\rden 2010 ar lntenslvbehandllng vld bade typ 1- och fn\n debuten av typ 2 dlabetes, grupputblldnlng utfon:l av personal med imneskompetens och pedagoglsk kompetens, samt forabyggande av kompllkatloner genom be handling av blodtryck och blodfetter och genom forandrtng av levnadsvanor. I ~. IJ.-...,.,... ~..-.. 1 'BestaJI I.. ~ I ~--------~ I 1 I Publiceringstr: 2010 Artikelnummer: 2010.2 2 ISBN: 978-91 S6301 a8-0 Format: Bok AntaJ s idor: 128 Spr!k: Svenska Pris (1nkl. moms): 140 kr

lntensiv glukossankande behand ling vid diabetes - SBU SBU Kunskapscentrum for h~hso- och sjuoc""'rden Anpassa Liittlast Om webbplatsen Webbkarta ' ( ~----------------------------~ ' t SOk (._:.: Al:.:l ::.:: k ::;t::. eg~o::;r.:; i e:;. r 1...:..J : J '\ START OMSBU I 15 apri l 2010 Till extranaten.- In English /. PAGAENDE PROJEICT EVIDENSBASERAD YARD PRESS KONTAICT UTVARDERAR SBU tjtvllrde..rar- omfattar b3de etablerade metoder ( gu/a rappolter) och nya metoder (A/eft), Rappo!tema Jr baserade p3 systematlska lltteraturgenomgdngar som utf/jrs av SBU:s pro]ektgrupper. Sammanfattnlng och s/utsatser godkilnns av SBU: s nilmnd och r5d respektlve Aleltrad, Publicerad: 2009 Rapporttyp: Gul Kontaktperson SBU: Sophie Werko werko@sbu.se ProjektgrUppen Sammanfattning PDF Rapporten i POF Pressmeddelande» Korrlgerad 2010-03-08 Startsida I Rapporter I Intensiv glukossankande behandling vid diabetes Intensiv glukossankande behandling vid diabetes SBU:s sammanfattnlng och stutsatser I denna rapport granskas det vetenskapliga underlaget for intensiv behandling i syfte att sanka blodglukos ned mot nara normala nivaer hos patienter med typ 1- och typ 2-diabetes. Vid diabetes finns ett samband mellan genomsnittlig blodglukosnivb matt som HbAlc och risken for diab-eteskomplikationer. Detar darfor naturligt att vid behandling av diabetes efter.strava en.sankning av HbAlc ner till, eller nara normala nivber. Vid typ!-diabetes kallar vi detta for intensiv insulinbehandling. Vid typ 2-diabetes anvands flera olika typer av 16kemedel varfor vi har talar om intensiv glukos.sankande behandling. Rapporten utfors p5 uppdrag av Socialstyrelsen s5som underlag for deras nationella riktlinjer for diabetes.sjukvgrden. SBU gor ytterligare tre rapporter inom ramen for Socialstyrelsens riktlinj earbete - patientutbildning till personer med diabetes, systematiska egna blodglukosmatningar, samt mat vid diabetes. Slutsatser Intensiv insulinbehandling vid typ!-diabetes ar kravande for b5de sjukvbrden och patienten men minskar risken for hjart-karlsjukdom och minskar kraftigt risken for skador ps Ogats nathinna, njurar och nerver. Risken for allvarlig hypoglykemi ar Okad och utgor den viktigaste begransande faktorn i behandlingen. Framg5ngsrik intensivbehandling av fler patienter skulle p5 sikt minska diabeteskomplikationerna. Behandlingen ar kostnadseffektiv. Vid nyupptackt typ 2-diab-etes Ieder intensiv glukossankande behandling till minskad risk for hjart-karlsjukdom och for allvarliga skador p5 Ogats nathinna. Behandlingen ar forh511andevis enkel och risken for biverkningar liten. Framg5ngsrik intensivbehandling vid nyupptackt typ 2-diabetes skulle p~ sikt minska s5dana komplikationer. Behandlingen ar kostnadseffektiv. FOr patienter som har haft typ 2-diab-etes under 5-10 br eller langre ar nyttan av intensiv glukossankande behandling inte entydigt storre an riskerna och kostnadseffektiviteten ar oklar. Risken for njurskador minskar n5got. Betraffande risken for hj art-karlsjukdom ar studierna motsagande. Detar viktigt att individualisera behandlingsm51en for dessa patienter och balansera risken for biverkningar, som allvarlig hypoglykemi, mot risken for sena diabeteskomplikationer, vilken Okar med stigande HbAlc. Detar angelaget med nya studier med annu langre uppfoijningstid for denna patientgrupp. c;. Skriv ut sidan tr Liigg till bokmarke Tip sa om denna sida @ IHt:l 'Pf Bestall rapporten f Bestall sammanfattningen

Har Din diabetesenhet de resurser som krävs? Kompetenser Tid Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes

Önskelista

Önskelista Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes

Önskelista Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes Nya arbetssäa

Önskelista Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes Nya arbetssäa Gruppbaserad behandling

Önskelista Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes Nya arbetssäa Gruppbaserad behandling Livssdlscoach

Önskelista Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes Nya arbetssäa Gruppbaserad behandling Livssdlscoach Ea alternadv för alla (som vill)

Slutsatser

Slutsatser Typ 2- diabetes mycket ovanligt hos barn

Slutsatser Typ 2- diabetes mycket ovanligt hos barn Typ 2- diabetes ovanligt hos unga vuxna

Slutsatser Typ 2- diabetes mycket ovanligt hos barn Typ 2- diabetes ovanligt hos unga vuxna Stark koppling dll fetma

Slutsatser Typ 2- diabetes mycket ovanligt hos barn Typ 2- diabetes ovanligt hos unga vuxna Stark koppling dll fetma Också kopplat dll etnicitet, ärjlighet, livssdl

Slutsatser Typ 2- diabetes mycket ovanligt hos barn Typ 2- diabetes ovanligt hos unga vuxna Stark koppling dll fetma Också kopplat dll etnicitet, ärjlighet, livssdl Diabetes sdgmadserar

Slutsatser

Slutsatser Behandling som vid annan typ 2- diabetes

Slutsatser Behandling som vid annan typ 2- diabetes Intensiv behandling angelägen

Slutsatser Behandling som vid annan typ 2- diabetes Intensiv behandling angelägen Sannolikt extra vikdgt med kontroll och behandling av mikroalbuminuri och hypertoni

Slutsatser Behandling som vid annan typ 2- diabetes Intensiv behandling angelägen Sannolikt extra vikdgt med kontroll och behandling av mikroalbuminuri och hypertoni Prevendon inte minst genom förebyggande och behandling av fetma av största vikt

Donsö svartskär