NORDISK LOGISTIKBAROMETER 2012 EFFEKTIVA LOGISTIKLÖSNINGAR GENOM SAMARBETE I LEVERANSKEDJAN
Förord Norden är ett mycket intressant område för att identifiera trender, marknadskrafter och kundbehov som påverkar utvecklingen inom logistiken. Här bor över 25 miljoner människor och logistiktjänsterna är innovativa och ligger i teknisk framkant. Samtidigt ser vi markanta skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller geografi, infrastruktur, centralisering, köpkraft och kostnadsstruktur faktorer som har stor betydelse för logistikbehovet. PostNords strategi är att bli en ledande nordisk logistikaktör och att vara en strategisk partner för våra kunder. I årets logistikbarometer har vi därför fokuserat på samspelet mellan näringslivet och transportbranschen, i synnerhet relationen mellan företagen som logistikköpare och logistikleverantörer. Tidigare sågs logistiken mer som en hyllvara, och inköparna ville kunna handla produkter och jämföra priser precis som inom andra branscher. Men till följd av globalisering, ny teknologi, nya produktionsmönster och ändrade miljökrav är näringslivets affärsmodeller under ständig förändring och logistikbehoven har blivit betydligt mer komplexa, till exempel när det gäller tullfrågor, juridisk kompetens, språk, informationssystem och antalet inblandade aktörer. Detta medför också att näringslivet i allt större utsträckning kommer att behöva fokusera på sin totala leveransservice, samt kostnaden för denna. Henrik Höjsgaard Chef för affärsområdet Logistik PostNord AB Utifrån detta perspektiv blir det allt viktigare att förstå hur relationen mellan företag och logistikleverantörer utvecklas. I Nordisk Logistikbarometer kan du läsa om hur olika index används för att kartlägga denna relationen. Ökad integration mellan kunder och logistikleverantörer genom IT-lösningar öppnar upp för bättre effektivitet och kvalitetskontroll, vilket ger ett ökat mervärde för kunden. Utvecklingen visar även att det ställs allt högre miljökrav på oss logistikleverantörer. Sedan två år tillbaka är trenden tydlig, svenskt näringsliv ställer väsentligt högre krav än sina nordiska kollegor, och danskarna betydligt lägre. Många kunder svarar att de inte tror att priserna kommer sänkas om deras volymer ökar, eller att kostnaderna kommer att minska om de är villiga att sänka kraven på när paketen ska komma fram. Ökade volymer med möjlighet för samordning är det bästa vi vet! Det ger oss möjlighet att planera för ett bättre utnyttjande av leveranskedjan, vilket i sin tur innebär lägre kostnader och mindre belastning på miljön. Självklart ska det komma kunden till godo. Många svarar att de heller inte tror att ett tätare samarbete med leverantören kommer att gagna deras verksamhet. Ge oss chansen så ska vi visa att vi kan leverera! Trevlig läsning! Nordisk Logistikbarometer 2012 3
Om undersökningen Nordisk Logistikbarometer 2012 är framtagen av PostNord och bygger på en frågeenkät som besvarats under perioden mars-juni av logistikansvariga och chefer i olika branscher. Respondenterna tillhör huvudsakligen privat sektor. 1/3 representerar produktion och industri, 1/3 detaljhandel, och resterande del servicenäring eller annat. Omsättningen ligger på mellan 24 miljoner SEK och 6 MDR SEK, med undantag för Finland där verksamheterna är något mindre. Rapporten bygger på svar från 460 företag i Norden och är indelad i två avsnitt. Den ena delen baseras på svar från frågeenkäten och den andra på djupintervjuer med fyra nordiska företag. Undersökningen genomfördes av Eirill Bø (Handelshøyskolen BI) och Marianne Rygvold (BDO). Den kompletta versionen av Nordisk Logistikbarometer 2012 finns på www.posten.se
Innehåll 6 7 11 15 18 23 Logistikbarometern på två minuter Relationen mellan företag och logistikleverantör Effektivitet i leveranskedjan Kompetens som konkurrensmedel Miljövänlig logistik Case
Logistikbarometern på två minuter Ökade krav på effektivisering av leveranskedjan kräver ett tätare samarbete mellan logistikköpare och logistikleverantörer. Ökad integrering leder till mervärde i form av reducerade kostnader och bättre service. Årets Logistikbarometer kartlägger hur samarbete bidrar till att uppnå en mer effektiv logistiklösning. Integration och samarbete lönar sig För att öka integrationen har fler än sju av tio nordiska företag valt en huvudleverantör av logistiktjänster. Så många som nio av tio danska företag har valt en huvudleverantör, medan snittet i Norden är sju av tio. När transportbehovet förändras delar fyra av tio logistikköpare med sig av informationen omedelbart medan sex av tio gör det inom ett dygn, vilket effektiviserar samarbetet. Sex av tio företag uppfattar logistikleverantören som en resurs som kan hjälpa dem effektivisera den egna verksamhetens logistik Hög grad av kompetens Fem av tio nordiska företag menar att utbildning och kompetens är av stor betydelse för konkurrenskraften. I Sverige värderas formell kompetens högre än i de andra länderna. Undersökningen visar att verksamheter med en högutbildad logistikansvarig också tenderar att uppnå en mer effektiv logistiklösning. Express blir viktigare Företagens krav på snabba leveranser ställer höga krav på logistikleverantören. Idag behöver företagen få 25 % av varorna levererade inom 8 timmar, alltså som expressbud. Det vanligaste kravet är annars leverans inom +/- 1 dag. Men snabba leveranser sker ofta på bekostnad av ett optimalt utnyttjande av leveranskedjan, vilket leder till högre kostnader och belastning på miljön. Otillräcklig översikt över transportkostnader Bara hälften av verksamheterna följer upp sina totala logistikkostnader som del av sin redovisning. Med ett väl utvecklat IT-stöd kan kostnaderna minska, kvaliteten förbättras och företagen kan få bättre översikt över den egna logistiken. Detta är tjänster som en professionell logistikleverantör kan bidra med. Ökad miljömedvetenhet Nordiska företag har de senaste två åren ökat kraven på att logistikleverantörer ska kunna uppvisa dokumentation av klimatpåverkan och utsläpp. Idag vill tre av tio företag se en sådan dokumentation. Kravet på att logistikleverantörer ska vara miljöcertifierade har också ökat kraftigt och idag kräver fem av tio nordiska företag ISO-certifiering inom miljö. Samtidigt är betalningsviljan för mer miljöeffektiva tjänster låg. Sverige skiljer sig positivt från de andra länderna med att hela 15 % är villiga att byta till en mer miljöeffektiv transportlösning även om priset går upp med 10 %. I många fall innebär dock miljöeffektivare lösningar lägre kostnader. Sverige har lägst logistikkostnader Svenska företag har de lägsta administrationskostnaderna för styrning och ledning av logistik. Kostnaderna utgör bara 1 % av svenska verksamheters omsättning medan de utgör nästan 5 % för de finska. Nordisk Logistikbarometer 2012 Logisitikköpare tror inte att ökad volym eller längre tidfönster reducerar priset Med större transportvolymer kan kapaciteten ofta utnyttjas bättre och kostnaderna minska. Men bara fem av tio företag tror att transportpriset kommer att gå ner om deras transportvolymer ökar, vilket ger dem få incitament att planera för bättre fyllnadsgrad. Bara tre av tio tror dessutom att priset skulle reduceras om de hade ett längre tidfönster för leverans. Danmark reducerar antalet lager och produktionsplatser En trend är att minska antalet lager och produktionsplatser och istället öka transportsträckan för att få ned kostnaderna. Detta är betydligt vanligare hos danska än hos finska företag. Nästan fyra av tio danska företag har de senaste fem åren reducerat antalet lager eller produktionsplatser, medan färre än en av tio finska gjort detsamma. 6
1. Relationen mellan företag och logistikleverantör I hur stor grad är nordiska företag bra på att bygga relation, samarbete och utveckla informationsflödet med sina logistikleverantörer för att utveckla effektiva logistiklösningar? Indexmål: 59 Nordisk Logistikbarometer 2012 7
Relationen mellan företag och logistikleverantör Ökade krav på effektivitet i leveranskedjan kräver ett närmare samarbete mellan logistikköpare och logistikleverantör. Möjligheterna till samarbete är många och komplexiteten i leveranskedjan tvingar fram nya lösningar. Genom att dela leveransinformation i moderna IT-system kan både företag och logistikleverantörer planera så att leveransen kommer fram i tid, med minsta möjliga kostnad och minimal miljöpåverkan. Genom indexbedömning har man sammanfattat informationsutbyte och förmågan att samarbeta parterna sinsemellan, för att bedöma förhållandet. Detta gäller möjligheten att utnyttja varandras resurser för att utveckla lösningar gällande typer av uppföljningsmöten, diskussionsnivå, frekvens och former för informationsutbytet. Genomsnittligt index på 59 av 100 visar att graden av samarbete skulle gynnas av ytterligare utveckling, och att informationsdelning sker på en relativt traditionell nivå i företagen. Skillnaderna är relativt små mellan de enskilda länderna, men Norge har högre index än de andra (62), medan Finland har lägst index (56). 62 59 56 Relationsindex 59 Valet av huvudleverantör Relationen mellan företag och logistikleverantör 74% av de nordiska verksamheterna har definierat en huvudleverantör av logistik. En god relation kräver tid och resurser. Det kan därför vara av avgörande betydelse att inte ha för många parter att arbeta med. I arbetet för att utveckla funktionella relationer blir valet av leverantör avgörande. Skillnaden mellan länderna är enorm. I Danmark valde 90 % en huvudleverantör av logistik, medan de som valt huvudleverantör i Finland bara är 53 %. Hälften av de nordiska företagen värderar leveranssäkerhet som det viktigaste kriteriet för en leverantör av logistiktjänster. Priset ses som prioritet nummer två. Svenska företag skiljer sig starkt och prioriterar leveranssäkerhet, IT-lösning, miljö och kompetens före pris. För de nordiska länderna hamnar kompetensen på tredje plats i prioritet, medan miljön är vad som vanligen prioriteras minst. Nordiska verksamheter prioriterar leveranssäkerhet. 90 % 81 % 70 % 53 % DK NO SV FI Verksamheter som har definierat en huvudleverantör av logistik Högsta prioritet 2. pri 3. pri Lägst prioritet Norden Leveranssäkerhet 51 % Pris 33 % Kompetens 30 % Miljö 35 % Sverige Leveranssäkerhet 32 % IT-lösning 25 % Miljö 28 % Rikstäckande 29 % Norge Leveranssäkerhet 62 % Pris 47 % Kompetens 36 % Miljö 44 % Finland Leveranssäkerhet 66 % Pris 38 % Kompetens 35 % Miljö / Rikstäckande 46-44 % Danmark Leveranssäkerhet 43 % Pris 35 % IT-lösning / Kompetens 28 % Miljö 40 % 8
Informationsdelning mellan företag och logistikleverantör 30 % av de nordiska företagen har kvartalsvisa uppföljningsmöten. Dessa möten är viktiga för att utveckla logistiklösningar, klargöra krav och önskemål, men också för att utveckla goda relationer som underlättar samarbetet. Bra IT-lösningar och system för informationsutbyte skulle kunna minska agendapunkterna vid dessa möten. 40 % av logistikköparna ger omedelbar information vid förändringar i transportbehov, medan 25 % delar sådan information under loppet av 24 timmar. Det visar att en hel del har sett värdet i utbytet av information och att ha delvis integrerade system med logistikleverantören. 13 % sade att transportföretaget inte informeras alls. Detta kan få relativt stora konsekvenser gällande kostnad och leverans både för logistikköparen och logistikleverantören. 48 % FI 17 % 47 % 42 % 35 % 33 % 28 % 8 % DK NO SV Informationsdelning mellan logistikköpare och transportör vid plötsliga ändringar i transportvolym till följd av variation i efterfrågan/oförutsedda säsongsfluktuationer Genom relationer kan varje part lära av varandra om parterna sitter på rätt kompetens. I genomsnitt använder 59 % av företagen logistikleverantörer som en resurs för att hitta effektiviserings-områden inom affärsområdet logistik. Det tyder på att företag i Danmark och Norge drar mest nytta av samarbetet med logistikföretag, då 63 % använder den expertis de besitter, medan endast 53 % använder denna möjlighet i Finland. I gengäld kan företagen själva ge förslag till förbättring av logistiklösningar. Finländska företag menar att de i stor grad bistår logistikföretag (74 %), medan det i Norge och Danmark är ungefär hälften som uppger att företagens feedback är en del av relationen. Svenskarna är de som är minst benägna att tro att de bidrar till att förbättra sin logistik och effektivisera logistikleverantörens uppgifter (37 %). Omedelbart / realtid Inom 24 timmar 63 % 63 % 56 % 53 % DK NO SV FI Andel som använder logistikleverantören som en resurs för att hitta effektiviseringsområden inom den egna verksamheten Relationen mellan företag och logistikleverantör 9
Incitament för samarbete I en relation är det intressant att se i vilken utsträckning incitament främjar en nära relation. En liten indikation visar att ett nära samarbete med logistikleverantören och de som använder logistikföretagens kompetens har lägre transportkostnader (kostnadsandel av omsättningen). Det varierar mellan 1 till 3,5 procent lägre kostnader jämförelsevis. Många faktorer spelar in, men trenden visar att ett nära samarbete och användningen av logistiskföretagens kompetens leder till lägre transportkostnader. Det är viktigt att alla parter upplever en nytta i att investera tid i samarbetet mot gemensamma effektivitetslösningar. Över 50 % av norska verksamheter tror att de kommer att bidra till att göra en förändring och utveckling i sin logistik, medan Finland i lägre utsträckning tror att de kommer att gynnas. Anledningen till att finska logistikköpare inte upplever samma typ av nytta kan vara att de är mindre benägna att ha definierat en huvudsaklig leverantör av logistik och därför generellt inte ser utvecklingen av partnerskap som lika värdeskapande. Ett annat incitament för samarbete skulle vara om logistikköparen trodde att en förändring i transportvolym skulle ändra transportkostnaden. Ungefär hälften säger att de inte tror att priset på transport skulle förändras, vilket innebär att logisitikköpares motivation att lägga stor kraft på att planera bättre för transportören är relativt begränsad. I Danmark är situationen något bättre, där en tredjedel tror att ökade volymer kommer att leda till förändringar i transportkostnader. 52 % 45 % 43 % 53 % 49 % 54 % 37 % Relationen mellan företag och logistikleverantör NO SV 18 % Andel verksamheter som tror sig tjäna på en ändring av egna logistiklösningar i samarbete med leverantören DK FI NO SV DK Andel som inte tror på en ändring i pris vid ändring av transportvolym FI 10
2. Effektivitet i leveranskedjan Hur duktiga är nordiska verksamheter på att utveckla effektiva logistiklösningar och säkra effektivitet i leveranskedjan? Indexmål: 64 Relationen mellan företag och logistikleverantör 11
Effektivitet i leveranskedjan I en effektiv leveranskedja utnyttjas alla resurser fullt ut, och vägarna produkterna transporteras är optimala. Differentierade leveranskedjor, vilket innebär att ett företags produkter levereras till kunder på olika sätt beroende på volym- och tidkrav, är lösningen. Denna komplexitet ställer stora krav på alla involverade i leveranskedjan. Globaliseringen har resulterat i längre transportavstånd och ökade ledtider. Fokus måste därför vara på att balansera kostnaderna som uppstår vid både transport och lagring, sett utifrån efterfrågan på snabba och effektiva leveranstider till kund. Index i samband med leveranskedjans effektivitet mäts genom: 58 Hur man arbetar för att utnyttja transportmedlen bättre I vilken utsträckning man delar information och samarbetar med berörda parter i leveranskedjan Vilken roll och inflytande den logistikansvarige har i verksamheten 68 63 62 Effektivitet i leveranskedjan Effektivitetsindex för leveranskedjan har ett genomsnitt på 64, i vilket Norge har högst index (68) och Finland lägst (58). De nordiska länderna har därför potential att effektivisera sin logistik. Mätning av effektiviteten skapar fokus 11 % Det är enkelt att lägga både service- och kostnadsmål inom logistik, och uppföljning av dessa mål är mycket viktiga. Leveranssäkerhet är den viktigaste parametern för nordiska företag. 32 % mäter inte detta, antingen därför att de inte kan bryta ut måltalen (13 %) eller att det helt enkelt inte görs. 57 % av företagen mäter leveranspålitligheten, 24 % hämtar det från sina egna system, medan 33 % får rapporter från sin transportör. 33 % 32 % Mäter inte Hämtar ut från egna system Får information från transportörer Ej relevant Effektivitet i leveranskedjan Mätning av leveranssäkerhet 24 % 12
Mätning och kontroll 46 % av nordiska företag har ingen översikt över sina logistiskkostnader, utan använder sig hellre av uppskattningar. Över hälften av finländska företag har exakta siffror, medan danskarna så långt som möjligt arbetar med hjälp av estimat. Med dagens IT-system bör det vara möjligt för fler att få exakta siffror. Frågan är varför inte alla företag ser vikten av att få överblick över upplupen logistik. 53 % 35 % 25 % 24 % FI NO SV DK I vilken grad de nordiska verksamheterna har översikt över de egna transportkostnaderna Effekten av variationer i säsong och efterfrågan Svängningar i efterfrågan skapar utmaningar i logistik för att anpassa resurserna i olika perioder. Genomsnittligt upplever 69 % i Norden svängningar, Norge skiljer ut sig med 80 %. Det intressanta är att 70 % anser att mindre än 10 % av fluktuationerna är oförutsägbara tapp i efterfrågan. Nordiska företag har därför god kontroll på svängningar i efterfrågan på sina varor. 80 % 68 % 64 % 62 % FI NO Andel som upplever säsongsfluktuationer som påverkar transportvolymen SV DK Effektivitet i leveranskedjan 13
Mekanismer för effektivitet Det finns många verktyg som kan användas för att effektivisera logistik och leveranskedja. Verktyg som innebär medvetenhet kring bestämning av tidfönster till kunden, rent effektivitetsutnyttjande av fysiska resurser, kapacitetsutnyttjande samt reducering av lager. Ett tidfönster är en fördefinierad tidsperiod kunden får inför en leverans. Ett litet tidfönster ställer höga krav på logistiken, vilket ger större utmaningar när det gäller kapacitetsutnyttjande. 10 % av alla transporter levereras inom ett tidfönster på 1-2 timmar, här har Norge den högsta andelen leveranser på 15 %. 9 % ligger inom intervallet 4-8 timmar. Totalt ligger 25 % av transporter inom 8 timmar, vilket anses vara mycket hög servicenivå. Endast 30 % av de nordiska företagen tror att transportkostnaden blir lägre med en förlängning av tidfönstret. Denna procentandel bör vara mycket högre, eftersom transportkostnader i hög grad bestäms utifrån vilken tid leveransen kräver. 22 % 11 % 10 % 10 % 10 % 38 % Hur har du definierat din verksamhets tidfönster på leverans? 38 % 26 % 25 % 32 % +/- 1-2 timmar +/- 4-5 timmar +/-1 dag +/- 2-3 dagar Mer än 3 dagar Annat/ej aktuellt Andel som tror att en förlängning av tidfönstret kommer att reducera transportpriset DK NO SV FI En allmän trend är att antalet lager och produktionsplatser blir färre. Det skapar ett längre avstånd till kunderna och fler transporter, men är ofta ekonomiskt lönsamt. Vi ser att 25 % av de svarande har minskat antalet produktionsanläggningar eller dragit ned på lagerhållning de senaste fem åren. Det varierar stort mellan länderna, Finland ligger lägst på 7 % och Danmark högst på över 38 %. 38 % 29 % 25 % 7 % DK NO SV FI Andel som har reducerat lager/produktionsställe de senaste 5 åren Kostnadseffektivitet inom logistik Effektivitet i leveranskedjan Kostnader för att hantera logistik varierar stort från land till land. Finland har högst kostnader, med 5 % av omsättningen, medan Sverige har lägst med 1 %. Genomsnittet använde 2,6 % av omsättningen till att hantera logistiken. SV 1 % NO 2 % DK 3 % FI 5 % Kostnader för administration och styrning av logistikområdet i % av omsättning 14
3. Kompetens som konkurrensmedel I hur stor utsträckning har nordiska verksamheter logistikkompetens som duger till att styra sina relationer och sin leveranskedja effektivt? Indexmål: 97 Effektivitet i leveranskedjan 15
Logistikkompetens - en förutsättning Kompetens är en allt viktigare faktor för att hantera en leveranskedja effektivt. Dagens leveranskedjor inom logistik utgör en komplexitet i både systemlösningar, verktygsanvändning och hantering av relationer. Kompetensindex baseras på i vilken utsträckning verksamheterna har möjlighet att lösa komplexa logistiska utmaningar baserade på kompetensnivå och hur mycket inflytande affärsområdet logistik har i verksamheten. Med ett genomsnittligt index på 73 poäng har nordiska verksamheter fortfarande potential att utnyttja den expertis de besitter bättre, men det har ändå gjorts vissa framsteg. 73 74 75 Logistikkompetens 68 Andel med utbildning ökar Kompetensen inom logistik måste sägas vara relativt hög i Norden. Trenden visar att fler och fler som arbetar inom logistik har utbildning. Av nordiska verksamheter har: 48 % 38 % 41 % Nästan hälften av alla logistikchefer kandidat- eller magisterexamen (48 %) 24 % av Transportansvariga kandidateller magisterexamen, medan 37 % har läst vidare 41 % av Lageransvariga har slutfört gymnasiet, medan 23 % har praktisk erfarenhet 24 % 24 % 14 % Norge och Sverige har relativt högre andel logistikpersonal med kandidateller magisterexamen än Finland och Danmark. Detta gäller särskilt logistikoch transportansvariga. Nordisk utbildningsnivå Logistikansvarig Transportansvarig Lageransvarig Kandidat-/Magisterexamen Kompetens Vidare studier 16
Konkurrenskraft Expertis kan vara avgörande för att utveckla effektiv logistik. 55 % av de nordiska verksamheterna tycker att färdigheter genom utbildning är mycket viktigt för företagens konkurrenskraft. Finland och Danmark tillskriver utbildning en något mindre betydelse än de övriga länderna. Sverige är det land som har störst tilltro till utbildning som en viktig konkurrensfaktor. Kombinationen av kompetensnivå och effektivitet i leveranskedjan har ett tydligt samband. Index visar att effektiviteten ökar med cirka 10 indexpunkter för dem med kandidat-/magisterexamen jämfört med dem som inte har logistikexpertis. Analysen visar således att kompetens lönar sig! 70 % 53 % 49 % 46 % Indexpoäng leveranskedjeeffektivitet 66 63 63 69 60 70 65 65 61 SV NO DK FI Logistikansvarig Transportansvarig Lageransvarig Andel för vilken kompetens har stor betydelse för verksamhetens konkurrenskraft Kandidat-/Magisterexamen Vidare studier Praktik / erfarenhet Nordisk utbildningsnivå Kompetens 17
Expertis främjar inflytande Expertis inom logistik leder till större inflytande och bättre förutsättningar att skapa strategiska logistiklösningar. I de nordiska länderna har 68 % av logistikansvariga stark inverkan på bolagets ledande befattningshavare. Sverige och Norge sticker ut i att nästan 75 % hävdar att de har stort inflytande. Logistikområdet är i relativt stor utsträckning upplyft till en strategisk nivå i Norden: Logistik är för 68 % av våra verksamheter inkluderat i vad som ingår i den övergripande affärsstrategin. Sverige och Norge drar upp genomsnittet med 71 % resp. 78 %. I Sverige och Norge har 64 % resp. 69 % organiserat ansvaret inom logistikområdet i sin egen logistikavdelning, medan genomsnittet för de nordiska länderna är 61 %. Logistikansvaret är organiserat som en stabsfunktion 18 % Logistikansvaret är organiserat som en linjefunktion 31 % Logistikansvaret är organiserat både som stabs- och linjefunktion 40 % Logistikansvaret är organiserat i en egen enhet 60 % Logistikansvaret har stor påverkan på ledningen 63 % Kompetens Logistik är en del av den övergripande verksamhetsstrategin 68 % Organisering av logistik i nordiska verksamheter 18
4. Miljövänlig logistik Hur duktiga är nordiska verksamheter på att implementera konkreta miljövänliga logistiklösningar? Indexmål: 33 Kompetens 19
Miljövänlig logistik fortfarande en extra kostnad? Val av logistiklösning är av stor betydelse för miljön. Krav på snabbare och mer frekventa transporter med tajtare tidfönster kan leda till suboptimal användning av transporter. Detsamma gäller valet av snabbare och mindre miljövänliga lösningar som bil istället för tåg och båt. Om tågets tillförlitlighet är låg, kommer kunderna hellre att välja bil. Centralisering av lager innebär ofta längre transportsträckor. Användning av miljövänliga bränslen och miljövänliga motorer är i allmänhet dyrare än mindre miljövänliga alternativ, men i många fall kan det miljömässigt ge lägre kostnader och bättre logistik. Detta glöms ofta bort när miljöfrågan förs fram i debatten. Användningen av tåg istället för bil, att skicka mindre och utnyttja kapaciteten av fordon bidrar till att minska kostnaderna och är samtidigt miljövänligt. Index för miljövänlig logistik hamnar på låga 37 poäng och visar att logistikföretag har potential att visa de fördelar som kan uppnås genom att fokusera på miljön. Indexet bygger på vad kraven ligger på, och i vilken utsträckning man är villig att betala mer för miljövänliga lösningar. 36 33 37 25 Miljövänlig logistik Konflikt mellan leverans av tjänster och miljövänlighet I genomsnitt säger 37 % att de upplever en konflikt mellan önskan att vara miljövänlig och önskan om ökad service. Detta visar att miljöbelastningen kan minskas genom att minska servicebehovet. Danskarna upplever inte detta dilemma i samma utsträckning som sina grannländer. SV 42 % NO 41 % DK 21 % FI 46 % Upplevd konflikt mellan leveransservice och miljövänlig logistik Miljövänlig logistik 20
Låg betalningsvilja för mer miljövänliga lösningar Endast 8 % av våra företag är villiga att byta till en mer miljövänlig transportör om det innebär att priset skulle öka med 10 %. I Sverige är viljan att betala för miljövänliga lösningar relativt hög, så många som 15 % är villiga att betala mer. 15 % 15% av svenska företag är villiga att betala mer för miljövänliga lösningar 6 % 4 % 5 % SV NO DK FI Vilja att ersätta existerande transporter med mer miljövänliga lösningar vid en prisökning på 10 %. Ökande miljökrav på logistikföretag Det ställs allt högre miljökrav från företag på logistikleverantörer. De vanligaste kraven är ISO-certifiering, valet av tåg eller båt, dokumentation av miljöpåverkan och miljöeffektiva drivmedel. ISO-certifiering är det mest förekommande kravet (46 %). Det har skett en ökning med 18 % från mätningen av den nordiska barometern 2010. Danskarna drar ner genomsnittet med ett resultat på 32 %. Kravet att tillhandahålla miljöinformationsräknare har också ökat dramatiskt, från 16% i undersökningen år 2010 till nuvarande 30%. Kravet att tillhandahålla miljöinformationsräknare har således fördubblats på två år. Detta innebär att företaget vet exakt vilken typ av energiförbrukning och utsläpp transporten har orsakat, och kan använda informationen till sina kunder. Svenska företag är mer angelägna om att prioritera miljön i logistikfrågor än sina nordiska motsvarigheter. Förutom att de är villiga att betala mer för miljövänliga lösningar, ställer de allt högre krav på ISO-certifiering i miljö, krav på biobränslen och miljödokumentation, än andra nordiska företag. Sverige Norge Finland Danmark ISO 51 % 47 % 44 % 32 % Drivstoff 40 % 23 % 37 % 21 % Miljødokumentasjon 37 % 36 % 19 % 15 % Jernbane 16 % 32 % 9 % 3 % Båt 13 % 21 % 28 % 12 % Miljökrav som ställs på transportörer i förhållande till miljöeffektiva transporter per land Sverige ett föredöme i miljöfrågan Miljövänlig logistik 21
5. Case Miljövänlig logistik 23
Kwintet Kwintet är Europas ledande leverantör av professionella arbetskläder. Med 11 olika varumärken, en organisation med kontor över hela Europa och en marknad som är spridd över hela världen, krävs en övergripande bedömning av logistiksektorn för att uppnå effektivitet och stordriftsfördelar. Ett konsolideringsprojekt har genomförts under de senaste fyra åren vilket har lett till följande: Antal lager har reducerats från 30 till 20 Antal transportörer har reducerats från 40 till 15 Positiva effekter på kostnadssidan, gällande priser och service Transportområdet har Kwintet arbetat mycket med, och förändringar i transporter har varit lättare att genomföra än exempelvis leverans och upphandling. I arbetet ligger fokus på ett kvalitetsuppsving genom att skapa en bra balans i ledtider och service till marknaden. Dessutom försöker de att uppnå fler skalfördelar genom samordning inom distribution med ett närmare partnerskap och reducering av nationella lager. Genom att samordna sin import vill de skapa en egen inkörsport till Europa från Asien. - Det viktigaste utöver kostnader och tillförlitlighet i vårt samarbete med vår logistikleverantör är den personliga relationen. Närhet gör oss mer beredda att mötas på mitten och ta större risker, säger transportansvarige Niklas Millerton. - Vi förväntar oss att våra samarbetspartners ska ta rollen som strategisk rådgivare. Vi outsourcar lager och transport med förväntningen att någon kan detta bättre än vi, säger han. Kwintet AB Säljer: Professionella arbetskläder Omsättning: MSEK 515 Anställda: 3200 Intervju med: Niklas Millerton, Group Transport Manager, Henrik Malmrup, Manager S&OP Case 24
Komplett Komplett började sälja på nätet 1996. Fram tills för nio år sedan har de även drivit butiksförsäljning. Från 2003 har det varit fullt fokus på e-handel - och idag är de en ledande skandinavisk aktör med 10 nätbutiker. De säljer allt från datorkomponenter till datorer, TV-apparater, kameror och andra produkter inom elektronik som verktyg, husgeråd och produkter för skönhet och välbefinnande. För att vara konkurrenskraftig inom e-handel i Norge krävs plockeffektivitet och låga transaktionskostnader. Komplett använder därför ett automatiserat system för inventering, Autostore. Autostore består av ett kubisk rutnät som ger lagringsutrymme för varorna. Varorna blir åtkomliga genom robotar som rör sig på skenor på toppen av kuberna. Beställningar kommer in i IT-systemet och Autostore skickar de aktuella försändelserna till en arm som plockar objektet av hyllan och armar runt kuben förpackar produkter och förpackningar i lämpligt emballage. Autostore gör automatiskt omorganisering av platser så att de varor med högst omsättning är högst upp i systemet. Komplett Säljer: Elektronik Omsättning: MDR SEK 4,8 Anställda: 430 Intervju med: Pål Vindegg, Logistikdirektör och Steffan Andre Welfler, Logistikchef Under 2011 levererade Komplett 1.454.776 ordrar med totalt 4.547.226 produkter. Detta ger ett genomsnitt av en beställning var 21 sekund (24/7/365). På de mest trafikerade timmarna levererades en order var 1,9 sekund. Kunden väljer själv hur sina varor ska levereras. 30 % av leveranserna sker via Pick-up-Points, resten levereras antingen via butik eller via hemleverans. Effektiva transportlösningar är avgörande och Komplett arbetar ständigt med att förbättra sina lösningar inom detta område. Case 25