Spårbilar: Vad är det? Fördelar, ekonomi & exempel Presentation för Gröna Liberaler av Göran Tegnér, WSP Analys & Strategi 2010-03-23 Framtiden kommer av sig själv, framstegen måste vi göra själva 1 - Paul Henningsen
Innehåll 1. Vad är spårbilar? 2. Varför behövs spårbilar? 3. Vilka är fördelarna? 4. Ekonomi med spårbilar 5. Aktuella spårbilsprojekt 2
Spårbilar - tag hissen till jobbet, hemmet, tåget, affären, skolan, kompisen, idrottsplatsen 3
Det här är spårbilar: Direkt till målet utan byten Självvalt resesällskap Individuell resa på kollektiv bana Anpassat för rörelsehindrade Sittplats åt alla - stationer på sidospår Förarlösa & anropsstyrda fordon Separat bana upphöjd eller under jord Vagnen väntar på Dig Små vagnar (3-6 pers) Tät trafik (3 sek intervall) Lätt och smidig bana Hög tillförlitlighet 4
Stationer på sidospår Hindrar inte passerande non-stop resa Tät trafik utan stopp hög kapacitet Många små stationer tillgänglighet Vagn väntar på resenär inte tvärtom 5
Spårbilar det bästa från två världar Från traditionell kollektivtrafik: Tillgänglig för alla Gemensamma fordon Låg taxa Miljövänligt Säkert Från biltrafiken: Går när du vill Direkt resa utan stopp Självvalt sällskap Snabbt Hela dygnet 6
Spårbil jämfört med linjetrafik Vagnen väntar på dig - inte tvärtom Inga stopp under resan Investering billigare än spårvagn Drift billigare än buss och spårvagn Resstandard som taxi 7
Spårbil jämfört med privatbil = Direktresa utan väntan och utan stopp = Enskilt eller i valt sällskap + Tillgänglig för alla + Mindre köer + Inga olyckor + Mindre buller, inga avgaser + Frigör markyta Till hållplats Taxi 2000 8
9 Varför behövs spårbilar?
Kollektivtrafikens marknadsandel oförändrad trots utbyggnad Andel kollektivtrafik av persontrafikarbetet i Sverige 1950-2007 All kollektivtrafik (buss, tbana, spårvagn, tåg, färja & flyg) i % av allt inroikes persontrafikarbete; Källa: SIKA 100% 90% 80% Bilandel 70% 60% 50% 40% Kollektivandelen i Sverige har varit oförändrad sedan år 1970 på mindre än 20% 30% 20% Kollektivandel 10% 0% 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 10
Traditionell kollektivtrafik ej tillräckligt attraktiv - Låg kollektivandel som bara ökar långsamt 100% Kollektivandel i % av bil & kollektiv trafikarbete - Hela riket 1999-2008 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11 9,2% 9,2% 9,3% 9,6% 9,9% 9,9% 10,3% 10,4% 10,6% 10,7% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Mål om fördubblad kollektivtrafik dagens kollektivtrafik helt otillräcklig Utvecklingen av bil- och lokal kollektivtrafik i Sverige 1985-2008 Bilar/1000 invån. 19% Vagn-km/ invån. & år 10% Koll.resor/invån & år 1% <= något systemfel måste det vara! 12 0% 5% 10% 15% 20% 25%
Linjetrafikens dilemma Löner största kostnad Stora fordon för driftekonomi Gles trafik leder till få resenärer Tätare trafik ger låg beläggning Minimistandard i lågtrafik Medelbeläggning 8-10 pers i buss Med färre än 10 personer per buss => miljövänligare åka personbil 13
100 90 80 70 Vart tar topphastigheten vägen? Maxhastighet och Dörr-tilldörr hastighet 10 km resa, 500 m stationsavstånd 80 90 90 60 50 45 50 Maxhastighet, km/tim 40 Dörr-till-dörr hastighet, km/tim 30 29 20 18 19 19 19 10 0 14 Spårbil Buss Spårväg Tunnelbana Pendeltåg
15 Fördelar med spårbilar
Throughput per direction: 6000 cars/hr Throughput per direction: 6000 cars/hr 16
17
18
Throughput per direction: 6000 cars/hr Throughput per direction: 6000 cars/hr 15 ft 19
Traditionell spårtrafik väger som pansarvagnar jämfört med spårbilar! Spårbilar energi sparare! Fordonsvikt i ton per sittplats 0,9 0,8 0,77 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,53 0,48 0,38 0,28 0,2 0,1 0,13 0,0 20 Tunnelbana Pendeltåg Spårväg Bil Ledbuss Spårbil
Spårbilsbrons egen vikt är en tiondel av en spårvägsbro! Belastning i ton per meter bro 5 4,5 4 3,5 3 2,5 Ton per meter bro 4,5 2 1,5 1,35 1 0,5 0 21 0,46 Spårbil Monorail Spårväg
Spårbilssystemens Fem K:n 1. Kundnytta 2. Kollektivandel 3. Kapacitet 4. Kostnad 5. Koldioxidutsläpp 22
1) Kundnytta: Halverad restid med spårbil 30 Restidens delar med spårväg och med spårbil, 5 km resa; 500 m hållplatsavstånd; 15 min turtäthet-spårväg 25 20 15 10 Väntetid Gångtid Accelerations & retardationstid Stopp tid 5 0 23 Spårbil Åktid i fordon exkl stopp-, acc & ret.tid Spårväg
35% 30% Mellan Kollaktivandel 64 % och med buss 88 och % högre spårtaxi - medelvärden kollektivandel för 59 städer med spårbilar databasen med 59 städer 32% 25% 23% 20% 17% 15% 10% 5% 0% 24 Bussnät Spårtaxi -alt Låg Spårtaxi -alt Hög
3) Medelhög sittplatskapacitet Sittplatskapacitet med spårbilar per timme vid 3 minuters turtäthet (spårbil: 3 sekunder) kan göras hög med 6 platser & parkopplade vagnar 16 000 14 000 12 000 14 960 14 400 10 000 8 000 7 560 6 000 4 800 4 000 2 000 1 560 700 0 25 Pendeltåg Spårbil, 6 pax, parkoppl; 3 sek Tunnelbana Spårbil, 4 pax, 3 sek Spårväg, 1 enhet Ledbuss
Stor kapacitet med många små fordon Tvärbanan (1 enhet): 212 platser och 5 min turtäthet => 2.544 platser/timme Spårbil: 4 sittplatser och 5 sekunders turtäthet => 2.880 sittplatser/timme Small is Beautiful 26
27 WSP:s skiss till spårbilsstation
28 Ekonomin med spårbilar
Spårbilsbana kostar ca 80 Mkr per km (enkelbana), ca 120 Mkr per dubbelspårsbana Sammanfattning av kapitalkostnader för spårtaxi, Mkr per km bana (enkelspår) 120 100 80 Medelvärde: 81 Mkr/km 75 WSPs förprojektering I Södertälje: 75 Mkr/km 83 86 100 60 59 40 20 0 29 ULTRa, Upphöjd bana Vectus Låg VECTUS, Kvarnholmen (LIM i bana) ULTra, Heathrow Vectus Hög
Spårvägsprojekten har blivit dyra(re) Aktuella spårvägskostnader - 13 projekt; Mkr per spårkilometer Seattle, LR Link, 2009 1295 San Juan, Puerto Rica 947 Solna grenen Sthlm, faktisk 722 Calgary West Line Solna grenen, Sthlm, budget 600 630 Nottingham LRT, phase 2 515 Madrid, 2007 - T1 485 Medelvärde - 13 projekt 479 Edmonton, LRT (planerad) 457 Paris T3 LRT, 2006 450 Mallorca, 2007 376 Madrid, 2007 - T3 Glattalbahn, Zürich, 2006 Metro de Porto, Portugal Madrid, 2007 - T2 173 204 294 376 Tvärbanan Alvik - Solna C: 722 Mkr per km 10 ggr dyrare! 30 0 200 400 600 800 1000 1200 1400
Nettokostnad (årskostnad-biljettintäkt) för buss Nettokostnad per resa för spårtaxi med OPS-lösning och spårbil i fyra städer resp. för med buss OPS-lösning 60 kr Nettokostnad/resa med spårtaxi 50 kr Nettokostnad/resa med buss 40 kr 30 kr 20 kr 10 kr 0 kr Linköping Kungens Kurva Södertälje tätort Kiruna Östersund 31
Hög samhällsekonomisk lönsamhet med spårbilar i 59 städer; N/K = 1,27 Samhällsnytta: 28,5 Mdr kr Kostnad: 22,4 Mdr kr Nytto- Kostnads kvot: 1,27 32
Spårbilarna och miljön För trafik i städer: 1. Eliminerar dieselbussarna 2. Ersätter ca 20 % av personbilarna 3. Lokala noll utsläpp från spårbilarna 4. Låga utsläpp beroende på hög andel vattenkraft och kärnkraft i elproduktionen 33
5) Lägre Koldioxidutsläpp med spårbil än med bil, buss och spårväg 160 153 gram per personkm Koldioxidutsläpp per personkilometer vid genomsnittliga beläggningsgrader 140 120 100 102 80 60 61 40 20 13,0 10,8 10,3 6,7 4,1 1,5 0 Personbil 34 Dieselbuss Etanolbuss Spårväg Biogasbuss Spårbil Tbana X 2000 Pendeltåg
En fjärdedel lägre koldioxidutsläpp Effekter på koldioxidutsläpp i kiloton per år av med spårbilar: -2,5 % av alla marktransporter övergång från buss/spårväg till spårtaxi i 59 städer -300 Förändring i kiloton Kton CO2 med spårtaxi Kton CO2 med Buss & spårväg Totalt: -27 % Kollektivt:-81 % Alla färdsätt 800 1 100 Bil: -18 % 35-400 -200 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600
Var passar spårbilar? Flygplatser - parkering, hotell, kontor Handelsområden - parkering Universitets- och sjukhusområden Tvärförbindelser, överbryggningar Lokaltrafik i medelstora städer Matning till pendeltåg, T-bana 36
Rullar i Morgantown sedan 1975 14 km, 71 vagnar, 63 milj pass, 98,5 % tillgänglighet, 0 olyckor Lägre driftkostnad än buss: Förarlöst & Anropsstyrt 37
Många spårbilsstudier i Sverige Kiruna WSP Analys & Strategi Ledande konsult i Sverige med: Trafikprognoser Marknadsanalyser Företags- & samhällsekonomi Prissättning Röda städer WSP Studier Åre/Östersund Umeå Gävle Hofors Uppsala Sthlm, Huddinge, Värmdö & Södertälje Eskilstuna & Linköping Göteborg Jönköping Malmö 38
39 Kungens Kurva & Skärholmen
Spårbilsnät Kungens Kurva-Skärholmen Idag: 6 busslinjer: 5 % kollektivandel. Med spårbilsnät: 20 % marknadsandel 40
Spårbilsnät i Boländerna, Uppsala: 9,4 km, 18 stationer, 130 vagnar År 2020: Bussresor: 4 200/dag restid stn 1 =>9: 15 min Spårbilsresor: 15 200/dag restid stn 1 => 9: 6 min 41
Spårbilsnät i Södertälje Spårbilsnät: 43 km bana 55 stationer 700 vagnar 0-1 min väntetid 45 km/tim Effekter: Kollektivandel utan spårbil: 8 % med spårbil: 19% Till år 2030: Från 25 000 till 74 000 kollektivresor med spårbil 42
43 WSP Samhällsbyggnad har förprojekterat spårbilsnät i Södertälje
Spårbilsnät i Umeå Spårbilsnät: Banlängd: 49 km Stationer: 54 Vagnar: 800 à 6 platser Effekter: Resor/dygn år 2030 med buss: 24 100 med spårbil: 44 300 Kollektivandel: med buss: 8% Med spårbil: 16% 44
KTH Frescati, Stockholm Spårbilsnät: Banlängd: 9 km Stationer: 17 Vagnar: 90 Effekter: Resor/dygn med spårbil: 27 600 45
3 Aktuella system Vectus testbana, Uppsala: Godkänd av Svenska Järnvägsstyrelsen för 3 sekunders tidlucka 1:a kommersiella spårbilssystemet: öppnas på Heathrow flygplats London under 2010 46 2getthere, Masdar City
Antal spårbilssystem & marknadsvärde år 2020 enligt Frost & Sullivan 2008 Antal resp. Marknadsvärde i Mdr kr 900 800 700 600 Konservativ prognos Medel prognos Optimistisk prognos 684 810 500 400 300 200 278 300 100 52 90 0 47 Antal system Marknadsvärde, Mdr kr
Tack för Er uppmärksamhet! 48 Skanskas vision av den framtida staden