2011-03-24 Vö 80/2011 Enkel verksamhetsuppföljning av Vård och omsorgsboendet Sammanfattning Förvaltningskontor Vård och stöd har på uppdrag av Vård- och omsorgs nämnd öster utfört en verksamhetsuppföljning på som ingår i området Södercity-Adolfsberg med Margaretha Dahlén som ansvarig områdeschef. För som idag är Örebro kommuns minsta vård och omsorgsboende är Maria Malmsten ansvarig chef. Uppföljningens syfte är att göra en samlad granskning av verksamhetens kvalitet. Förvaltningskontoret bedömer att de boende på får en vård och omsorg av god kvalitet. Denna enkla uppföljning (typ 1 i riktlinje) är bland de första som utförs i en serie och därför är jämförelser med andra likvärdiga enheter ännu inte möjlig att göra. är en väl fungerande enhet inom de flesta av de områden som följts upp i denna granskning. Vid jämförelser av resultat där data från ekonomi, process, brukare och medarbetare sammanställs kommer oftast bland de främsta i kommunen. Särskilt kan framhållas ambitionerna och arbetet med att skapa en aktiv och meningsfull tillvaro för de boende och arbetet med måltidsmiljö. Ett nära och utvecklat ledarskap kännetecknar den lilla enheten. Informationsoch tillgänglighetsrutiner är fungerande. Ett ständigt arbete med förbättringar kännetecknar ledning och verksamhet. Det finns områden där kan utvecklas. Själv önskar man bli bättre på att finna individinriktade aktiviteter och man önskar skaffa sig en bättre bild av brukares och anhörigas förväntningar på aktiviteter för att minska gapet mellan det som erbjuds och det som önskas. Enheten vill också utveckla samarbetet med civilsamhället. Arbetet med att skydda den enskilde från övergrepp behöver utvecklas. Att tre anställda Lex Sarah anmälts på kort tid visar att enheten inte är helt skyddad men också att det finns både en vilja och kunskap i att sätta stopp för det man befarar vara oegentligheter. Nytt personlarm ska installeras 2011. Förslag till beslut Förvaltningens förslag till nämnden Vård och omsorgsnämnd öster godkänner rapporten
Metod för enkel eller begränsad verksamhetsuppföljning Granskningen har haft sin utgångspunkt i olika former av kvalitet: den kvalitet brukaren erbjuds i form av resurser som byggnad och anställdas kompetens (struktur), arbetssätt, rutiner (processer) och slutligen den kvalitet som upplevs vid utförd tjänst (sk resultatkvalitet) och som mäts exempelvis i upplevelse av bemötande och trygghet. Den begränsade uppföljningen har sin grund i att betrakta verksamheten med hjälp av tillgängliga data ur verksamhetssystem och rapporter. Uppföljningen av verksamheten har skett i två delar 1. Sammanställning och analys av data 2. Telefonintervju med enhetschef Vad ska verksamheten åstadkomma under året enligt plan och vad har genomförts enligt tillgängliga data? Det som särskilt blir markörer i den begränsade uppföljningen är: Klagomål Avvikelser Anmälningar (Lex Sarah, Lex Maria) Kommunens mål och prioriteringar Servicegarantier Uppföljning av brister vid tidigare granskning Enhetschef får en checklista med kvalitetsfaktorer och tid bokas för ett telefonsamtal som beräknas ta en timma. Listan skickas ut i förväg till enheten som därefter skickat tillbaka listan med skriftliga kommentarer på de kriterier som bedömts vara självgranskande. Granskaren har innan samtalet samlat data enligt markörer ovan. Samtalet med enhetschef Maria Malmsten genomfördes den 24 mars 2011. 2
Fakta om finns i stadsdelen Adolfsberg och är granne till Vård och omsorgsboendet Adolfsbergshemmet. är ett demensboende med 24 lgh fördelade på tre avdelningar med 8 lgh var, och byggdes 1994. Två av avdelningarna är gruppboenden och ett är ett vårdboende för demenssjuka. Avdelningarna finns i två huskroppar vilket medför att två av dem ligger markplan och den tredje är plan två i den ena huskroppen medan plan två i den andra huskroppen består av lägenhetsförråd. Vård- och omsorgsboende - antal platser Inriktning Antal Gruppboende demens 16 Vårdboende demens 8 Boende totalt 24 Korttidsvård totalt 0 Totalt antal platser 24 Antal anställda Enhet Anställda Årsarbetare Omvårdnadspersonal dag-kväll 19 15,73 Omvårdnadspersonal natt 5 3,81 Sjuksköterska 2* 1,99 Arbetsterapeut 1 0,5 Ledning 1 1,00 Administration 1 0,50 Övriga Totalt 27 23,53 *Köper ssk från Adolfsbergshemmet ingår i området Södercity-Adolfsberg med Margaretha Dahlén som ansvarig områdeschef. Enheten har 0,98 årsarbetare per brukare totalt och 0,82 årsarbetare per brukare om man bara räknar omvårdnadspersonalen. 1 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 91,6 % att jämföra med genomsnittet 89 % i kommunens vård och omsorg. Dagtid arbetar, två till tre ur omvårdnadspersonalen per avdelning, vilket innebär tre fyra boende per personal. Kvällstid är det fem som jobbar uppdelat på de tre avdelningarna. Nattetid arbetar två ur omvårdnadspersonalen på hela huset. Två sjuksköterskor har ansvar för 12 brukare var. Sjukskötersketjänst köps från närliggande Adolfsbergshemmet. Sjuksköterskor arbetar dag, kväll och helg. Kvällstid har sjuksköterskorna ansvar för Adolfsbergshemmet, Backagården och. Nattetid kommer sjuksköterska från kommunens sjuksköterskepatrull. 1 Tilldelad resurs i genomsnitt för boenden i kommunal drift är 0,95 åa/brukare totalt och 0,81 åa per brukare omvårdnadspersonal. 3
Verksamheten har en arbetsterapeut som delas med Backagården. Hon finns på plats två dagar per vecka (må och to). Resurs enligt tilldelning är 0,25 men här har enheten valt att höja till 0,5 arbetsterapeut. Ledningen består av en enhetschef som har Socialomsorgsutbildning och har en lång erfarenhet av äldreomsorg. Till stöd finns en administrativ assistent på deltid. För fyra år sedan var ledningen mycket inriktad på att få personal att trivas för att den vägen bädda för en god vård enligt principen att en personal som trivs kommer att jobba bättre och den grund som då skapades har medfört att brukarfokus nu blir allt tydligare. Förutom arbetsplatsträffar avdelningsvis så har enheten var 6te vecka arbetsplatsmöten där alla anställda deltar. Dessa stormöten är en del i en ledningsfilosofi som syftar till att skapa delaktighet. Kvalitetsgrupp finns för att exempelvis jobba fram rutiner och för att hålla liv i arbetet med garantierna. Kvalitetsgrupp planerar exempelvis aktiviteter. Enhetschef börjar kl 06.30 fyra dagar i veckan och anpassar sin arbetstid så att möten kan ske med alla grupper. s och Backagårdens chefer täcker upp för varandra vid behov. Verksamhetens har en budget på 12,8 mnkr kr och för året prognostiseras att man klarar sig minst inom ram. Förra årets resultat var + 2%. Brukarundersökning 2010 gav ett blandat resultat och i en enkel ranking där frågor inte är viktade och där ingen hänsyn tas till antal svarande hamnar på plats 13 av 22 enheter. Brukarna (13 svarande) var mest nöjda med Bemötande, Trygghet, Maten och Hjälpen som helhet där ligger högre än kommungenomsnittet. Lägre än kommunsnittet när det gäller andel nöjda registreras för bla utevistelse och samvaro. Anhörigundersökningen visade att anhöriga är mer nöjda än sina närstående med utevistelse och samvaro. Anhöriga på är mer nöjda än kommunsnittet för anhöriga.. Medarbetarindex på 86 (kommun 63) från 2009 visar på nöjda medarbetare. Ledarskap 97 (kommun 63) och även arbetsorganisation och handlingskraft har mycket höga värden. I en jämförelse av typen balanserat styrkort där ekonomi, brukarnöjdhet, medarbetarnöjdhet och processkvalitet sammanvägs klarar sig med glans och hamnar på plats nr 2. är dessutom nr 1 av 22 enheter när det gäller måluppfyllelse.( Se Bil 1) Protokoll från den senaste kvalitetsinspektionen (nov 2009) visade att enheten har fungerande rutiner och tillämpar gällande riktlinjer inom alla granskningsområden. Anmärkningar som fanns då är nu åtgärdade. Under 2010 har hanterat två Lex Sarah anmälningar, tre klagomål registrerade i diariet och nio klagomål i verksamhetssystemet. 4
Resultat 1. Aktiv och meningsfull tillvaro Den enskilde stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv. Organiserad samvaro erbjuds minst en gång per vecka Den enskilde har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från personens egna intressen, önskemål och förutsättningar Den enskilde tillförsäkras utevistelse efter individuella behov. Samarbete finns med frivilligorganisationer. Den enskilde stimuleras att klara så mycket som möjligt själv. Arbetsterapeuten gör ADL bedömningar och man försöker arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt så långt det är möjligt. Kontaktpersonen upprättar en genomförandeplan och en brukarplan. Sjukgymnastronder sker varannan vecka. Planering för organiserad samvaro finns på varje avdelning. Organiserad samvaro finns fem dagar i veckan. Tillsammans har huset gjort upp så att det finns minst en planerad aktivitet per dag onsdag till söndag. Måndag och tisdag så sker de praktiska måste sysslorna som städ och tvätt. Upplevelsen av att enheten erbjuder aktiviteter utifrån önskan/behov har ökat dock behöver enheten, enligt egen utsago, bli bättre på att i samtal med brukaren ta reda på vad det innebär att göra sådant som individen trivs med. Under sommarhalvåret försöker enheten att så långt det är möjligt vara på uteplatserna. Uteplatserna har markiser som solskydd och bra sittmöbler. ligger nära naturen i ett lugnt område. Utevistelse är ett prioriterat område för. Det finns en promenadlista för att kunna kontrollera att alla kommer ut enligt önskan. Varje månad lämnas signerade listor in så att uppdraget utevistelse kan säkerställas. För varje individ ska aktivitet föras in i Docit. Behovet av utevistelse är större än man kan leva upp till trots att enheten uppger att det är ett område som prioriteras. Brukarna är mindre nöjda med utevistelse (38 % mot kommunsnittet 49 % ) och samvaro (33 % mot kommunsnittet 55 %) än brukarna generellt är i kommunen medan anhöriga är nöjdare med både utevistelse (62 % mot 23 %) och samvaro (64% mot 48 %) än anhöriga generellt. När det gäller frågan om möjligheten att göra sådant man trivs med så är brukarna mer nöjda än anhöriga (50 % mot 42 %) också här ligger Lindhult något lägre än kommunsnitt för brukarnöjdhet och något högre för anhörignöjdhet. 5
Enheten ser att brukare och anhöriga inte är så nöjda som man hoppats och de funderar på att inventera vilka förväntningarna egentligen är. Man har arbetat mycket med att förbättra utemiljön, bland annat har enheten låtit bygga ett staket som inhägnar en gård för att skapa en trygg och säker utemiljö, och många brukare är ute dagligen när vädret tillåter. Samarbete finns med det Civila samhället och Medborgarskolan, skolan och kyrkan kommer till. Arbetet skulle kunna utvecklas och idag har man egen frivillig som kommer emellanåt men saknar en samverkan med väntjänst. Enheten har också personer i arbetsmarknadsåtgärd som blir resurser i vården samtidigt som de får en yrkesträning. (SFI studerande 2 ). Samtal pågår med kulturansvarig om hur enheten på ett bättre sätt skulle kunna utveckla sin utemiljö. arbetar systematiskt med en aktiv och meningsfull tillvaro men behöver säkerställa vilka förväntningarna är för att kunna vidta de rätta åtgärderna. Idag har enheten nått anhöriga ganska bra med vad det är för aktiviteter man har att erbjuda. Av naturliga skäl kan det vara svårt att nå fram till alla brukare med information. Det är å andra sidan samma problem som alla jämförbara enheter har. 2. Bemötande och kontinuitet Den enskilde är nöjd med bemötandet. Kontaktperson finns för alla brukare. Kontaktpersonen är känd av alla brukare. I brukarundersökningen är 92 % (kommunsnitt 87 %) av de brukare som svarat nöjda med bemötandet och bland anhöriga är det 72 % nöjda (kommunsnitt 73 %). Det mesta är ljusgrönt eller mörkgrönt när det gäller brukarnas nöjdhet med bemötandet. Det missnöje som finns arbetar man med. Det är en liten enhet och det finns möjlighet att snabbt fånga upp missnöje. Varje boende (100 %) har en ordinarie kontaktperson och en reserv. 83 % av de anhöriga uppger i brukarundersökningen att de vet vem som är sin närståendes kontaktperson (kommunsnitt 88 %). De flesta, 89 % anger att de är nöjda med sin kontaktperson (kommunsnitt 63 %). Bemötande och kontinuitet bedöms fungera väl på enheten utifrån tillgängliga fakta. 3. Mat, dryck och måltidsmiljö Är brukarna nöjda med maten. Alla brukare har en individuell kostplanering. 2 SFI Svenska för invandrare, Kommunal vuxenskola 6
Måltiderna serveras på ett tilltalande sätt i en lugn och trivsam miljö. Brukarundersökning visar att både brukare (92 % mot kommunsnitt 71 %) och anhöriga (77 % mot 55 %) är mer nöjda än i övriga kommunen med maten som serveras. Inga klagomål på maten har inkommit under året. Vid en summering av alla frågor om mat syns att Lindhults brukare och anhöriga är mycket nöjda med maten och jämfört med kommunsnittet är det 7-8 nöjda på Lindhult mot 3-4 i kommunen. Det enda uttalade missnöjet med mat, bland anhöriga, bristen på möjlighet att välja mat (25 % nöjda mot kommunsnittet 13 %). Maten på levereras från Adolfsbergshemmets kök. Alla 24 brukare har en kostplan som finns dokumenterad i genomförandeplanen. Lindhulstgården har gått med i kostprojketet och vill utveckla en till synes fungerande mat och måltid till att bli ännu bättre. Lokalrutin finns för hur måltiden ska ordnas. Målet är att skapa lugn och ro genom att ha stängda dörrar, duka fint med ljus och att alla sitter ner tillsammans. För personer med omfattande omsorgsbehov anpassas mattiderna och det finns avdelningsrutiner för hur långa måltidernas fördelning över dygnet. Nattpersonal ger att äta eller dricka som första åtgärd vid oro och sömnsvårigheter. Arbetet med mat och måltidsmiljö är av god kvalitet på. Brukarna är nöjda och enheten strävar vidare med att utveckla måltiden. 4. Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Personalen ska ha grundläggande kunskaper inom demensvård och möjlighet till ständig fortbildning/fördjupning inom området samarbetar med Demenscentrum och det är bara tre nyanställda som inte har utbildning i demensvård. Två personal har inte gått klart alla fyra steg i demensvård. Chef, sjuksköterska och arbetsterapeut har alla deltagit i utbildningar och sjuksköterska har spetskompetens i geriatrik. Demenscentrum används för rådgivning. Enhetschef berättar att hela personalgruppen har deltagit i Genombrottsmetoden 3 och de har haft studiedagar där all personal haft gemensam handledning. 3 Genombrott är en metod för kontinuerligt förändringsarbete som ursprungligen utarbetats av The Institute for Health Care Improvement i Boston (IHI). Utmärkande för metoden är att de deltagande teamen själva formulerar mål och testar olika förändringsidéer. Varje team prövar olika, småskaliga och konkreta, förändringar på sina respektive enheter, och mäter noggrant om förändringen leder till önskvärd förbättring. Man arbetar i liten skala med tydliga syften och mätbara mål. Grundregeln är att det är många små förändringar som tillsammans leder mot målet och ger stora förbättringar. Från Svenskt demenscentrum.se 7
5. Den enskildes skydd Den enskilde är fri från övergrepp. Vilka begränsningsåtgärder används idag, generellt och individuellt (lås, bälten, grindar etc)? Trycksår förekommer inte. Personalen känner till hur avvikelsehanteringen går till och gör avvikelserapporter vid behov. Fallskador förebyggs med individuella och generella åtgärder. Trygghetslarm fungerar och svarstid är så kort som möjligt Brukarundersökning visar att boende och anhöriga är trygga med boendet på. 92 % av brukarna (kommunsnitt 84 %) och 86 % av anhöriga (kommunsnitt 80 %) anger nöjd dvs 8-10 på den tiogradiga skalan. Enheten har hanterat två anmälningar enligt Lex Sarah och ett klagomål från en anhörig är under hantering. Lex Sarahfallen har medfört att tre omvårdnadspersonal inte längre finns kvar på enheten. Att den lilla enheten har haft tre som missköter sig kan vara en varning om att det förebyggande arbetet inte varit tillräckligt framgångsrikt men visar också att systemet med anmälning av misstänkta övergrepp fungerar. har en lösning som liknar övriga särskilda boenden med kodlås ut från avdelningarna. De boende som själva klarar av att gå ut har tillgång till kod. Dörrar till de boendes lägenheter låses aldrig om inte den boende själv önskar det. Grind och rullstolsbord används i särskilda fall där beslut fattats av legitimerad och behörig personal. Begränsningsåtgärder följs upp kontinuerligt och finns som särskild vårdplan i HSL journalen. Istället för grind kan madrass på golvet användas för att skydda brukaren vid fall ur säng. Enheten har ett sårbart larmsystem som slås ut vid strömavbrott och saknar snabb service med reservdelar. Ett nytt system ska enligt uppgift installeras 2011 och kommer att innebära ökad trygghet. Ingen boende på enheten har idag trycksår. Det finns några röda fläckar. Man arbetar aktivt med förebyggande åtgärder. I det fallförebyggande arbetet har man haft nytta av registrering i Senior Alert där risker identifieras individuellt. Teamträffar tar upp och hanterar alla tillbud. Enheten har en lokal rutin för avvikelsehantering vilket bland annat innebär att alla avvikelser tas upp på teamträffarna. har varken anmärkningsvärt få eller många jämfört med andra enheter. 8
Verksamheten har utvecklade rutiner och ett fungerande arbetssätt för att säkra den enskildes skydd. Lex Sarah anmälningar talar både för och mot detta konstaterande. 6. Delaktighet Planeringen sker tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. Den boendes vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas genom att regelbundet följa upp mål i dokumenterade genomförandeplaner. Brukarna är relativt nöjda med inflytandet/delaktigheten 70% ( 78% kommunsnitt) och av de tio som svarat är det en som är missnöjd. Av anhöriga så är det 67 % nöjda (kommunsnitt 58%) Planering av den boendes Vård och omsorg sker tillsammans med den enskilde och/eller dennes företrädare. har kontinuerliga uppföljningar av brukaren på teamträffar som hålls en gång per vecka. Det finns även stor teamträff där dag, natt och alla yrkeskategorier träffas var 6:e vecka. Kontaktpersonen följer upp genomförandeplan vid förändring samt vid planerade uppföljningsdatum. Vid senaste mätning hade enhetens alla boende (100 %) godkända planer. Arbetet med delaktighet och uppföljning är välstrukturerat och förmår dra fördel av att det är en liten verksamhet där olika resurser har nära till varandra. 7. Anhörigstöd Den anhörige ska känna sig välkommen att vara delaktig i vården och omsorgen i den mån önskemål finns Anhörigträffar anordnas regelbundet och initiativ tas till bildande av anhörigråd Enheten informerar om och förmedlar kontakt med Anhörigcentrum. Kontaktpersonen är viktig i arbetet med att skapa en bra relation till anhöriga och har i uppdrag att inventera på vilket sätt den anhörige önskar delta i vården och omsorgen. I denna kontakt avgörs också var och när och hur information ska ges. Anhörig- och brukarträffar arrangeras två gånger per år. Man har en träff med traditionell julgröt och en träff innan sommaren. Vid varje möte tar enhetschefen upp frågan om intresse finns att bilda ett anhörigråd. Intresset för att bilda ett råd har varit svagt genom åren. Enheten har en bra dialog med Anhörigcentrum och deltar i projektet ett anhörigvänligt vård och omsorgsboende. Information om anhörigstödet anslås på särskilda tavlor på varje avdelning. 9
Att enheten lyckats med att hålla anhöriga engagerade syns i brukarundersökningen där anhöriga många gånger är mer nöjda än brukarna. (se under fakta inledningsvis). 8. Tillgänglighet och information Beskrivning om utförarens tjänster och profil finns framtaget och presenterat på kommunens hemsida. Skriftlig information finns om enheten med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner Verksamheten ska vara tillgänglig och serviceinriktad. Det ska finnas säkrade rutiner för kontakt via telefon, e-post och vid besök. All personal ska bära väl synliga namnskyltar Finns fungerande klagomålshantering s hemsida är informativ, uppdaterad och ger en positiv bild av verksamheten. Ett informationsmaterial delas ut vid inflyttning och det finns även en länk till ett informationsblad som finns på hemsidan. har varit drivande i att få lägga ut ritningar på lägenheter så att de blev tillgängliga för dem som önskar. Enhetschefen har också en vision om att kunna presentera lägenheter ännu bättre på hemsidan. Hon vill att det ska vara som vissa hotell har på sina hemsidor där gästen kan titta in i ett typrum som är filmat av en kamera. Alternativt kan det vara flera stillbilder. Det handlar om att underlätta för gäst och anhörig när de ska fatta beslut om vilka möbler som ska passa in mm. 67 % av anhöriga är nöjda med information om hjälpbehovet (kommunsnitt 47 %) Enheten har en rutin för tillgänglighet. (Gemensam för Södercity Adolfsberg). Personal är tillgängliga dygnet runt på telefon. En särskild tillgänglighetstelefon finns där man alltid svarar. Chef finns alltid tillgänglig via mobiltelefon. All personal har idag inte e-post. All personal bär namnskyltar. Undantag beror på misstag. Chef är väldigt noga med namnskylt och föregår som ett gott exempel. Svårt att göra mer än de gör. Att anhöriga och brukare inte observerar namnskylten eller alltid kommer ihåg det när man ska svara på en enkät är ett problem då ambitionen verkligen är att klara kriteriet. 9 klagomål registrerades i verksamhetssystemet 2010. Alla är åtgärdade och nästan alla till brukarens belåtenhet. Rutin finns och information om vikten att framföra klagomål och synpunkter ges vid anhörigträffar. Enheten har väl fungerande rutiner för information och tillgänglighet. Klagomålshanteringen fungerar och lokal rutin finns. 10
9. Medarbetarna Verksamheten är bemannad dygnet runt med sådan kompetens och med sådan personalstyrka att de boende alltid tillförsäkras en god vård och omsorg. Omvårdnadspersonal ska vara utbildad undersköterska eller ha genomgått omvårdnadsprogrammet samt bör ha erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. Medarbetarna ska ha den kompetens, som behövs för att klara av sina arbetsuppgifter Är medarbetarnas kompetens uppdaterad i Personec? Nöjda medarbetare? Hur arbetar enheten med resultat från medarbetarenkäten? har ett lägsta mått på bemanning vissa tider. Det är alltid 6 personal mellan 7 13.30. Övrig dagtid arbetar 5-6 omvårdnadspersonal på huset, två till tre ur omvårdnadspersonalen per avdelning, vilket innebär tre fyra boende per personal. Kvällstid är man fem som jobbar uppdelat på de tre avdelningarna. Nattetid arbetar två ur omvårdnadspersonalen på hela huset. Enheten har en bemanning över dygnet som gör att man klarar den norm för demensvård som tagits fram i utredning av Stockholms läns äldrecentrum 4. Nattetid har man en relativt hög bemanning då två personer arbetar för 24 boenden (samma täthet som för enheter med upp till 40 lgh). För bara ett halvår sedan var det så att alla i omvårdnadspersonalen hade utbildning motsvarande undersköterska förutom en medarbetare som är på väg mot pensionering. Men i samband med att två medarbetare fick sluta så har nya utan grundutbildning tilldelats enheten. Medarbetarsamtal är genomförda och kompetensutvecklingsplaner för de nya är under framtagande. hade mycket goda resultat vid senaste medarbetarundersökningen. Framförallt fick ledning, arbetsorganisation och handlingskraft mycket goda betyg(se tidigare under Fakta). Det har varit en medveten satsning från chefens sida att de första åren ha fokus på personal för att bygga upp en verksamhet där alla strävar mot samma mål. De två senaste åren har fokus blivit mer och mer brukarorienterat. Nyligen avslutade medarbetarsamtal bekräftar en högs trivsel och sjuktalen är fortsatt låga (korttidsfrånvaro 2010 var 3,71d/anställd vilket var lägst bland vård och omsorgsboenden i kommun) 4 Lämplig Bemanning på särskilt boende avsedd för personer med demenssjukdom S-E Wångrell, B Trygg. Rapporter Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:10 11
I modell har enheten en administrativ resurs på 0,32 årsarbetare vilket upplevs som extremt litet. Chefen har därför ökat resurs till 0,50 åa. På frågan om vad skulle du skaffa för en resurs om du fritt fick välja? Vad saknar du mest? Då blev svaret, förutom en ökad administrativ resurs, att hon helst av allt skulle vilja jobba mer med att skapa en aktiv och meningsfull vardag och bygga upp en dagcentral eller terapiliknande verksamhet som man hade förr i tiden. Med social samvaro och med möjlighet att välja de sysselsättningar som dagens äldre önskar. 10. Hälso- och sjukvård Omvårdnadsansvarig sjuksköterska finns för varje brukare. Legitimerad arbetsterapeut finns i tillräcklig omfattning Den enskilde tar/får rätt läkemedel och rätt dos i rätt tid. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska finns för alla boende. Sjuksköterska köps från närliggande Adolfsbergshemmet. Enda problemet med att köpa är att inte alltid kan förfoga över den personalresursen vid behov. Det är inte garanterat att man får loss sjuksköterska när man har behov att samla all personal för teammöten och stormöten etc. Att ha arbetsterapeut på plats några dagar i veckan är mycket bra och vid behov når man henne övriga dagar med telefon och mail. (Delar arbetsterapeut med Backagården). Enheten har väl fungerande rutiner för läkemedelshantering. 12
Resultat av granskningen en sammanställning Typ av kvalitet Förklaring Granskat Bedömning Struktur Resurser som personal, byggnad, lokaler, utrustning Dokument, samtal Tillräcklig bemanning. Naturnära utemiljö. Inhängnat. Nytt personlarm 2011 Process Arbetssätt, rutiner, funktion Dokument, samtal Systematiskt arbete med att försöka ge de boende en aktiv och meningsfull tillvaro Rutiner och arbetssätt gällande mat och måltid av god kvalitet Informations och tillgänglighetsrutiner Ett nära och utvecklat ledarskap Ständig vilja att utvecklas Behöver förbättras Den enskildes skydd Resultat Bemötande, trygghet, smärtlindring mfl Dokument, brukarundersökningar, samtal Goda resultat på anhörig- och medarbetarundersöknin gar Mycket gott resultat på medarbetarundersökningen. Bäst på måluppfyllelse. Sammanställt av Owe Fjellborg, planerare 13
Jämförelse mellan enheter i Vård och omsorgsboende 2010 Syftet med rapporten är att möjliggöra jämförelser mellan enheter på ett överskådligt sätt. Redovisningen ger en bild hur enhet klarat att nå de målvärden som är kopplat till de indikatorer som fastställdes i budget och verksamhetsplan 2010. Resultatet redovisas per enhet och indikatorerna är uppdelad i rubriker efter s "styrkort" - Medborgaren i centrum. Totalt har 14 indikatorer värderats. Alla enheter kan inte redovisa ett resultat för varje indikator, vilket kan bero på att man inte bedriver korttidsvård eller har för få svarande i brukarundersökning. Entreprenader redovisar inget resultat för ekonomin och deltar inte i kommunens medarbetarundersökning Resultatet är redovisat ur tre perspektiv. 1. Måluppfyllelse Här jämförs resultatet med målvärde Bedömning har gjorts med hjälp av färger om enheten har nått målvärde för respektive indikator. Grönt = Uppnått målvärde Gult = Nära målvärde Rött = Ej uppnått målvärde Grått = Indikator ej aktuell för enheten/värde saknas 2 Jämförelse med andra Här jämförs enheternas resultat i relation till andra. För varje indikator har enheterna rangodnats från den med bäst till den med sämst resultat. Enheterna har sedan delats in i tre delar. Bedömning har sedan gjorts med hjälp av färger.en enhet kan alltså få "grönt" för måluppfyllelse men ändå vara bland de sämre relativt sätt och få "rött" i jämförelse. Grönt = Bästa tredjedelen i rangordning Gult = Mittersta tredjedelen i rangordning Rött = Sämsta tredjedelen i rangordning Grått = Indikator ej aktuell för enheten/värde saknas 3. Jämförelse över tid Slutligen redovisas nio av indikatorerna i diagram så att utveckling de senaste tre åren kan följas. Sammanvägning av resultatet På sista sidan görs en sammanvägning av resultatet där enheterna jämförs med varandra i två tabeller. Denna ranking får värderas med försiktighet. Liksom alla jämförelser av denna typ ger de en förenklad bild av verksamheten. Indikatorerna är inte viktade och några enheters resultat bygger på ett färre antal indikatorer.
2010 Verksamhetetens processer Brukarnas uppfattning Indikator Resultat Rikt värde Målupp fyllelse Jämförel se Indikator Resultat Rikt värde Målupp fyllelse Jämförel se Beläggning Vobo 97,8% 95% 97,8% Bemötande 92% 100% 92,0% Tomtid Vobo 16 25 1625,0% Inflytande och delaktighet 70% 80% 70,0% Beläggning korttid 98% Trygghet 92% 85% 92,0% Medelvårdtid korttid 30 Aktiviteter 50% 60% 50,0% Andel med plan 100% 100% 100,0% Maten 92% 70% 92,0% Ekonomiska nyckeltal Medarbetarnas utveckling Indikator Resultat Rikt värde Målupp fyllelse Jämförel se Indikator Resultat Rikt värde Målupp fyllelse Jämförel se Resultat 2,0% 0% 2,0% Korttidsfrånvaro 3,71 6,41 371,0% Medarbetarindex 86 63 8600,0% Utbildningsnivå 91% 86% 91,3%
2010 Beläggning vobo Tomtid vobo Andel med plan 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 2008 2008 2009 2009 2010 2010 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2008 2009 2009 2010 2010 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2008 2008 2009 2009 2010 2010 Bemötande Inflytande Maten 100% 100% 100% 80% 80% 80% 60% 60% 60% 40% 40% 40% 20% 20% 20% 0% 2008 2009 2010 0% 2008 2009 2010 0% 2008 2009 2010 Trygghet Resultat Korttidsfrånvaro 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2008 2009 2010 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% 2008 2009 2010 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2008 2009 2010