RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER VID NYANLÄGGNING ELLER VÄSENTLIG OMBYGGNAD AV INFRASTRUKTUR

2001-12-20 Dnr 540-355-01 Rv RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER VID NYANLÄGGNING ELLER VÄSENTLIG OMBYGGNAD AV INFRASTRUKTUR - Förslag till utveckling av definitioner Redovisning av regeringsuppdrag Antal Sidor 52

2

3 FÖRORD Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med trafikverken och Boverket utveckla definitionerna för riktvärden för buller för de olika trafikslagen så att de blir mer jämförbara. Föreliggande rapport är en redovisning av detta regeringsuppdrag. I rapporten ges inledningsvis en bakgrundsbeskrivning av bullerproblemets omfattning och de lagar som särskilt berörs av bullerfrågorna. I rapporten ges vidare en beskrivning av trafikverkens nuvarande tillämpning av bullerriktvärdena samt förslag till tolkning av vissa begrepp såsom bostadsrum, uteplats m.m. Rapporten mynnar sedan ut i förslag till definition och tillämpning av de skilda bullerriktvärredena för vart och ett av de tre trafikslagen; väg- järnvägs- och flygtrafik. Arbetet med uppdraget har bedrivits med stöd av en för ändamålet bildad arbetsgrupp med representanter från Vägverket, Banverket, Luftfartsverket, Försvarsmakten, Socialstyrelsen och Boverket. För den slutliga utformningen av rapporten svarar Naturvårdverket. Stockholm i december 2001 Naturvårdsverket

4 INNEHÅLL Sida FÖRORD SAMMANFATTNING 6 1. BAKGRUND 10 2. BULLER FRÅN TRAFIKSEKTORN PROBLEMETS OMFATTNING 11 2,.1 Buller från väg- järnväg och flygtrafik 2.2. Buller från övrig trafik 3. MILJÖBALKEN, TRAFIKLAGARNA samt PLAN och BYGGLAGEN 13 3.1 Miljöbalken 3.2 Väglagen 3.3 Banlagen 3.4 Luftfartslagen 3.5 Plan- och Bygglagen 4. GÄLLANDE RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER 18 4.1 Riktvärden för trafikbuller 4.2 Bullerskyddsåtgärder i befintlig miljö 5. NUVARANDE TILLÄMPNING AV BULLERRIKTVÄRDENA 21 5.1 Förklaring av allmänt förekommande bullermått 5.2 Nuvarande tillämpning av de långsiktiga riktvärdena för trafikbuller 6. UTGÅNGSPUNKTER FÖR BESTÄMNING AV DEFINITION AV 28 BULLERRIKTVÄRDEN. 6.1.Hälsoeffekter av samhällsbuller 6.2. Studier av allmän störning av trafikbuller

5 7. FÖRSLAG TILL UTVECKLING AV DEFINITIONERNA AV 32 RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER 7.1. Innebörden av vissa begrepp 7.2. Riktvärde för ekvivalent ljudnivå inomhus 7.3. Riktvärde för maximal ljudnivå inomhus nattetid 7.4. Riktvärden för ekvivalenta ljudnivåer utomhus 7.5 Riktvärde för maximal ljudnivå utomhus 8. KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN TILLÄMPNING AV 45 BULLERRIKTVÄRDENA 8.1.Allmänna utgångspunkter 8.2. Skillnad mellan föreslagen och nuvarande tillämpning av bullerriktvärdena 8.3. Ekonomiska konsekvenser av föreslagen tillämpning 9. INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 48 9.1 Bullerdirektivet 9.2 Konsekvenser för Sverige av bullerdirektivet 9.3 EU:s Ramverk för prövning av operativa begränsningar från bullersynpunkt

6 SAMMANFATTNING Allmänt Riksdagen antog i mars 1997, i anslutning till behandling av propositionen Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53), långsiktiga riktvärden för trafikbuller. Dessa riktvärden har nu tillämpas ett antal år av trafikverken och ett antal andra berörda beslutsmyndigheter. Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att i samråd med trafikverken och Boverket utveckla definitionerna för riktvärden för buller för de olika trafikslagen så att de blir mer jämförbara. Naturvårdsverket har valt att avgränsa här ifrågavarande regeringsuppdrag på så sätt att endast behandla de långsiktiga riktvärden för trafikbuller som riksdagen har fastställt. I redovisningen tas därför inte upp riktvärden för buller inom friluftsområden och arbetslokaler eller bullerexponering från annan verksamhet såsom sjöfart och terrängtrafik. Bullerproblemet i Sverige kan i mycket stor omfattning härledas till buller från trafiksektorn. Trots betydande åtgärder inom bullerområdet utsätts fortfarande omkring 2 miljoner personer för trafikbuller överstigande 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå utomhus. I miljöbalken, som trädde i kraft 1 januari 1999, anges att det övergripande målet är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. De av riksdagen fastställda miljömålen är bl.a. avsedda för att tjäna som ledning vid tillämpning av miljöbalken. I miljömålen ingår även bullerfrågorna och dess behov av åtgärder. Av miljöbalkens tillämpningsområde följer att miljöbalken gäller för verksamheter även om dessa samtidigt är reglerade i andra lagar som t.ex. väglagen, lagen om byggande av järnväg (banlagen) och luftfartslagen. De verksamheter som väglagen, banlagen och luftfartslagen reglerar har genom bl.a. buller och luft- och markföroreningar en sådan miljöpåverkan att miljöbalken är tillämplig. Vid planläggning och i ärenden rörande Plan- och Bygglagen ska även vissa regler i miljöbalken tillämpas. En viktig utgångspunkt för bedömningen av jämförbarheten av bullerriktvärdena är att se till vilka hälsoeffekter som är förknippade med olika slag av samhällsbuller. Världshälsoorganisationen (WHO) har som hälsoeffekter av samhällsbuller identifierat bl.a. hörselskador, talinterferens och kommunikationsstörning, sömnstörning samt effekter på psykofysiologiska och mentala funktioner samt på prestation och beteende. För att fördjupa kunskapen om störning av trafikbuller har Naturvårdsverket uppdragit åt Karolinska Institutet att göra en sammanställning av kunskapsläget vad avser störning av trafikbuller. Denna utredning kommer att vara slutförd under vintern 2002.

7 Innebörd av vissa begrepp Många skilda begrepp finns angivna i de trafikbullervärden som riksdagen fastställt. Naturvårdsverket föreslår följande definitioner av de skilda begreppen: Rum i bostad (bostadsrum) Med bostadsrum avses alla rum i bostaden för permanentboende och fritidshus där en låg bullernivå eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro samt i förekommande fall matplats. Rum för vård (vårdlokaler) Med vårdlokaler avses alla de rum i en vårdinrättning där vistelse sker under bostadsliknade former där en låg bullernivå eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vila samt rum för daglig samvaro. Rum för undervisning (undervisningslokaler) Förslag ges här om att undervisningslokaler bör ingå bland de lokaler som i tillämpliga delar skall omfattas av riktvärden för trafikbuller. Med undervisningslokaler avses de rum där undervisning bedrivs och där en låg bullernivå eftersträvas. Med begreppet avses inte gymnastiksalar etc.. Uteplats Med uteplats avses iordningställd område/yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i direkt anslutning till bostäder, fritidshus eller vårdlokal. Bostadsområdet i övrigt Med bostadsområdet i övrigt avses här de vistelseytor som finns runt huset och som definieras av inhägnad, hävdade ytor eller hemfridszon. Definition av bullerriktvärden Naturvårdsverket föreslår följande definitioner av bullerriktvärdena för respektive trafikslag. 30 dba dygnsekvivalent ljudnivå inomhus Vägtrafik, Järnvägstrafik och Flygtrafik Med riktvärdet 30 dba Leq 24 h avses ett bullervärde beräknat som ett typvärde för ett trafikårsmedelsdygn och som gäller för alla bostadsrum i bostad samt vårdlokaler. Riktvärdet gäller för bostäder för permanent boende, fritidshus samt vårdlokaler. För undervisningslokaler bör dock ljudnivån få uppgå till 35 dba Leq under lektionstid.

8 45 dba maximalnivå inomhus nattetid Vägtrafik Med riktvärdet 45 dba Lmax nattetid (22.00-06.00) avses ett beräknat bullervärde av det mest bullrande fordonet under en trafikårsmedelnatt. Riktvärdet får överskridas högst tre gånger per natt. Riktvärdet, som avser instrumentinställning F(fast), gäller för bostäder för permanent boende, fritidshus samt vårdlokaler och avser alla bostadsrum etc. Järnvägstrafik Med riktvärdet 45 dba Lmax nattetid (22.00-06.00) avses ett beräknat bullervärde av det mest bullrande tågtypen under en trafikårsmedelnatt. Riktvärdet får överskridas högst tre gånger per natt. Riktvärdet, som avser instrumentinställning F(fast), gäller för bostäder för permanent boende, fritidshus samt vårdlokaler och avser alla bostadsrum etc. Flygtrafik Med riktvärdet 45 dba Lmax nattetid (22.00-06.00) avses ett beräknat bullervärde av det mest bullrande flyplanstypen under ett trafikårsmedelnatt. Riktvärdet får överskridas högst tre gånger per natt. Riktvärdet, som avser instrumentinställning F(fast), gäller för bostäder för permanent boende, fritidshus samt vårdlokaler och avser alla bostadsrum etc. 55 dba och 60 dba ekvivalenta ljudnivåer utomhus samt FBN 55 dba Vägtrafik Med långsiktiga riktvärdet 55 dba Leq 24 h avses ett bullervärde beräknat som ett typvärde för ett trafikårsmedeldygn och som när det gäller uteplats avser en bullernivå där fasadreflektionen är inkluderad. För bostadsområdet i övrigt avser riktvärdet frifältsvärde eller till frifältsvärde korrigerat värde. Riktvärdet gäller för bostäder för permanent boende, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler. Järnvägstrafik Med långsiktiga riktvärdet 55 dba Leq 24 h avses ett bullervärde beräknat som ett typvärde för ett trafikårsmedeldygn och som enbart gäller för uteplats och som avser ett frifältsvärde där fasadreflektionen är inkluderad. Riktvärdet 60 dba Leq 24 h gäller för bostadsområdet i övrigt och avser frifältsvärde eller till frifältsvärde korrigerat värde. Riktvärdena gäller för bostäder för permanent boende, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler. Flygtrafik Med långsiktiga riktvärdet FBN 55 dba avses ett bullervärde som tillämpas för såväl uteplats som bostadsområdet i övrigt. Riktvärdet gäller för bostäder för permanent boende, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler. 70 dba maximal ljudnivå utomhus Av hänsyn till begränsat underlag vad avser utförda störningsstudier föreslås frågan om antalet överskridanden av maximalnivån 70 dba på uteplats bli föremål för fortsatt

9 utredning. I avvaktan på resultatet av ett sådant arbete föreslås följande tillämpning av riktvärdet. Vägtrafik och järnvägstrafik Med det långsiktiga riktvärdet 70 dba Lmax på uteplats avses ett beräknat bullervärde av de mest bullrande fordonen under ett årsmedelsdygn. I riktvärdet är fasadreflektionen inkluderad och instrumentinställning F(fast) avses. I avvaktan på resultatet av fortsatt utredningsarbete får riktvärdet tills vidare överskridas högst fem gånger per maxtimme under dag/kväll (06.00-22.00). Riktvärdet gäller för bostäder för permanent boende, fritidshus samt vårdlokaler. Flygtrafik Med det långsiktiga riktvärdet 70 dba Lmax på uteplats avses ett beräknat bullervärde av den mest bullrande flygplanstypen under ett årsmedelsdygn. I riktvärdet är markreflexionen inkluderad och instrumentinställning S(slow) avses. I avvaktan på resultatet av fortsatt utredningsarbete får riktvärdet tills vidare överskridas högst tre gånger per dag/kväll (06.00-22.00). Riktvärdet gäller främst för planering av bostäder för permanent boende, fritidshus samt vårdlokaler samt bebyggelsekoncentrationer. Konsekvenser av förslagen och internationella aspekter Förslaget till tillämpning av bullerriktvärdena skiljer sig inte så mycket från nuvarande tillämpning. En skillnad uppkommer dock när det gäller riktvärdena på uteplats för vägoch järnvägstrafik där det föreslås att fasadreflexen skall inräknas i bullervärdet. Denna ändrade tillämpning av riktvärdena på uteplats innebär sannolikt att ett tillkommande antal uteplatser behöver förses med bullerskyddsåtgärder. Det är dock svårt att beräkna hur många uteplatser som behöver extra bullerskydd. Vad som gör detta särskilt svårt att beräkna är att det när det gäller väg- och järnvägstrafik är naturligt att en stor andel av uteplatserna ligger vid den tysta sidan av huset och behöver därför inte ha något bullerskydd. Någon konkret siffra på tillkommande kostnader kan därför inte ges men Naturvårdsverket gör den bedömningen att kostnadsökningen blir mycket begränsad i förhållande till den kostnad som idag läggs ner vid nuvarande tillämpning av bullerriktvärdena. När det gäller hanteringen av bullerfrågorna internationellt kan konstateras att intresset är mycket stort av dessa frågor inom såväl EU som andra delar av världen. Av särskilt intresse i samband med detta regeringsuppdrag är det arbete som pågår inom EU när det gäller buller inom trafiksektorn. Ett EG-direktiv om omgivningsbuller har kommit mycket långt i hanteringen och det återstår nu endast en förlikningsprocess mellan parlamentet, kommissionen och rådet. EG-direktivet anger bl.a. att de gemensamma bullermåtten L den och L night skall användas för den strategiska bullerkartläggningen och för de redovisningar som skall göras till EU-kommissionen. Naturvårdsverket vill här peka på den konsekvens som uppkommer av att de bullermått som vi i använder i Sverige (L aeq24 h och L max ) behöver omräknas inför redovisningen till EU.

10 1. BAKGRUND Allmänt Riksdagen antog i mars 1997, i anslutning till behandling av propositionen Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53), långsiktiga riktvärden för trafikbuller. Viktigt underlag för detta riksdagsbeslut har varit de rapporter som tagits fram tidigare (1995) i särskilda regeringsuppdrag av berörda myndigheter. Naturvårdsverket har i samverkan med Boverket och Banverket tagit fram förslag till riktvärden för tågbuller. Försvarsmakten, Luftfartsverket och Naturvårdsverket i samverkan har tagit fram långsiktiga riktvärden för flygbuller och för vägtrafikbuller har Naturvårdsverkets förslag till allmänna råd om buller från vägtrafik (BRÅD) varit ett viktigt underlag. Ett viktigt underlag i bullerfrågan är vidare Boverkets redovisning av regeringsuppdrag om buller i samband med samhällsplaneringen. Resultatet av detta regeringsuppdrag finns redovisat i Boverkets rapport Planera för en god ljudmiljö en första vägledning (ISBN 91-7147-610-5, utgiven sept. 2000). Uppdrag rörande riktvärden för buller I regleringsbrev från Miljödepartementet för budgetåret 2001 avseende Naturvårdsverket har verket getts i uppdrag att utveckla definitionerna för riktvärden för trafikbuller (under rubriken uppdrag punkt 7). Detta uppdrag har följande lydelse: Naturvårdsverket skall i samråd med trafikverken och Boverket utveckla definitionerna för riktvärden för buller för de olika trafikslagen så att de blir mer jämförbara. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2001. Avgränsning av uppdraget Naturvårdsverket har valt att avgränsa uppdraget på sådant sätt att endast de långsiktiga riktvärden för trafikbuller som är fastställda av riksdagen har behandlats. I redovisningen behandlas därför inte riktvärden för buller inom friluftsområden och arbetslokaler eller bullerexponering från annan verksamhet såsom sjöfart och terrängtrafik.

11 2. BULLER FRÅN TRAFIKSEKTORN PROBLEMETS OMFATTNING 2.1. Buller från väg-, järnvägs- och flygtrafik. Bullerproblemen i Sverige kan i mycket stor omfattning härledas till buller från trafiksektorn. Trots betydande åtgärder inom bullerområdet utsätts fortfarande omkring 2 miljoner människor för trafikbuller överstigande 55 dba ekvivalentnivå utomhus. Av nedanstående tabell framgår fördelningen av antalet exponerade av buller från skilda trafikslag. Trafikslag Antal exponerade >55 dba Leq 24 h (för flyget avses FBN 55 dba) Vägtrafik 1 450 000 Spårburen trafik 500 000 Flygtrafik Civil 20 000 Flygtrafik militär 30 000 Totalt 2,0 miljoner Av tabellen ovan framgår bl.a. att över 1,4 miljoner personer är utsatta för vägtrafikbuller över riktvärdet för ekvivalentnivå utomhus (55 dba) vid permanentbostäder, vårdinrättningar och undervisningslokaler. Av dessa uppgår antalet personer utsatta för buller utomhus som överstiger 65 dba Leq 24 h till c:a 123 000 personer längs de statliga vägarna och c:a 193 000 personer längs det kommunala vägnätet. Längs det statliga vägnätet finns dessutom omkring 200 000 personer som utsätts för buller utomhus som överstiger riktvärdet för maximalnivå (70 dba) men som har lägre buller än riktvärdet för ekvivalentnivå. För det kommunala vägnätet saknas dock motsvarande siffra. När det gäller antalet exponerade för buller från järnvägstrafiken kan utöver siffrorna i tabellen ovan även anges att c:a 12 000 bostadslägenheter (c:a 30 000 boende) utsätts för en maximal ljudnivå överstigande 55 dba inomhus nattetid. I anslutning till flygplatser uppgår antalet exponerade över FBN 55 dba till sammanlagt 50 000 personer om man räknar samman civila och militära flygplatser. Efter det att den nya organisationen för försvarsmakten genomförts innebärande att ytterligare två flottiljer lagts ner och vissa förändringar genomförs vid Malmens

12 flygplats i Linköping kommer antalet exponerade över FBN 55 dba vid de militära flygplatserna att ha minskat till 15 20 000 personer. I och med att tredje banan vid Arlanda används fullt ut kommer bullernivån inom Märsta tätort att understiga FBN 55 dba. Detta innebär att antalet exponerade av flygbuller över FBN 55 dba kommer att minska med c:a 10 000 personer. Luftfartsverket har haft regeringens uppdrag att följa upp antalet tillkommande bostadsenheter inom FBN 55 dba respektive maximalnivån 70 dba. Antalet tillkommande boende senaste året bedöms vara under 1 000 st. 2.2 Buller från övrig trafik I förarbetena inför riksdagens beslut om de långsiktiga riktvärdena för trafikbuller framgår att de angivna riktvärdena endast avser väg- järnväg- och flygtrafik och således inte andra trafikslag såsom sjöfart eller terrängtrafik. När det gäller sjöfarten kan man med fog betrakta buller från själva sjötransporten som ett litet problem. Sjöfarten kan dock medföra betydande störningar i samband med lastning och lossning när fartyget ligger i hamn, eftersom många hamnar ligger nära bebyggelse. När det gäller riktvärden för buller från hamnverksamheten tillämpas i normalfallet Naturvårdsverkets Allmänna Råd för Externt industribuller (RR 1978:5). Det finns ingen kartläggning utförd över antalet exponerade av buller från hamnverksamhet. Till trafiksektorns bullerproblem behöver även räknas den störning som uppkommer i samband med färdsel med snöskoter vintertid och med fritidsbåt sommartid. När det gäller buller från skotertrafik kan denna förorsaka störningar för boende i näraliggande bebyggelse men det större problemet med denna trafik är när den sker i friluftsområden där tystnaden är en viktig faktor för naturupplevelsen. Liknande förhållande gäller för fritidsbåtstrafiken där störningen är mest betydande när färdseln sker i områden där en låg bullernivå är en viktig faktor för naturupplevelsen. För att åstadkomma en begränsning av bullerexponeringen från snöskoter och fritidsbåtstrafiken är det vanligt att regler om förbud, fartbegränsning etc. införs med stöd av terrängtrafiklagstiftningen resp. sjötrafiklagstiftningen. Det finns gränsvärden för buller från själva snöskotern (emissionen) och det finns även ett förslag till EG-direktiv om bullerkrav på fritidsbåtar.

13 3. MILJÖBALKEN, TRAFIKLAGARNA samt PLAN- OCH BYGGLAGEN 3.1. Miljöbalken Miljöbalken (1998:808) trädde i kraft den 1 januari 1999. Det övergripande målet med miljöbalken (MB) är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. De av riksdagen fastställda miljömålen är bl.a. avsedda att tjäna som ledning vid en tillämpning av miljöbalken. För att genomföra miljöbalkens och miljömålens mål finns i balken ett antal instrument, bl.a. miljökvalitetsnormer, möjlighet att utfärda förordningar och föreskrifter, tillståndsprövning och tillsyn. Alla former av åtgärder som kan vara av betydelse för de intressen balken avser att skydda omfattas av dess tillämpningsområde. Kravregler, tillåtlighetsregler och hänsynsregler anger vilka skyddsåtgärder eller försiktighetsmått en verksamhetsutövare eller enskild måste vidta. Mot bakgrund av miljöbalkens vida syfte och tillämpningsområde kommer krav med stöd av bl.a. hänsynsreglerna att kunna ställas i andra frågor än traditionellt miljö- och hälsoskydd. Med hjälp av dessa regler kan bl.a. fastställas att bullerskyddande åtgärder måste vidtas och tillsynsmyndigheten kan därmed enligt 26 kap MB utfärda förelägganden om bullerskyddsåtgärder utmed exempelvis trafikanläggningar. I miljöbalken klargörs också bl.a. att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder som behövs för att hindra att verksamheten medför olägenheter för människors hälsa. Kraven på åtgärder gäller i den utsträckning det inte anses omrimligt att uppfylla dem. Riktvärde är ett styrinstrument som inte finns reglerat i miljöbalken. Riktvärden är inte rättsligt bindande och uppfyller inte särskilda formkrav. De har ändå haft en styrande verkan på miljöområdet. Exempelvis har riktvärden för buller angetts i flera olika sammanhang i form av allmänna råd från Naturvårdsverket (t.ex. om externt industribuller, motorsportbanor, skjutbanor och byggbuller). I sammanhanget kan nämnas att även Socialstyrelsen har meddelat allmänna råd om bl.a. buller inomhus (SOSFS 1996:7). Vidare skall nämnas att Vägverket och Boverket med stöd av förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. har möjlighet att meddela föreskrifter om bl.a. buller. I Boverkets byggregler BFS 1998:38 ges även råd om riktvärden för inomhusbuller från vägtrafik. Av miljöbalkens tillämpningsområde följer att miljöbalken gäller för verksamheter även om dessa samtidigt är reglerade i andra lagar som t.ex. väglagen (1971:948), lagen (1995:1652) om byggande av järnväg (banlagen) och luftfartslagen (1957:297). De verksamheter som väglagen, banlagen och luftfartslagen reglerar har genom bl.a. buller och luft- och markföroreningar en sådan miljöpåverkan att miljöbalken är tillämplig. Om en viss fråga är detaljreglerad i en annan lag än miljöbalken kan det dock innebära att möjligheten att ställa krav i samma fråga med stöd av miljöbalken begränsas. Med ett fåtal undantag finns det dock möjlighet att ingripa med stöd av miljöbalken i

14 verksamheter som ovan nämnda lagar tar sikte på. Vid prövning av tillstånd och liknande godkännanden som krävs enligt andra lagar skall dock miljöbalken tillämpas endast när detta anges särskilt i övriga lagar. Utgångspunkten har varit att de centrala reglerna i miljöbalken skall tillämpas vid prövning enligt andra lagar, när någon separat tillståndsprövning enligt balken inte skall ske. Vid tillåtlighetsprövningen enligt ovan nämnda lagar skall ett antal bestämmelser i miljöbalken tillämpas. Vid planläggning och i ärenden rörande Plan- och Bygglagen skall även vissa regler i miljöbalken tillämpas. 3.2. Väglagen Väglagen ( 1971:948) reglerar byggande och drift av allmänna vägar, s.k. väghållning. Vid tillåtlighetsprövning enligt väglagen skall bl.a. miljöbalkens allmänna hänsynsregler i 2 kap och hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap MB tillämpas. De krav som ställs på lokalisering och annat hänsynstagande i miljöbalken gäller således också vid byggande av väg. Vissa större vägar skall dock prövas både enligt väglagen och enligt miljöbalken. I väglagen finns även regler om att bl.a. vissa av miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning skall tillämpas vid tillåtlighetsprövningen. Bullerfrågorna är en viktig del av miljökonsekvensbeskrivningen vid ett vägprojekt. I arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen skall bl.a. effekterna av eventuellt buller identifieras och beskrivas och de åtgärder som planeras för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar skall beskrivas. Miljökonsekvensutredningen tjänar sedan som underlag vid upprättandet av arbetsplanen avseende bl.a. bullerfrågorna. Begreppen förstudie och vägutredning har införts i väglagen bl.a. för att förfarandet med miljökonsekvensbeskrivning skall kunna starta i ett tidigt skede och samordnas med övrig planering. Vid fastställande av arbetsplan enligt väglagen gäller vidare att tillstånd inte medges för det fall den nya verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Det kan även påpekas att de delar av en verksamhet, bl.a. broar och tunnlar, som utgör vattenverksamhet kan vara tillståndspliktiga enligt miljöbalken (11 kap) för just dessa delar. Vidare kan nämnas att hälsoskyddslagen (1982:1080) har arbetats in i miljöbalken. Som en följd av detta har begreppet sanitär olägenhet ändrats till olägenhet för människors hälsa. 26 väglagen har därmed ändrats och begreppet olägenheter för människors hälsa har ersatt sanitär hänsyn. Om det finns bl.a. naturvårdsföreskrifter för marks byggande eller användning, främst avses föreskrifter meddelade med stöd av 7 och 8 kap MB, skall väg byggas så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser får väg inte byggas i strid med planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. När vägrätt upphör och vägen dras in är verksamhetsutövaren skyldig att vidta återställningsåtgärder enligt väglagen.

15 3.3. Banlagen Banlagen (1995:1652) är tillämplig på byggande av järnväg. Med järnväg avses i lagen spåranläggning för järnvägstrafik. Spåranläggning kan vara, utöver spår, bl.a. andra fasta anläggningar som behövs för spårens bestånd, drift eller brukande. Med byggande av järnväg avses anläggande av en ny järnväg, omläggning av spår i en ny sträckning, utläggning av ytterligare spår och ombyggnad av järnväg på annat sätt. Banlagen reglerar däremot inte drift av järnväg. Det finns regler om bl.a. drift av spåranläggning i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157). Då denna framförallt reglerar säkerhetsfrågor är det miljöbalken som är tillämplig vad avser miljöfrågor som uppkommer vid drift av järnväg. Vid tillåtlighetsprövning enligt banlagen skall bl.a. miljöbalkens allmänna hänsynsregler i 2 kap och hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap MB tillämpas. De krav som ställs på lokalisering och annat hänsynstagande i miljöbalken gäller således också vid byggande av järnväg. Vissa större järnvägar skall dock prövas både enligt banlagen och enligt miljöbalken. Vidare kan nämnas att om det finns skyddsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för användning av bebyggelse, mark eller vatten får järnväg inte byggas så att syftet med bestämmelserna motverkas. Detta kan gälla bl.a. föreskrifter meddelade med stöd av 7 och 8 kap MB. Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser får järnväg inte byggas i strid med planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Det kan även påpekas att de delar av en verksamhet, bl.a. broar och tunnlar, som utgör vattenverksamhet kan vara tillståndspliktiga enligt miljöbalken (11 kap) för just dessa delar. I banlagen finns även regler om att bl.a. vissa av miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning skall tillämpas vid tillåtlighetsprövningen. Bullerfrågorna är en viktig del av miljökonsekvensbeskrivningen vid ett järnvägsprojekt. I arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen skall bl.a. effekterna av eventuellt buller identifieras och beskrivas och de åtgärder som planeras för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar skall beskrivas. Miljökonsekvensutredningen tjänar sedan som underlag vid upprättandet av järnvägsplanen avseende bl.a. bullerfrågorna. Begreppen förstudie och järnvägsutredning har införts i banlagen bl.a. för att förfarandet med miljökonsekvensbeskrivning skall kunna starta i ett tidigt skede och samordnas med övrig planering. Vid fastställande av järnvägsplan enligt banlagen gäller vidare att tillstånd inte medges för det fall den nya verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. När verksamheten som har bedrivits på en järnväg upphör är verksamhetsutövaren skyldig att vidta återställningsåtgärder enligt banlagen. 3.4. Luftfartslagen I luftfartslagen (1957:297) finns bestämmelser om bl.a. luftfartyg och flygplatser.

16 Då det finns tillståndsplikt (eller anmälningsplikt) för flygplatser enligt både luftfartslagen och miljöbalken och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB således tillämpas vid tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken saknas hänvisning till 2 kap MB i luftfartslagen. Även om en sådan hänvisning saknas, så utgör miljöbalkens hänsynsregler grunden för Luftfartsverkets prövning. Vid tillåtlighetsprövning enligt luftfartslagen skall bl.a. hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap MB tillämpas. Vidare skall enligt luftfartslagen luftfartyg vara miljövärdiga när de används vid luftfart. Luftfartyget skall enligt luftfartslagen anses vara miljövärdigt om det är konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd på sådant sätt att det inte orsakar skada genom buller eller luftförorening eller genom annan liknande störning. Detta innebär att ytterligare krav enligt exempelvis 2 kap 3 MB inte torde kunna ställas på luftfartygen. Detsamma gäller bestämmelserna i luftfartslagen om att luftfartyg inte får framföras med överljudsfart, såvida det inte finns synnerliga skäl då undantag kan medges. I luftfartslagen finns även regler om att bl.a. vissa av miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning skall tillämpas vid tillåtlighetsprövningen. Bullerfrågorna är en viktig del av miljökonsekvensbeskrivningen vid ett flygplatsprojekt. I arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen skall bl.a. effekterna av eventuellt buller identifieras och beskrivas och de åtgärder som planeras för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar skall beskrivas. Miljökonsekvensutredningen skall sedan bifogas ansökan om tillstånd och kommer således att tjäna som underlag vid upprättandet av eventuella villkor avseende bl.a. bullerfrågorna. Vidare gäller att tillstånd till ny verksamhet inte får medges för det fall den nya verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Det kan även påpekas att de delar av en verksamhet som utgör vattenverksamhet kan vara tillståndspliktiga enligt miljöbalken (11 kap) för just dessa delar. 3.5. Plan- och Bygglagen Plan- och Bygglagen (PBL) (1987:10) innehåller bestämmelser om planläggning av mark- och vatten och om byggande. I PBL anges bl.a. att varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av markoch vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen, som inte är bindande för myndigheter och enskilda, kan vara ett användbart instrument i det långsiktiga arbetet för en god ljudmiljö. Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner, som endast får omfatta en begränsad del av kommunen. Om det finns särskilda skäl får detaljplanen reglera högsta tillåtna värden för störningar av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap MB, bl.a. buller. För avgränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser antas för att säkerställa syftet med översiktsplanen. Områdesbestämmelser kan till exempel vara ett lämpligt planeringsinstrument för områden som ligger inom eller i anslutning till områden av riksintresse enligt 3 och 4

17 kap MB, där den befintliga eller framtida bullersituationen motiverar särskild reglering av markanvändning och bebyggelseplanering på längre sikt. I PBL anges även att tillstånd (bygglov) krävs till bl.a. byggande och rivning av byggnader. Möjligheter ges även i PBL att ge förhandsbesked huruvida byggande kan tillåtas på den aktuella platsen. Det är i samband med bygglovsprövningen som det är vanligast att bullerfrågan behöver vägas in. I PBL finns angivet att bestämmelserna i 3 och 4 kap MB skall tillämpas vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked. Vad som anges i 5 kap 3 MB om miljökvalitetsnormer skall även iakttas vid planering och planläggning enligt PBL.

18 4. GÄLLANDE RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER 4.1. Riktvärden för trafikbuller Regeringen har i proposition Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53) bl.a. behandlat långsiktiga riktvärden för trafikbuller och förslag till åtgärder för att på sikt minska buller invid infrastrukturen i befintlig bebyggelse. När det gäller behovet av långsiktiga riktvärden för trafikbuller anger regeringen bl.a. följande: Regeringen anser att åtgärder för att minska bullret längs vägar och järnvägar är en väsentlig del i arbetet med att utveckla framtidens infrastruktur. Regeringen anser vidare det vara värdefullt att den långsiktliga ambitionsnivån för åtgärder mot trafikbuller slås fast för alla trafikslag med s.k. riktvärden. Riktvärdena är inga rättsligt bindande normer, utan skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Regeringen menar således att riktvärdena för buller bör ses som långsiktiga mål. Många boendemiljöer är idag i hög grad påverkade av trafikbuller. Samtidigt är det stor skillnad på möjligheterna att uppnå god miljökvalitet mellan olika trafikslag och plansituationer. Tillämpningen av riktvärdena kommer därför till en början att skilja. En utgångspunkt bör emellertid vara att riktvärdena bör klaras vid nybyggnad av bostäder samt vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av trafikanläggningar så länge det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Regeringen konstaterar att graden av bullerstörning från olika trafikslag skiljer sig åt. Bullrets frekvens, källans placering och variationerna i bullernivån påverkar upplevelsen av bullret. Därför är också olika mått och nivåer relevanta som riktvärde för olika källor. För vägtrafik har riksdagen beslutat (prop. 1993/94:215, bet. 1993/94:JoU 31, rskr. 1993/94:402) om bullervärden och deras tillämpning vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av vägtrafikleder. Regeringen anser nu att de beslutade värdena för vägtrafikbuller bör benämnas riktvärden. För buller från järnvägstrafik och flygtrafik anser regeringen att riktvärdena bör vara i enlighet med myndigheternas förslag. Detta innebär att riktvärdet för buller från järnvägstrafik och annan spårtrafik vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av järnväg bör vara 60 dba ekvivalentnivå. Riktvärdet för flygtrafik bör vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad vara 55 dba mätt som flygbullernivå (FBN) utanför bostadsfastighet. Bullernivå på uteplatser bör anges särskilt och regeringen föreslår därför riktvärdet 70 dba mätt som maximalnivå på en uteplats i anslutning till bostaden. För spårtrafik bör därutöver 55 dba ekvivalentnivå gälla som riktvärde för sådan uteplats. Är det inte möjligt att begränsa bullret utomhus bör åtminstone inomhusbullret begränsas till 30 dba ekvivalentnivå och till 45 dba maximalnivå. Riksdagen beslutade den 20 mars 1997 att anta ovan nämnda infrastrukturproposition

19 (bet. 1996/97:TU 7, rskr 1996/97:174). Nedan framgår en sammanfattning av gällande långsiktiga riktvärden för trafikbuller. Sammanfattning av långsiktiga riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dba. Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusnivåerna inte överskrids. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. 4.2. Bullerskyddsåtgärder i befintlig miljö I ovan nämnda proposition anges även att ett program för åtgärder mot trafikbuller i befintlig bebyggelse bör genomföras för statlig trafikinfrastruktur där syftet är att på sikt uppnå riktvärdena inomhus enlig ovan. I regeringens uppdrag till trafikverken definieras inom vilka områden isolering av fastigheter skall ske. I åtgärdsprogrammen anges att i en första etapp (år 2007) bör dessa avse minst de fastigheter som exponeras av buller vid följande nivåer och däröver: 65 dba ekvivalentnivå utomhus för vägtrafikbuller 55 dba maximalnivå inomhus nattetid avseende buller från järnvägstrafik För flygbuller utomhus anges följande nivåer för åtgärder: FBN 60 dba, när området kontinuerligt exponeras för flygbuller. 80 dba maximalnivå när området regelbundet exponeras för bullernivån i medeltal minst tre gånger per natt, 90 dba maximalnivå, när området regelbundet exponeras

20 för bullernivån dag- och kvällstid samt 100 dba maximalnivå, när området regelbundet exponeras för bullernivån endast dagtid vardagar och enstaka kvällar. När det gäller flygbuller har även en andra etapp för åtgärder angetts och denna avser de fastigheter som exponeras av flygbuller med en maximal ljudnivå som understiger ovan angivna värden med 10 dba. Det anges även att för den militära flygverksamheten bör inriktningen så långt möjligt vara densamma som för den civila flygverksamheten. Det bör observeras att för flygplatser sker tillståndsprövning enligt miljöbalken. Tillståndsvillkor exempelvis rörande bullerisolering anges därvid särskilt för varje flygplats.

21 5. NUVARANDE TILLÄMPNING AV BULLERRIKTVÄRDENA 5.1. Förklaring av allmänt förekommande bullermått Inom bullerområdet förkommer ett stort antal begrepp och definitioner som kan behöva förklaras. Nedan ges därför närmare förklaring till några av de vanligast förekommande begreppen. Allmänna definitioner: Vägd nivå Med vägd ljudtrycksnivå avses ett hörselanpassat mått som skall efterlikna hörselns sämre känslighet för låga och mycket höga frekvenser. Ljudmätare har s.k. frekvensvägningsfilter. De mest använda vägningsfiltren är A och C-filtren med vilka man väger A-vägd ljudtrycksnivå resp. C-vägd ljudtrycksnivå. A-vägningen, som tillämpas för normala frekvenser och ljudstyrkor, dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga. A-vägningen används normalt för trafikbuller. Frifältsvärde Med frifältsvärde avses ljudtrycksnivå som inte är påverkat av reflexer i näraliggande fasad. Om mätningar genomförs på exempelvis en balkong/uteplats erhålls nivåer som är ca. + 3 dba-enheter högre än frifältsvärdet. Om mätmikrofonen placeras direkt mot fasaden erhålls ett värde som är + 6 dba högre än frifältsvärdet. Enskilda bullerhändelser: Maximalnivå Med maximalnivå avses en högsta ljudtrycksnivå - som regel A-vägd - av en bullerhändelse. Begreppet används bl.a. i samband med trafikbuller för att bedöma bullerkonsekvensen av en händelse. Maximalnivån bestäms inte bara av ljudet som man vill mäta utan även av mätinstrumentets tidsvägning, d.v.s. hur fort instrumentet reagerar på en ljudimpuls. De finns tre olika tidsvägningar som är standardiserade. Dessa är I (impuls), F (fast) och S (slow). Tidskonstanterna för dessa är 35 ms (millisekunder), 125 ms respektive 1 000 ms (1 sek). För låga ljudimpulser med konstant maximalnivå, längre än c:a 4 sekunder, erhålls samma maximalvärde för samtliga tidsvägningar. Är ljudimpulserna kortare kommer man att erhålla olika resultat. För trafikbuller används såväl F som S som tidsvägning. SEL-nivå Med SEL-nivå avses en bullerhändelses A-vägda ljudexponeringsnivå (sound exposure level, SEL) som definieras som en konstant nivå över en sekund och som har samma totala energi som hela bullerhändelsen. SEL- mätningen används ofta för att beskriva ljudenergin vid passage av ett tåg eller en överflygning av ett flygplan.

22 Sammanvägda bullerhändelser: För att bedöma den sammanlagda bullersituationen i en punkt eller ett område behövs informationer om såväl ljudnivå samt antalet händelser. Nedanstående metoder bygger alla på den s.k. likaenergiprincipen. Ekvivalentnivå Med ekvivalentnivå avses en medelljudtrycksnivå, som regel A-vägd, på effektbasis (referensnivå) av varierande buller. Anges som 24- timmarsvärde för väg- och järnvägstrafikbuller. Flygbullernivå, FBN Med FBN-nivå avses ekvivalent ljudnivå som värderar en rörelse kvällstid (19-22) som tre och en rörelse nattetid (22-07) som 10 rörelser dagtid. FBN-måttet är ett dygnsviktat årsmedelvärde, med fasta atmosfäriska förhållanden. L den (Dag-kväll-natt-nivån) L den är ett bullermått som anges i EG:s bullerdirektiv och som avser den A-vägda ekvivalenta ljudnivån där en rörelse kvällstid värderas upp med 5 dba (vilket motsvarar 3,16 rörelser dagtid) och en rörelse nattetid med 10 dba (vilket överensstämmer med nattvägningen i FBN 10 dagrörelser). L den baserar sig på ett års samtliga dygnsperioder. L night (nattnivån) L night är ett bullermått, som anges i EG.s bullerdirektiv och som avser den A-vägda ekvivalenta ljudnivån enligt definitionen i ISO 1996-2, 1987, fastställd över ett års samtliga nattperioder. L day (dagnivån) L day är ett bullermått som anges i EG:s bullerdirektiv och som avser den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån enligt definition i ISO 1996-2: 1987, fastställd över ett års samtliga dagsperioder. L evening (kvällsnivån) L evening är ett bullermått som anges i EG:s bullerdirektiv och som avser den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån enligt definition i ISO 1996-2: 1987, fastställd över ett års samtliga kvällsperioder. Vibrationer RMS-värde Vibrationer kan uttryckas i hastighet (mm/s). Toppvärdet för vibrationen är det maximala värdet under ett givet intervall. Effektivvärdet eller RMS (root mean square) är tidsmedelvärdet av vibrationens energi under intervallet. 5.2. Nuvarande tillämpning av de långsiktiga riktvärdena för trafikbuller De långsiktiga riktvärden för trafikbuller som har fastslagits av riksdagen är enbart angivna i bullernivåer utan närmare definition (förklaring) om hur de enskilda

23 långsiktiga riktvärdena ska tillämpas. Här är även viktigt att notera att de långsiktiga riktvärdena tillämpas på flera olika beslutsnivåer t.ex. regeringen, miljödomstolar, trafikverken, kommunernas miljömyndigheter och byggnadsnämnder. De vanligaste beslutsinstanserna som hanterar bullerriktvärdena framgår av nedanstående tabell. Beslutsinstans Regeringen Verksamhetsområde Tillåtlighetsprövning enl. 17 kap MB av större infrastrukturprojekt (vägar, järnvägar och flygplatser) Överprövning av detaljplaner enl. PBL. Miljödomstolarna Tillstånd för civil flygplats med en banlängd > 1 200 meter. Tillståndsprövning enl. 11 kap MB för vattenverksamhet (broar, tunnlar etc) Banverket Vägverket Luftfartsverket Länsstyrelsen Upprättande av järnvägsutredning samt fastställande av järnvägsplan Upprättande av vägutredning samt fastställande av arbetsplan Tillstånd enligt luftfartslagen för inrättande av flygplats Tillstånd för flottiljflygplats eller civil flygplats som är avsedd även för militärt flyg med en banlängd av > 1 200 meter. Godkännande av MKB för trafikinfrastruktur (vägar och järnvägar). Prövning av antagna detaljplaner med hänsyn till hälsa (även buller) och säkerhet enl. PBL kap 12 1. Generalläkaren Föreläggande av bullerskyddsåtgärder i samband med tillsyn enligt 26 kap MB av trafikinfrastruktur inom försvarets verksamheter. Anmälan av annan militär flygplats som inte omfattas av tillståndsplikt men som har > 100 flygrörelser per år.

24 Kommunens miljömyndighet Föreläggande om bullerskyddsåtgärder i samband med tillsyn enligt 26 kap MB av trafikinfrastuktur. Anmälan av annan flygplats som inte omfattas av tillståndsplikt men som har > 100 flygrörelser per år. Kommunens planmyndighet Kommunens planläggning enligt PBL Kommunens bygglovprövning enligt PBL De långsiktiga riktvärdena är inte ett mått på acceptabel bullernivå i befintlig miljö och är därför inte avsedda att användas i exempelvis mål i fastighetsdomstol avseende ersättning för bullerintrång. Med hänsyn till den mångfald av beslutsinstanser som tillämpar de långsiktiga riktvärdena har tillämpning av dessa skilt sig mellan de olika beslutsmyndigheterna. Nedan beskrivs de olika trafikverkens nuvarande tillämpning av riktvärdena, dels inomhus vid isoleringsåtgärder kring statlig infrastruktur, dels utomhus i planeringssammanhang. INOMHUSNIVÅER 30 dba ekvivalentnivå inomhus För vägtrafik tillämpas riktvärdet på permanenthus, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler men inte på hotell och pensionat. Riktvärdet gäller för alla bostadsrum i bostäder. Bullervärdet vad gäller vägtrafik avser ett typvärde för ett trafikårsmedeldygn och beräknas enligt den s.k. Nordiska Beräkningsmodellen (NV:s rapport 4653 Vägtrafikbuller ). Banverket har som grundförutsättning för att riktvärdet skall gälla angett att vibrationerna i området måste understiga 0,5 mm/s (vägt RMS-värde). För spårtrafik tillämpas riktvärdet på permanenthus, fritidshus och vårdlokaler men inte på hotell och pensionat. Riktvärdet gäller för bostadsrum (ej hall, förråd och wc). Bullervärdet vad gäller spårtrafik avser ett typvärde för ett trafikårsmedeldygn och beräknas enligt den s.k. Nordiska Beräkningsmodellen (NV:s rapport 4953 Buller från spårburen trafik ). För flygtrafik tillämpas riktvärdet på bostäder med mantalsskrivna och skolor och vårdlokaler men inte på hotell och pensionat. Riktvärdet tillämpas på kök, vardagsrum och sovrum, dock inte hobbyrum m.m. Riktvärdet vad gäller flygtrafik betraktas som FBN-nivå och baserar sig på årsmedeldygn och beräknas enligt av Försvarsmakten och Luftfartsverket fastställd beräkningsmodell ( Swedish Aircraft Noise Model, 1998-02-26)

25 45 dba maximalnivå inomhus nattetid För vägtrafik tillämpas riktvärdet på permanenthus, fritidshus och vårdlokaler men inte på hotell och pensionat. Bullervärdet avser enstaka fordon under natten. Med natt avses tiden 22.00-06.00. Tidsvägningen avser instrumentinställning F (fast). Riktvärdet gäller för alla bostadsrum i byggnaden. Riktvärdet får överskridas högst fem gånger per natt. Bullervärdet vad gäller vägtrafik beräknas enligt den s.k. Nordiska Beräkningsmodellen (NV:s rapport 4653 Vägtrafikbuller ). Banverket har som grundförutsättning för att riktvärdet skall gälla angett att vibrationerna i området måste understiga 0,5 mm/s (vägt RMS-värde). För spårtrafik tillämpas riktvärdet på permanenthus, fritidshus och vårdlokaler men inte på hotell och pensionat. Bullervärdet avser enstaka tågpassage under natten. Tidsvägningen avser instrumentinställning F (fast). Med natt avses tiden 22.00-06.00. Riktvärdet får överskridas högst fem gånger per natt. Riktvärdet gäller enbart för utrymme för sömn och vila (sovrum). Bullervärdet vad gäller spårtrafik beräknas enligt den s.k. Nordiska Beräkningsmodellen (NV:s rapport 4935 Buller från spårburen trafik ). Kring flygplatser tillämpas riktvärdet på bostäder med mantalsskrivna och vårdlokaler men inte på hotell och pensionat. Luftfartsverket definierar generellt maxbuller som 3:e högsta genomsnittliga natthändelsen, vilket motsvarar den 1100:e högsta ljudnivån per år. Denna siffra används för att beskriva buller nattetid men då vägs bara antalet bullerhändelser nattetid in. Med natt avses tiden 22.00-07.00. Tidsvägningen avser instrumentinställning S (slow). UTOMHUSNIVÅER 55 dba utomhus (vid fasad) För vägtrafik tillämpas detta långsiktiga riktvärde på permanenthus, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler men inte på hotell och pensionat. Riktvärdet betraktas som frifältsvärde utanför fasad/fönster eller till frifältsförhållanden korrigerat värde. Bullervärdet vad gäller vägtrafik avser ett typvärde för ett trafikårsmedeldygn och beräknas enligt den s.k. Nordiska Beräkningsmodellen (NV:s rapport 4653 Vägtrafikbuller ). Banverket har som grundförutsättning för att riktvärdet skall gälla angett att vibrationerna i området måste understiga 0,5 mm/s (vägt RMS-värde). För spårtrafik tillämpas riktvärdet på permanenthus, fritidshus och vårdlokaler men inte på hotell och pensionat. Riktvärdet gäller enbart uteplats i direkt anslutning till bostad och betraktas som frifältsvärde utanför fasad/fönster eller till frifältsförhållanden korrigerat värde. Bullervärdet vad gäller spårtrafik avser ett typvärde för ett trafikårsmedelsdygn och beräknas enligt den s.k. Nordiska Beräkningsmodellen (NV:s rapport 4935 Buller från spårburen trafik ).

26 FBN 55 dba utomhus För flygtrafik tillämpas detta långsiktiga riktvärde på bostäder med mantalsskrivna och skolor och vårdlokaler men inte på hotell och pensionat. Riktvärdet avser bullernivån utanför fasad ovanför reflekterande markyta. Försvarsmakten tillämpar riktvärdet i den fysiska planeringen runt flygflottiljerna vid avgränsning av påverkan från område av riksintresse för Totalförsvarets militära del. FBN-måttet baserar sig på årsmedeldygn och beräknas enligt av Försvarsmakten och Luftfartsverket fastställd beräkningsmodell ( Swedish Aircraft Noise Model, 1998-02- 26) 60 dba ekvivalentnivå utomhus för bostadsområdet i övrigt Riktvärdet 60 dba gäller enbart för spårtrafik. Banverket har som grundförutsättning för att riktvärdet skall gälla angett att vibrationerna i området måste understiga 0,5 mm/s (vägt RMS-värde). För spårtrafik tillämpas riktvärdet på permanenthus, fritidshus och vårdlokaler men inte på hotell och pensionat. Riktvärdet betraktas som frifältsvärde utanför fasad/fönster eller till frifältsförhållanden korrigerat värde. Bullervärdet avser ett typvärde för ett trafikårsmedelsdygn och beräknas enligt den s.k. Nordiska Beräkningsmodellen (NV:s rapport 4935 Buller från spårburen trafik ). 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad För vägtrafik tillämpas riktvärdet på permanenthus och fritidshus men inte på hotell och pensionat. Riktvärdet på uteplats betraktas som frifältsvärde eller till frifältsförhållanden korrigerat värde. Tidsvägningen avser instrumentinställning F (fast). Vägverkets interna rekommendation (efter samråd med Boverket) är tillsvidare att riktvärdet får överskridas högst fem gånger i medeltal per maxtimme och dygn. Bullervärdet vad gäller vägtrafik beräknas enligt den s.k. Nordiska Beräkningsmodellen (NV:s rapport 4653 Vägtrafikbuller ). Banverket har som grundförutsättning för att riktvärdet skall gälla angett att vibrationerna i området måste understiga 0,5 mm/s (vägt RMS-värde). För spårtrafik tillämpas riktvärdet på permanenthus, fritidshus och vårdlokaler men inte på hotell och pensionat. Riktvärdet på uteplats betraktas som frifältsvärde eller till frifältsförhållanden korrigerat värde. Tidsvägningen avser instrumentinställning F (fast). Bullervärdet vad gäller spårtrafik beräknas enligt den s.k. Nordiska Beräkningsmodellen (NV:s rapport 4935 Buller från spårburen trafik ). För flygtrafik tillämpas riktvärdet i planeringssammanhang på bostäder med mantalsskrivna och skolor och vårdlokaler men ej på hotell och pensionat. Riktvärdet avser bullernivån ovanför reflekterande yta. Luftfartsverket definierar generellt maxbuller som 3:e högsta genomsnittliga dygnshändelsen, vilket motsvarar den 1100:e högsta ljudnivån per år. Denna siffra används för att beskriva buller dagtid. Vissa miljödomstolar har haft annan definition av riktvärdet för maxbuller t.ex. regelbundet dock maximalt 150 gånger per år.