Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Relevanta dokument

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Demenssjukdomarnas ABC:

Äldre och läkemedel LATHUND

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Läkemedel till äldre 245

och palliativ vård vid demens Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum

Läkemedel till äldre

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Behandling av BPSD utan läkemedel

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Demensbehandling - mer än bara piller

Akut agitation. Susanne Buchmayer Överläkare BUP heldygn, Stockholm

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Att se människan bakom demenssjukdomen

Oro, ångest och depression

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Neuropsykiatriska kliniken

Rutin för BPSD-registrering

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

INFORMATION OM INVEGA

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Konfusion/Förvirringstillstånd

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Somatisk comorbiditet vid demens

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Samtal med den döende människan

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

En bättre demensvård där personalen är medicinen

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Behandling av sömnsvårigheter

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:


Information för sjukvårdspersonal FÖR MALARIA KEMOPROFYLAX LARIAM (MEFLOKIN)

BPSD utredning och behandling

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Transkript:

BPSD

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande socialt beteende Vandring, skuggning Sömnsstörningar Inaktivitet b. PSYKISKA SYMTOM (=huvudproblem för patienten) Depression Oro Ångest, hallucinationer och vanföreställningar

Symtomen vid demenssjukdom korrelerar till neuroanatomiska skador Språk Initiativförmåga, Känslor, Uppmärksamhet, Hämningslöshet, Sjukdomsinsikt Empati, Impulskontroll Motoriska igångsättningssvårigheter Närminne blir fjärrminne

BPSD över tid vid Alzheimers sjukdom Depression Aggressivitet Skrik och rop tidig fas Vanföreställningar, hallucinationer sen fas

Orsak till BPSD Bristande perceptionsförmåga Bristande tolkningsförmåga Bristande känslokontroll Bristande impulskontroll Bristande insikt

Kommunikationssvårigheter orsakar BPSD Symtom eller omvårdnadsåtgärd (klä sig, bada, lägga sig) Vårdpersonal försöker hjälpa Patienten kan inte tolka situationen (pga skador i cortex) Patienten uppfattar försök till hjälp som livsfara Avsaknad förmåga att nyansera motstånd (skador amygdala+frontala cortex) Kraftigt motstånd från patient tolkas som aggressivitet Krav på lugnande medicin!!!

Struktur för bedömning vid ändrat beteende Anhörigas kunskap Medicinsk journal tidigare sjukdom Utlösande faktorer? När bra När Dåligt? Smärta? Andra symtom? Fysisk undersök av hela patienten Kommunikationsbrist? Bedömning? Åtgärd Utvärdering

Symtomskattning vid BPSD 1. Vilka symtom föreligger? BPSD och andra symtom som smärta, illamående, andnöd mm 2. När började symtomen? 3. Vad utlöste symtomen? 4. Dygnsvariation (omgivning, miljö, bemötande)? När bra? När inte bra? 5. Tidigare sjukhistoria? 6. Medicinsk bedömning, fysiskt och psykiskt status undersök hela kroppen; mun, mage, leder fötter 7. Basala mänskliga behov tillgodosedda? Närhet, aktivitet, nutrition, mag-tarmfunktion, vattenkastning, sömn, 8. Läkemedelssanering? Adekvat smärtlindring? 9. Bedömning 10. Orsaksinriktad åtgärd 11. Utvärdera 12. Behandla inte kommunikationsbrist med läkemedel!

Arbetsstruktur vid beteendestörning Beteende Analys Bedömning Åtgärd Utvärdering Dokumentera!

Behandling vid BPSD Starkt evidens initiala interventioner av icke-farmakologisk art Viktigt att förstå bakgrunden Anpassa miljö och bemötande Behandla inte kommunikationsbrist med Läkemedel!

Icke-farmakologisk behandling vid BPSD Anpassa miljö och bemötande Identifiera och åtgärda störande faktorer: smärta, förstoppning, urinretention, fraktur, privat sfär bruten - detektivarbete Flexibilitet i omvårdnad Allt är inte läkemedel! massage, vårdarsång, musikterapi, djurterapi svårt att värdera kan prövas (låg evidens)

Farmakologisk behandling vid BPSD

3 studier Haldol Viss effekt mot aggressivitet i doser över 1,5mg/dag Otillröcklig med data för effekt av doser under 1,5mg/dag Extrapyramidala biverkningar begränsar nyttan Demens ej studerat, rekommenderas ej

Risperdal 6 studier - 30-60% förbättras - skillnad mot placebo inte signifikant! En studie; Risperdal 1,2mg/dag effekt på psykotiska symtom vid svår demens men effekt liten jämfört med placebo (uttalad demens och svåra symtom) MMT 13-15 ingen skillnad mellan Risperdal och placebo Extrapyramidala biverkningar tidigare indikation: ospecifika orostillstånd vid demens ändrad indikation efter metaanalys 2004 ökad risk för cerebrovaskulära händelser (stroke eller TIA) bland Risperdalbeh. patienter Aktuell indikation: uttalade psykotiska symtom som aggressivitet hos personer med demens hos vilka sådana störningar kan leda till patientlidande, potentiell fara för patienten eller risk för självskada

Bensodiazepiner en studie på Temesta: - effektivare än placebo - betydande fallrisk, nedsatt kognition och paradoxala reaktioner Klinisk erfarenhet: - kortverkande BDZ som Sobril kan prövas vid oro/ångest Inga hållpunkter för positiva effekter vid långtidsanvändning Risk för beroende och utsättningsfenomen In- och utdatum

Heminevrin Godkänt för sömstörning och agitation på äldre Inga studier Biverkningsrisk klinisk erfarenhet: i slutenvård och under strikt kontroll kan Hemineuvrin prövas i akuta situationer

Icke rekommenderbara läkemedel vid BPSD Acetylcholinesterashämmare: BPSD ej studerat, rekommenderas ej Zyprexa och Seroquel inte övertygande visat, många negativa studier, rekommenderas ej Nozinan: kraftig sederande effekt, rekommenderas ej Haldol: demens ej studerat X-pyr biverkningar effekt på aggressivitet >1,5mg/dag senare studier talar för samma neg effekt på CVS och mortalitet som 2:a generation antipsykotika rekommenderas ej Antiepileptika Karbamazepin viss effekt i pilotstudier men interaktions- och biverkningsrisk rekommenderas ej

Farmakologisk behandling BPSD. Depressiva symtom - SSRI Irritabilitet, agitation eller oro - SSRI kan prövas Memantin (Ebixa) kan ha effekt på agitation och aggressivitet Om behov av akut sedation: Sobril ev. prövas under kort tid och med adekvat övervakning av patienten Psykotiska symtom/aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller potentiell fara för patient eller andra: - Risperdal upp till 1,5mg/dag kan prövas - Restriktivt användande pga risk för stroke och ökad dödlighet Om neuroleptika eller anxiolytika: - kort behandlingstid 2 veckor - precis som för antibiotika - tydligt start och slutdatum! - utvärdering - Ställningstagande till utsättning/dos regelbundet