Välkommen! 1
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2
Rädda Barnens arbetsmetoder 3
Barn har rättigheter! Idrott för alla! 4
Vad är High five? - Fem steg till en handlingsplan - Öka kunskap om Barnkonventionen - Sätta fokus på frågan om kränkningar, diskriminering och mobbning - Om ett barn far illa, vad gör jag? 5
6
Idrottens idé Hämtat från Idrotten vill (2009) Riktlinjer för idrottens utformning i föreningar Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. 7
Barns tankar om Idrott Resultat av samtal och diskussioner med hundratals barn och unga som deltog på Dalecarlia Cup, Borlänge, juli 2009. 8
Övning! Värsta beteendet 9
Idrottsledare Barnen anser att en idrottsledare ska vara snäll men även kunna vara lite sträng om det behövs. Barnen säger även att det är viktigt att idrottsledaren ser alla barn. En bra idrottsledare ska låta barnen spela lika mycket, ge alla barn lika mycket uppmärksamhet och ge alla barn beröm. 10
Idrottsförälder Barnen anser att föräldrarna ska stötta barnen. Föräldrarna ska vara peppande och det är viktigt att de hejar på. En bra idrottsförälder ska inte skrika eller skälla. En bra idrottsförälder ska vara hjälpsam. Barnen framhåller även att det är viktigt att föräldrarna inte pressar dem för hårt. Genomgående i alla samtal framkom att det är viktigt att föräldrarna visar engagemang, ställer upp och skjutsar, är med och hejar på vid matcher. 11
Idrottskompis Barnen anser att en bra idrottskompis är någon som inte skriker, svär, klagar eller gnäller. Det framgår också att det är viktigt att man är snäll och inte blir sur om någon gör fel. Flera barn lyfte även vikten av att visa respekt och hänsyn för varandra. 12
Barnkonventionens karaktär och juridiska status Barnkonventionen är inte nationell lag i Sverige Nationell lag ska tolkas utifrån Barnkonventionen Sanktionsmöjlighet saknas istället dialog och politisk vilja Rapportsystem och övervakningskommitté i Genève Alternativrapporteringen Barnkonventionen är både ett juridisk åtagande och ett politiskt verktyg för förändring. 13
Barnkonventionens fyra grundprinciper Art 2 Art 3 Icke-diskriminering Barnets bästa i främsta rummet Art 6 Rätt till liv och utveckling Art 12 Rätt till inflytande 14
Grundprinciperna anger Barnkonventionens syn på barn Art 2: Art 3: Art 6: från Alla barn är lika mycket värda Barnet är i fokus Barndomen har ett värde i sig Barn har rätt till stöd, men även skydd, vuxenvärlden Art 12: Barn är kapabla och kompetenta och ska 15
Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid. 16
Hur kan man avgöra vad som är bäst för ett barn i en klubb? 17
Att kombinera vetenskap och beprövad erfarenhet (d v s vedertagna kunskaper om barn) med att låta barn själva komma till tals är, enligt vår mening, en önskvärd metod för bedömning av vad som är barnets bästa. Ur Barnkommitténs huvudbetänkande: Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. SOU 1997:116 18
Mobbning Ojämnt styrkeförhållande, t ex flera mot en. Upprepas över tid, behöver vara mer än en kränkning. Kan vara fysisk, psykisk och verbal. Exempel är också återkommande förtal, ryktesspridning, utfrysning, sabotage och undanhållande av information. 19
Kränkning Glåpord, skällsord och nedsättande ord, till exempel hora, bög, fitta. Oförskämda, vulgära gester. Att tvingas göra något mot sin vilja. En gång räcker. Den som blivit kränkt avgör om det är en kränkning eller inte. 20
Diskrimineringsgrunder Barnkonventionen: Oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionshinder, börd eller ställning i övrigt. Sverige - Diskrimineringslagen: Etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck Ekonomiska, social och kulturella rättigheter: Etnicitet, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt Medborgerliga och politiska rättigheter Etnicitet, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt 21
Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? 22
På vilket sätt kan barn fara illa? Utsatthet benämning på många situationer ex. Barnfattigdom Flykt Våld Övergrepp Missbrukande föräldrar Föräldrar med psykisk ohälsa Att befinna sig i en vårdnadstvist Att vara utsatt för omsorgssvikt 23
Barns kommunikation om att de far illa Beroende av bl. a. ålder, mognad, tidigare erfarenheter Ju yngre barn desto svårare att använda språket för att klä sina erfarenheter i ord Ju svårare upplevelse desto svårare att klä i ord 24
Vad vi kan göra Visa att du finns som en medmänsklig samtalspart. Öppen kommunikation kring det barnet lyfter är bra och signalerar att man kan bära det som barnet ger uttryck för. Låt barnet prata igenom sina upplevelser i sin egen takt. Det är bra att vara så tillåtande som möjligt. Barnet behöver få reagera, både i ord och i handling. Att se detta som kommunikation från barnets sida kan underlätta i bemötandet. I regel skall man givetvis ta hjälp av vårdnadshavare som bär ansvaret för barnet men det finns situationer då detta inte är lämpligt, exempelvis om barnet uttrycker att det blir slaget av en vårdnadshavare. Berätta att du finns som stöd Normalisera och legitimera tankar, känslor, önskningar, beteenden och upplevelser genom att hjälpa barnet att sätta ord på sådant som det själv inte kan uttrycka i ord. 25
Vad vi kan göra forts. Om du misstänker eller vet att ett barn far illa så bör du ta kontakt med socialtjänsten. Socialtjänstlagen är utformad på ett sådant sätt att personer som i sin yrkesverksamhet kommer i kontakt med barn såsom lärare eller, vårdpersonal är skyldiga att anmäla detta, medan privatpersoner såsom en tränare eller ideellt aktiv bör anmäla vid misstanke om att ett barn far illa. Kännedom brett begrepp, det räcker att du fått se eller höra något som tyder på att barn far illa för att du skall göra en 26
Hur går en orosanmälan till? Skriftligt Orosanmälan gällande X, personnummer, adress. Text som beskriver din oro Muntligt Anonymt Du kan också ringa till den sociala jouren och fråga om råd tänk då på att inte nämna barnets namn Upprätta gärna en handlingsplan i din förening 27
Vad kan socialtjänsten hjälpa till med? Rådgivande / stödjande Myndighetsutövande Gruppverksamheter Kontaktfamilj Kontaktperson Familjeterapi/behandling Sker utan vårdnadshavarens samtycke LVU ex vis. familjehem, HVB LVM Ett tvångsomhändertagande sker bara om man uttömt andra möjligheter 28
29
Men hur gör vi? 30
Fem steg till en handlingsplan Steg 1 och 2 31
32
Fem steg till en handlingsplan mot mobbning, kränkning och diskriminering - Hur ska vi arbeta förebyggande? - Hur ska vi agera när det förekommer i vår klubb? Sätta ramen Nuläge i klubben Sätta mål Olika scenarier Vad kan hända? Vad händer idag? Mål Handlingsplan Åtgärdstrappor Resultat: Mål, handlingsplan och åtgärdstrappor Ett system för ständig utvärdering och förbättring En plan för hur arbetet blir känt av ledare, föräldrar och aktiva 33
Rädda Barnens föräldramejl & föräldratelefon Ett bollplank även för idrottsföräldrar. Att vara idrottsförälder är inte alltid så lätt. Hur stöttar man sitt barn på bästa sätt? Och hur ska man agera om barn fara illa? Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl stöttar föräldrar och andra vuxna i alla frågor som gäller barn. Väljer man att ringa kostar det bara en markering och man kan vara anonym. De som svarar är själva erfarna föräldrar som utbildats för att kunna stödja andra föräldrar. De har också fått en orientering i frågor som rör barn- och ungdomsidrott. 34
Rädda Barnen + idrotten Hur kan det se ut? - Inleda samtal med idrottsföreningar som är intresserad av göra handlingsplaner mot mobbning, kränkning och diskriminering. - Se om kommunen ställer krav på idrottsföreningar - Informera om High five, föräldratelefonen/mejl och Barnkonventionen på idrottens evenemang och möten. Film kommer - Erbjuda temakvällar om High five/barnkonventionen/kränkningar - Sätt upp affischer och sprida flyers/folder om High five och föräldratelefonen i idrottsarenor, sporthallar och träningslokaler. - Lyssna in barn och ungas åsikter. Koncept kommer Hör gärna av dig till Rädda Barnens regionkontor för mer information, material eller frågor! 35
Tack till.. 36
Tack! Kontakt: Linus Torgeby linus.torgeby@rb.se www.rb.se/highfive 37