Särtryck Kvalitetsbokslut med fokus på Habilitering & Hälsa Heide Benser/Image Source/All Over Press Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi
Heide Benser/Image Source/All Over Press Innehåll 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 4 5 Habilitering & Hälsa utreder och förebygger 4 2. Säker hälso- och sjukvård 6 7 Patientsäkerhet kultur och lärande 6 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård 8 11 Patientupplevd kvalitet 8 4. Effektiv hälso- och sjukvård 12 13 Planering och utvärdering 12 Habilitering & Hälsa, planering och utvärdering 13 5. Jämlik hälso- och sjukvård 14 15 Patientupplevd kvalitet ur ett ålders- och könsperspektiv 14 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid 16 17 Telefontillgänglighet enligt patientenkät 16 Besökstillgänglighet enligt vårdgarantin 17 7. Bilagor 18 19 Patientenkätsvar, bilaga 4:3 18 Särtryck per vårdgren Kvalitetsbokslut Det finns fyra olika särtryck som alla är utdrag ur SLSO s Kvalitetsbokslut. De har fokus på primärvård, psykiatri, Habilitering & Hälsa samt ASIH och geriatrik. Vissa av vårdgrenarna finns inte representerade i alla sex kapitlen och endast de bilagor som är relevanta för respektive vårdgren finns med i respektive särtryck. SLSO s Kvalitetsbokslut finns i sin helhet på www.slso.se. Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi
Vårt fokus är vårdkvalitet med stöd av ehälsa Vården genomgår just nu stora förändringar. Framtidens hälso- och sjukvård innebär ytterligare utmaningar som kommer att behöva mötas de närmaste åren. Arbetet med att klara och samtidigt förbättra kvaliteten i vården i ett snabbt växande Stockholms län är redan i full gång. Inom Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, försöker vi hela tiden arbeta utifrån patienters och brukares perspektiv och vi välkomnar utvecklingen mot att den enskilde ges ett starkare inflytande och mer delaktighet i sin vård. Fördelar för nutidsmänniskan Ny teknik kan bli den röda tråd som löper mellan patienten och vårdens alla aktörer. Redan nu kan patienten få snabbare tillgång till information, råd - givning och tidsbokning online via Mina vårdkontakter. Med samman hållna elektroniska journaler kan vårdinsatser, med patientens godkännande, hanteras säkert och vårdinformation kan delas mellan olika vårdgivare. Det ger fördelar för den allt rörligare nutidsmänniskan som vill ha tillgång till god vård. Fokus på att förbättra vården Under året har arbetet med att kvalitetssäkra journaldokumentationen intensi fierats. Arbetsgrupper har kartlagt behovet av dokumentation och uppföljning och tagit fram prioriterade områden att utveckla inom vårduppdraget. För bättre stöd i mötet med patienterna har nya gemensamma modeller för strukturerad dokumentation införts. Att skapa ett enhetligt arbetssätt med hög kvalitet, utöka möjligheten till uppföljning, samt att stödja arbetet med att kontinuerligt förbättra vården har legat i fokus. Dialog om användning av ny teknik Inom ramen för projektet Kompetenslyftet ehälsa får våra medarbetare möjlighet att öka sin kompetens i att använda modern informations- och kommunikationsteknik och att vara med och vidareutveckla vården. Alla medarbetare deltar regelbundet i seminarier på den egna enheten och för en dialog kring hur man bäst kan använda den nya tekniken för att öka patientens delaktighet och förbättra kvaliteten i vården. Nätverksmodellen och dialogseminarier infördes i primärvården. Under har vi arbetat vidare med att införa Kompetenslyftet ehälsa i samtliga vårdgrenar. Öppenhet stimulerar i arbetet I årets kvalitetsbokslut redovisar vi fler jämförelser med andra verksamheter och ett flertal nya parametrar som tagits fram genom engagemang från många medarbetare i våra verksamheter. Att öppet redovisa våra resultat är ett sätt att stimulera vårt ständiga förbättringsarbete. Mikael Ohrling, Sjukvårdsdirektör Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO)
4 slso Kvalitetsbokslut 1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Vården vi erbjuder ska bygga på erfarenhet och kunskap om vad som är god vård. Varje patient ska få sakkunnig och omsorgsfull vård utifrån sina individuella behov. En kunskapsbaserad vård bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom regelbundna mätningar och uppföljningar av vårdens kvalitet får vi underlag för fortsatta förbättringar. Habilitering & Hälsa utreder och förebygger Funktionsbedömning är grunden för rätt insats Inom Habilitering & Hälsa görs en funktionsbedömning, som är en samman fattning av brukarens funktioner och förmågor exempelvis kommunikation, psykiska funktioner och motorik. Den utgör ett under lag för prioritering av åtgärder och görs i sam band med att habiliteringsplanen upprättas. Funktionsbedömningen underlättar utvärderingen av insatserna som ges till brukargrupper med olika funktionsnedsättningar. Figur 1:8 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel brukare med registrerad funktionsbedömning. Habilitering & Hälsa (%). 70% 80% För redovisning per enhet se bilaga 5.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 5 Förebygga höftledsluxationer på barn med cerebral pares Barn med cerebral pares (CP) registreras i kvalitetsregistret CPUP som inne håller ett uppföljningsprogram för att säkerställa rätt behandling. Enligt uppföljningsprogrammet ska ledrörlighet och eventuella muskelförkortningar kontrolleras regelbundet. Detta för att förebygga problem med höftlederna (höftleds luxation) som ger bestående problem och svårigheter att gå. Tidigare drabbades 10 procent av alla barn med CP av höftluxation. Under år har det inte tillkommit några höftluxationer hos de 487 barn som bedömts av sjukgymnast och arbetsterapeut. CPUP, kvalitetsregister för barn med cerebral pares 93 % Täckningsgrad barn födda år 2002 och senare. (: 86 %) Nationella kvalitetsregister De nationella kvalitetsregistren gör det möjligt att följa upp vilken nytta vården skapar för patienterna. i kvalitetsregistren registreras bland annat uppgifter om symtom, undersökningsresultat, insatta åtgärder och behandlingsresultat. Uppgifterna möjliggör sammanställningar, analyser och data jämförelser både på verksamhets nivå och på nationell nivå. Täckningsgrad För att få ett bra underlag för uppföljning, är det angeläget att registrera så många av sina patienter som möjligt i relevanta kvalitets register. täckningsgraden anger hur stor andel av patienterna i respektive målgrupp eller diagnosgrupp som har registrerats i respektive register.
6 slso Kvalitetsbokslut 2 Säker hälso- och sjukvård En säker vård förutsätter att vi systematiskt arbetar med att uppmärksamma och åtgärda tänkbara risker. Gör vi det kan vi öka säker heten för patienterna. Ett av SLSO:s strategiska mål är Säker och till gänglig vård med goda resultat. Grunden för patientsäker vård är ett kunskapsbaserat arbetssätt som utgår från vårdprogram och riktlinjer. SLSO har ett ledningssystem som är gemensamt för alla verksamheter och som bidrar med struktur och stöd i arbetet med patientsäkerhet. Varje verksamhet ska ha lokalt anpassade rutiner baserade på ledningssystemet. Patientsäkerhet kultur och lärande Säker hälso- och sjukvård förutsätter att ledningen på alla nivåer driver ett långsiktigt och systematiskt patientsäkerhetsarbete som engagerar alla medarbetare. Säkerhetsmedvetandet har stor betydelse för hur de risker som patienter utsätts för hanteras. Patientsäkerhetskulturen i en organisation formas av de värderingar och normer som finns i organisationen. För femte året i rad genomför vi en enkätundersökning bland alla medarbetare. Att förändra en kultur är ett långsiktigt arbete och vi har därför valt att jämföra med 2008. Störst förändring mellan mätningarna är resultatet på frågan Närmaste chef återkopplar avvikelserapport. (se figur 2:1) Figur 2:1 Resultat från mätningar av patientsäkerhetskulturen i SLSO jämfört med 2008. (Andel svarande i procent.) Närmaste chef sätter patientsäkerhet i första hand Närmaste chef lyssnar på mig Jag har kunskap om rapportering 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Jag inser vikten av att skriva avvikelserapport Jag rapporterar avvikelser Närmaste chef uppmuntrar rapportering Vi prioriterar patientsäkerhet Närmaste chef återkopplar avvikelserapport Vi bemöter avvikelserapportering positivt Vi lär oss av våra misstag 2008
säker hälso- och sjukvård 7 En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att alla risker, tillbud och negativa händelser blir rapporterade. Målet är att rapporteringen av dessa ska öka, vilket också skett under det senaste året. De rapporterade händelserna ska analyseras, åtgärdas, följas upp och leda till förbättringar. Analysarbetet av ärenden och klagomål leder till lärande och utveckling. Vad är risk, tillbud och negativ händelse? Risk: Möjlighet att en negativ händelse ska inträffa. Tillbud: Händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Negativ händelse: Händelse som medfört vårdskada.
8 slso Kvalitetsbokslut 3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vi ska alltid ha patientens bästa för våra ögon. Respekt och lyhördhet för individens specifika behov har högsta prioritet. Delaktiga och välinformerade patienter bidrar till att göra vården mer patientfokuserad och ökar möjligheten att de kan delta i beslut om sin vård. Kontinuitet i behandlingskontakten och en god dialog i alla möten med patienter och närstående ökar förutsättningarna för att vården ska kunna tillgodose enskilda individers specifika behov. Patientupplevd kvalitet Patienternas synpunkter är viktiga för att ha som underlag till det kontinuerliga förbättringsarbetet av den vård som vi erbjuder. För att mäta patientupplevd kvalitet görs enkätundersökningar med olika intervall. Av figur 3:1 framgår antalet enkäter som skickats ut och andelen patienter som valt att svara på enkäten inom olika verksamhetsområden. Figur 3:1 Svarsfrekvens patientenkät. Antal skickade enkäter Svarsfrekvens * ** * ** Vårdcentraler 20 608 20 657 51 % 48 % Barnavårdscentraler 10 600-56 % - Barnmorskemottagningar 5 956 6 550 55 % 57 % Ungdomsmottagningar 1 947-88 % - Barn- och Ungdomsmedicinsk mottagning 548-50 % - Logopeder 712-51 % - Geriatrik 711-60 % - Vuxenpsykiatri, öppenvård*** 3 117 9 374 38 % 39 % BUP öppenvård, målsman 2 735-42 % - Beroendevård, öppenvård - 3 874-28 % Habilitering & Hälsa - 2 349-48 % * Enkäterna delades ut på ungdomsmottagningarna, övriga enkäter postades. ** Enkäterna delades ut på barnmorskemottagningarna, övriga enkäter postades. *** mättes enbart allmänpsykiatriska mottagningar. Antalet enkäter som skickades ut var betydligt färre på vissa enheter jämfört med både 2010 och. Se bilaga 4.
Patientfokuserad hälso- och sjukvård 9 Ett av SLSO:s strategiska mål är Trygg och delaktig patient. Nedan visas resultat på tre av frågorna i patientenkäten. Se figur 3:2, 3:3 och 3:4. Figur 3:2 Andel patienter som har svarat ja, helt och hållet på frågan: Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Vårdcentraler* Barnavårdscentraler Barnmorskemottagningar* Ungdomsmottagningar Barn- och Ungdomsmedicinsk mottagning** Logopeder Geriatrik Vuxenpsykiatri, öppenvård* BUP öppenvård** Beroendevård, öppenvård Habilitering & Hälsa* 0 98 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% * För redovisning per enhet se bilaga 4. ** Enkät besvarad av målsman. SLSO:s mål 75 %
10 slso Kvalitetsbokslut Figur 3:3 Andel patienter som har svarat ja, helt och hållet på frågan: Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Vårdcentraler* Barnavårdscentraler Barnmorskemottagningar* Ungdomsmottagningar Barn- och Ungdomsmedicinsk mottagning** Logopeder Geriatrik Vuxenpsykiatri, öppenvård* BUP öppenvård** Beroendevård, öppenvård Habilitering & Hälsa* 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% * För redovisning per enhet se bilaga 4. ** Enkät besvarad av målsman.
Patientfokuserad hälso- och sjukvård 11 Figur 3:4 Andel patienter som har svarat ja, helt och hållet på frågan: Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? Vårdcentraler* Barnavårdscentraler Barnmorskemottagningar* Ungdomsmottagningar Barn- och Ungdomsmedicinsk mottagning** Logopeder Geriatrik Vuxenpsykiatri, öppenvård* BUP öppenvård** Beroendevård, öppenvård Habilitering & Hälsa* 0 98 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% * För redovisning per enhet se bilaga 4. ** Enkät besvarad av målsman. SLSO:s mål 80 %
12 slso Kvalitetsbokslut 4 Effektiv hälso- och sjukvård Vi ska använda våra resurser så kostnadseffektivt som möjligt utan att göra avkall på kraven på hög säkerhet och god vårdkvalitet. Rätt vård när och där du behöver är SLSO:s vision som ska inspirera till att erbjuda en effektiv, kunskaps baserad vård, med patientens behov i fokus. Om vård och behandling planeras i samverkan med patienten ökar möjligheten att målen med insatserna nås. Resultaten av behandlingen ska regelbundet följas upp och utvärderas för att göra det möjligt att utveckla och effektivisera vården. Planering och utvärdering Vårdplan effektivt verktyg för god vårdkvalitet En vårdplan är ett skriftligt dokument som ska innehålla målet för vården, de planerade insatserna, tidpunkter för uppföljning och uppgifter om vem som har ansvar för behandlingen. Den ska upprättas och utvärderas av patient och behandlare i samråd.
effektiv hälso- och sjukvård 13 Habilitering & Hälsa, planering och utvärdering Vården inom Habilitering & Hälsa baseras på en skriftlig habiliteringsplan. Den innehåller målet för vården, de planerade insatserna, tidpunkter för uppföljning och uppgifter om vem som ansvarar för behandlingen. Figur 4:4 Habiliteringsplaner (%). Andel brukare som efter tre besök har en habiliteringsplan. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 6390% 85% 85% 2010 Habilitering & Hälsa 80%* * Nedgången beror på ändrad beräkningsgrund för utdata. Andel 80 habiliteringsplaner med utvärdering av mål. (: 63 %) 70 Uppföljning av måluppfyllelse inom Habilitering & Hälsa 60 Inom Habilitering 85% & Hälsa görs 85% en systematisk 80%* uppföljning av de mål som 50 satts i habiliteringsplanen. Brukaren eller dess företrädare/föräldrarna gör 40 bland annat en sammanfattande bedömning av hur målen har uppnåtts. 30 Det sker på en skattningsskala som tagits fram av habiliteringarna i hela 20 landet via samarbetet i NYSAM. Enkäten är utformad för att passa så många brukare 10som möjligt och den finns därför i tre olika utföranden. En enkät har traditionellt 0 tilltal, en är extra lättläst och en har bildstöd. 2010 91 % Andel brukare som skattat att mer än hälften av målen uppnåtts. (: 90 %) NYSAM nysam är ett nätverk för nyckeltalssamarbete inom hälso- och sjukvård mellan landsting och regioner. Samordnade vårdprocesser inom Habilitering & Hälsa Många brukare har behov av stöd från flera olika vårdverksamheter och huvudmän. Att samordna vårdprocesserna är särskilt angeläget för brukare med stora och sammansatta vårdbehov. Habilitering & Hälsa följer därför särskilt upp vårdprocesserna för brukare med flerfunktionsnedsättning. 30 % * Andel brukare med flerfunktionsnedsättning som efter tre besök har en habiliteringsplan samordnad med andra aktörer. *Nytt mått.
14 slso Kvalitetsbokslut 5 Jämlik hälso- och sjukvård Alla människor ska ha tillgång till vård på lika villkor. Rätten till hälso- och sjukvård ska vara oberoende av exempelvis kön, ålder eller funktionsnivå. Allas lika värde är en del av SLSO:s värdegrund. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vi ska ge lika god och säker vård till alla patienter. Patientupplevd kvalitet ur ett könsperspektiv Vård och behandling ska erbjudas på lika villkor för hela befolkningen. Hur patienterna värderar vården är vägledande i vårt förbättringsarbete för en mer jämlik vård. Här har vi valt att redovisa resultat på en fråga ur patientenkäten som ett övergripande mått på kvalitet. Svaren skiljer sig mellan män och kvinnor. (figur 5:9) Figur 5:9 Enkätsvar uppdelade på patienternas kön. Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? Vårdcentraler Vuxenpsykiatri Habilitering Beroendevård 90% 88% 82% 82% 86% 88% 76% 86% Män Utmärkt, Mycket bra, Bra Kvinnor Utmärkt, Mycket bra, Bra 10% 12% 18% 18% 14% 12% 24% 14% Antal svar 3825 5763 1226 2276 585 444 583 376 Män Någorlunda, Dålig, Ej ifylld Kvinnor Någorlunda, Dålig, Ej ifylld För utförligare kommentarer angående patientenkäten se kapitel 3. För utförligare kommentarer angående patientenkäten se kapitel 3.
Jämlik hälso- och sjukvård 15
16 slso Kvalitetsbokslut 6 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Vår strävan är att patienterna alltid ska få vård när de behöver den. En god tillgänglighet innebär att det är lätt att nå fram och snabbt få tillgång till vård. Tillgänglighet till vård kan redovisas utifrån såväl väntetidsmätningar som patienternas egna upplevelser. Telefontillgänglighet enligt patientenkät Varje år genomförs enkätundersökningar där patienter får frågan om hur de upplever möjligheten att komma fram på telefon. Figur 6:2 Andel patienter som svarat bra, mycket bra, eller utmärkt på frågan: Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? Vårdcentraler* 2010 84% 83% 85% Barnmorskemottagningar** 2010 79% 79% 86% Barnavårdscentraler 2010 76% 77% Ingen mätning gjord Habilitering & Hälsa 2010 86% Ingen mätning gjord 85% 0 20 40 60 80 100 *För redovisning per enhet se bilaga 5. **Enkäten delades ut på mottagningen.
Hälso- och sjukvård i rimlig tid 17 Besökstillgänglighet enligt vårdgarantin För psykiatriska verksamheter, beroendevård och Habilitering & Hälsa innebär vårdgarantin att patienten ska erbjudas besök inom 30 dagar. I figur 6:4 visas i vilken grad vårdgarantin uppfylldes i de olika verksamhetsgrenarna. Figur 6:4 2010 2010 2010 2010 Besökstillgänglighet. Andel patienter som erbjudits besökstid inom 30 dagar. Vuxenpsykiatri* 80% 75%** 75% Barn- och ungdomspsykiatri* 91% 90% 92% Beroendevård 100% 100% 100% Habilitering & Hälsa 97% 91% 65%*** 0 20 40 60 80 100 *För redovisning per enhet se bilaga 5. **Ny mätmetod. ***Vissa besök har inte hanterats rätt i samband med införande av nya registreringsrutiner.
18 SLSO Kvalitetsbokslut Bilaga 4:3 Patientenkät Habilitering och Hälsa (%). Samlat resultat redovisas i kapitel 3. Mottagning Autismcenter barn och unga Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 1) Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskat? 1) Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? 1) Antal svar 2) 2010 Diff 2010 Diff 2010 Diff 2010 95 90 5 71 73-2 77 77 0 43 47 Autismcenter små barn 92 87 5 72 65 7 81 77 4 102 159 Flemingsberg barn 85 88-3 52 68-16 63 71-8 46 69 Haninge barn 92 89 3 68 78-10 81 86-5 37 66 Hjärnskadecenter 89 91-2 64 61 3 83 84-1 53 45 Järva barn, unga och vuxna Liljeholmen barn, unga och vuxna 79 71 8 55 60-5 71 67 4 35 48 85 82 3 63 80-17 76 68 8 46 44 Mörby för barn 94 92 2 77 77 0 74 85-11 35 39 Mörby för ungd & vuxna 88 91-3 64 69-5 76 81-5 42 32 Nacka barn, unga och vuxna Norrtull barn, unga och vuxna 94 88 6 76 79-3 85 80 5 62 86 95 92 3 82 82 0 88 91-3 64 77 Sollentuna barn 90 90 0 75 72 3 79 72 7 70 95 Sollentuna unga och vuxna Stockholm unga och vuxna 86 80 6 69 65 4 71 73-2 63 66 86 79 7 70 56 14 75 73 2 68 89 Södermalm barn 86 90-4 83 66 17 79 80-1 38 50 Södertälje barn, unga och vuxna Tullinge barn, unga och vuxna 83 76 7 71 66 5 82 76 6 73 72 82 91-9 66 64 2 78 81-3 65 73 PUFFA Träningscenter 89 - - 72 - - 88 - - 117 - Totalt 88 86 2 70 69 1 79 78 1 1 077 3) 1 239 3) 1) Avser andel av patienterna som har svarat ja helt och hållet på respektive fråga. Vid beräkning av andel har endast de patienter som har svarat på resp. fråga i enkäten tagits med. 2) Antal svar avser de patienter som har svarat på frågan Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra?. För övriga två frågor kan antalet svar skilja något. 3) Mottagningar med mindre än 25 svar på enkäterna redovisas inte.
Redaktion: Peter Carlberg, Ulrika Edlund, Eva Gerlofson, Gunnel Jonsson, Rolf Timgren och medarbetare i SLSO. Produktion: Verksamhetsstöd Kommunikation SLSO. Foto: Erja Lempinen, Heide Benser/Image Source/All Over Press, Getty Images och Shutterstock. Erja Lempinen Erja Lempinen Stockholms läns sjukvårdsområde Box 17914, 118 95 Stockholm Besöksadress: Folkungagatan 44 www.slso.sll.se