www.droginfo.com Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom. -Rusets mening- Farmakologiska effekter, kognitiv inverkan. Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund Skellefteå Oktober 2005 Lyssna på min berättelse Se mig som den jag är Ställ de rätta frågorna Visa respekt
Under detta passet händer följande Introduktion Beroende Cannabis- ett eller flera preparat? Cannabis, en drog under tonåren, eller? Ungdomar i riskzonen Cannabis rusen Teoretisk bakgrund till behandlingsmodellen Cannabis inverkan på uppmärksamhetsprocessen, inlärningsförmågan och den exekutiva funktionen Cannabis inverkan på den kognitiva processen Beroendebegreppet Psykiskt beroende Drift att återuppleva belöningsupplevelse Fysiskt beroende Kroppens kemi anpassar sig till substansens påverkan Toleransutveckling (dosökning) Abstinensreaktioner Förekommer även för läkemedel mot kroppsliga åkommor (t.ex. Losec)
Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens 1 gång per vecka räcker Tid i missbruk Tonårsperiod 15-18 år Tidig upptäckt är beroende av fönster mot denna åldersgrupp Vilka markörer ska vi leta efter? Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner som används för att klara vardagen Förändrad känsla av självkännedom Behandling för cannabisberoende Kognitiv-beteendeorienterad-edukativ-Motivational Interviewing- - eller en teknisk kombination av dessa. THC 100 % Introduktion Motivational sessions x times 50 % Behandling av cannabismissbruk Fas 1 Medicinskt fokus Introduction 1 + 2 Phase 1 Phase 2 Phase 3 Lundqvist & Ericsson 1988 Original modellen > 24 år Manualbaserad modell, 17-24 år, > sex månader regelbundet missbruk Kort version < 17 år eller < 6 mån Haschsamtal Guiden Alla fem varianterna bygger Additional på de tre Sessions faserna for sessions family members Sessions 1-6 Sessions 7-10 Sessions 11-18 Motivationssamtal Ångest känslor Fas 2 Psykologiskt fokus Fas 3 Socialt fokus Förlängning Teman och frågor Teman och frågor Teman och frågor Veckor 1 2 3 4 5 6
Testa Ditt cannabisberoende. Har du svårt att få bort tanken på cannabis? Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Är det viktigare för dig att bli stenad än att skaffa nästa måltid? Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Planerar du din dag efter röktillfällen? Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Röker du morgon, middag och kväll? Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Är effekten det viktigaste oavsett vem du röker ihop med? Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis.
Risken att utveckla ett beroende för respektive drog. Cannabis: 9 % Alkohol 15 % Kokain 17 % Heroin 23 % Tobak 32 % (Anthony, 1994, Kandel, 1997). Livstidsprevalensen för cannabisberoende är ca 4 %, vilket är den högsta för gruppen illegala droger (Anthony, 1991). Ett mer frekvent missbruk resulterar i en högre risk för beroende (Hall, 1994, Kandel, 1992). Enligt Anthony uppnår de flesta cannabismissbrukarna beroendetillståndet senast i 18 årsåldern.
CAN prevalens siffror för ungdomar i åldrarna 16-24 år (CAN, 2003): Någon gång i livet: 1994 (4 %), 1996 (11 %), 1998 (11 %), 2000 (13 %), 2003 (17 %). Senaste året: 1994 (1 %), 1996 (5 %), 1998 (4 %), 2000 (5 %), 2003 (7 %). Senaste månaden: 1994 (0 %), 1996 (1 %), 1998 (1 %), 2000 (1 %), 2003 (2 %). Ca 19 000 svenska ungdomar använde cannabis den senaste månaden före undersökningen (2003). Det finns tre typer: Cannabis indica - ruderalis -sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja
Olika sorter Marijuana och Skunk Colombian Gold Jamaican Alaska Weed Orange Bud Silver Bud Haze 1-5 Northern Lights Jack Herrer White Widow Hasch Marock - fransk papir Super Marock (opiumdopad) Libanes (ljus) Röd Libanes (Röd) Sahara Queen Libanes (ljus gul) Pollen (marock) gul Nepal (svart) Afghan-Pakistan (lera) Manali (svart klet) Juden (standard + +) To learn the latest wisdom on bong construction, pipes, gravity bongs, joint rolling, sink bongs and bongineering. To get even more high-tech, learn about vaporizers at the.. If you want to ingest THC in food or drink (bhang, brownies, etc.), check out the ingestion If you're concerned about the effect of marijuana on your health, do some research at the SDIZ Marijuana and Health
Är vår tids drogande en livsstil eller en positiv strategi för att överleva? Den nya narkotikakulturen innefattar Att missbruket har utvecklats till ett mainstreamsbeteende. Att bruket av olagliga narkotiska preparat inte upplevs av de unga som stigmatiserande. Att välkända narkotika substanser marknadsförs i nya former. 1 Testning 1 4 ggr 62.5% m 37.5% kv Missbruk i fyra stadier 3 år 20% 2 92% har slutat Rekreationellt missbruk > 5 ggr totalt 3 Själv-reglerande missbruk > 4 ggr/månad 6 10% Vid dagligt missbruk 33 50% 6 1 4 500 individer 100 100% 20% 8 1.6%
Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet sexuella känslor självförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla av att kunna tänka fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa personliga problem en hjälp att somna att cannabis förhindrar depression skakningar spänningar fysiska smärtor tristess stress
Cannabismissbrukare oavsett kön och ålder kännetecknas av: svagare och mindre mogen impulskontroll. depressiv anpassning i målsättningen. mindre adekvat självkänsla. Vid rekreationellt bruk anses cannabisrökning medföra avslappning. förbättrad social sensitivitet. förstärkt sexuell upplevelse. en känsla av bättre hantera svåra relationer eller situationer. större själv-medvetenhet. en ökad förståelse av sig själv och andra. en ökad insikt och tolerans till det som händer runt individen.
Regelbundet bruk hos tonåringar innebär en tendens att inte bry sig. att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika kompetensaspekter. att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen. att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens. att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt vidmakthåller drogbruket. den globala intelligenskvoten sänks med 3,5% Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt: dysfunktionell familjebakgrund, ofta en frånvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar), ofta en icke trovärdig modersfigur (speciellt hos flickor), ringa föräldrakontroll (ingen vet vad jag sysslar med, och med vem), lågt pedagogiskt stöd (ingen förberedelse för skolan), lågt socialt stöd (t ex vid mobbing), lågt stöd i etablering och vidmakthållande av relationer. lågt psykologiskt stöd (möts av likgiltighet, ej älskad), får inget stöd vid negativ självbild (lågt självvärde), ringa stöd i att utveckla affektstyrning och känslomässig bearbetning, diffus självbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla. missbruket upplevs som en självvald aktivitet (ofta är det tal om en maskerat depressivt tillstånd) man söker sig till andra marginaliserade unga med samma erfarenheter den nyfunna gruppen kompenserar för det bristande familjestödet.
Gruppen sällan någon anknytning till reguljära ungdomsaktiviteter (såsom skola, utbildning, fritidssysselsättningar och arbete). gruppen tjänstgör som en trygghet med hög förutsägbarhet. man vet vad som ska ske och vad som förväntas av en, det finns inga allmänna kompetenskrav (som att vara aktiv i skolan). Ingen frågar om problem och man får respekt genom att ställa upp på gruppens normsystem och får därigenom en känsla av tillhörighet en rädsla att hamna utanför gruppen och mista dess kompenserande funktion. Ej i riskzonen pga Frisk/Skyddande/Protektiva/Salutogena -faktorer Individ God social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik Coping Intelligens och Kreativitet Hög aktivitet och energi Hobbys och intressen Inre locus of control God impulskontroll Optimism och framtidstro Omgivning och familj Hjälpa andra Significant other Tillitsfulla och intima relationer Klara gränser och subsystem Positiv föräldra-barn relation Klara regler i hemmet Delade värderingar, traditioner www.salutogenes.com
Skyddsfaktorer Skyddsfaktorer (med bufferteffekt) Intolerant attityd mot problembeteende Hög IQ Sociala färdigheter Anknytning till skolan Skyddsfaktorer (med kompensationseffekt) Konventionella aktiviteter (till exempel strukturerad fritidsverksamhet) Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter. Flicka God relation till föräldrar eller andra vuxna Föräldrar har god tillsyn Föräldrar gillar kamraterna Jessor, et al. 1995 Tre viktiga processer i frigörelsen från föräldrarna under tonårstiden. Maktlös / Makt Beroende / Oberoende, Frihet Cannabis Nonchalerad / Uppmärksamhet
Kvinnor använder ej THC - varför? Färre kvinnor än förväntat som fortsätter efter experimenterandet Dagligt bruk och missbruk är specifikt koncentrerat till det manliga släktet Sannolikt är förlusten av den inre kontrollen (exekutiv funktion) i uppmärksamhetsprocessen orsaken. Det episodiska minnets betydelse i relationer. Den verbala försämringen. Minskad möjlighet till affektkontroll. the drug that takes the mind away (4 000 BC) Charles Baudelaire (1860) What hashish gives with one hand it takes away with the other: that is to say, it gives you power of imagination and takes away the ability to profit by it. Man dör inte av att röka cannabis, men man försvinner som person. Sagt av Kerstin Tunving 1986
Cannabis rusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.
Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika. 100% THC Akut påverkan 50 Eliminering 1/3 till blodbanan 2/3 till urinblåsan Kronisk Påverkan 1 2 3 4 5 6 veckor
Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser. Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen som tillhör 18 olika klasser. 61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga. -9-THC- -8-THC- CBN- cannabinol CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv) CBC- cannabichrome CBG- cannabigerol Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC 11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC THCCOOH (inaktiv)??
Följande områden har hög täthet av CB1- receptorbindningar hippocampus, (kognitiva funktioner) cerebrala cortex, (kognitiva funktioner) basala ganglierna, (motorisk kontroll) cerebellum, (motorisk kontroll) Cannabinoiderna stör verksamheten i dessa områden. Kroppsegna cannabinoider är Anandamid, 2-AG, PEA (N-palmitolyl ethanolamide) psykomotorisk kontroll subjektiv perception Tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på låg Anandamid produktion. Anandamid är även kopplat till de vanilloida receptorerna Lindrar smärta som är presynaptisk
Vad händer? Cannabinoiderna förstärker GABA systemets hindrande funktion. Informationsprocessen försämras. Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Ruset är en effekt av att aktiviteten i det limbiska systemet ökar, och att frontalloben kopplas bort = illusioner Som att skruva upp volymen på en radio. Brain Imaging Studier 1. Cannabis producerar varierande metaboliska förändringar i hjärnan. 2. När man ger oerfarna cannabisrökare cannabis minskar metabolismen i hjärnan. 3. När man ger erfarna cannabisrökare cannabis ökar metabolismen i hjärnan. 4. Effekten är särskilt uttalad i frontalloberna. 5. De som använder cannabis under en längre period tycks i vila ha lägre blodflödesvärden. 6. Efter avslutat långvarigt cannabisbruk finns en minskad metabolisering i frontalloberna
Exekutiva funktioner Uppmärksamhet Impulskontroll Mental flexibilitet Strukturering Sekvensering Exekutiv funktion enligt Luria Exekutiv modell för problemlösningsförmåga. Processen har fyra komponenter i olika steg. Analys av problemet Formulering av intention, idé. Utförandet/Programmets olika steg Övervakande kontroll, korrigering
Cannabinoiderna påverkar övervakningen av den exekutiva funktionen. Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön. Den inre kontrollen är ansvarig för ordningssekvensering av följande uppställning. Tanke Känsla Handling Handling Känsla Känsla Handling Känsla Tanke Handling Tanke Tanke Handling Tanke Känsla Tanke Handling Känsla
Affekter och känslomönster I amygdala lokaliseras Förvåning Intresse Glädje Rädsla Ilska Sorg Skam Avsky Avsmak För att en individ ska utvecklas psykologiskt och socialt måste han/hon ha möjlighet till en fri och obunden kontakt med sin inre och yttre värld, och därmed uppleva känslan av att leva i ett sammanhang.
Mikael 17 år, 4 års cannabismissbruk Det var först när drogen gick ur kroppen som jag upptäckte att jag inte ägde världen. Plötsligt insåg jag att de människorna som jag såg som en massa, när jag tittade på en film, hade alla ett eget liv precis som jag. Om jag skulle vara en i massan så skulle jag inte synas. Cannabis påverkar 1. input processen (Hippocampus) (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information.
2. outputprocessen (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen) med bl.a. följande försämringar som följd förmågan att hantera komplex information, oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet. Rekreationellt Kroniskt Lätt bruk Moderat bruk 2-3 gr/m - 4-6 ggr/v Tungt bruk Input process Ja Ja Ny Ny Output process Nej Nej Ja Ja När kan en kognitiv funktion anses vara försämrad? Optimal funktion Optimal försämring Här? Här? Här? Här?
Cannabis och inlärning Inlärning som kopplas till associationer, försvåras, Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen. Negativa effekter generellt när exekutiv funktion är involverat. Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas. Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad. Förmågan att återberätta en kort historia försämras och uppblandas med nytt material Cannabis tycks accelerera den interna klockan i förhållande till den verkliga klocktiden. Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis ruset. Långtids missbruk (kroniskt) innebär: inte benägen att tolka andras åsikter och avsikter nedsatt förmåga till självkritik emotionell ytlighet (apatisk, likgiltig)
Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra. Ostkupa
Kritisk granskning av dig själv Flexibilitet
Minnessystemet Korttidsminnet, som normalt skapar tidsmedvetenhet Det episodiska långtidsminnet, om personligt färgade händelser. Att man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten etc. får svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli. Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna. Att sätta samman delar till en helhet A B C D E A B C D E
En typisk haschrökares bild av sig själv Jag har svårt att finna orden. Jag läser gärna inte böcker. Livet utan hasch är tristess, tomhet och ensamhet. Det är aldrig mitt fel, Jag fungerar adekvat. Granskar inte mitt beteende. Jag känner mig otillräcklig och misslyckad. Svårt att diskutera en längre stund. Jag är otålig. (Problem med koncentration och uppmärksamhet.) Fasta åsikter och färdiga svar. Jag är annorlunda, jag är unik.