Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet

Transkript

1 Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet

2 Drogdebuten äger rum i en period av förändring f Biologisk Kognitiv Social

3 Lägre IQ av cannabisrökning DUNEDIN Cannabisrökning kan sänka IQ och försämra flera hjärnfunktioner. Det visar en lång studie som följt ungdomar i Nya Zeeland som tidigt började röka drogen Ett internationellt forskarlag följde drygt ett tusen personer från Dunedin i över 25 år, IQ-tester gjordes när de var 13 år och senare vid 38 års ålder. Återkommande under åren fick de frågor om sina drogvanor och särskilt kring cannabis (hasch/marijuana). För de som började röka regelbundet i unga år är negativa påverkan störst. Ju mer de rökte, desto mer tapp i intelligens (i snitt tappade de åtta punkter på IQ-skalan). För hjärnfunktioner har drogen mest negativ inverkan på arbetsminne, tankeprocessers hastighet, förmåga att uttrycka sig och tolkning av sinnesuttryck. Bilden av en haschrökare som trögtänkt kan sägas bekräftas i denna studie. Och vad som är särskilt allvarligt är att försämringarna bestod även hos de som slutat använda drogen.

4 Lundqvist, T., Jönsson, S., & Warkentin, S. (2001). Frontal lobe dysfunction in long-term cannabis users. Neurotoxicology & Teratology, 23(5),

5 Extended washout period Heavy long-term cannabis abusers display greater and more widespread brain activation than normal subjects attempting to perform a spatial working memory task. Heavy long-term cannabis abusers may experience subtle neurophysiological deficits, and that they compensate for these deficits by working harder calling upon additional brain regions to meet the demands of the task. (Kanayama et al. 2004). Sneider et al. (2008) suggest that while CBV levels begin to normalize with continued abstinence from cannabis, specifically in frontal areas, other temporal and cerebellar brain regions show slower CBV decreases. Yücel et al (2008) conclude that heavy daily cannabis use across protracted periods exerts harmful effects on braintissue and mental health.

6 Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with a history of heavy cannabis use Manzar Ashtari et. al (2008) 1 Forskarna antog att tungt cannabisbrukare skulle avvikande funktionsnivå i regioner som mognar under sen adolescens, speciellt i fronto-temporala bindningar. De fann att tidig cannabisdebut påverkade utvecklingen av hjärnan på ett negativ sätt. Att områden som är ansvariga för minne, exekutiv och affektiv funktion påverkas negativt.

7 Acute neuropsychological effects (within hours) of cannabis use include deficits in attention, executive functioning, and short-term memory. Cannabis Studies indicate long-term effects (after 24 hours 28 days) on short-memory and attention. Solowij et al. (2002) found that these deficits may last beyond the period of intoxication and cumulate with years of use. No evidence of persistent impairment after 28 days abstinence but Pope et al (2002) report from a further analysis of the data from the same sample, persistent deficits among those who commenced cannabis use prior to the age of 17.

8 Cannabis och inlärning Inlärning som kopplas till associationer, försvåras. Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen. Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas. Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad. Förmågan att återberätta en kort historia försämras och uppblandas med nytt material Cannabis tycks accelerera den interna klockan i förhållande till den verkliga klocktiden. Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis ruset.

9 THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler, men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex. Chan et al (2008). Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) Tonåringar, år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar. Padula et al (2007).

10 Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet och det episodiska minnet. Arbetsminnesfunktionen blir oprecist och långsamt. Ökad tendens till att felaktigt identifiera tidigare distraherande faktorer, när det gäller det episodiska minnet. Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004) En fmri studie demonstrerar att cingulate cortex och amygdala är hypoaktiverade, indikerande att kroniska cannabismissbrukare processar emotionell information på ett annat sätt än icke-rökare. (Gruber et al., Drug and alcohol dependence, 2009)

11 Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Cannabisanvändare rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004

12 Eftereffekten är långvarig Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben, vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan) en avvikande funktionsnivå Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner och cerebellum en avvikande funktionsnivå. (Schneider et al, 2008)

13 Tidig debut försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999), visuell avsökning och korttidsminne (Huestegge et al., 2002; 2004), samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under ett uppmärksamhetstest (Kempel et al., 2003).

14 Padula och medarbetare (2007) visar resultat som stärker misstanken om att Cannabis hindrar den neurologiska omstruktureringen av tonårshjärnan till en vuxenhjärna. I huvudsak består problematiken på en neuropsykologisk nivå av en underutvecklad exekutiv funktion som minskar förmågan till inre vilja och förorsakar därmed en svårighet att stå emot emotionella och stressrelaterade impulsgenombrott och därför måste individen förlita sig på yttre kontroll.

15 Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).

16 Onödiga kopplingar försvinner. Signalering mellan hjärnans olika delar blir effektivare. Det som inte används försvinner Det är bra om ungdomar exponeras för nya intryck och att de stimuleras att upptäcka. Det viktiga är hur vägen till en fullt utvecklad hjärna sett ut. Intressant är att en fördröjd av förtunning, där hjärnan under en längre period har kvar många kopplingar, hänger samman med högre resultat på IQ-test

17 Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. = Intern kontroll viljestyrd Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll

18 Tonårshjärnan transformeras till Vuxenhjärna Abstrakt tänkande. Att inte behöva se för att förstå. Impulskontroll Målformulering Motivation Interpersonell interaktion Resonemangsförmåga Positiv eller negativ feedback? Utvärdering av tidigare försök, värdering av beteende Bromsar. Hindra sig själv innan det går fel.

19 Konflikten för tonåringen Identitet Positiv identitet som person Självständighet Oberoende Klarar sig själv Detta befäster identiteten. Beroende upplevs som att man hindras i sin personliga utveckling och skapar ångest. Rollförvirring negativ identitet Beroende föräldrar myndigheter Samhällsinsatser Mäktig utmaningar Klarar av, bekräftar att man finns som självständig individ. Självkänsla Tro på framtid Tro på förmåga. Uppmärksamhet Bli sedd som den person man är Maktlös Maktlöshetskänslor skapar ångest. Självförakt självskadebeteende Nonchalerad Känsla av att vara oviktig.

20 Självhjälpstest 10 frågor

21 DIAGNOSBARA SYMTOM Trotssyndrom (ODD) Uppförandest randestörning rning (CD) Depression Ångest ADHD/ADD (beteendediagnoser) PTSD Trauma

22 Externaliserad problematik (CD och ODD) är mer utbrett hos pojkar emedan flickor med missbruk/beroende i högre grad uppvisar en internaliserad problematik (förstämningssyndrom och ångest) (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh, et al 2006). Detta överstämmer med resultatet från en svensk studie där 80 procent av pojkar med missbruk/beroende hade en livstidsprevalens för CD, 54 procent för depression och 33 procent för ångest. Hos flickor med missbruk/beroende i studien var depression och ångest vanligare (76 %) än CD (53 %) (Tengström 2006).

23 Hos ungdomar med ADHD enbart eller i kombination med annan psykiatrisk diagnos uppfyller procent även kriterierna för missbruk eller beroende (Wilens et al. 2005a). I populationer av missbrukande ungdomar rapporteras ADHD hos procent (ibid.). det råder sällan ett direkt orsakssamband mellan ADHD och missbruk. I ett antal studier har det visat sig att missbruk hos ungdomar som diagnostiserats med uppförandestörning och ADHD förklaras missbruket bättre av symtomen på uppförandestörningen än symptomen på ADHD (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh et al 2006).

24 Vid rekreationellt bruk anses cannabisrökning medföra avslappning. förbättrad social sensitivitet. förstärkt sexuell upplevelse. en känsla av bättre hantering av svåra relationer eller situationer. större själv-medvetenhet. en ökad förståelse av sig själv och andra. en ökad insikt och tolerans till det som hände runt dem.

25 Den psykologiska aspekten

26 Kvinnor använder ej THC -varför? Färre kvinnor än förväntat som fortsätter efter experimenterandet Dagligt bruk och missbruk är specifikt koncentrerat till det manliga släktet Sannolikt är förlusten av den inre kontrollen (exekutiv funktion) i uppmärksamhetsprocessen orsaken. Det episodiska minnets betydelse i relationer. Den verbala försämringen. Minskad möjlighet till affektkontroll.

27 Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra.

28 Minnessystemet 1. Korttidsminnet/arbetsminnet Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten, svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. 2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli.

29 Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska komma ihåg din historia se din nutid utifrån ditt eget sammanhang och kunna se in i framtiden.

30 Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

31 Tack