Behovsanalys av romska elevers skolsituation på Malmös grundskolor

1 (39) Behovsanalys av romska elevers skolsituation på Malmös grundskolor Upprättad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Författare: 2014-05 Mujo Halilovic Romskt informations- och kunskapscenter Mujo Halilovic, Eugen Millnell och Julia Sällström 1

2 (39) Inledning och bakgrund År 2000 erkände Sverige romerna som en av Sveriges fem nationella minoriteter utifrån ratifikationen av den europeiska ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Idag regleras främjandet och skyddet av de nationella minoriteternas språk, kultur och delaktighet i det svenska kulturarvet genom Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Av de uppskattningsvis 50 000-100 000 romer som bor och livnär sig i Sverige bor ca 10 000 i Malmö, där flera olika romska grupper och dialekter finns representerade. Den romska befolkningens 500 år i Sverige har präglats av diskriminering inom samtliga samhällsområden. Från de mest våldsamma uttrycken av förföljelse som fördrivning, tvångssteriliseringar, inreseförbud under andra världskriget till dagens vardagsrasism där diskriminering på bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, inom skola och utbildning ännu är utbredd. 1 Arbetsmarknadsdepartementet beviljade år 2012 Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) resurser för att genomföra föreliggande studie. I mars 2013 initierades arbetet med behovsanalysen då en tjänst för detta tillsattes på centret. Syftet med projektet är att undersöka grundskolornas behov av stöd och hjälp i arbetet med att uppfylla minoritetslagstiftningen, läroplanen och de mänskliga rättigheterna för barn som tillhör den romska minoritetsbefolkningen. Målet är att sammanställa en analys över hur skolorna dels arbetar med och dels hur de upplever arbetet med att förbättra romska barns skolsituation i Malmö. Samtidigt har studien syftat till att sprida information om hur RIKC kan bistå skolor i deras arbete med romska elever. Både resultatet och tillvägagångssättet av behovsanalysen ska kunna användas som vägledning för pilotkommunerna i regeringens strategi för romsk inkludering samt övriga kommuner i deras arbete med att förbättra romska barns förutsättningar inom utbildningsväsendet. Behovsanalysen av romska elevers skolsituation och stödmöjligheter kommer att rapporteras till Arbetsmarknadsdepartementet. RIKC kommer även att använda materialet i slutrapporten som underlag för framtida arbetsplanering. Syfte Det övergripande syftet med behovsanalysen är att säkerställa romska barns minoritetsrättigheter inom utbildningsväsendet. Som en del i att uppnå detta vill Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) utföra en behovsanalys på skolor i Malmö av deras kunskap om och implementering av minoritetslagstiftningen samt av romska barns situation i skolan. I analysen är utgångspunkten insatser och metoder som syftar till att förbättra romska barns skolsituation i Malmö. Inom projektet sprids även information om hur RIKC kan stötta skolor i deras arbete med romska elever. Både resultatet och tillvägagångssättet av 1 SOU 2010:55 Romers rätt 2

behovsanalysen ska kunna användas som vägledning för pilotkommuner samt övriga kommuner i deras arbete med att förbättra romska barns förutsättningar inom utbildningsväsendet. För att uppnå syftet utgår studien från följande frågeställningar: 3 (39) - Vilka behov upplever lärare och rektorer att skolan har för att kunna förbättra de romska barnens skolgång? - Vilka rimliga och fruktbara metoder framträder ur materialet? Metod /tillvägagångssätt Utformningen av enkäten har gjorts i samrådan med samtliga tjänstemän samt verksamhetchefen på RIKC. De har valts ut utifrån romska tjänstemäns erfarenheter i skolan, tidigare forskning på området samt studiens syfte, vilket formulerats med utgångspunkt i minoritetslagstiftningen (Lag 2009:724). Vidare har enkäten riktad till skolpersonal uppdaterats utifrån kommentarer från Arbetsmarknadsdepartementet och Länsstyrelsen Stockholm. Denna uppdatering har resulterat i att vissa skolor har fått omformulerade frågor samt att i den senaste versionen av enkäten adderades frågor kring skolans läroplan (Lgr 11) och minoritetslagstiftningen vilket saknades i den första. I presentationen av studiens resultat framgår det tydligt hur många som besvarat varje enskild fråga, samt hur många som inte fått möjlighet eller avstått att besvara. Två av frågorna i den ursprungliga enkäten kunde uppfattas som ledande, därför valde vi bort dessa när vi uppdaterade enkäten. De frågor som uppfattades som ledande men som ändå besvarats har inte tagits i beaktande i föreliggande behovsanalys. Vi har inte upplevt någon större skillnad i svarsfrekvens för de olika enkäterna, dock var det fler skolor som fick den första versionen, således har fler svarat på den. De första försöken till att etablera kontakt med skolor har skett via telefon, med målsättning att boka in en tid för ett möte och på så vis bygga upp en relation. Utifrån RIKC:s erfarenhet ökar ett personligt möte chansen för en fortsatt samverkan, ger möjlighet till ett helhetsintryck av skolan samt ökar chansen för deltagande i studien. Vi har därför inriktat oss på att boka in ett möte innan vi skickat ut enkäten, men har i de fall då vi fått svar om att skolan inte är intresserade eller inte har romska elever skickat ut enkäten via e-post utan att ett möte skett eller bokats in. Flertalet av de möten vi haft har lett till förfrågningar om vidare samverkan med eller tillfälligt stöd från RIKC. Efter besöken har tjänstemän från RIKC både närvarat gällande individärenden på flera skolor och hållit i kompetensutveckling gällande romsk historia och romska livsvillkor för skolpersonal. Under de möten vi haft har rektor, biträndande rektor, kurator samt klassföreståndare för romska elever varit på plats tillsammans med en till två tjänstemän från RIKC. De möten vi haft inleddes med att RIKC:s verksamhet och arbetsmetod presenterades, därefter delgavs en beskrivning av behovsanalysens syfte och tillvägagångssätt. Därefter fick skolpersonalen beskriva den generella situationen för romska elever på skolan samt göra en uppskattning av antalet elever. Vidare diskuterades individuella elevers situation, för de elever som hade en kritisk situation kontaktades föräldrar och trepartsmöte genomfördes i de fall då samtliga parter var positivt inställda till detta. 3

4 (39) Efter möten med skolpersonalen delades enkäter för behovsanalysen, broschyrer och annan information om RIKC ut, antingen personligen eller via e-post. Besvarade enkäter har antingen lämnats in personligen eller skickats via e-post. Etiska överväganden Genomförandet av denna studie vars metod delvis bestått av samtal med skolpersonal om individuella elevers skolsituation medför en etisk problematik. Eftersom eleverna dessutom tillhör en minoritetsgrupp med en allvarlig diskrimineringshistoria där statlig registrering och kartläggning av gruppen ingått som en metod för systematiskt förtryck, 2 fördjupas problematiken ytterligare. Under studiens gång publicerade Dagens Nyheter upptäckten av ett omfattande polisregister över personer med romskt tillhörighet, vilket ytterligare fördjupade misstron till majoritetssamhället samt bekräftade och påminde om den historiska utsattheten. Detta har försvårat arbetet avsevärt både i förhållande till skolpersonal och romska familjer. Det är av stor vikt att betona att denna studie inte syftar till att kartlägga antalet romska barn i Malmö, heller inte till att peka ut specifika skolor med romska elever. I samtal med skolpersonal har uppskattningar gjorts, dock är detta arbetsmaterial och inte siffror som kommer att redogöras för i studien. Det framgår inte heller vilka skolor som svarat vad i redovisningen av resultaten. Ytterligare en problematik i denna studie och liknande studier, är att de skolor som har romska elever med en fungerande skolgång i stor utsträckning uppger att de inte har några romska elever. Enligt RIKC:s erfarenheter och även andra rapporter, som redogörs för i denna studie, beror detta ofta på att eleven eller familjen själva väljer att inte uppge sin romska etnicitet i skolan, vilket i sig är problematiskt och ett symtom på antiziganismen i samhället. Flera romer som vi mött i arbetet med behovsanalysen har uppgett att nyheten om Polisens registrering (i september 2013) ytterligare förstärkte otryggheten i att uppge sin etnicitet, även i skolan. I flera studier och även bland erfarenheter som finns på RIKC framkommer en utbredd frustration från den romska minoriteten gällande utvärderingar och kartläggningar av den romska gruppen, inte minst p.g.a. att romer själva sällan är involverade i arbetet. 3 Detta är en av anledningarna till att vi valt att inrikta oss på skolan och majoritetssamhället i föreliggande studie. Avgränsningar/Urval Studien omfattar grundskoleverksamhet och har i utgångspunkten inriktat sig på kommunala skolor men omfattar även två friskolor. 2 Se Den mörka och okända historien Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Ds 2014:8, Arbetsmarknadsdepartementet, Regeringskansliet 2014 3 Skolverket 2007 4

5 (39) I den initiala kontakten med skolor har vi i första hand vänt oss till rektorer och under möten även träffat biträdande rektorer, lärare, klassföreståndare, kuratorer, skolsköterskor m.fl. Ett av målen med studien har varit att urskilja mönster och teman i problematiken för romska elever på Malmös grundskolor. Utifrån det har vi inriktat oss på att kontakta och besöka ett så stort antal skolor som möjligt, snarare än att begränsa oss till ett visst tema eller en på förhand specificerad fråga. Vårt empiriska material ligger till grund för utformningen av resultatens presentation och dess kategoriseringar. 5

6 (39) Tidigare forskning Det finns ett större antal rapporter och utredningar som gjorts gällande romska elever i den svenska skolan och den romska befolkningen i stort. För denna behovsanalys har en geografisk avgränsning gjorts till att hantera Malmös grundskolor, således ligger fokus gällande tidigare forskning främst på det material som berör Malmö och skolan. De rapporter som betraktats som relevanta för studien och delvis ligger till grund för utgångspunkten i föreliggande analys är: Romer i skolan- En fördjupad studie Skolverket 2007 Romers situation i Malmö Söderman Emma och Ström Britta, Malmö Stadskontor Avdelning för Integration och arbetsmarknad 2008 Unga romers situation - en intervjustudie Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:10 Romska barn i skolor författad av Marianne Liedholm och Göran Lindberg 2010 Nationella minoriteter i skola och förskola Skolverket uppdaterat 2011 Romers rättigheter Diskrimineringsombudsmannen 2011 Mamma ska jag säga att jag är rom? En kartläggning av romska barns och elevers skolsituation i fem pilotkommuner för Skolverket Christina Rodell Olgac & Angelina Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 Redovisning av regeringsuppdrag inom regeringens strategi för romsk inkludering, Dnr: 2012:518, Skolverket 2013 Att romska elevers skolsituation fortfarande är ytterst problematisk och att detta bidrar till att reproducera och upprätthålla utanförskap råder det enighet kring i samtliga rapporter och publikationer som genomförts i Sverige under det senaste decenniet. Den senaste rapport som publicerats är Skolverkets redovisning av ett regeringsuppdrag inom regeringens strategi för romsk inkludering. Den består av två delrapporteringar; Mamma ska jag säga att jag är rom? En kartläggning av romska barns och elevers skolsituation i fem pilotkommuner för Skolverket samt en kvantitativ enkätundersökning. I denna studie behandlas samtliga pilotkommuner, således även Malmö. Eftersom detta är den senaste rapporten som gjorts inom området har den följts och granskats ingående under arbetet med föreliggande behovsanalys. Skolverket skickade i sin undersökning ut enkäter till 357 förskolechefer, 384 grundskolerektorer och 145 gymnasierektorer i de fem pilotkommunerna. Svarsfrekvensen för samtliga låg på mellan 35-43% och betraktades som relativt låg, varför Skolverket även genomfört en bortfallsstudie. Av de som besvarade denna var den främsta orsaken till att svar på Skolverkets enkät uteblivit att de inte haft tid, att de upplever sin arbetssituation som överbelastad och mottar många enkäter från ett flertal olika instanser. En mindre del av de 6

7 (39) svarande som kontaktades uppgav att de inte hade några romska elever på sin skola och därför inte kände sig träffade av enkäten. 4 I arbetet med föreliggande analys har liknande situation uppstått, ett antal skolledare har inte besvarat samtal eller e-mail. Dock har det med stor sannolikhet varit en fördel att resurser lagts på att besöka skolorna för att bygga upp en relation och ett förtroende för att få en högre svarsfrekvens. Emellertid har inte samtliga skolor besvarat vår enkät trots positiva besök och samtal. Flertalet skolor har även avböjt att besvara enkäten med anledning av att de inte har romska elever på skolan. Vi har dock utformat en enkät specifikt till dessa skolor med frågor kring de nationella minoriteterna i läroplanen och minoritetslagstiftningen, likväl har flertalet inte heller besvarat denna. En rapport som kontinuerligt refereras till, bl.a. i Skolverkets rapport från 2013, är Romernas situation i Malmö från 2008 vilken baseras på samtal med romska företrädare, sakkunniga, stadsdelsförvaltningar samt arbets- och integrationscenter i Malmö. I denna rapport belyses romers utanförskap och de konsekvenser som följer av detta inom såväl skola och arbetsmarknad som på bostadsmarknaden i Malmö. Här finns uppskattade siffror över hur många romska elever som deltar i skolundervisning och hur många som är frånvarande, hur många som går i förskola o.s.v. Fokus för rapporten är inte enbart skolsituationen utan omfattar hela livssituationen för romer i Malmö. Skolledares och personalens syn på problematiken ingår inte i underlaget. I Romer i skolan- en fördjupad studie som Skolverket publicerade 2007 presenteras en fallstudie där skolchefer, rektorer, lärare, föräldrar och elever intervjuats. Bilden som framkommer i rapporten är att många romska elever har hög frånvaro, avslutar inte grundskolan med fullständiga betyg och mycket få går vidare till gymnasiet, dock betonas gruppens heterogenitet och att skolsituationen varierar från individ till individ. 5 I Romers rättigheter publicerad av Diskrimineringsombudsmannen 2011 lyfts rätten till utbildning som en bärande faktor i Europarådets minoritetskonventioner där just rätten till skola har förstärkts. Vidare betonas staters ansvar för att nationella minoriteters historia, kultur, traditioner och språk ska ingå och tas till vara på inom utbildningsinstitutioner och lärarutbildningar. 6 Romska barn i skolor av Marianne Liedholm och Göran Lindberg från 2010 är genomförd på uppdrag av Delegationen för romska frågor med syftet att undersöka om särskilda insatser för romska barn kan förbättra deras skolresultat. Studien består av intervjuer med olika personer i syfte att få deras bild av de romska barnens skolsituation, problembilden samt vilka lösningar och åtgärder som man kan arbeta med. 7 Nationella minoriteter i skola och förskola från Skolverket uppdaterat 2011, är en skrift gällande de nationella minoriteternas rättigheter i förskola och skola. 4 Dnr 2012:518 Skolverket 2013 5 Skolverket 2007 6 DO 2011 7 Liedholm och Lindberg 2010 7

8 (39) Minoritetspolitiken beskrivs där som ett verktyg för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter och främja och stödja minoritetsspråken, och i detta arbete betonas skolornas och förskolornas ansvar. Skolverket pekar i denna skrift på barns utveckling av sin kulturella identitet och användning av det egna minoritetsspråket som en central del. Ungdomsstyrelsens rapport Unga romers situation är baserad på djupintervjuer med unga romer och nyckelpersoner inom olika romska ungdomsorganisationer samt en enkätstudie med kommunala företrädare gällande uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år. I denna rapport belyses unga romers syn på hinder och lösningar för den romska minoriteten i Sverige, inom samtliga samhällssfärer. 8 Nedan följer en sammanfattning av hur romska elevers skolsituation framställs i de olika rapporterna; hur och vilka problem som formuleras samt förslag till och erfarenheter av lösningar på dessa. Under granskningen av tidigare forskning har ett antal återkommande kategorier utkristalliserats, utifrån dessa presenteras sammanställningen nedan. Problemformulering Skolan I Skolverkets rapporter och studier ligger stor fokus av problemformuleringen på skolans bristande ansvar eller kunskaper gällande minoritetslagstiftningen och implementeringen av denna. Flertalet av övriga rapporter som ligger till grund för denna studie nämner i viss utsträckning även skolans roll i sin problemformulering. I Skolverkets redovisning av insamlade enkätsvar från 2013 formuleras problem och den rådande situationen för romska elever främst utifrån skolledares och skolpersonalens bristande eller obefintliga kunskap om deras ansvar för att främja de nationella minoritetsspråken eller stödja barn och elevers dubbla kulturella identitet. Av deras resultat framgår bland annat att hälften av grundskolerektorerna inte lever upp till de krav som Lgr11 anger om att samtliga elever efter genomgången grundskola ska ha fått kunskaper om den romska minoritetens kultur, språk och historia. Detta härleds till att en majoritet av de tillfrågade skolledarna uppger att det saknas kunskap på skolan om romsk kultur, historia, språk och religion. Fler än femtio skolledare hävdar att det saknas förutsättningar för modersmålsundervisning, studiehandling och översättning till vårdnadshavare för romska elever, vilket Skolverket menar är anmärkningsvärt. Skolverket anser att förskolor och skolor inte tar ett särskilt stort ansvar för att främja de nationella minoritetsspråken eller stödjer barns och elevers utveckling av den dubbla kulturella identiteten. Inte heller lever skolorna upp till kravet i Läroplanen för grundskolan och fritidshemmet (Lgr 11), där det anges att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola har fått kunskaper om den romska minoritetens kultur, språk och historia. Motsvarande formuleringar finns i läroplanerna för de frivilliga skolformerna. 9 Även i sin rapport från 2007 konstaterar Skolverket att det finns risk för att de romska eleverna inte får sina rättigheter i egenskap av nationell minoritetet tillgodosedda eftersom 8 de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10 9 Dnr: 2012:518, Skolverket 2013, s. 2 (18) 8

9 (39) flertalet skolor betonar likvärdighetsprincipen och väljer att aktivt bortse från etnicitet. Skolverkets rapport från 2007 beskrivs att det generellt sett i mycket liten utsträckning förekom undervisning om de nationella minoriteterna och i synnerhet den romska. 10 Ytterligare en rapport som belyser den bristfälliga implementeringen av läroplanens krav om kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia är Romska barn i skolan från 2010. 11 Även i intervjustudien Unga romers skolsituation betraktas kunskapen kring den romska minoritetsstatusen och vad den innebär som bristfällig, och mer kunskap kring det efterfrågas av skolans personal. 12 I Skolverkets enkätsvar från 2013 framkommer även att ett flertal rektorer är omedvetna om minoritetslagstiftningen och exempelvis felaktigt tror att det krävs minst fem elever som söker modersmålsundervisning på romani för att det ska anordnas. 13 Ytterligare en faktor som bidrar till och pekar på brister i implementering av läroplanens krav på att alla elever efter avslutad grundskola ska ha kunskap om de nationella minoriteternas historia, språk och kultur är att den romska minoriteten i mycket liten utsträckning behandlas i grundskolans läroböcker. 14 En annan problematik som lyfts fram i Skolverkets rapport från 2013 är att begreppet likabehandling är missuppfattat bland flertalet av de tillfrågade skolorna. Enligt skollagen ska alla elever ges likvärdiga förutsättningar men det innebär inte att alla ska behandlas på exakt samma sätt. Förståelsen och tolkningen av likabehandling leder idag till att många skolledare är ovilliga till att göra särskilda insatser för romska elever, trots att dessa i många fall har sämre förutsättningar att klara skolan än andra. 15 En avhandling som lyfts fram av Skolverket (2007) är Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola från 2006. Det som belyses är romers skolgång i Sverige från år 1970 till år 2000. Problematiken består i stor utsträckning av samma faktorer som idag; hög frånvaro, vilket skolan inte tog på allvar p.g.a. elevernas etnicitet, upplevelser av mobbing och fördomar i skolan samt avsaknad av berättelser/undervisning i skolan om romsk historia, kultur och tradition. 16 Även Paulina de los Reyes beskriver i sin intervjustudie från 2009 en liknande skolsituation för romska elever. Hon menar även att en bidragande faktor kan vara skolans låga förväntningar på de romska eleverna, och att skolan således ej tar romska barns frånvaro och ofullständiga betyg på allvar. 17 En annan problembild som kommer fram genom intervjuerna är det faktum att socialtjänsten ofta kopplas in vid långvarig frånvaro och där skolan ej lyckats nå föräldrarna. I intervjuerna kommer det fram att många romer känner sig oroliga för socialtjänstens inblandning och upplever att romska barn oftare än andra blir 10 Skolverket 2007 11 Liedholm och Lindberg 2010 12 de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10 13 Dnr: 2012:518, Skolverket 2013 14 Skolverket 2007 15 Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 16 Skolverket 2007 17 de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10 9

10 (39) omhändertagna av socialtjänsten. 18 En lösning som många skolor använt sig av och som flertalet forskare rekommenderar är romska brobyggare eller liknande i skolan. Ett återkommande problem med dessa tjänster är att de är projektbaserade och, trots positiva erfarenheter, har dragits in så snart externa bidrag till skolan upphört. Denna tillfälliga karaktär leder till osäkra anställningar, bristande kontinuitet, skadar tillit hos elever och familjer samt försvårar skolans planering. 19 Skolledares och skolpersonals bristande förståelse för den egna rollen i romska elevers skolsituation resulterar enligt Rodell Olgaç och Dimiter-Taikon i att eleverna och/eller familjerna blir bärare av problemen. Vidare menar de att en exotifierande bild av den romska minoriteten är generellt etablerad i skolan vilket påverkar både den egna identiteten som rom och det omgivande majoritetssamhället. 20 Modersmålsundervisning I majoriteten av de rapporter som ingår i analysen beskrivs modersmålsundervisning på romani som ett omfattande problem. Det faktum att ett fåtal romska elever har modersmålsundervisning i romani härleds till flera olika faktorer. Av skolledare och skolpersonal som tillfrågats i Skolverkets rapport från 2013 framkommer att flertalet romska elever med ytterligare ett modersmål väljer detta istället för romani chib, att de själva eller familjen inte vill ha undervisningen och att det är svårt att få romska elever att komma till modersmålsundervisningen. En av de tillfrågade modersmålsenheterna menar dock att barnens deltagande bl.a. påverkas av att undervisningen oftast sker utanför den ordinarie skoltiden. 21 Vidare väljer vissa att inte uppge sin etnicitet och bakgrund p.g.a. rädsla för diskriminering och trakasserier. Ytterligare ett skäl som anges är att svenskaundervisningen prioriteras då bristfälliga språkkunskaper i svenska är ett problem. Tillfrågade föräldrar uttrycker även missnöje med undervisningen bland annat p.g.a. att fel dialekt används. 22 Det uppfattas också råda en okunskap inom skolan om de olika varieteterna av romani-chib, och det framhålls att det är både svårt och ointressant att lära sig ett språk i modersmålsundervisning som ej talas i hemmet, varför det är av största vikt att studera den egna dialekten. 23 Vissa rektorer uppger att de inte har insikt i modersmålsundervisningen eftersom den sköts av en central kommunal enhet. En av de tillfrågade modersmålsenheterna framför även de att anmälningsfrekvensen för modersmålsundervisning och studiehandledning är låg bland de romska eleverna men härleder det till följande faktorer; dels att skolorna brister i sitt ansvar att informera om modersmålsundervisningen och att blanketter som delas ut till barnen om anmälan till modersmålsundervisning inte når hemmet eller inte kommer tillbaka till skolan. 18 de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10 19 Skolverket 2007 20 Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 21 Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 22 Skolverket 2007 23 Liedholm och Lindberg 2010 10

11 (39) samt att många inte vet att de har rätt till modersmålsundervisning, i vilket skolorna spelar en viktig roll gällande spridning av information om den rättigheten. 24 I Skolverkets intervjuer från 2007 uppger lärare och föräldrar att det låga deltagandet i modersmålsundervisning främst beror på kommunens bristande information gällande möjligheten att studera de nationella minoritetsspråken samt bristande kunskap hos kommunen gällande barns språkutveckling och fördelar med tvåspråkighet. Kommunen å andra sidan hävdar att det finns en mycket låg efterfrågan på modersmålsundervisning. 25 Ytterligare en rapport som refereras till från 2002, behandlar utveckling av modersmålsundervisning samt tvåspråkig undervisning för de nationella minoriteterna, där konstateras det att romska elever har sämst förutsättningar. 26 Frånvaro Den främst återkommande problemformuleringen gällande romska barns skolgång är hög och ogiltig frånvaro. Denna frånvaro belyses av majoriteten av de skolledare och skolpersonal som intervjuats eller tillfrågats i de olika rapporterna som presenterats här. I rapporten Romers situation i Malmö från 2008 bedöms mindre än hälften av de romska barnen som går i grundskolan sköta sin skolgång (vilket definieras som skälig närvaro) och därmed beräknas en stor grupp av romska barn mellan 7-15 år inte alls närvara i skolan. 27 Att frånvaro länge tillskrivits den centrala rollen i problemformuleringen kring romska barns skolgång blir tydligt i Skolverkets rapport från 2007. I den hänvisas till flera av Skolverkets rapporter från hela 2000-talet, den tidigaste från 1999. I denna redogörelse är hög frånvaro, avsaknad av gymnasieutbildning samt misstro mot svensk utbildning de faktorer som återkommer och framhävs. 28 Vidare omnämns Socialstyrelsen rapport från 2006 Omhändertagande av romska barn, i vilken det uppges att skolproblem och frånvaro är en av de vanligaste anmälningsorsakerna till socialtjänsten, vilket ytterligare kan öka misstron mellan föräldrar och skola. 29 Liedholm och Lindberg påpekar i sin rapport att frånvaron, bortsett från det uppenbara problemet det innebär för romska elever, även rönt uppseendeväckande lite intresse och uppmärksamhet i media, hos politiker och myndigheter och det i sig betraktas som en del av problemet. Vissa representanter från skolan har i intervjuer menat att en orsak till den höga frånvaron kan anses vara täta flyttningar samt brister i registreringen. Dock menar Liedholm och Lindberg blir detta motstridigt med tanke på mandatskrivningar och skolans skyldighet att bokföra elever vid ut- respektive inskrivning. 30 I Paulina de los Reyes studie betonas att 24 Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 25 Skolverket 2007 s. 22 26 Skolverket 2007 27 Söderman och Ström, Malmö Stad 2008 28 Skolverket 2007 29 Skolverket 2007 30 Liedholm och Lindberg 2010 11

12 (39) en sporadisk skolgång leder till kunskapsluckor vilket även försvårar vägen in på arbetsmarknaden. 31 Gymnasiestudier Ytterligare en problematik som belyses är att färre romska elever än övriga elever går vidare till gymnasium och högskola, många saknar behörighet till gymnasiet och har därför svårt att gå vidare. 32 Skolverkets uppfattning är att mycket få romska elever går vidare till gymnasieskola och många lämnar även grundskolan utan fullständiga betyg. 33 Diskriminering I Romers rättigheter från Diskrimineringsombudsmannen betonas den kritik Sverige mottagit från FN och Europarådet för att man inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att se till att rätten till utbildning efterlevs. De internationella övervakningskommittéerna har krävt en förbättring av romska barns villkor i skolan. DO skriver att romers historia, präglad av diskriminering och uteslutning från såväl skola som arbetsmarknad, har bidragit till en extremt utsatt situation i samhället för romer. En öppen rasism och misstro från skolans sida avseende romer har skapat en misstro hos romer i förhållande till skolväsendet vilket fortfarande präglar relationen mellan skola och romska barn/familjer. DO härleder således romska elevers problematik i skolan till strukturell diskriminering och skolans bristande ansvarstagande för rätten till skola. 34 Upplevelser av diskriminering är också ett tema i övriga rapporter. Exempelvis berättar många av de intervjuade ungdomarna i Paulina de los Reyes intervjustudie om en känsla av utanförskap och vantrivsel i skolan, de flesta känner sig utsatta för både öppen och subtil diskriminering och misstänksamhet, och menar att förväntningarna på dem som romer ser annorlunda ut än för andra ungdomar i skolan. 35 Diskriminering inom andra områden än skola och dess effekt för skolgången är också en central faktor. Romska representanter som intervjuats uppger att diskriminering inom arbetsoch bostadsmarknaden samt problem med trångboddhet är av avgörande karaktär. Vidare framförs att de romska representanterna upplevt att tidigare projekt som syftat till att förbättra livssituationen för den romska befolkningen har varit kortsiktiga och formulerats utan målgruppen, vilket innebär att den romska minoriteten saknat och saknar inflytande över frågor som berör dem. 36 Den systematiska diskrimineringen av romer beskrivs som ett stort problem och avgörande för de unga romernas möjlighet att ta del av och komma in i samhället, vilket präglar tillvaron i skolan och tillgången till vidare utbildning. 37 I Skolverkets 31 de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10 32 Söderman och Ström, Malmö Stad 2008 33 Skolverket 2007 34 DO 2011 35 de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10 36 Söderman och Ström, Malmö Stad 2008 37 de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10 12

rapport från 2007 uppger många föräldrar att de upplevt diskriminering och trakasserier, att Sverige är ett rasistiskt land är en djupt etablerad uppfattning bland vuxna romer enligt rapporten. 38 13 (39) Lika behandling/positiv särbehandling Skolverket framhäver skolledares och skolpersonals argument mot att sätta in specifika insatser riktade till romska elever p.g.a. att detta skulle strida mot principen om likabehandling, som ett återkommande hinder. Även i sin rapport från 2007 konstaterar Skolverket att det finns risk för att de romska eleverna inte får sina rättigheter i egenskap av nationell minoritetet tillgodosedda eftersom flertalet skolor betonar likvärdighetsprincipen och väljer att aktivt bortse från etnicitet. Generellt sett förekommer de nationella minoriteterna och i synnerhet den romska i mycket liten utsträckning i undervisning. 39 Skolverket lyfter även fram att begreppet likabehandling är missuppfattat bland flertalet av de tillfrågade skolorna. Enligt skollagen ska alla elever ges likvärdiga förutsättningar men det innebär inte att alla ska behandlas på exakt samma sätt. Förståelsen och tolkningen av likabehandling leder idag till att många skolledare är ovilliga till att göra särskilda insatser för romska elever vilket får en missgynnande effekt. 40 Denna iakttagelse stämmer överrens med de intervjustudier som gjorts med skolpersonal där många uppger att de inte arbetar specifikt med romer eftersom de utgår från individen och dess behov i sin skolgång. Detta uppger många syftar till att undvika särbehandling och ökad stigmatisering, samt p.g.a. förbudet mot etnisk registrering. Det lyfts fram att det betraktas som problematiskt att ta sig an uppföljningsansvaret för romska ungdomar utan att bryta de reglerna. 41 Romska föräldrar I flertalet av de intervjustudier som gjorts med skolpersonal och skolledare beskrivs romska elevers skolsituation i stor utsträckning bero på de romska föräldrarna. Denna problemformulering tar sig uttryck på olika sätt. Ett genomgående tema är att skolpersonal upplever att kontakten med de romska vårdnadshavarna är problematisk; de lyckas inte upprätta någon kontakt på grund av språksvårigheter, de upplever bristande förtroende och att läs- och skrivkunnigheten bland de romska vårdnadshavarna är bristande. Vissa lärare menar att utan romsk brobyggare hade kontakten med hemmet inte alls fungerat. Ytterligare en återkommande uppfattning bland skolpersonalen är att föräldrarna inte alltid anser att barnen behöver någon utbildning, eller prioriterar annat framför skolan. I förhållande till modersmålsstudier uppger många att en central anledning till att få romska elever studerar romani chib är att föräldrar uttrycker att det viktigaste i skolan är svenskan 38 Skolverket 2007 39 Skolverket 2007 40 Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 41 de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10 13

14 (39) och inte förstår varför barnen ska studera romani. 42 Frånvaron som betraktas som ett av de största problemen tillskrivs ofta föräldrarna som enligt skolpersonal skyddar sina barn och legitimerar frånvaro. Några påpekar också att många romska barn tidigt får frihet att själva bestämma över sin skolgång, samt att vissa familjeangelägenheter kräver barnens närvaro vilket prioriteras före skolan. Ytterligare en central faktor av problemformuleringen som tillskrivs föräldrarna är att de själva ofta saknar en skoltradition och därmed brister i att hjälpa och stötta sina barn med läxor och dylikt. 43 I en av intervjustudierna framkommer att många av de unga romerna betraktar den äldre generationens bristfälliga skolgång som problematisk eftersom de inte kan hjälpa till med t.ex. läxor, och även att deras föräldrar saknar förståelse för vikten av att gå i skola. Det är problematiskt för unga romer i skolan idag att många romska föräldrar saknar egen utbildning samt att tillit till skolan brister. Samtidigt så betonar några att de föräldrar som själva saknar en skolgång snarare gjort att de i större utsträckning propagerat för sina barns studier och skolgång. 44 Lösningsformuleringar I de rapporter och studier som granskats har ett antal lösningsområden och/eller metoder betonats, dessa presenteras nedan utifrån ett antal kategorier som framträtt. Ökad kompetens och mer resurser till skolpersonal I Skolverkets rapport Mamma ska jag säga att jag är rom? uppger en majoritet av skolledarna att deras personal behöver kompetensutvecklas inom romsksvensk historia och romska livsvillkor. Även skolpersonal som ingått i Skolverkets studie från 2007 efterfrågar mer kunskap om romers svåra situation i samhället i stort och mer tid för att kunna hantera det på ett bra sätt. 45 Skolverket hävdar vidare att ökad kunskap om romsk historia och romska livsvillkor är nödvändigt för att romska barn annars riskerar att missgynnas i likabehandlingsprincipen. Det är en förutsättning att skolplikt och närvaro präglas av meningsfull tillvaro i skolan, snarare än att det sker under hot om anmälan till socialtjänst och tvångsomhändertagande. Skolan måste erkänna de romska eleverna i deras individuella identitet, de ska inte tvingas avsäga sig sin identitet som nationell minoritet för att få tillträde till skola, utbildning och inkludering. 46 I Skolverkets skrift från 2011 betonas skolans stöd till elever som tillhör minoriteterna samt skolans ansvar för att varje elev efter genomgången grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola har fått kunskap om de fem nationella minoriteternas historia, språk, kultur, 42 Skolverket 2007 43 Liedholm och Lindberg 2010 44 de los Reyes, Ungdomsstyrelsens 2009:10 45 Skolverket 2007 46 Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 14

15 (39) religion, vilket finns angivet i de övergripande mål och riktlinjer som hör till läroplanerna. Detta är ett återkommande tema i Skolverkets och flertalet andra studier, trots att kravet finns i läroplanen är det få som lever upp till det. Vidare uppmärksammas rektorernas ansvar för att skolpersonal får kännedom om bl.a. den europeiska ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk, vilken Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. 47 Romsk resurspersonal på skolorna Att ha brobyggare, assistenter och annan resurspersonal med romsk språklig och interkulturell kompetens i skolan lyfts kontinuerligt fram som en fungerande lösning som ger positiva och snabba resultat för både elevers närvaro och deras trygghet vilket även gäller föräldrar. 48 I en av studierna intervjuas en romsk lärarassistent som framhåller att det är lättare för skolpersonal som tillhör den romska minoriteten att kommunicera med romska familjer, eftersom det ofta skapas en vi och dom känsla i samtalen mellan skola och familj. Denne menar att det är lättare för föräldrarna att relatera till och förstå den romska lärarassistenten. Det framhävs att det är viktigt med den personliga relationen, att det är otillräckligt med endast den professionella. Lärarana på samma skola menar att samarbetet med föräldrarna är avgörande för att förbättra närvaron. 49 Ytterligare en skola svarar att stöd på romani förbättrar elevernas resultat och att en romsk assistent har haft positiva effekter på skolan på många sätt. 50 Samma positiva uppfattning om romska brobyggare betonas i Romska barn i skolor från 2010. I Skolverkets senaste rapport gällande särskilda satsningar/åtgärder för att få fler romska barn till förskolan är de mest förekommande svaren telefonkontakt med romska familjer eller kontakt med socialtjänsten. I det avsnitt som behandlar Malmö lyfts bland annat RIKC:s arbete som resurspersoner i skolor fram då RIKC:s samhällsvägledare finns med som stöd i kontakten mellan skola och familj. 51 Förändring/utveckling av föräldrar och elever I de svar som skolledare och skolpersonal givit finns i stor utsträckning lösningsfokus på de romska föräldrarnas och elevernas attityd, kunskap eller förståelse. Vissa skolledare uppger att de kräver närvaro och anpassning från eleven innan skolan förändrar sitt arbetssätt eller bistår med några särskilda insatser. 52 Ett annat exempel på detta är att vuxenutbildning betonas som en viktig faktor för att: 47 Skolverket, uppdaterad 2011 48 Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 49 Skolverket 2007 50 Skolverket 2007 51 Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 52 Skolverket 2007 15

16 (39) ( ) föräldrarna i sin tur kan förstå vikten utav utbildning och bli bättre på att motivera sina barn att gå i skolan. 53 Kommunikation mellan hem och skola Det betonas i flertalet rapporter att en god kontakt med föräldrarna, gärna i ett tidigt skede, har stor betydelse för hur man kan lösa en eventuell frånvaro längre fram. Det har även på vissa skolor gett god effekt att skapa en förhandling med elev och föräldrar snarare än hot och tvångsåtgärder. 54 Tidiga insatser belyses i en av rapporterna som en nyckelfaktor för slutresultatet. Om skolan lyckas bygga upp ett förtroende kapital hos både elev och föräldrar i ett tidigt skede så är mycket vunnit menar Liedholm och Lindberg. 55 Anpassning av skolgången Det finns skolledare i de olika studierna som uppger att de söker former för samverkan med romska familjer och att anpassning ska ske gemensamt med skolan. Dessa skolledare anser att det är skolan som har det yttersta ansvaret för att förbättra utbildningssituationen, och att föräldrarnas ansvar är sekundärt. 56 Läxhjälp Olika föreningars läxhjälpsarbete lyfts i Skolverkets studie av Malmö fram som en viktig del av skolgången för romska barn. Läxhjälpen i Malmö för romska barn, som är ideellt baserad, är enligt Skolverkets intervjuer uppskattad av föräldrar. Flera påpekar dock att den borde finnas på varje skola och inom skoltid för att ytterligare tillgängliggöra den. 57 Även i Liedholms och Lindbergs studie från 2010 betonas vikten av att erbjuda stöd till de barn som har särskilda behov i skolan. Även läxhjälp är ett sätt som visat sig ge goda resultat enligt rapporten. 58 Motverka diskriminering Den lösning som betonas i DO:s Romers rättigheter är att systematiskt synliggöra de missförhållanden som sker för att motverka diskriminering av romer i skolan. Generella åtgärder för att bryta de missuppfattningar gällande romer som finns i utbildningsväsendet är essentiell. Detta inbegriper att kritiskt granska de skolböcker och andra läromaterial som finns och används för att upptäcka och avlägsna stereotyper, kränkande bilder och texter om minoritetsbefolkningen. Vidare betonas det i rapporten att det ska ingå i ordinarie 53 Söderman och Ström, Malmö Stad 2008 s. 8 54 Liedholm och Lindberg 2010 55 Liedholm och Lindberg 2010 56 Skolverket 2007 57 Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 58 Liedholm och Lindberg 2010 16

undervisning att motverka rasism samt att belysa minoriteter och allas lika värde och rättigheter. 59 17 (39) Modersmålsundervisning I en av studierna framhölls i intervjusvaren att det vore viktigt med fler modersmålslärare i romani chib, som behärskar de dialekter som barnen talar. Det betonas att en modersmålslärare har stor betydelse, inte bara i språkundervisningen utan även som en representant och stöd kring den egna kulturen. 60 Skolverket lyfter även fram språkets betydelse för identitetsskapande och som bärare av erfarenheter, historia, tradition osv. Vidare lyfts de undantag för modersmålsundervisning som gäller för barn som tillhör någon av de nationella minoriteterna fram i Skolverkets skrivelse. Detta innebär att barnet ska erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, samt att det inte krävs ett visst antal elever som efterfrågar samma språk för att huvudmannen ska erbjuda undervisning. Dessutom kan en romsk elev från utlandet få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl. 61 Förskola I Skolverkets skrift om nationella minoriteter i förskola och skola beskrivs förskolan som en viktig instans för att barn tillhörande de nationella minoriteterna får möjlighet att utveckla en flerkulturell tillhörighet, vilket stipuleras som ett mål i Läroplanen för förskola (Lpfö 98, uppdaterad 2010). 62 Skolverket beskriver även förskolan som en central aktör för att barn ska kunna utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I en av studierna belyses vikten av modersmålsundervisning i förskola och några intervjuade modersmålspedagoger önskar att även barn i åldrarna 1-4 år skulle kunna få denna möjlighet. Skolverket drar slutsatsen att med tanke på hur barns språksocialisation och läs- och skrivkunnighet utvecklas är denna önskan relevant och har stöd i forskningen. 63 I en annan studie betonar flera intervjupersoner starkt att insatser för att de romska barnen ska klara skolan sätts in tidigt. Detta menar de, inkluderar bland annat att få de romska föräldrarna att sätta sina barn i förskolan och att redan där upprätta goda relationer till dem. 64 Holistiska och heterogena lösningar Framförallt i Liedholms och Lindbergs rapport från 2010 beskrivs ett holistiskt och heterogent tankesätt och tillvägagångssätt som fruktbart för att förbättra romska elevers skolsituation. De framhåller bland annat att det råder stor skillnad mellan de romska grupperna i hur barnens skolsituation ser ut, vilket är viktigt att ta i beaktande när man söker lösningar för romska barn i skolan. De menar att det kan krävas olika lösningar riktade till olika romska barn beroende på hur deras helhetssituation ser ut. Därför är det viktigt att arbeta med hela nätverket kring barnen, föräldrar samt övrig skolpersonal och eventuellt 59 DO 2011 60 Liedholm och Lindberg 2010 61 Skolverket, uppdaterad 2011 62 Skolverket, uppdaterad 2011 63 Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013 64 Liedholm och Lindberg 2010 17

18 (39) andra kontakter kring barnet. Ytterligare en central faktor som lyfts fram i rapporten är hur avgörande pedagogernas helhetssituation ser ut för hur de kan hantera de olika utmaningarna som finns inom skolan. Det gäller exempelvis lärartäthet, stabila lärarlag, arbetsmiljö och resurser. De skolorna med goda resultat har både hög lärartäthet, mindre skolklasser och ett bra lärarlag med få vikarier. 65 65 Liedholm och Lindberg 2010 18

19 (39) Resultat I Malmö finns det cirka 70 kommunala grundskolor och ett antal friskolor. 66 I arbetet med behovsanalysen har 71 skolor kontaktats via e-mejl och telefon. Ambitionen har varit att först möta skolpersonal och ledning och sedan skickat ut enkäten. Ett knappt tiotal skolor har vi inte lyckats få någon kontakt med, de har inte besvarat varken telefonsamtal eller e-mejl, trots upprepade försök till kontakt. Majoriteten av de som uppgett att de inte är intresserade av ett möte, besvara enkäten eller få information om RIKC:s verksamhet hänvisar till att de saknar elever på skolan som tillhör den romska minoriteten. Eftersom det finns elever och familjer som i skolsammanhang inte uppger sin etnicitet har flertalet av de skolor som uppgett detta med stor sannolikhet trots allt elever från den romska minoriteten. En stor andel av de som har tagit emot oss för ett möte har uttryckt en positiv inställning till centret och arbetet med behovsanalysen men trots detta inte återkommit med besvarade enkäter. Ett större antal skolor har efter möte med RIKC efterfrågat stöd i kontakt med romska familjer. I vissa fall har centret inte haft resurser nog att delta i alla möten som efterfrågats. På flertalet av de besökta skolorna var situationen kritisk för någon eller några romska elever. Nitton stycken av de kontaktade skolorna har återkommit med enkätsvar, från vissa skolor har vi bara fått besvarade enkäter från en person, från ett par stycken har vi däremot fått in närmare tio enkäter från en och samma skola. Således finns ett betydligt större antal enkäter än skolor som besvarat dem. I följande redogörelse av resultat specificeras om det syftar på antal enkätsvar eller antal skolor. Nedan följer en övergripande redogörelse av enkätstudiens resultat. 66 http://www.malmo.se/medborgare/forskola--utbildning/grundskola.html hämtad 2014-03-04 19

20 (39) Övergripande resultat A. Antal kontaktade skolor: 71 B. Antal besökta skolor: 43 C. Antal skolor som besvarat email/telefonsamtal: 60 D. Antal skolor som mottagit vår enkät: 67 Vad har skolorna svarat? Hur många har inte alls besvarat våra försök till kontakt? A. Antal skolor som ej har svarat på upprepade försök till kontakt (e-mail och tfn): 11 B. Antal skolor som har besvarat enkäten: 20 C. Antal skolor som svarat att de ej vill ha kontakt: 3 D. Antal skolor som uppgett att de inte vill besvara enkäten/mötas p.g.a. de ej har romska elever: 16 E. Antal skolor som vi besökt men som inte besvarat enkäten: 21 20

21 (39) Vad har hänt efter att vi besökt en skola? Vad har besöket inneburit? Vilken effekt har våra besök på skolorna fått? A. Antal skolor som efter vårt besök inte besvarat enkäten: 21 B. Antal skolor var vi fått ett negativt bemötande: 7 C. Antal skolor där det lett till ett nytt samarbete med RIKC: 16 D. Antal skolor som uttryckt att de vid behov kontaktar RIKC: 10 E. Antal skolor som sedan tidigare har samarbete med RIKC: 10 Av de enkäter som vi delat ut (vid besök eller via e-mail), hur många har besvarat dem? A. Antal besvarade enkäter från skolor som uppger att de inte har romska elever: 3 B. Antal besvarade enkäter från skolor som har romska elever: 50 21

22 (39) C. Totalt antal besvarade enkäter från skolor: 53 Av de 71 skolor som vi kontaktat har 15 % inte alls varit kontaktbara, 11 % av skolorna har bemött oss negativt och 28 % har besvarat vår enkät. Liknande mönster återfinns i Skolverkets rapport från 2013 där svarsfrekvensen från skolorna var låg. Vi har under arbetet med behovsanalysen träffat rektorer, lärare, kuratorer, skolsköterskor, mentorer m.fl. på 36 olika skolor. Generellt sett har vi fått ett positivt bemötande och på flera skolor har ett samarbete utvecklats eller etablerats. Detta har bland annat varit i form av trepartsmöten där romska tjänstemän från RIKC underlättat kommunikation mellan de olika parterna, och ökat tryggheten för de familjer som upplevt osäkerhet i kontakt med skolan. Vissa ärenden har inkluderat kontakt med socialtjänst, och flera ärenden pågår under längre tidsperioder. Vidare har kompetensutveckling om romsk historia och romska livsvillkor för skolpersonal genomförts, flera skolor har även uttryckt att de vid behov kommer att kontakta RIKC. Vid möten har Polisens registrering av romer, som Dagens Nyheter publicerade i september 2013, diskuterats och många har uttryckt osäkerhet kring att diskutera elevers situation utifrån deras etnicitet. En stor del av skolorna beskrev ändå, ibland medvetet ibland omedvetet, ett mönster kring de romska elevernas skolsituation. Ett antal möten avbokades direkt efter att registret publicerats, och kontakten försvårades avsevärt med flera skolor. Utifrån lärare och rektorers perspektiv är det största och främst återkommande problemet för de romska eleverna i Malmö hög frånvaro. Detta konstateras även i flertalet andra rapporter och studier på ämnet, vilket redogörs för under rubriken Tidigare forskning i föreliggande studie. På ett fåtal skolor har vi vid besök eller telefonsamtal fått ett negativt eller mycket negativt bemötande. De flesta av dessa har visat sig ointresserade, har haft svårt att hitta en tid för 22

23 (39) mötet och heller inte velat ha vidare kontakt. Enstaka har direkt kritiserat eller ifrågasatt RIKC:s verksamhet och uppdraget med behovsanalysen eftersom detta, menar de, pekar ut de romska eleverna samt att skolan riskerar att framställas som en dålig skola. På några av de skolor som uppgett att de inte vill ha kontakt eftersom de inte har romska elever har RIKC varit i kontakt med romska elever och/eller föräldrar. Det är inte fastställt om skolpersonalen faktiskt varit omedvetna om sina elevers romska ursprung eller om skolledningen endast varit ovillig att delta i undersökningen. De flesta skolor vi besökt har velat utveckla någon form av samarbete och även skolor utan romska elever har efterfrågat kompetensutveckling om minoritetslagstiftning och romsk historia. Nedan följer en redogörelse för hur skolpersonal och skoledare svarat på frågorna i enkäten. Hur upplever ni romska elevers situation på er skola? Antal svarande: 6 Antal som ej besvarat denna fråga: 44 Mycket bra 0 Bra 1 Mindre bra 2 Dålig 2 Mycket dålig 1 Totalt 6 Denna fråga adderades till enkäten efter att vi gjort en uppdatering av frågorna, således har inte alla svarande fått denna. Eftersom det är en öppen fråga har de svarande fått möjlighet att själva formulera sina svar, vi har därför under analysen av enkätsvaren tagit fram kategorier för att forma det till övergripande statistik. Majoriteten har svarat kortfattat med ett fåtal ord och fem av sex 23