Lars-Evert Dahlberg, (kd) 08.30-13.45. Margareta Jakobsson



Relevanta dokument
Kommunstyrelsen

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020

Budget 2019 samt plan 2020 och Budget 2019, plan 2020 och 2021

Stina Stenberg, adm. chef Christer Malmstedt, kommunchef Birger Eklund, fastighetskontoret Olle Hansson, fastighetskontoret.

Kommunstyrelsen

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Finansiell analys kommunen

Kommunstyrelsen

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Finansiell analys - kommunen

Resultatbudget. Årets resultat Nödvändigt resultat enl. finansiellt mål (2%)

Finansiell analys kommunen

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Margareta Jakobsson, nämndsekr Stina Stenberg, administrativ chef Christer Malmstedt, kommunchef Klas Jansson, inköpschef Bengt Östblom, gatuchef

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Margareta Jakobsson, nämndsekr Stina Stenberg, adm. chef Christer Malmstedt, kommunchef Bert Stabforsmo, ekonomichef.

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Information om preliminär bokslutrapport 2017

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr

Kommunfullmäktige

Budget 2018 och plan

Granskning av delårsrapport 2015

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatbudget 2016, opposition

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Delårsrapport tertial

Kommunfullmäktige

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunstyrelsen

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Underskrifter ANSLAG/BEVIS

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Budget Plan KF KF SÄTERS KOMMUN KSF Ekonomienheten

God ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige Sixten Carlsson (s)

Granskning av delårsrapport 2014

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Ekonomiska ramar budget 2016, plan KF

Budgetrapport

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Boksluts- kommuniké 2007

Kommunfullmäktige

Delårsrapport 31 augusti 2011

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Protokoll från ledningsutskottets sammanträde

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Månadsuppföljning januari mars 2018

Bokslutskommuniké 2014

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Mål och budget samt fastställande av skattesats för 2018

Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN

Sixten Carlsson. Margareta Jakobsson. Sixten Carlsson. Margareta Jakobsson

KF KF

Kommunstyrelsen

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Kommunstyrelsen

Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 10:00 10:15

Månadsuppföljning januari juli 2015

Kommunkontoret i Bergsjö. Onsdag 24 oktober 2012 kl. 08:15-11:50. Eva Engström Sekreterare

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Granskning av årsredovisning 2009

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Budgetberedning inför oktober Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Granskning av delårsrapport

Kommunstyrelsens arbetsutskott

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

Ekonomiska rapporter

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2014

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

KF KF Budget 2017 Plan för 2018 och 2019 SÄTERS KOMMUN EKONOMIENHETEN

Granskning av delårsrapport

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

RESULTATBUDGET. Budgetberedningens förslag. Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak besl. juni

RESULTATBUDGET. Förslag till Budget/plan (M)(L)(C)(MP)(KD)

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

Säters Kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2010 Revisionsrapport. KPMG AB 14 oktober 2010 Antal sidor: 11

Rolf Lundberg, kommundirektör Anders Ottosson, ekonomichef Marianne Zackrisson, ej tjänstgörande ersättare. Bernt Franzén. Kommunkontoret

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Transkript:

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2010-11-30 1 Plats och tid Rådhuset i Säter, kl 08.30 15.10 Blad Beslutande Abbe Ronsten, ordförande (s) Lotta Bergstrand, vice ordförande (fp) Mats Nilsson (s) Annaklara Levin (s) Sixten Carlsson (s) ersättare för Maud Jones Jans (s) Göran Johansson (v) Anders Lantz (mp) ersättare för Erik Kall (mp) Sven-Gunnar Håkansson (c) Elsa Efraimsson-Vestman (c) Tommy Andersson (m), 08.30-13.45, 25-30, 32-44, 49 Marie Richaud (m) Lars-Evert Dahlberg ersättare för Tommy Andersson, 13.45-15.10, 31, 45-48, 50 Ej tjänstgörande ersättare Lars-Evert Dahlberg, (kd) 08.30-13.45. Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekr Inger Fendinge, socialkamrer Stina Stenberg, adm. chef Bengt Eriksson, utredningssekr. Christer Malmstedt, kommunchef Staffan Jansson, biolog Bert Stabforsmo, ekonomichef Anna Nygren VA/Renhållningschef Klas Jansson, IT-chef Bengt Östblom, gatuchef Utses att justera Justeringens plats och tid Mats Nilsson Underskrifter Sekreterare Paragrafer 25-50 Margareta Jakobsson Ordförande Justerande Abbe Ronsten Mats Nilsson Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2010-11-30 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift 2010-12-06 Datum för anslags nedtagande Kommunkansliet Margareta Jakobsson 2010-12-27 Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2010-11-30 2 Blad Ks 25 Dnr KA10/384 Förslag till budget 2011 och plan för 2012-2013 Ärendebeskrivning: Genomgång och presentation av respektive nämnds/förvaltnings budgetförslag samt förslag till budget 2011 och plan för 2012-2013. Sammanfattning av budgetdirektiv. Genomgång av intäktsläget, de samlades äskanden i drift och investeringsbudgetar samt övriga ärenden som skall behandlas i samband med budget. Beredning: Ekonomichefen redovisar förutsättningar för 2011 års budget. Därefter företas genomgång av följande driftsbudgetförslag; Socialnämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnämnden Gymnasiekostnader Kommunstyrelsen - Näringslivsenhet - Kommunkansliet - Gatukontor - Fastighetskontor - IT-enhet - Ekonomikontor - Personalkontor -VA/Renhållningsenhet Under dag 2 av budgetberedningen genomgås särskilt investeringsbudgeten där företrädare för gatukontor, fastighetskontor, IT-enhet och VA/Renhållningsenhet deltar. Förslag till investeringsbudget redovisas. Därefter sammanfattar ordföranden de föredragna budgetförslaget omfattande drift- och investeringsbudgetramar. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Förslag till budget 2011 och plan för 2012-2013 hänskjuts till kommande sammanträde i arbetsutskottet den 23 november, Vid dagens sammanträde i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-11-23 återupptas ärendet. Genomgång företas av kompletterande underlag och förändringar av barn- och utbildningsnämndens, kommunkansliet och ekonomikontorets konsekvensbeskrivningar. Därefter företas genomgång av driftbudgetramar för nämnder och förvaltningar. Forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2010-11-30 3 Blad Ks 25 forts Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Fastställa driftbudgetramar för 2011, 516 300 000 kronor enligt bilaga 1 Au 3/10. 2. Fastställa investeringsbudgetramar för 2011, 24 257 000 kronor enligt bilaga 2 Au 3/10. 3. För 2012 och 2013 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: Driftbudgetram 2012: 518 000 000 kronor. Driftbudgetram 2013: 525 000 000 kronor. Investeringsram 2012: 21 050 000 kronor Investeringsram 2013: 20 300 000 kronor 4. Fastställa finansiella mål, bilaga 3 Au 3/10. 5. Fastställa verksamhetsmål bilaga 4 Au 3/10. 6. Budget- och planarbetet sker processinriktat med kontinuerlig omvärldsanalys och med upptaktsmöte i mars och ett uppföljande möte i maj inför framtagande av budgetdirektiv som slutligen fastställs av kommunfullmäktige i juni. 7. Anslag över 500.000 kr i investeringsbudgeten får inte ianspråktagas innan tillstånd lämnats av kommunstyrelsens arbetsutskott. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen ianspråktaga upp till 500.000 kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 500.000 kr per ärende. 10. Bemyndiga kommunstyrelsen upptaga och amortera lån till högst 40 000 000 kr långfristiga lån per 2011-12-31 samt att utnyttja tillgängligt kreditutrymme på kommunens koncernkonto. 11. Kommunstyrelsen har för 2011 rätt att för kommunen ingå borgen såsom för egen skuld för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser om totalt 88 000 000 kr och Säters kommuns Fastighets AB om totalt 2 400 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2010-11-30 4 Blad Ks 25 forts Information: Vid dagens sammanträde i kommunstyrelsen föredrar ekonomichef Bert Stabforsmo om bakgrund och förutsättningar för kommunstyrelsens förslag till budget 2011. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar 1. Fastställa driftbudgetramar för 2011, 516 300 000 kronor enligt bilaga 1 Ks 25/10. 2. Fastställa investeringsbudgetramar för 2011, 24 257 000 kronor enligt bilaga 2 Ks 25/10. 3. För 2012 och 2013 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: Driftbudgetram 2012: 518 000 000 kronor. Driftbudgetram 2013: 525 000 000 kronor. Investeringsram 2012: 21 050 000 kronor Investeringsram 2013: 20 300 000 kronor 4. Fastställa finansiella mål, bilaga 3 Ks 25/10. 5. Fastställa verksamhetsmål bilaga 4 Ks 25/10. 6. Budget- och planarbetet sker processinriktat med kontinuerlig omvärldsanalys och med upptaktsmöte i mars och ett uppföljande möte i maj inför framtagande av budgetdirektiv som slutligen fastställs av kommunfullmäktige i juni. 7. Anslag över 500.000 kr i investeringsbudgeten får inte ianspråktagas innan tillstånd lämnats av kommunstyrelsens arbetsutskott. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen ianspråktaga upp till 500.000 kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 500.000 kr per ärende. 10. Bemyndiga kommunstyrelsen upptaga och amortera lån till högst 40 000 000 kr långfristiga lån per 2011-12-31 samt att utnyttja tillgängligt kreditutrymme på kommunens koncernkonto. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2010-11-30 5 Blad Ks 25 forts 11. Kommunstyrelsen har för 2011 rätt att för kommunen ingå borgen såsom för egen skuld för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser om totalt 88 000 000 kr och Säters kommuns Fastighets AB om totalt 2 400 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Justerande sign Utdragsbestyrkande

Bilaga 1 Ks 25, 2010-11-30 DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN 1000-tal kr KF Prognos KF Budget Politisk Trafik- Förslag Förslag Förslag Bokslut Beslut okt prel.ram propp Prioritering kostnader KSAU KSAU KSAU Nämnd/förvaltning 2009 2010 2010 2011 2011 2011 2011 2011 2012 2013 Miljö- och Byggnadsnämnd 4 436 4 389 4 249 4 647 200 4 847 4 887 4 953 Kulturnämnd 7 016 7 150 7 150 7 262 100 7 362 7 423 7 523 Revision 760 747 747 900 0 900 756 766 Barn- och utbildningsnämnd 168 492 166 770 164 270 169 640 54 900-8 925 161 669 162 991 165 193 Fritidsgårdar/ungdomens hus 1 450 1 409 1 409 1 441 20 1 461 1 473 1 493 Gymnasieskola 61 678 63 500 62 953 62 500-1 000-3 988 57 512 57 982 58 765 Socialnämnd IFO 30 098 30 106 31 299 29 361 0 29 361 29 601 30 001 Socialnämnd ÄHO 148 817 151 007 149 267 155 248 347 0 155 596 156 867 158 987 Överförmyndare 682 646 686 654 0 654 660 668 Kommunstyrelsen summa 83 195 79 875 81 839 82 146 0 2 098 11 193 95 437 95 169 96 620 Ekonomikontor 2 783 2 806 3 065 2 889-14 2 875 2 898 2 937 Fastighetskontoret 913 1 505 1 700 1 505 100 1 605 1 618 1 640 Skönvikshallen 2 339 2 279 2 329 2 349 50 2 399 2 419 2 452 Gatukontor 20 409 19 353 20 468 19 541 0 19 541 19 700 19 967 Kommunkansli 21 502 20 373 20 373 19 419-200 11 193 30 412 30 661 31 075 Näringslivsenheten & turism 3 708 3 678 3 678 3 732 200 3 932 3 964 4 017 Personalkontor 5 474 5 888 5 628 7 010 0 7 010 6 101 6 183 Pensioner 7 012 7 572 8 172 8 500 1 500 10 000 10 000 10 300 Räddningstjänst Dalamitt 8 329 8 019 8 019 8 219-23 8 196 8 263 8 375 Kostenheten 4 0 0 0 0 0 0 0 Städenheten -61 0-45 0 0 0 0 0 IT-enheten 8 294 8 403 8 303 8 984 485 9 469 9 546 9 675 VA/Renhållningsenhet 2 488 0 150 0 0 0 0 0 Central reserv 0 2 000 0 0 1 500 1 500 192 30 SUMMA 506 624 507 600 503 870 513 800 402 3 818-1 720 516 300 518 000 525 000 Kontroll 513 800 516 300 518 000 525 000 Procentuell ökning 0,19% -0,54% 1,97% 0 0,82% 1,35%

Bilaga 2 Ks 25, 2010-11-30 Investeringsbudget 2011-2013 1000-tal kr Nämnd Utfall 2009 Budget 2010 Inkl till. anslag Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Totala äskanden 14 745 22 340 24 257 21 050 20 300 Förhöjt Investeringstak 22 850 21 050 20 300 Differens -1 407 0 0 Miljö- och byggnadsnämnd 0 0 30 Kulturnämnd 177 160 267 Barn- och utbildningsnämnd 809 1 500 1 850 Socialnämnden 348 600 500 Borlänge-Säter Gymnasienämnd 187 200 200 KS Fastighetskontor 3 499 9 650 11 350 KS Gatukontor 4 116 2 855 2 885 KS Kommunkansli 48 100 100 KS Personalkontor 0 0 400 KS Städenhet 38 75 75 KS IT/Inköpsenhet 1 832 2 400 1 850 VA/Renhållningsenhet 3 692 4 800 4 750 Säters Kommun Investeringstak (skattefinansierat) 14 000 14 000 14 000 Från 2010 överskjutna investeringar 4 100 VA:s investeringsbehov 4 750 7 050 6 300 Förhöjt investeringstak 22 850 21 050 20 300 2010-12-06/09:14 H:\Kansli\PROTOKOL\KS\Ks10\Handlingar101130\Bilagor\Förslag investeringsbudget

Bilaga 3 Ks 25, 2010-11-30 Finansiella mål Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att efterleva. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall klara sina investeringar med egna medel, och inte behöva ta upp nya lån för detta ändamål. De lån som kommunen tidigare tagit skall successivt amorteras ner. Kommunen får genom amorteringarna lägre räntekostnader, och mer av kommunens tillgängliga resurser kan användas till den kommunala verksamheten. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Bolaget bedöms under planperioden uppnå en sådan soliditet att en återbetalning av tidigare givna koncernbidrag kan påbörjas. Bolagets styrelse och kommunstyrelsen har tagit ett likalydande beslut med innebörden att det villkorade aktieägartillskottet om 9 mkr skall återbetalas under perioden 2010 2015. En första avstämning kommer att göras i samband med bokslutet för 2010. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som ej redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. En större del av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden 1995-2004 minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år. 2005-2007 bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde 2007-12-31 åter 11.000 invånare. 2008 och 2009 har befolkningen åter minskat med sammanlagt 100 personer. För åren 2011-2013 beräknas intäkterna av försiktighetsskäl utifrån en fortsatt minskning med 50 personer/år.

De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatteunderlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän vid definitiv taxering i december året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäktsberäkningen på prognoser för det framtida utfallet. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av Sveriges kommuner och landsting, 4 5 gånger per år. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiska utfall. Sveriges kommuner och landsting gör i sin senaste prognos v 39 följande bedömning av den ekonomiska utvecklingen: Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir tillväxttalen höga med en BNP-tillväxt på närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Vi räknar med att det tar längre tid än så. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Att återhämtningen beräknas bli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Förutsättningarna i Sverige är i dessa avseenden betydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad av år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. Det system som finns för att utjämna skillnader i kostnadsnivå mellan kommunerna vilar till stor del på demografiska skillnader, kommunens åldersstruktur jämfört med rikets åldersstruktur. Säters kommun är nu inne i en period då vi relativt sett, tappar i demografiskt tryck på grundskolan, och från 2009 även på gymnasieskolan. Den ökning som sker inom barnomsorg och äldreomsorg väger inte helt upp denna minskning, vilket för med sig att den totala avgift som kommunen skall betala till systemet ökar successivt. Avgiften beräknas att öka med 7,8 mkr 2011 jämfört med 2010. Det särskilda system för utjämning av LSS-kostnader (Lag om särskilt stöd till vissa handikappade) som infördes 2004 har visat sig vara väldigt instabilt, och svårt att bedöma. 2010 får Säters kommun ett bidrag på 3,5 mkr från systemet. Den preliminära beräkningen för 2011 utvisar att Säter får ett bidrag på 1,8 mkr. Kommunens verksamhet minskar något vilket kan förklara minskningen i bidrag. Den kommunala fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas genom höjda taxeringsvärden tillföra ytterligare 3,2 mkr i intäkter 2009. För 2010 ökar intäkterna med 0,9 mkr främst beroende på att avgiften utvidgats att gälla även småhus som saknar byggnadsvärde och arrendetomter. Regeringen har 2010 infört ett tillgälligt konjunkturstöd för att motverka negativ effekt på arbetsmarknaden genom neddragningar i den kommunala sektorn. För Säters kommun uppgår

konjunkturstödet till 10,6 mkr. Regeringen har med hänvisning till sin egen prognos om den ekonomiska utvecklingen inte förlängt av konjunkturstödet 2011, men har i budgetpropositionen tillfälligt höjt anslaget till kommunalekonomisk utjämning 2011, vilket för Säters kommun innebär en tillfällig höjning med 2,4 mkr. De sammantagna effekterna av en negativ befolkningsutveckling, en långsam ökning av skatteunderlaget, högre avgift för kostnadsutjämningen, lägre bidrag i LSS-utjämningen, samt borttagandet av det tillfälliga konjunkturstödet innebär att kommunens intäkter blir c:a 10 mkr lägre 2011 än 2010. Intäktsökning genom ytterligare höjning av kommunens utdebitering bedöms inte som möjlig under planperioden. Genom de höjningar som skett 2002 och 2003 på sammanlagt 1 kr befinner sig Säters kommun i topp bland såväl länets som landets kommuner avseende kommunal skatt. Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 10 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 6 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflationsmål om 2 %/år). Vårt behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Vi har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader, och klarar under de närmsta åren av våra investeringar utan att behöva låna pengar. Ev. toppar vissa år kan pareras med lägre amorteringstakt på kommunens lån. Vilka marginaler vi behöver ha i resultatet beror på vilka reserver och marginaler vi har satt av centralt eller ute i verksamheterna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 6-7 mkr. Resultatmål för planperioden: Intäktsläget med lägre intäkter 2011 än 2010 kräver antingen kraftiga kostnadsneddragningar eller en anpassning av kommunens resultatmål. De försämrade intäkterna är i sig inte skäl att åberopa som synnerliga vid en prövning av balanskravet. Kommunens har dock en stark finansiell ställning, dels genom positiva resultat sedan 2002 och dels genom att ha särskilda medel avsatta för kommande pensionsutbetalningar. Kommunen har en soliditet som även inkluderat den del av pensionsåtagandet som inte ingår i balanskravet överstiger 20%. Kommunen kan därför under en begränsad tid sänka sina resultatmål utan att detta riskerar möjligheten att klara sina åtaganden i ett längre tidsperspektiv.

För att tillskapa en central reserv budgeterar kommunen för en återbetalning med 1,5 mkr från Säterbostäder under 2011. Innan den centrala reserven tas i anspråk skall kommunen tillsammans med Säterbostäder göra en bedömning av möjligheten att genomföra återbetalningen. Genom att tillskjuta medel från kommunens pensionsförvaltning kan kommunen underbalansera sin budget enligt nedan: Resultat Tillskott pensionsmedel Avkastning pensionsmedel Balanskravsresultat 2009 16.257 0-4.047 12.210 2010Pr 16.812 0-4.230 12.582 2011-201 4.600-4.340 59 2012 1.775 2.700-4.398 77 2013 5.664 2.900-4.450 4.114 Investeringstak Kommunens goda resultat under de senaste åren har dels inneburit möjligheter till förtida avskrivning, dels gett kommunen ett finansiellt sparande. Detta innebär att kommunen har en god likviditet och har klarat relativt höga investeringsvolymer utan ny upplåning. Säters kommuns investeringar bör för att undvika ökande avskrivningskostnader, inte vara högre än beräknade avskrivningar för resp. år. Detta innebär en högsta nivå på 14 mkr/år, för den skattefinansierade verksamheten. Investeringar i VA-verksamheten finansieras via avgifter och höjer således inte kommunens nettokostnader. De investeringarna kan, under förutsättning att de inryms likviditetsmässigt, gå utöver investeringstaket. Kommunen fastställer följande tak för investeringar under planperioden 2011-2013: 2011: 24,3 mkr (varav VA 4,8 mkr) 2012: 21,5 mkr (varav VA 7,1 mkr) 2013: 20,3 mkr (varav VA 6,3 mkr) Skuldsättning Säters kommun har 2011-01-01 en låneskuld på 40 mkr. Under mandatperioden 2002-2006 har en amortering skett med 45,3 mkr. Amorteringen innebär med dagens räntenivå en minskning av de årliga räntekostnaderna med 2 mkr, vilket motsvarar kostnaden för drygt 5 årsarbetare. Kommunen har i samband med omsättning av lån i maj 2010 gjort en amortering på 10 mkr. Det osäkra intäktsläget för planeringsperioden gör att inga ytterligare amorteringar planeras i det här skedet. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader. 1998 placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren 2006. Kapitalet är nu placerat i Statliga

realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning. Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden 2011-2013 Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,5 %/år 2011 finansieras 5,4 mkr av pensionskostnaden via skattemedel och 4,6 mkr från pensionsförvaltningen 2012 finansieras 7,3 mkr av pensionskostnaden via skattemedel och 2,7 mkr från pensionsförvaltningen Från 2013 återgår kommunen till den ursprungliga planen och finansierar den del av pensionskostnaden som överstiger 7,4 mkr med medel från pensionsförvaltningen, med 2,9 mkr.

Bilaga 4 Ks 25, 2010-11-30 Mål för verksamheten Inför budget 2008 har kommunens politiska företrädare diskuterat vision och mål för Säters kommun. Ett beslut om vision och fyra målområden som skall gälla hela mandatperioden har tagits fram. Vision Bilden av Säter Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet Målområden Målområden som kommunen under den närmaste mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen: o Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer o Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor o Förstärka den positiva bilden av Säter o Ekologisk hållbar utveckling Mål och uppföljning Nämnder och KS förvaltningar skall i samband med framtagande av förslag till budget även ta fram förslag till mål för verksamheten som kan antas av Kommunfullmäktige i budgetbeslutet. Att ange mål för verksamheten är en del i budgetprocessen och utarbetandet av förslag till verksamhetsmål skall ske med samma grad av förankring som övrigt budgetarbete. Målen skall sättas utifrån den vision kommunen har antagit och skall stå i samklang med de målområden kommunen valt att arbeta för under den innevarande mandatperioden. Det finns inget tvång att alla verksamheter skall föreslå mål på alla målområden. Målen skall vara nåbara inom de ekonomiska ramar verksamheten förfogar över. Målen skall även vara mätbara eller åtminstone utvärderingsbara. I förslaget till mål skall även anges hur de kommer att utvärderas. Utvärdering sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Målen sätts för budgetåret 2011. Detta innebär inte att de kan vara mer långsiktiga, men det skall åtminstone finnas ett etappmål för 2011. Visionen och målområden är satta i ett medborgarperspektiv. Även de mål nämnder och KS förvaltningar föreslår skall ha detta perspektiv. De skall således spegla vad medborgaren får ut av verksamheten. Miljö- och byggnadsnämnden Bra boendemiljöer och goda uppväxt villkor

Mål Där tillräcklig efterfrågan finns och där tekniska/ekonomiska möjligheter finns skall Säters kommun kunna tillhandahålla byggklara tomter inom ett år. Uppföljning Stämma av antal tomter inom nya planområden mot efterfrågan. Kulturnämnden Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Förstärka den positiva bilden av Säter Ett rikt kulturliv gör kommunen attraktiv som boendemiljö. Mål Gott utnyttjande av bibliotekets och kulturens resurser 9 lån/inv (högre än riket) 70 000 besök per år på HB Vidmakthålla bibliotekens nuvarande öppettider 150 kulturarrangemang Uppföljning Statistik tas ut ur BOOK IT och jämförs med SCB-statistiken Statistik förs över antal besök på HB Antalet arrangemang räknas, dels i egen regi, dels med stöd av kulturnämnden. Mål God service till medborgarna Kvalitetssäkras genom att göra enkätundersökning Uppföljning Enkätundersökning av attityden till bibliotek och kulturutbud

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har genom sitt kvalitetsarbete identifierat ett antal utvecklingsområden för år 2011. Utifrån dessa områden har sedan ett antal mål för verksamheten satts upp. Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Mål Andelen barn och elever som känner sig trygga och trivs i förskola och skola ökar Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Uppföljning Sker via enkäter. Förstärka den positiva bilden av Säter Mål Meritvärdet ökar jämfört med 2009 Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar Uppföljning Sker via nationell statistik. Ekologisk hållbar utveckling Mål All verksamhet genomsyras av ett arbete för en hållbar utveckling Uppföljning Sker i enheternas kvalitetsredovisningar. Socialnämnden Individ- och familjeomsorg Goda möjligheter till försörjning Mål 100% av personer i behov av försörjningsstöd skall inom 6 månader ha en egen försörjning. Uppföljning Var 6:e månad genom aktgranskning. Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Mål Inga placeringar i HVB/familjehem utanför det egna hemmet. Uppföljning I verksamhetsstatistik

Förstärka den positiva bilden av Säters kommun Mål En familjecentral inrättas under 2011. Uppföljning Kontroll vid årets slut Äldre- och handikappomsorg Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Förstärka den positiva bilden av Säters kommun Mål Nöjd-Kund-Index (NKI) i ordinärt boende skall vara 90% Nöjd-Kund-Index (NKI) i SÄBO skall vara 90% Uppföljning Sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät. KS Fastighetskontor Ekologisk hållbar utveckling Mål Fullfölja målet för mediaförbrukningen som innebär minskad energiförbrukning för uppvärmning och el med i genomsnitt 1,5 % per år för perioden 2006 2011. Uppföljning Mäta förbrukningen. KS Gatukontor Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Förstärka den positiva bilden av Säters kommun Mål Minst 10 000 m2 asfalt skall årligen omasfalteras. All snöröjning skall vara avslutad senast 10 timmar efter snöfallets upphörande. Minst en lekplats skall årligen upprustas till godkänd standard. Uppföljning Kontrolleras årligen vid säsongslut. Kontrolleras löpande. Kontrolleras vid årets slut.

KS Kommunkansli Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer Mål Säter är en stor utpendlarkommun och inget tyder på att den tendensen kommer att minska, snarare tvärt om. Mål för 2011 är en kollektivtrafik som är anpassas efter det behov som finns, att arbetet med resecentrum och genomfarten blir skarpt läge och ett ökat samarbete med övriga kommuner som ska leda till att lättare och snabbare kunna förflytta sig regionalt. Uppföljning Genom statistik över hur utbudet ser ut, hur många, var och hur kommunmedborgare reser vid 2011 års början vs 2011 års slut. KS Näringslivsenhet Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer Förstärka den positiva bilden av Säters kommun En av näringslivsenhetens viktigaste uppgifter under året är att arbeta efter de uppsatta målen och konkreta aktiviteterna i utvecklingsplanen och verksamhetsplanen. Avstämning av måluppfyllelsen sker i delårsrapporten och årsredovisning samt avrapporteras i NU. Mål Antal företagsbesök för kommunledningen: 25 Antal aktiviteter: 20 Uppföljning Kontroll efter årets slut KS Kostenhet Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Mål Kostverksamheten skall bidra med bra mat i våra kök och främja goda matvanor. Näringsberäknade matsedlar och kundanpassade måltider, ha regelbundna matråd med respektive kundkategori och göra kvalitetssäkring i form av enkätundersökningar. Målet är att höja skolelevernas nöjdhet från föregående mätning och få alla elever att välja maten i matsalen. Vi vill också bevara och om möjligt höja äldreomsorgens goda resultat från tidigare mätningar. Uppföljning Sker via kundenkäter Ekologisk hållbar utveckling. Mål Öka andelen ekologiskt producerade livsmedel under 2011 och försöka uppnå det av riksdagen satta mål, 25 %. Att anpassa livsmedelsinköp utifrån årstid för att minska långa transporter och ett fortsatt samarbete med andra kommuner i upphandling av både livsmedel och transporter.

Uppföljning Sker med hjälp av inköpsstatistik från leverantörerna halvårsvis. KS Städenhet Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Mål Kostnaden för städning av kommunens lokaler skall mätt som kostnad /timma ligga i nivå med omgivande kommuner. Städenhetens kunder ska vara nöjda med utfört arbete. Uppföljning Genom jämförelse med kostnaden i Hedemora, Smedjebacken och Borlänge kommuner. Genom en enkät till verksamhetsansvariga. 2011 skall nöjdhetsgraden öka jämfört med 2010. Enkäten skickas ut i oktober månad. KS IT/Inköpsenhet Förstärka den positiva bilden av Säters kommun Mål IT-drift: Verksamhetskritiska system skall ha en tillgänglighet på minst 99,7% av ordinarie arbetstid. Telefonväxel: Inkommande telefonsamtal till kommunens växel skall besvaras inom fem (5) signaler. Uppföljning Genom granskning av IT-enhetens incidentrapportering. Genom uttag av statistik ur telefonistsystemet. KS VA/Renhållningsenhet Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Ekologisk hållbar utveckling. Förstärka den positiva bilden av Säters kommun Mål Antalet vattenprover med någon bakteriell anmärkning ska understiga 5st. Uppföljning Via analysföretaget Alcontrols analysrapporter.

Resultaträkning Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Prognos 2009 2010 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 93.004 81.519 79.856 81.373 81.654 82.811 84.133 Verksamhetens kostnader -562.781-567.219-563.076-573.773-575.754-583.911-593.233 Avskrivningar -16.782-17.000-17.000-17.000-17.000-17.000-17.000 Jämförelsestörande poster 0 0 0 1.500 0 0 0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTN. -486.559-502.700-500.220-507.900-511.100-518.100-526.100 Skatteintäkter 401.698 398.615 405.144 413.976 424.182 437.003 450.440 Generella statsbidrag och utjämning 95.926 106.554 106.049 88.346 83.658 82.074 82.159 Finansiella intäkter 2.080 1.100 1.400 1.918 1.918 1.918 1.918 Finansiella kostnader -935-1.089-689 -881-1.281-1.681-1.681 RESULTAT FÖRE MINORITETSANDEL 12.210 2.480 11.684-4.541-2.623 1.214 6.736 Pensionsförvaltning 4.047 4.750 4.230 4.340 4.398 4.450 4.483 ÅRETS RESULTAT 16.257 7.230 15.914-201 1.775 5.664 11.219 N Y C K E L T A L Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Prognos Utfall 2009Budget 2009 2010 2010 gnos 2010 2010udget 2011 2011 Plan 2012 2012 Plan 2013 2013 gnos 2014 2014 Nettokostnadernas (exkl avskr. o jämförelsestörande poster) andel av skatteintäkter o generella statsbidrag 94,4% 96,1% 94,5% 98,0% 97,3% 96,5% 95,6% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter o generella statsbidrag 97,8% 99,5% 97,9% 101,4% 100,6% 99,8% 98,8% Finansnettots andel av skatteint. -0,2% 0,0% -0,1% -0,2% -0,1% 0,0% 0,0% Andel av skatteint. disp. för investeringar 5,8% 3,9% 5,6% 2,2% 2,8% 3,5% 4,5% Årets resultat 16.257 7.230 15.914-201 1.775 5.664 11.219 Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) 37.829 5.360 11.161-7.458-2.275 2.364 8.219 Soliditet 68% 69% 71% 71% 71% 71% 72%

Kassaflödesanalys Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Prognos 2009 2010 2010 2011 2012 2013 2014 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 16.257 7.230 15.914-201 1.775 5.664 11.219 Justering för avskrivningar 16.782 17.000 17.000 17.000 17.000 17.000 17.000 Just. för ökning pensionsavsättning 0 0 0 0 0 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i Årets resultat 0 0 0 0 0 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 33.039 24.230 32.914 16.799 18.775 22.664 28.219 +/- Minskn/ökn övr. långfristiga fordr. 3.941 0-3.500 0 0 0 0 +/- Försäljn/inköp exploateringsmark 0 0 0 0 0 0 0 +/- Minskn/ökn övriga kortfrist. fordr. 3.241 0 0 0 0 0 0 +/- Ökn/minskn övriga långfrist. skulder 95 0 0 0 0 0 0 +/- Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder 12.573 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 52.889 24.230 29.414 16.799 18.775 22.664 28.219 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anl.tillg. -393 0 0 0 0 0 0 Försäljning av immateriella anl.tillg. 0 0 0 0 0 0 0 Investering i fastigheter o inventarier -14.436-18.870-18.253-24.257-21.050-20.300-20.000 Invest.bidrag fastigheter o inventarier 0 0 0 0 0 0 0 Försäljning av fastigheter o inventarier 0 0 0 0 0 0 0 Investering i aktier o andelar -13 0 0 0 0 0 0 Försäljning av aktier o andelar 0 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -14.842-18.870-18.253-24.257-21.050-20.300-20.000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning räntebärande långfr. fordr. 0 0-1.788 0 0 0 0 Minskning räntebärande långfr. fordr. 0 0 0 0 0 0 0 Ökning Pensionsmedel, omsättn.tillg. -4.047-4.750-4.230-4.340-4.398-4.450-4.483 Minskning Pensionsmedel, omsättn.tillg. 0 2.600 0 4.600 2.700 2.900 3.500 Upplåning Minskn pga utbet pensionsavsättning -217 0 0 0 0 0 0 Nyupptagna långfristiga lån 0 0 0 0 0 0 0 Amortering långfristiga lån 0 0-10.000 0 0 0 0 Ökning kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 0 Minskning kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -4.264-2.150-16.018 260-1.698-1.550-983 Årets kassaflöde 33.783 3.210-4.857-7.198-3.973 814 7.236 Likvida medel vid årets början 32.796 66.579 66.579 61.722 54.524 50.551 51.365 Likvida medel vid årets slut 66.579 69.789 61.722 54.524 50.551 51.365 58.601 Diff 1 Spec. till Årets kassaflöde +/- Ökn/minskn kassa och bank 33.782 3.210-4.857-7.198-3.973 814 7.236 Årets kassaflöde 33.782 3.210-4.857-7.198-3.973 814 7.236

Balansräkning Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Prognos 2009 2010 2010 2011 2012 2013 2014 Immateriella anl.tillg. 393 393 393 393 393 393 393 Fastigheter o inventarier 262.078 263.948 263.289 272.139 279.189 285.489 291.489 Materiella anläggningstillgångar 262.078 263.948 263.289 272.139 279.189 285.489 291.489 Aktier o andelar 17.700 17.700 17.700 17.700 17.700 17.700 17.700 Räntebärande långfr. fordr. 0 0 1.788 1.788 1.788 1.788 1.788 Övr. långfristiga fordr. 2.788 2.788 6.288 6.288 6.288 6.288 6.288 Finansiella anläggningstillgångar 20.488 20.488 25.776 25.776 25.776 25.776 25.776 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 282.959 284.829 289.458 298.308 305.358 311.658 317.658 Exploateringsmark 1.406 1.406 1.406 1.406 1.406 1.406 1.406 Övriga kortfrist. fordr. 21.117 21.117 21.117 21.117 21.117 21.117 21.117 Pensionsmedel, omsättn.tillg. 124.376 126.526 128.606 129.381 131.115 132.702 133.724 Kassa och bank 66.579 69.789 59.141 50.350 43.377 41.191 45.427 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 213.478 218.838 210.270 202.254 197.015 196.416 201.674 SUMMA TILLGÅNGAR 496.437 503.667 499.728 500.562 502.373 508.074 519.332 Eget kapital vid årets början 322.814 339.071 339.071 352.362 353.196 355.007 360.708 Årets förändring av eget kapital 16.257 7.230 13.291 834 1.811 5.701 11.258 EGET KAPITAL 339.071 346.301 352.362 353.196 355.007 360.708 371.966 Pensionsavsättning 2.316 2.316 2.316 2.316 2.316 2.316 2.316 AVSÄTTNINGAR 2.316 2.316 2.316 2.316 2.316 2.316 2.316 Långfristiga lån 50.000 50.000 40.000 40.000 40.000 40.000 40.000 Övriga långfrist. skulder 1.440 1.440 1.440 1.440 1.440 1.440 1.440 Långfristiga skulder 51.440 51.440 41.440 41.440 41.440 41.440 41.440 Kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kortfristiga skulder 103.610 103.610 103.610 103.610 103.610 103.610 103.610 Kortfristiga skulder 103.610 103.610 103.610 103.610 103.610 103.610 103.610 SKULDER 155.050 155.050 145.050 145.050 145.050 145.050 145.050 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 496.437 503.667 499.728 500.562 502.373 508.074 519.332 Soliditet 68% 69% 71% 71% 71% 71% 72%

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2010-11-30 6 Blad Ks 26 Dnr KA10/452 Taxa för tömning och slambehandling gällande enskilda avloppsanläggningar Ärendebeskrivning: Ragn-Sells AB har efter den avslutade upphandlingen fått förnyat uppdrag att svara för tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar. Slammet transporteras till Säters avloppsreningsverk där det behandlas i reningsverket och avvattnas. Förslaget till taxa baseras på Ragn-Sells avgifter och en slambehandlingsavgift. Förvaltningens förslag till beslut: 1. Kommunstyrelsen antar förslag till ändring av taxa för tömning av och omhändertagande av slam från enskilda avloppsanläggningar 2. Taxan gäller fr o m 2011-01-01. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunfullmäktige beslutar anta förslag till ändring av taxa för tömning av och omhändertagande av slam från enskilda avloppsanläggningar. 2. Taxan gäller fr o m 2011-01-01. Bilaga 1 Au 4/10. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar anta förslag till ändring av taxa för tömning av och omhändertagande av slam från enskilda avloppsanläggningar. 2. Taxan gäller fr o m 2011-01-01. Bilaga 1 Ks.26/10. Justerande sign Utdragsbestyrkande

Bilaga 1 Ks 26, 2010-11-30 Förslag till Taxa för tömning och slambehandling gällande enskilda avloppsanläggningar Ragn-Sells AB har efter den avslutade upphandlingen fått förnyat uppdrag att svara för tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar. Slammet transporteras till Säters avloppsreningsverk där det behandlas i reningsverket och avvattnas. Förslaget till taxa baseras på Ragn-Sells avgifter och en slambehandlingsavgift. Storleksintervallen för taxan har ändrats från tidigare 0-3 m3, 3-6 m3 och 6-9 m3 till följande: Slamavskiljare och slutna tankar Taxa 2011 2010 Kostnad per tömning 0 2,0 m3 991: - 1236: - 2,1 4,0 m3 1372: - 1236-2050: - 4,1 6,0 m3 1962: - 2050: - 6,1 9,0 m3 2874: - 3329: - Extra per m3 slam utöver 9 m3 500: - 364: - Extrakostnad budning per tillfälle 250: - 245: - Extrakostnad akuttömning per tillfälle 1350: - 1057: - Avgifter enligt ovan regleras enligt SCB:s index T 92 SÅE2. Förändring träder i kraft vid årsskifte. Lagstadgad mervärdesskatt ingår i ovan angivna priser. Säter 2010-11-16 Anna Nygren VA/Renhållningschef

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2010-11-30 7 Blad Ks 27 Dnr KA10/453 Förslag till ändring av brukningsavgifterna i VA-taxan Ärendebeskrivning: I enlighet med rekommendationerna i den VA-utredning som utfördes 2005-2006 föreslår VA/Renhållningsenheten att samtliga brukningsavgifter i VAtaxan för 2011 höjs med 2 %. Detta förslag innebär att taxeintäkterna för brukningsavgifter i kommunen höjs med 2 % under 2011. Anslutningsavgifterna har inte ändrats. Förvaltningens förslag till beslut: 1. Kommunstyrelsen antar förslag om 2% höjning av VA-taxan. 2. Taxa gäller fr o m 2011-01-01. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunfullmäktige beslutar anta förslag om 2% höjning av VAtaxan. 2. Taxa gäller fr o m 2011-01-01. Bilaga 1 Au 5/10. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar anta förslag om 2% höjning av VAtaxan. 2. Taxa gäller fr o m 2011-01-01. Bilaga 1 Ks 27/10. Justerande sign Utdragsbestyrkande

Bilaga 1 Ks 27, 2010-11-30 Förslag till ändring av brukningsavgifterna i VA-taxan 2011 I enlighet med rekommendationerna i den VA-utredning som utfördes 2005-2006 föreslår vi att samtliga brukningsavgifter för 2011 höjs med 2 %. Avgift inkl. moms 2009-2010 2011 Diff. Grundavgift vatten och avlopp per år 4251: - 4336:- 85:- Grundavgift vatten per år 2126: - 2169:- 43:- Tilläggsavgift lägenhet utöver en per år 740:- 755:- 15:- Rörlig avgift vatten- och avlopp kr/m3 21,91:- 22,35:- 0,44:- Även övriga brukningsavgifter för VA såsom enbart vatten eller avlopp, enhetstaxa utan mätning, sommarvatten mm. höjs med 2 %. Samtliga belopp gäller inklusive moms. Detta förslag innebär att taxeintäkterna för brukningsavgifter i kommunen höjs med 2 % under 2011. Anslutningsavgifterna har inte ändrats. Som jämförelse: Enligt den riksomfattande taxeundersökningen Nils Holgersson som omfattar såväl VA som avfall, el och fjärrvärme är Säter år 2010 på plats 9 av Dalarnas kommuner gällande VA med kostnaden 58,4 kr/kvm. Medel i Dalarna är 57,6 kr/kvm och i riket 53,7 kr/kvm. Den dyraste Dalakommunen har en taxa på 75,7 kr/kvm och den billigaste 34,2 kr/kvm enligt undersökningen. Säter 2010-11-16 Anna Nygren VA/Renhållningschef

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2010-11-30 8 Blad Ks 28 Dnr KA10/245 Svar på motion det mobila nätet i Säters kommun Ärendebeskrivning: En motion om det mobila nätet i Säters kommun lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2010-05-27 av Elsa Efraimsson-Westman ( c). Motionärens förslag: att Säters kommun gör en inventering över vilka områden som har otillfredsställande täckning när det gäller det mobila nätet och redovisar detta, att Säters kommun samverkar med Region Dalarna för att påverka de kommersiella bolagen som bygger master, så att fler master byggs, vilket skulle bidra till en bättra täckning i de områden som har otillfredsställande täckning. Beredning: Motionsställaren påtalar att det framförts klagomål på det mobila nätet i Nyberget. Inom vissa områden är det dålig täckning eller ingen täckning alls. I området finns både fast boende och fritidsbebyggelse. Motsvarande förhållande finns på ytterligare platser inom kommunen. Användandet av mobiltelefon och mobilt bredband ökar i samhället. Dessa funktioner förväntar sig invånarna kunna använda även utanför tätbebyggda områden. Motionsställaren föreslår att Säter kommunen genomför en inventering av vilka områden som har en otillfredställande täckning och redovisar detta. Man föreslår även att Säters kommun samverkar med Region Dalarna för att påverka de kommersiella bolagen som bygger master, så att fler master byggs för att uppnå en bättre täckning. En studie av täckningskartorna för fyra största operatörerna har gjorts. Den visar att man från leverantörshåll är väl medveten om att man inte har bra täckning inom de angivna områdena. Säters kommun har tagit kontakt med företag som genomför mätningar för att kunna lokalisera och utvärdera områden med dålig täckning. Bedömningen har gjorts att enbart mätning av täckning inte skulle vara tillräcklig. Flera av de områden som utpekas har ett stort antal fritidsboende vilket innebär ett nyttjandemönster som kräver att även kapaciteten i de olika operatörernas nät mäts under olika stor belastning. Att genomföra en sådan mätning innebär ett omfattande arbete. Forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2010-11-30 9 Blad Ks 28 forts Slutsatsen är att någon mätning inte är nödvändig i första skedet för att kunna påtala problem med teckning i det mobila nätet. Säters kommun ingår i Region Dalarna tillsammans med övriga Dalakommuner. Inom denna sammanslutning behandlas bland annat infrastrukturfrågor. På kommunal och regional nivå sker detta i första hand genom att skapa förutsättningar för de olika aktörerna att verka inom regionen. Länsstyrelsen hanterar tillika infrastrukturfrågor inom länet. Även här är mobilnätet en viktig del. Frågan finns således dessa frågor aktiv på flera nivåer. Kommersiella aktörer gör sina ekonomiska och verksamhetsmässiga analyser och handlar därefter. Någon direkt påverkansmöjlighet på de kommersiella förtagen har kommunerna eller Region Dalarna inte. Största påverkan har konsumenterna genom att påtala bristerna för leverantören och genom av att välja bort leverantörer som man inte är nöjd med. Besvarande: - Problemområdena är redan kända varför Säters kommun inte genomför någon inventering. - Region Dalarna har inte möjligt att direkt påverka leverantörerna att bygga fler master i Säters kommun. Frågan hanteras inom det ordinarie arbetet med infrastrukturfrågor i regionen. - Kommunstyrelsen lyfter fram problematiken med bristande täckning i det mobila nätet i sitt arbete inom Region Dalarna och i kontakter med leverantörer. - Inom ramen för kommande telefoniupphandling ska Säters kommun ställa krav på leverantören beträffande mobiltäckning. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad. Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2010-11-30 10 Ks 29 Dnr KA10/451 Partistöd Ärendebeskrivning: I Säters kommun utgår ett grundbidrag per parti med 7.000 kr per år samt ett mandatbundet partistöd om 6.500 kronor per mandat och år. Denna nivå har gällt sedan 1 januari 2002. Den av kommunstyrelsen 2009-06-02 tillsatta Arbetsgruppen för politisk organisation och styrning beslutade att följande förslag skulle tas upp till diskussion i respektive partigrupp; 1. Höjning av grundbidrag från 7.000 kronor till 14.000 kronor. 2. Höjning av det mandatbundna bidraget från 6.500 kronor till 7.000 kronor. 3. Höjning föreslås i fortsättningen knytas till KPI med oktober 2010 som bas. De förslag som arbetsgruppen la fram blev aldrig föremål för kommunstyrelsens ställningstagande då detta förutsatte enighet som ej uppnåddes. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunfullmäktige beslutar höja grundbidraget från 7.000 kronor till 11.500 kronor. 2. Det mandatbundna bidraget höjs från 6.500 kronor till 7.600 kronor. 3. Höjningarna gäller fr o m 2012-01-01. 4. Fr o m 2013-01-01 höjs bidragen enligt KPI med oktober 2011 som bas. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar höja grundbidraget från 7.000 kronor till 11.500 kronor. 2. Det mandatbundna bidraget höjs från 6.500 kronor till 7.600 kronor. 3. Höjningarna gäller fr o m 2012-01-01. 4. Fr o m 2013-01-01 höjs bidragen enligt KPI med oktober 2011 som bas. Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2010-11-30 11 Ks 30 Dnr KA10/450 Arvoden till förtroendevalda Ärendebeskrivning: För förtroendevalda i Säters kommun gäller allmänna bestämmelser antagna av kommunfullmäktige 2004-02-26. Förtroendevalda i Säters kommun har rätt till ersättning per sammanträde enligt särkskilda bestämmelser som framgår av de allmänna bestämmelserna. Idag utgår ersättningar med 250 kronor för halvdag (mindre än 4 timmar) och 500 kronor för mer än 4 timmar. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår med högst 2.027 kronor Den av kommunstyrelsen 2009-06-02 tillsatta Arbetsgruppen för politisk organisation och styrning föreslog att den framtida höjningen av arvoden skulle knytas till överenskommen ökning av lönerna för anställda i förhandlingar med SKTF. De förslag som gruppen föreslog respektive ledamot ta upp i sina partigrupper innebar en höjning av halvdagsersättningen till 280 kronor och heldagsersättningen till 560 kronor, ersättning för förlorad arbetsinkomst föreslogs till oförändrat 2.027 kronor. De förslag som arbetsgruppen la fram blev aldrig föremål för kommunstyrelsens ställningstagande då detta förutsatte enighet som ej uppnåddes. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunfullmäktige beslutar att arvodet för halv- och heldagsersättning utgår med 250 kronor för halvdag (mindre än 4 timmar) och 500 kronor för mer än 4 timmar, oförändrade belopp. Fr o m 2012-01-01 knyts ersättningen till SKTF:s löneutfall. 2. Ersättningen för förlorad arbetsinkomst fr om 2011-01-01 skall utgå utan begränsning. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar att arvodet för halv- och heldagsersättning utgår med 250 kronor för halvdag (mindre än 4 timmar) och 500 kronor för mer än 4 timmar, oförändrade belopp. Fr o m 2012-01-01 knyts ersättningen till SKTF:s löneutfall. 2. Ersättningen för förlorad arbetsinkomst fr om 2011-01-01 skall utgå utan begränsning. Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 2010-11-30 12 Ks 31 Dnr KA10/429 Energi- och klimatstrategi Ärendebeskrivning: Miljö- och byggnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta upprättat förslag till Energi- och klimatstrategi för Säters kommun. Energi- och klimatstrategin ska vara ett verktyg för genomförandet av ett aktivt arbete med energi- och klimatfrågor i Säters kommun. Strategin ska tydligt visa hur Säters kommun vill minska sin klimatpåverkan och ta ansvar för framtiden. Utgångspunkten i arbetet är lokala mål och åtgärder, men den är även utformad för att samspela med befintliga regionala, nationella och internationella klimatmål. Syftet med denna energi och klimatstrategi är att skapa goda och väl genomtänkta arbetsrutiner, så att Säter kan reducera sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser och därigenom minska sin klimatpåverkan. Energiplanen för Säters kommun gäller t o m 31 december 2010. Energioch klimatstrategin ska ersätta denna. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar anta upprättat förslag till Energi- och klimatstrategi för Säters kommun. Information: Biolog Staffan Jansson informerar om förslaget till energi- och klimatstrategi för Säters kommun. Vid sammanträdet justeras strategin med följande lydelser under rubriken Mål 2015 : Varje nämnd energieffektiviserar med 2,5 % per år. Alla kommunala politiker och tjänstemän nyttjar kollektivtrafik för tjänsteresor när detta är möjligt. Kommunen utreder möjligheten att klimatkompenserar de bilresor som ändå görs. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar anta upprättat förslag till Energi- och klimatstrategi för Säters kommun. Justerande sign Utdragsbestyrkande