Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kommunfullmäktige Plats och tid Folkets Hus i Säter, kl Beslutande Sixten Carlsson (s), ordf Eva Kungsmark (s), vice ordf Lars-Evert Dahlberg (kd) 2:e vice ordf Abbe Ronsten (s) Marit Ragnarsson ( c) Iris Carlsson-Rustas (s) Tommy Andersson (m) Jan-Erik Steen (s) Sven-Gunnar Håkansson ( c) Kerstin Bäck (s) Marie Richaud (m) Mats Nilsson (s) Lotta Bergstrand ( fp) Karl-Erik Finnäs ( c) Annaklara Levin (s) Simon Malmberg (s) Hans Richaud (m) Elsa Efraimsson-Vestman, (c) Ann Britt Grünewald (s) Göran Johansson (v) Inger Johansson (mp) Gudrun Eriksson (s) Ulrika Åsåker (m) Sune Hemmingsson ( c) Birgitta Gustafsson (fp) Benny Gifting (s) Maud Jones Jans (s) Maj-Lis Nyberg ( c) Pia Järudd (m) Tommy Alvik (s) Ann-Margreth Lundin (s) Anette Berg ( c) Hans-Göran Steneryd (s) Malin Hedlund (m) Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekr Bert Stabforsmo, ekonomichef Stina Stenberg, administrativ chef Marianne Trana, socialchef Christer Malmstedt, kommunchef Lennart Eriksson, fastighetchef Lena Moberg, kulturchef Kristina Mellberg, tf miljö- och byggchef Tuula Svedberg, kostchef Klas Jansson, IT- chef Peter Alfredsson, personalchef Bengt Westberg, ordf kommunrevisionen Anna Nygren, VA/Renhållningschef Curt Söderberg, kommunrevisionen Karin Åberg, förvaltningschef barn- och utbildning Utses att justera Jan-Erik Steen och Marie Richaud Justeringens plats och tid Rådhuset i Säter, måndagen den 20 december kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer Margareta Jakobsson Ordförande Sixten Carlsson Organ Justerande Jan-Erik Steen Marie Richaud Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Datum för anslags nedtagande Kommunkansliet Margareta Jakobsson

2 Kommunfullmäktige Kf 21 Dnr KA10/487 Nytt medborgarförslag om särskilt boende för de särskilt vårdbehövande äldre Ärendebeskrivning: Ett medborgarförslag om särskilt boende för de särskilt vårdbehövande äldre lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Dan Ericson, Säter. Medborgarnas förslag: Ett nytt särskilt boende för de särskilt vårdbehövande äldre byggs i ett plan på Prästgärdet, modernt och praktiskt för såväl personal, som för de boende. Information: Vid sammanträdet deltar förslagsställaren Dan Ericson och informerar om förslaget. Kommunfullmäktiges beslut: Hänskjuter medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Justerande sign

3 Kommunfullmäktige Kf 22 Dnr KA10/245 Svar på motion om det mobila nätet i Säters kommun Ärendebeskrivning: En motion om det mobila nätet i Säters kommun lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Elsa Efraimsson-Westman ( c). Motionärens förslag: att Säters kommun gör en inventering över vilka områden som har otillfredsställande täckning när det gäller det mobila nätet och redovisar detta, att Säters kommun samverkar med Region Dalarna för att påverka de kommersiella bolagen som bygger master, så att fler master byggs, vilket skulle bidra till en bättra täckning i de områden som har otillfredsställande täckning. Beredning: Motionsställaren påtalar att det framförts klagomål på det mobila nätet i Nyberget. Inom vissa områden är det dålig täckning eller ingen täckning alls. I området finns både fast boende och fritidsbebyggelse. Motsvarande förhållande finns på ytterligare platser inom kommunen. Användandet av mobiltelefon och mobilt bredband ökar i samhället. Dessa funktioner förväntar sig invånarna kunna använda även utanför tätbebyggda områden. Motionsställaren föreslår att Säter kommunen genomför en inventering av vilka områden som har en otillfredställande täckning och redovisar detta. Man föreslår även att Säters kommun samverkar med Region Dalarna för att påverka de kommersiella bolagen som bygger master, så att fler master byggs för att uppnå en bättre täckning. En studie av täckningskartorna för fyra största operatörerna har gjorts. Den visar att man från leverantörshåll är väl medveten om att man inte har bra täckning inom de angivna områdena. Säters kommun har tagit kontakt med företag som genomför mätningar för att kunna lokalisera och utvärdera områden med dålig täckning. Bedömningen har gjorts att enbart mätning av täckning inte skulle vara tillräcklig. Flera av de områden som utpekas har ett stort antal fritidsboende vilket innebär ett nyttjandemönster som kräver att även kapaciteten i de olika operatörernas nät mäts under olika stor belastning. Att genomföra en sådan mätning innebär ett omfattande arbete. Forts Justerande sign

4 Kommunfullmäktige Kf 22 forts Slutsatsen är att någon mätning inte är nödvändig i första skedet för att kunna påtala problem med teckning i det mobila nätet. Säters kommun ingår i Region Dalarna tillsammans med övriga Dalakommuner. Inom denna sammanslutning behandlas bland annat infrastrukturfrågor. På kommunal och regional nivå sker detta i första hand genom att skapa förutsättningar för de olika aktörerna att verka inom regionen. Länsstyrelsen hanterar tillika infrastrukturfrågor inom länet. Även här är mobilnätet en viktig del. Frågan finns således dessa frågor aktiv på flera nivåer. Kommersiella aktörer gör sina ekonomiska och verksamhetsmässiga analyser och handlar därefter. Någon direkt påverkansmöjlighet på de kommersiella förtagen har kommunerna eller Region Dalarna inte. Största påverkan har konsumenterna genom att påtala bristerna för leverantören och genom av att välja bort leverantörer som man inte är nöjd med. Besvarande: - Problemområdena är redan kända varför Säters kommun inte genomför någon inventering. - Region Dalarna har inte möjligt att direkt påverka leverantörerna att bygga fler master i Säters kommun. Frågan hanteras inom det ordinarie arbetet med infrastrukturfrågor i regionen. - Kommunstyrelsen lyfter fram problematiken med bristande täckning i det mobila nätet i sitt arbete inom Region Dalarna och i kontakter med leverantörer. - Inom ramen för kommande telefoniupphandling ska Säters kommun ställa krav på leverantören beträffande mobiltäckning. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad. Yttrande: I ärendet yttrar sig Elsa Efraimsson-Vestman (c ) och Abbe Ronsten (s). Kommunfullmäktiges beslut: Motionen är besvarad. Justerande sign

5 Kommunfullmäktige Kf 23 Dnr KA10/420 Förslag till kalendarium 2011 Ärendebeskrivning: Förslag till kalendarium för sammanträden med kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen Vid sammanträdet justeras kalendariet. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar godkänna förslag till kalendarium för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott för Bilaga 1 Au 15/10. Kommunstyrelsen beslutar: Godkänner förslag till kalendarium för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott för 2011 Bilaga 1 Ks 36/10. Kommunfullmäktiges beslut: Godkänner förslag till kalendarium för 2011 Bilaga 1 Kf 23/10. Justerande sign

6 Bilaga 1 Kf 23, Kalendarium 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige Månad Ksau Ks Kf Plats/ort (KF) Januari Säter Februari 1, Säter Mars 1, Säter April 5, St Skedvi Maj 3, 17 10, Gustafs Juni Säter, Folkets Hus Juli Augusti 23 (fm), (em) September Säter Oktober 4, 24, Säter November 1, 22 8, Säter December 6 15 Säter, Folkets Hus Postadress: Säters kommun, Box 300, Säter Besöksadress: Rådhuset, Åsgränd 2, Säter Tfn vx: Fax: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

7 Kommunfullmäktige Kf 24 Kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden 2011 Ärendebeskrivning: Kommunfullmäktige skall senast i december besluta i vilken eller vilka tidningar kungörelse om fullmäktiges sammanträden skall införas under kommande år. Kungörelsen har under 2010 införts i tidningarna Dala-Demokraten, Falu- Kuriren, Södra Dalarnas Tidning och Dalabygden. Yrkande: Tommy Andersson (m) med instämmande av Abbe Ronsten (s ) yrkar att kungörelse införs i Dala-Demokraten, Falu-Kuriren och Södra Dalarnas tidning. Sven Gunnar Håkansson (c ) yrkar att kungörelse införs tidningarna Dala- Demokraten, Falu-Kuriren, Södra Dalarnas Tidning och Dalabygden Proposition: Sedan överläggningarna förklarats avslutade ställer ordföranden proposition på yrkandena varvid han finner att kommunfullmäktige beslutat i enlighet med Tommy Andersson och Abbe Ronstens yrkande. Kommunfullmäktiges beslut: Kungörelsen under 2011 införs i tidningarna Dala-Demokraten, Falu- Kuriren och Södra Dalarnas Tidning. Sven-Gunnar Håkansson (c ), Marit Ragnarsson (c ) Karl-Erik Finnäs (c ), Maj-Lis Nyberg ( c), Anette Berg (c )Elsa Efraimsson-Vestman (c ) och Sune Hemmingsson (c ) reserverar sig mot beslutet. Justerande sign

8 Kommunfullmäktige Kf 25 Dnr KA10/452 Taxa för tömning och slambehandling gällande enskilda avloppsanläggningar Ärendebeskrivning: Ragn-Sells AB har efter den avslutade upphandlingen fått förnyat uppdrag att svara för tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar. Slammet transporteras till Säters avloppsreningsverk där det behandlas i reningsverket och avvattnas. Förslaget till taxa baseras på Ragn-Sells avgifter och en slambehandlingsavgift. Förvaltningens förslag till beslut: 1. Kommunstyrelsen antar förslag till ändring av taxa för tömning av och omhändertagande av slam från enskilda avloppsanläggningar 2. Taxan gäller fr o m Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunfullmäktige beslutar anta förslag till ändring av taxa för tömning av och omhändertagande av slam från enskilda avloppsanläggningar. 2. Taxan gäller fr o m Bilaga 1 Au 4/10. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar anta förslag till ändring av taxa för tömning av och omhändertagande av slam från enskilda avloppsanläggningar. 2. Taxan gäller fr o m Bilaga 1 Ks 26/10. Kommunfullmäktiges beslut: 1. Antar förslag till ändring av taxa för tömning av och omhändertagande av slam från enskilda avloppsanläggningar. 2. Taxan gäller fr o m Bilaga 1 Kf 25/10. Justerande sign

9 Bilaga 1 Kf 25, Taxa för tömning och slambehandling gällande enskilda avloppsanläggningar Ragn-Sells AB har efter den avslutade upphandlingen fått förnyat uppdrag att svara för tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar. Slammet transporteras till Säters avloppsreningsverk där det behandlas i reningsverket och avvattnas. Förslaget till taxa baseras på Ragn-Sells avgifter och en slambehandlingsavgift. Storleksintervallen för taxan har ändrats från tidigare 0-3 m3, 3-6 m3 och 6-9 m3 till följande: Slamavskiljare och slutna tankar Taxa Kostnad per tömning 0 2,0 m3 991: : - 2,1 4,0 m3 1372: : - 4,1 6,0 m3 1962: : - 6,1 9,0 m3 2874: : - Extra per m3 slam utöver 9 m3 500: - 364: - Extrakostnad budning per tillfälle 250: - 245: - Extrakostnad akuttömning per tillfälle 1350: : - Avgifter enligt ovan regleras enligt SCB:s index T 92 SÅE2. Förändring träder i kraft vid årsskifte. Lagstadgad mervärdesskatt ingår i ovan angivna priser.

10 Kommunfullmäktige Kf 26 Dnr KA10/453 Förslag till ändring av brukningsavgifterna i VA-taxan Ärendebeskrivning: I enlighet med rekommendationerna i den VA-utredning som utfördes föreslår VA/Renhållningsenheten att samtliga brukningsavgifter i VAtaxan för 2011 höjs med 2 %. Detta förslag innebär att taxeintäkterna för brukningsavgifter i kommunen höjs med 2 % under Anslutningsavgifterna har inte ändrats. Förvaltningens förslag till beslut: 1. Kommunstyrelsen antar förslag om 2% höjning av VA-taxan. 2. Taxa gäller fr o m Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunfullmäktige beslutar anta förslag om 2% höjning av VAtaxan. 2. Taxa gäller fr o m Bilaga 1 Au 5/10. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar anta förslag om 2% höjning av VAtaxan. 2. Taxa gäller fr o m Bilaga 1 Ks 27/10. Kommunfullmäktiges beslut: 1. Antar förslag om 2% höjning av VA-taxan. 2. Taxa gäller fr o m Bilaga 1 Kf 26/10. Justerande sign

11 Bilaga 1 Kf 26, Taxa och avgifter för anslutning till och begagnande av Säters kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning 2011 (VA-TAXA) 1 Till täckande av nödiga kostnader för utförande samt underhåll och drift av Säters kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar för de fastigheter inom verksamhetsområdet, som därtill anslutes, erlägges anslutningsavgifter samt brukningsavgifter enligt denna taxa. Lagstadgad mervärdesskatt ingår i de angivna priserna. ANSLUTNINGSAVGIFTER För fastighet, som anslutes såväl till den allmänna avloppsanläggningen som till den allmänna renvattenanläggningen, skall anslutningsavgiften utgöra: Mom 1 Mom 2 För bostadsfastighet a) Grundavgift per byggnad inkl 1 lägenhet :- b) Tilläggsavgift för varje lägenhet utöver en där endast en servisledning lägges :- För industri a) Grundavgift :- b) Tilläggsavgift för vattenservis utvändigt mått 32 mm 8 800:- utvändigt mått 40 mm :- utvändigt mått 50 mm :- utvändigt mått 63 mm :- utvändigt mått 75 mm :- utvändigt mått 90 mm och större :- Mom 3 Anm För bensinstationsanläggningar a) Grundavgift :- b) Tilläggsavgift per spolplats, såväl inomhus som friliggande :- Vattenservisens storlek bestämmes av huvudmannen med hänsyn till uppgivet eller beräknat antal normaltappställen inom fastigheten. Sida 1 (5)

12 3 Om å fastighet som tidigare har anslutits till kommunens vatten- och avloppsanläggning, företages till- eller ombyggnad i sådan omfattning att fastighetens nytta av anläggningen väsentligen ökas, skall anslutningsavgift erläggas som skillnaden mellan beräknad anslutningsavgift efter respektive före vidtagen ändring av fastigheten. I det fall att fastigheten ombygges på sådant sätt att den kan jämställas med nybyggnad och anslutningsavgift ej tidigare erlagts, erlägges full anslutningsavgift. 4 För anslutning enbart till vattenanläggningen eller enbart till avloppsanläggningen samt vid enbart utomhusinstallation skall avgift utgå med 70 % av det belopp som enligt ovan angivna grunder utgör anslutningsavgift för fastigheten. Anslutningsavgift för annan fastighet än i 2 sägs skall utgå enligt i nämnda paragrafs mom 1 angivna grunder, om nyttan för fastigheten av anslutning till vatten- och avloppsanläggningen är i huvudsak densamma som nyttan därav för bostadsfastighet. Anslutning för fritidshus bestämmes av kommunstyrelsen i varje särskilt fall. I annat fall bestämmes anslutningsavgiften efter bedömande av kommunen i varje särskilt fall. 5 Vid beräkning av anslutningsavgift förutsättes att samtliga servisledningar nedlägges i gemensam ledningsgrav och anlägges fram till fastighetsgräns. Om fastighetsägare önskar att serviserna skall anläggas på skilda platser är denne skyldig att ersätta kommunen härför uppkomna merkostnader. 6 Om fastighetsägare begär anläggande av ledningar på större djup eller extra ledning inom sådan del av verksamhetsområdet, där erforderliga ledningar för vattenförsörjning och avlopp finnes, må kommunen efter prövning i varje särskilt fall medgiva, att sådan ledning anlägges, varvid anläggningskostnaden för ledningen skall åvila den fastighet eller de fastigheter, som begärt ledningens anläggande. Den extra ledningen skall ingå i den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Det förhållande, att kostnaden för ledningen bestrides enligt ovan, befriar icke från anslutningsavgifter. 7 Anslutningsavgift skall utgå enligt enahanda grunder inom hela verksamhetsområdet. Sida 2 (5)

13 8 Sedan kommunen utfört vad på densamma enligt lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar ankommer, för att fastighetsägaren skall kunna begagna anläggningen, skall anslutningsavgiften gäldas å tid, som kommunen i räkning närmare angiver. Om anslutningsavgiften kan anses betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra ömmande omständigheter, skall dock, om fastighetsägare så begär samt nöjaktig säkerhet ställes, anslutningsavgiften fördelas i poster att jämte ränta å oguldet belopp gäldas under en tid av högst 10 år. Räntesatsen bestämmes av kommunen. Anslutningsavgift enligt 3 gäldas, då där avsett ändrat förhållande inträtt, å tid, som kommunen i räkning närmare angiver. 9 För industrier eller andra inrättningar, där på grund av spillvattnets mängd och beskaffenhet särskilda åtgärder för detsammas avledande eller rening äro påkallade, äger kommunen efter vederbörlig prövning meddela särskilda villkor och föreskrifter. BRUKNINGSAVGIFTER 10 För begagnande av den allmänna renvattenanläggningen och den allmänna avloppsanläggningen för spill- och dagvatten skall, där ej annat följer av vad nedan sägs, erläggas brukningsavgift, som antingen beräknas efter antal m3 renvatten avlästa å installerad vattenmätare eller, där mätare ej finnes, enligt fastställd ackordstaxa. Taxa I Mätartaxa a) Grundavgift för vatten och avlopp kr/år 4336 b) Grundavgift för vatten kr/år 2169 c) Tilläggsavgift för varje lägenhet utöver en kr/år 755 d) Rörlig avgift för levererat renvatten vid anslutning till både vatten och avlopp kr/m3 22, m3/kalenderår kr/m3 21, m3/kalenderår kr/m3 18, m3/kalenderår kr/m3 16, m3/kalenderår kr/m3 14,53 e) Rörligt avgift för levererat renvatten vid anslutning till enbart vatten (lika ovan men 50% av priserna) 11,17 f) Rörlig avgift för levererat renvatten till lantbruk med djurbesättning anslutet till både vatten och avlopp m3/kalenderår kr/m3 22, m3/kalenderår kr/m3 11,17 Sida 3 (5)

14 Taxa II Sommarvatten a) Vatten indraget i byggnaden kr/år 1260 b) Vatten ej indraget i byggnaden kr/år 762 Taxa III Ackordstaxa a) Grundavgift för vatten och avlopp kr/år 4336 b) Grundavgift för vatten kr/år 2169 c) Tilläggsavgift för varje lägenhet utöver en kr/år 755 d) Avgift per enhet, beräknad enligt nedanstående tabell, vid anslutning till både vatten och avlopp kr/enhet 223,49 e) Avgift per enhet, beräknad enligt nedanstående tabell, vid anslutning till enbart vatten eller enbart avlopp kr/enhet 111,75 5 enheter för kök i varje lägenhet 5 enheter för wc i varje lägenhet 3 enheter för bad i varje lägenhet 3 enheter för första rummet i varje lägenhet 2 enheter för varje rum därutöver intill 4 8 enheter för påbörjat 5-tal storkreatur Lägsta antal enheter per lägenhet skall vara 10 st Anm 1 Anm 2 För sådan förbrukning av tillfällig art, såsom byggnadsarbeten m m där nyttan ej kan jämställas med motsvarande nytta för bostadsfastighet, utgår avgift med 22,47 kr/m 3 förbrukat renvatten. 4 ungdjur och småboskap motsvarar 1 storkreatur, 10 svin motsvarar 1 storkreatur och 300 höns motsvarar 1 storkreatur 11 Brukningsavgiften debiteras per år eller period av år enligt kommunstyrelsens bestämmande. 12 Brukningsavgiften för annan fastighet än vad som i 10 avses för begagnande av vatten- och avloppsanläggningen i utsträckning, som där säges, skall om nyttan av begagnandet är i huvudsak densamma, utgå efter de i nämnda paragraf stadgade grunderna. 13 Installation av avfallskvarn får endast ske efter särskild prövning av kommunen, och den härför utgående årliga avgiften skall utgöra kr/år. Sida 4 (5)

15 14 Där avloppsvattenmängden, som tillföres kommunens ledningar från en fastighet, avsevärt avviker från den till fastigheten levererade mängden vattenledningsvatten, debiteras mängden genom uppskattning av kommunen i varje särskilt fall. 15 Där avloppsvattnets beskaffenhet avsevärt avviker från normalt kommunalt spillvatten sker debitering efter bedömning av kommunen i varje särskilt fall, varvid föroreningsgraden skall ligga till grund för debiteringen. 16 Det ankommer på kommunstyrelsen att på kommunens vägnar avgöra tolkning och tillämpning av denna taxa. Denna taxa skall gälla från den 1 januari Sida 5 (5)

16 Kommunfullmäktige Kf 27 Dnr KA10/384 Förslag till budget 2011 och plan för Ärendebeskrivning: Genomgång och presentation av respektive nämnds/förvaltnings budgetförslag samt förslag till budget 2011 och plan för Sammanfattning av budgetdirektiv. Genomgång av intäktsläget, de samlades äskanden i drift och investeringsbudgetar samt övriga ärenden som skall behandlas i samband med budget. Beredning: Ekonomichefen redovisar förutsättningar för 2011 års budget. Därefter företas genomgång av följande driftsbudgetförslag; Socialnämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnämnden Gymnasiekostnader Kommunstyrelsen - Näringslivsenhet - Kommunkansliet - Gatukontor - Fastighetskontor - IT-enhet - Ekonomikontor - Personalkontor -VA/Renhållningsenhet Under dag 2 av budgetberedningen genomgås särskilt investeringsbudgeten där företrädare för gatukontor, fastighetskontor, IT-enhet och VA/Renhållningsenhet deltar. Förslag till investeringsbudget redovisas. Därefter sammanfattar ordföranden de föredragna budgetförslaget omfattande drift- och investeringsbudgetramar. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Förslag till budget 2011 och plan för hänskjuts till kommande sammanträde i arbetsutskottet den 23 november, _ Vid dagens sammanträde i kommunstyrelsens arbetsutskott återupptas ärendet. Genomgång företas av kompletterande underlag och förändringar av barn- och utbildningsnämndens, kommunkansliet och ekonomikontorets konsekvensbeskrivningar. Därefter företas genomgång av driftbudgetramar för nämnder och förvaltningar. forts Justerande sign

17 Kommunfullmäktige Kf 27 forts Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Fastställa driftbudgetramar för 2011, kronor enligt bilaga 1 Au 3/ Fastställa investeringsbudgetramar för 2011, kronor enligt bilaga 2 Au 3/ För 2012 och 2013 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: Driftbudgetram 2012: kronor. Driftbudgetram 2013: kronor. Investeringsram 2012: kronor Investeringsram 2013: kronor 4. Fastställa finansiella mål, bilaga 3 Au 3/ Fastställa verksamhetsmål bilaga 4 Au 3/ Budget- och planarbetet sker processinriktat med kontinuerlig omvärldsanalys och med upptaktsmöte i mars och ett uppföljande möte i maj inför framtagande av budgetdirektiv som slutligen fastställs av kommunfullmäktige i juni. 7. Anslag över kr i investeringsbudgeten får inte ianspråktagas innan tillstånd lämnats av kommunstyrelsens arbetsutskott. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen ianspråktaga upp till kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst kr per ärende. 10. Bemyndiga kommunstyrelsen upptaga och amortera lån till högst kr långfristiga lån per samt att utnyttja tillgängligt kreditutrymme på kommunens koncernkonto. 11. Kommunstyrelsen har för 2011 rätt att för kommunen ingå borgen såsom för egen skuld för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser om totalt kr och Säters kommuns Fastighets AB om totalt kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. _ forts Justerande sign

18 Kommunfullmäktige Kf 27 forts Information: Vid dagens sammanträde i kommunstyrelsen föredrar ekonomichef Bert Stabforsmo om bakgrund och förutsättningar för kommunstyrelsens förslag till budget Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar 1. Fastställa driftbudgetramar för 2011, kronor enligt bilaga 1 Ks 25/ Fastställa investeringsbudgetramar för 2011, kronor enligt bilaga 2 Ks 25/ För 2012 och 2013 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: Driftbudgetram 2012: kronor. Driftbudgetram 2013: kronor. Investeringsram 2012: kronor Investeringsram 2013: kronor 4. Fastställa finansiella mål, bilaga 3 Ks 25/ Fastställa verksamhetsmål bilaga 4 Ks 25/ Budget- och planarbetet sker processinriktat med kontinuerlig omvärldsanalys och med upptaktsmöte i mars och ett uppföljande möte i maj inför framtagande av budgetdirektiv som slutligen fastställs av kommunfullmäktige i juni. 7. Anslag över kr i investeringsbudgeten får inte ianspråktagas innan tillstånd lämnats av kommunstyrelsens arbetsutskott. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen ianspråktaga upp till kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst kr per ärende. 10. Bemyndiga kommunstyrelsen upptaga och amortera lån till högst kr långfristiga lån per samt att utnyttja tillgängligt kreditutrymme på kommunens koncernkonto. forts Justerande sign

19 Kommunfullmäktige Kf 27 forts 11. Kommunstyrelsen har för 2011 rätt att för kommunen ingå borgen såsom för egen skuld för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser om totalt kr och Säters kommuns Fastighets AB om totalt kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. _ Information: Vid dagens sammanträde i kommunfullmäktige föredrar ekonomichef Bert Stabforsmo om bakgrund och förutsättningar för kommunstyrelsens förslag till budget Protokoll från genomförda MBL-förhandlingar har tillställts kommunfullmäktiges ledamöter. Därefter lämnar ordföranden ordet fritt för överläggningar beträffande budgetförslaget. Yttrande: Under överläggningen yttrar sig Abbe Ronsten (s), Jan-Erik Steen (s), Ann- Britt Grünewald (s), Sune Hemmingsson (c ), Iris Carlsson-Rustas (s), Karl- Erik Finnäs (c ), Elsa Efraimsson-Vestman (c ) och Lotta Bergstrand (fp) DRIFTBUDGET Miljö- och byggnadsnämnden Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor. Kulturnämnden Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor. Revision Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor. Barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor. Fritidsgårdar/Ungdomens Hus Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor. Gymnasieskola Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor Socialnämnden IFO Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor forts Justerande sign

20 Kommunfullmäktige Kf 27 forts Socialnämnden ÄHO Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor. Överförmyndare Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor. Kommunstyrelsen med dess förvaltningar Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor. Centrala reserven Kommunfullmäktige fastställer budgetramen till kronor. INVESTERINGSBUDGET Miljö- och byggnämnden Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor. Kulturnämnden Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor. Barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor. Socialnämnden Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor. Gymnasieskola Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor KS Fastighetskontor Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor. KS Gatukontor Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor. KS Kommunkansliet Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor KS Personalkontor Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor KS Städenhet Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor KS IT/Inköpsenhet Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor forts Justerande sign

21 Kommunfullmäktige Kf 27 forts VA/Renhållningsenhet Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen till kronor Kommunfullmäktige har sålunda beslutat: 1. Fastställa driftbudgetramar för 2011, kronor enligt bilaga 1 Kf 27/ Fastställa investeringsbudgetramar för 2011, kronor enligt bilaga 2 Kf 27/ För 2012 och 2013 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: Driftbudgetram 2012: kronor. Driftbudgetram 2013: kronor. Investeringsram 2012: kronor Investeringsram 2013: kronor 4. Fastställa finansiella mål, bilaga 3 Kf 27/ Fastställa verksamhetsmål bilaga 4 K 27/ Budget- och planarbetet sker processinriktat med kontinuerlig omvärldsanalys och med upptaktsmöte i mars och ett uppföljande möte i maj inför framtagande av budgetdirektiv som slutligen fastställs av kommunfullmäktige i juni. 7. Anslag över kr i investeringsbudgeten får inte ianspråktagas innan tillstånd lämnats av kommunstyrelsens arbetsutskott. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen ianspråktaga upp till kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst kr per ärende. 10. Bemyndiga kommunstyrelsen upptaga och amortera lån till högst kr långfristiga lån per samt att utnyttja tillgängligt kreditutrymme på kommunens koncernkonto. 11. Kommunstyrelsen har för 2011 rätt att för kommunen ingå borgen såsom för egen skuld för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser om totalt kr och Säters kommuns Fastighets AB om totalt kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Justerande sign

22 Bilaga 1 Kf 27, DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN 1000-tal kr KF Prognos KF Budget Politisk Trafik- Beslut Uppräkning Uppräkning Bokslut Beslut okt prel.ram propp Prioritering kostnader KF KF KF Nämnd/förvaltning Miljö- och Byggnadsnämnd Kulturnämnd Revision Barn- och utbildningsnämnd Fritidsgårdar/ungdomens hus Gymnasieskola Socialnämnd IFO Socialnämnd ÄHO Överförmyndare Kommunstyrelsen summa Ekonomikontor Fastighetskontoret Skönvikshallen Gatukontor Kommunkansli Näringslivsenheten & turism Personalkontor Pensioner Räddningstjänst Dalamitt Kostenheten Städenheten IT-enheten VA/Renhållningsenhet Central reserv SUMMA Kontroll Procentuell ökning 0,19% -0,54% 1,97% 0 0,82% 1,35%

23 Beslut KF Bilaga 2 Kf 27, Investeringsbudget tal kr Nämnd Utfall 2009 Budget 2010 Inkl till. anslag Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Totala äskanden Förhöjt Investeringstak Differens Miljö- och byggnadsnämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnden Dahlandergymnasiet KS Fastighetskontor KS Gatukontor KS Kommunkansli KS Personalkontor KS Städenhet KS IT/Inköpsenhet KS VA/Renhållningsenhet Säters Kommun Investeringstak (skattefinansierat) Från 2010 överskjutna investeringar VA:s investeringsbehov Förhöjt investeringstak /11:17 H:\Kansli\PROTOKOL\KF\Kf10\Handlingar101216\Bilagor\investeringsbudget

24 Bilaga 3 Kf 27, Finansiella mål Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att efterleva. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall klara sina investeringar med egna medel, och inte behöva ta upp nya lån för detta ändamål. De lån som kommunen tidigare tagit skall successivt amorteras ner. Kommunen får genom amorteringarna lägre räntekostnader, och mer av kommunens tillgängliga resurser kan användas till den kommunala verksamheten. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Bolaget bedöms under planperioden uppnå en sådan soliditet att en återbetalning av tidigare givna koncernbidrag kan påbörjas. Bolagets styrelse och kommunstyrelsen har tagit ett likalydande beslut med innebörden att det villkorade aktieägartillskottet om 9 mkr skall återbetalas under perioden En första avstämning kommer att göras i samband med bokslutet för Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som ej redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. En större del av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde åter invånare och 2009 har befolkningen åter minskat med sammanlagt 100 personer. För åren beräknas intäkterna av försiktighetsskäl utifrån en fortsatt minskning med 50 personer/år.

25 De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatteunderlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän vid definitiv taxering i december året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäktsberäkningen på prognoser för det framtida utfallet. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av Sveriges kommuner och landsting, 4 5 gånger per år. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiska utfall. Sveriges kommuner och landsting gör i sin senaste prognos v 39 följande bedömning av den ekonomiska utvecklingen: Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir tillväxttalen höga med en BNP-tillväxt på närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Vi räknar med att det tar längre tid än så. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Att återhämtningen beräknas bli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Förutsättningarna i Sverige är i dessa avseenden betydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad av år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. Det system som finns för att utjämna skillnader i kostnadsnivå mellan kommunerna vilar till stor del på demografiska skillnader, kommunens åldersstruktur jämfört med rikets åldersstruktur. Säters kommun är nu inne i en period då vi relativt sett, tappar i demografiskt tryck på grundskolan, och från 2009 även på gymnasieskolan. Den ökning som sker inom barnomsorg och äldreomsorg väger inte helt upp denna minskning, vilket för med sig att den totala avgift som kommunen skall betala till systemet ökar successivt. Avgiften beräknas att öka med 7,8 mkr 2011 jämfört med Det särskilda system för utjämning av LSS-kostnader (Lag om särskilt stöd till vissa handikappade) som infördes 2004 har visat sig vara väldigt instabilt, och svårt att bedöma får Säters kommun ett bidrag på 3,5 mkr från systemet. Den preliminära beräkningen för 2011 utvisar att Säter får ett bidrag på 1,8 mkr. Kommunens verksamhet minskar något vilket kan förklara minskningen i bidrag. Den kommunala fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas genom höjda taxeringsvärden tillföra ytterligare 3,2 mkr i intäkter För 2010 ökar intäkterna med 0,9 mkr främst beroende på att avgiften utvidgats att gälla även småhus som saknar byggnadsvärde och arrendetomter. Regeringen har 2010 infört ett tillgälligt konjunkturstöd för att motverka negativ effekt på arbetsmarknaden genom neddragningar i den kommunala sektorn. För Säters kommun uppgår

26 konjunkturstödet till 10,6 mkr. Regeringen har med hänvisning till sin egen prognos om den ekonomiska utvecklingen inte förlängt av konjunkturstödet 2011, men har i budgetpropositionen tillfälligt höjt anslaget till kommunalekonomisk utjämning 2011, vilket för Säters kommun innebär en tillfällig höjning med 2,4 mkr. De sammantagna effekterna av en negativ befolkningsutveckling, en långsam ökning av skatteunderlaget, högre avgift för kostnadsutjämningen, lägre bidrag i LSS-utjämningen, samt borttagandet av det tillfälliga konjunkturstödet innebär att kommunens intäkter blir c:a 10 mkr lägre 2011 än Intäktsökning genom ytterligare höjning av kommunens utdebitering bedöms inte som möjlig under planperioden. Genom de höjningar som skett 2002 och 2003 på sammanlagt 1 kr befinner sig Säters kommun i topp bland såväl länets som landets kommuner avseende kommunal skatt. Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 10 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 6 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflationsmål om 2 %/år). Vårt behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Vi har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader, och klarar under de närmsta åren av våra investeringar utan att behöva låna pengar. Ev. toppar vissa år kan pareras med lägre amorteringstakt på kommunens lån. Vilka marginaler vi behöver ha i resultatet beror på vilka reserver och marginaler vi har satt av centralt eller ute i verksamheterna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 6-7 mkr. Resultatmål för planperioden: Intäktsläget med lägre intäkter 2011 än 2010 kräver antingen kraftiga kostnadsneddragningar eller en anpassning av kommunens resultatmål. De försämrade intäkterna är i sig inte skäl att åberopa som synnerliga vid en prövning av balanskravet. Kommunens har dock en stark finansiell ställning, dels genom positiva resultat sedan 2002 och dels genom att ha särskilda medel avsatta för kommande pensionsutbetalningar. Kommunen har en soliditet som även inkluderat den del av pensionsåtagandet som inte ingår i balanskravet överstiger 20%. Kommunen kan därför under en begränsad tid sänka sina resultatmål utan att detta riskerar möjligheten att klara sina åtaganden i ett längre tidsperspektiv.

27 För att tillskapa en central reserv budgeterar kommunen för en återbetalning med 1,5 mkr från Säterbostäder under Innan den centrala reserven tas i anspråk skall kommunen tillsammans med Säterbostäder göra en bedömning av möjligheten att genomföra återbetalningen. Genom att tillskjuta medel från kommunens pensionsförvaltning kan kommunen underbalansera sin budget enligt nedan: Resultat Tillskott pensionsmedel Avkastning pensionsmedel Balanskravsresultat Pr Investeringstak Kommunens goda resultat under de senaste åren har dels inneburit möjligheter till förtida avskrivning, dels gett kommunen ett finansiellt sparande. Detta innebär att kommunen har en god likviditet och har klarat relativt höga investeringsvolymer utan ny upplåning. Säters kommuns investeringar bör för att undvika ökande avskrivningskostnader, inte vara högre än beräknade avskrivningar för resp. år. Detta innebär en högsta nivå på 14 mkr/år, för den skattefinansierade verksamheten. Investeringar i VA-verksamheten finansieras via avgifter och höjer således inte kommunens nettokostnader. De investeringarna kan, under förutsättning att de inryms likviditetsmässigt, gå utöver investeringstaket. Kommunen fastställer följande tak för investeringar under planperioden : 2011: 24,3 mkr (varav VA 4,8 mkr) 2012: 21,5 mkr (varav VA 7,1 mkr) 2013: 20,3 mkr (varav VA 6,3 mkr) Skuldsättning Säters kommun har en låneskuld på 40 mkr. Under mandatperioden har en amortering skett med 45,3 mkr. Amorteringen innebär med dagens räntenivå en minskning av de årliga räntekostnaderna med 2 mkr, vilket motsvarar kostnaden för drygt 5 årsarbetare. Kommunen har i samband med omsättning av lån i maj 2010 gjort en amortering på 10 mkr. Det osäkra intäktsläget för planeringsperioden gör att inga ytterligare amorteringar planeras i det här skedet. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren Kapitalet är nu placerat i Statliga

28 realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning. Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,5 %/år 2011 finansieras 5,4 mkr av pensionskostnaden via skattemedel och 4,6 mkr från pensionsförvaltningen 2012 finansieras 7,3 mkr av pensionskostnaden via skattemedel och 2,7 mkr från pensionsförvaltningen Från 2013 återgår kommunen till den ursprungliga planen och finansierar den del av pensionskostnaden som överstiger 7,4 mkr med medel från pensionsförvaltningen, med 2,9 mkr.

29 Bilaga 4 Kf 27, Mål för verksamheten Inför budget 2008 har kommunens politiska företrädare diskuterat vision och mål för Säters kommun. Ett beslut om vision och fyra målområden som skall gälla hela mandatperioden har tagits fram. Vision Bilden av Säter Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet Målområden Målområden som kommunen under den närmaste mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen: o Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer o Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor o Förstärka den positiva bilden av Säter o Ekologisk hållbar utveckling Mål och uppföljning Nämnder och KS förvaltningar skall i samband med framtagande av förslag till budget även ta fram förslag till mål för verksamheten som kan antas av Kommunfullmäktige i budgetbeslutet. Att ange mål för verksamheten är en del i budgetprocessen och utarbetandet av förslag till verksamhetsmål skall ske med samma grad av förankring som övrigt budgetarbete. Målen skall sättas utifrån den vision kommunen har antagit och skall stå i samklang med de målområden kommunen valt att arbeta för under den innevarande mandatperioden. Det finns inget tvång att alla verksamheter skall föreslå mål på alla målområden. Målen skall vara nåbara inom de ekonomiska ramar verksamheten förfogar över. Målen skall även vara mätbara eller åtminstone utvärderingsbara. I förslaget till mål skall även anges hur de kommer att utvärderas. Utvärdering sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Målen sätts för budgetåret Detta innebär inte att de kan vara mer långsiktiga, men det skall åtminstone finnas ett etappmål för Visionen och målområden är satta i ett medborgarperspektiv. Även de mål nämnder och KS förvaltningar föreslår skall ha detta perspektiv. De skall således spegla vad medborgaren får ut av verksamheten. Miljö- och byggnadsnämnden Bra boendemiljöer och goda uppväxt villkor

30 Mål Där tillräcklig efterfrågan finns och där tekniska/ekonomiska möjligheter finns skall Säters kommun kunna tillhandahålla byggklara tomter inom ett år. Uppföljning Stämma av antal tomter inom nya planområden mot efterfrågan. Kulturnämnden Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Förstärka den positiva bilden av Säter Ett rikt kulturliv gör kommunen attraktiv som boendemiljö. Mål Gott utnyttjande av bibliotekets och kulturens resurser 9 lån/inv (högre än riket) besök per år på HB Vidmakthålla bibliotekens nuvarande öppettider 150 kulturarrangemang Uppföljning Statistik tas ut ur BOOK IT och jämförs med SCB-statistiken Statistik förs över antal besök på HB Antalet arrangemang räknas, dels i egen regi, dels med stöd av kulturnämnden. Mål God service till medborgarna Kvalitetssäkras genom att göra enkätundersökning Uppföljning Enkätundersökning av attityden till bibliotek och kulturutbud

31 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har genom sitt kvalitetsarbete identifierat ett antal utvecklingsområden för år Utifrån dessa områden har sedan ett antal mål för verksamheten satts upp. Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Mål Andelen barn och elever som känner sig trygga och trivs i förskola och skola ökar Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Uppföljning Sker via enkäter. Förstärka den positiva bilden av Säter Mål Meritvärdet ökar jämfört med 2009 Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar Uppföljning Sker via nationell statistik. Ekologisk hållbar utveckling Mål All verksamhet genomsyras av ett arbete för en hållbar utveckling Uppföljning Sker i enheternas kvalitetsredovisningar. Socialnämnden Individ- och familjeomsorg Goda möjligheter till försörjning Mål 100% av personer i behov av försörjningsstöd skall inom 6 månader ha en egen försörjning. Uppföljning Var 6:e månad genom aktgranskning. Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Mål Inga placeringar i HVB/familjehem utanför det egna hemmet. Uppföljning I verksamhetsstatistik