Årsredovisning 2006
Innehåll Politisk kommentar...3 Förvaltningsberättelse...4 Inledning...4 Omvärldsanalys...5 Demokrati och medborgarinflytande...7 Måluppfyllelse...8 Finansiell analys...9 Personalredovisning...12 Investeringsredovisning...17 Driftredovisning...20 Nämndernas resultat...22 Djurparken...23 Tannbergsskolan...25 Verksamhetsredovisning...27 Politisk verksamhet...27 Infrastruktur och skydd...28 Pedagogisk verksamhet...31 Affärsverksamhet...35 Kultur och fritid...37 Vård och omsorg...39 Särskilt riktade insatser...42 Bedömning av utveckling och tillstånd...43 Finansiella rapporter...45 Resultaträkning...45 Balansräkning...46 Kassaflödesanalys...47 Noter...48 Redovisningsprinciper...52 KOMPLETTERANDE FINANSIELL ANALYS...53 Nyckeltal...55 BOLAGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSER...56 Lycksele Bostäder AB...56 AB Lycksele Industrihus...56 Stiftelsen Lycksele Allmänna Näringslivsfond...57 Lycksele Medborgarhusförening...57 Ord och uttryck...58 Layout och tryck: Nya Tryckeriet, Lycksele 2007
Gemensamt - är ordet! Under början av 2006 har vi arbetat med att förankra den nya organisationen. Hösten har utmärkts av ett intensivt valarbete som resulterade i ett nytt förtroende med egen majoritet. Gemensamt rustar vi Lycksele för en långsiktig kommunnytta och med den positiva Lycksele-andan kommer vi långt. Lyckad omorganisation och god ekonomi Arbetet med omorganisationen präglade inte bara 2005 utan även början av 2006. Mycket arbete har lagts ner på förankring och informationsspridning om den nya organisationen. Alla medarbetare ska ha en stor eloge som med starkt samarbete och tålamod genomfört omorganisationen med ett gott resultat. Nu har vi en tidsenlig organisation som följer med utvecklingen i omvärlden. Några av medarbetarna har uttryckt en lättnad över att nu verkligen få använda arbetstiden till det som hör till deras kompetensområde. Lycksele kommun har en stark ekonomi och resultatet för år 2006 blev 17 miljoner kronor. I jämförelse med många andra kommuner i vår närhet har vi en god betalningsförmåga på både kort och lång sikt. Det känns bra att ha i ryggen när vi möter framtidens ekonomiska utmaningar i form av ökade kostnader för bl.a. pensioner och social omsorg. Lycksele rustar Under 2005 var nyckelordet samverkan och under 2006 fortsatte vi på den inslagna vägen med utveckling av samverkan. För att rusta för gruvetableringarna och andra utvecklingsområden har vi startat nya samarbeten och riktat in oss på långsiktig kommunnytta. Det är viktigt att vi ser helheten för Lyckseles utveckling och att alla satsningar har en gemensam strategi. När det gäller det angenäma men allvarliga problemet med lokalbehov fortsätter vi arbeta för att lösa det. Det är en av många utmaningar i Lyckseles rustningsarbete och Lycksele kommun måste vara med på banan när möjligheterna dyker upp. När marknaden är begränsad träder kommunen in och öppnar nya dörrar. Höstens val Året som gått har inte bara innehållit viktiga arbetsinsatser i verksamheterna utan även ett val. Resultatet från höstens val blev att vi Socialdemokraterna fick egen majoritet i kommunen. Moderaterna fördubblade sina mandat, och Miljöpartiet förlorade sitt mandat i Lycksele kommun. Jag känner stor ödmjukhet inför att få vara med om vara kommunstyrelsens ordförande ytterligare en mandatperiod, den här gången med egen majoritet. Vi ska förvalta förtroendet väl. Framtiden och boomen Ett bättre näringslivsklimat i Lycksele hoppas vi ska vara ett av många resultat av samverkansarbetet. Nu jobbar vi för att få igång projektet Handslaget som syftar just till det ovannämnda. Handslaget är ett samverkansprojekt mellan näringslivets företrädare och Lycksele kommun. Lilly Bäcklund Kommunstyrelsens ordförande Lycksele kommun årsredovisning 2006
Inledning Lycksele kommuns årsredovisning omfattar kommunen och dess nämnder. Även de bolag och organisationer där kommunen har ett betydande inflytande redovisas. Årsredovisningen görs utifrån ett övergripande kommunalt perspektiv. Vi hänvisar till respektive nämnds, styrelse eller bolags verksamhetsberättelse för mer detaljerad information. Organisation Politisk organisation Förvaltningsorganisation Mandatfördelning Socialdemokraterna 21 mandat Moderaterna 6 mandat Folkpartiet 4 mandat Kristdemokraterna 4 mandat Centerpartiet 3 mandat Vänsterpartiet 3 mandat Totalt 41 mandat Öppet forum på MB med tjänstemän och politiker Lycksele kommun årsredovisning 2006
Omvärldsanalys Den starka utvecklingen i Lycksele kommun fortsätter. 2006 har inneburit att vi kommer allt närmare det datum när guldbrytningen kommer igång, vilket märks på den aktivitet som finns i Lyckseles näringsliv. Kommunens ekonomi är fortsatt mycket stark. Det resultat som kommunen uppvisar 2006, + 17 mkr är bra för att vara en inlandskommun i Norrland. Kommunsektorn Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uppgett i sina prognoser att 2006 kommer att vara ett av de goda åren och att betydligt sämre läge väntar för kommunerna redan under 2007. SKL uppger dock att en viktig faktor för kommunernas ekonomi är att staten har ordning på sina finanser. De senaste beräkningarna tyder på ett gott statsfinansiellt läge. De relativt stora förändringar som den nya regeringen infört, exempelvis i form av förändrade skatteregler för privatpersoner har dock inte gett effekt ännu, varken på statsfinanserna eller på kommunernas ekonomi. För kommunerna är fjolårets stora fråga samverkan givetvis lika aktuell idag. Lycksele kommun fortsätter att samverka i många olika konstellationer i syfte att hitta effektiva lösningar som kan gynna våra kommunmedborgare. Frågan är inte om kommunsammanslagningar kommer att ske, utan när. Utan tvekan är det då så att kommuner som redan arbetar över gränserna står bättre rustade inför framtiden. Näringsliv Sveriges Geologiska undersökning (SGU) har gjort beräkningar som visar att i Norrlands inland finns brytvärd malm för runt 800 miljarder kronor. Det motsvarar 8-10 000 årsarbeten under en 50-årsperiod. Satsningen på nya gruvor kommer att ge kommunerna i inlandet, ja i hela länet en kraftig tillväxt de närmaste åren säger Lycksele kommuns näringslivschef Sven Roosqvist. Gruvan i Fäboliden som beräknas starta brytning inom ett år kommer enligt beräkningar som gjorts att ge ca 2 000 direkta arbetstillfällen. Indirekt skapas ytterligare 1 500 arbetstillfällen i arbetsmarknadsområdet. Ett guldflarn från Svartliden Lycksele kommun årsredovisning 2006 Förutom Fäboliden beräknas ytterligare 3-5 gruvor starta längs den s.k Guldlinjen, vilken skär rakt genom Lycksele kommun. Investeringarna i gruvorna ger goda spinoffeffekter. Exempel är teknologiutvecklingen inom områden som IT, GIS, finmekanik och reglermekanik. Till detta kommer också ett ökat behov av entreprenad- och underleverantörsföretag och inte minst ett ökat behov av service i hela samhället. Förväntningarna bland de företag som räknas till underleverantörer i gruvindustrin märks bland annat i form av efterfrågan på verkstadslokaler. Handeln fortsätter att blomstra i Lycksele Inom handeln, som är mycket betydelsefull för Lycksele, har en del nedläggningar skett, vilket innebär att det idag finns en del tomma lokaler. Intresse för etablering kvarstår dock från många håll. Lycksele är fortsatt en utvecklingsort, bland annat eftersom våra fina konferens-, arrangemangs- och nöjesanläggningar lockar många besökare, sommar som vinter. Diskussionerna om byggnation av en större butik för dagligvaruhandel lever också fortfarande. Lycksele har på intet sätt gett upp hoppet om att en etanolfabrik ska kunna etableras här. Detta trots att det i media under året getts sken av att inlandskommunerna skulle vara uträknade. Närheten till råvaran måste ha betydelse och i kommunen görs idag allt för att visa vilka fördelar en etablering i Lycksele skulle ha. Botniabanan och inte minst den planerade Norrbotniabanan kan komma att innebära mycket positivt för vår kommun. Diskussionerna kring standarden på tvärbanan och vad en eventuell upprustning kan komma att innebära i form av kortare restid mellan Lycksele och kusten är i dag högst aktuell. Under året har kommunen fattat beslut om att sälja tomter till företag som vill bygga bostäder i Lycksele. Efterfrågan på hus i Lycksele ökar och utbudet har under 2006 upplevts som litet. Nyproduktion av bostäder i Lycksele har vi inte upplevt på några år så det är ett tecken på det som håller på att hända i vår kommun. 5
Befolkning Lycksele kommuns befolkning uppgick den 31 december till 12 612 personer. Befolkningen minskade därmed med 89 personer, vilket är fler än 2005 då motsvarande siffra var 84 personer. Folkmängden den första november var 12 603, vilket ligger till grund för kommunens skatteintäkter under 2007. Detta innebär att kommunens intäkter kommer att baseras på 116 personer färre än under 2006. Antal 0-20 -40-60 -80-100 -120-140 -160-180 Befolkningsförändring 2002-2006 2002 2003 2004 2005 2006 I början av 2000-talet sjönk takten i kommunens befolkningsminskning. År 2004 minskade vi bara med 35 personer. Tyvärr har de senaste åren återigen medfört en ökad takt i befolkningsminskningen. I kommunen föddes 128 barn under året, vilket är 10 fler än förr året. 139 avlidna är också en minskning jämfört med föregående år då 146 personer avled. Födelseunderskottet (antal födda minus antal avlidna) fortsätter att minska och uppgår för 2006 till 11 personer. Motsvarande siffra för 2005 var 28. Så sent som 2004 kunde kommunen uppvisa ett positivt flyttningsnetto, det vill säga fler personer flyttade till än från kommunen. Tyvärr har den trenden inte hållit i sig och flyttningsnettot för 2006 är 76 personer. Motsvarande siffra 2005 var 56 personer. 467 personer flyttade till kommunen och 543 lämnade densamma. År Invandring 2002-2006 mer än i länet och riket, vilket för en kommun med redan hög medelålder inte är positivt. Medelålder i: 2006 2005 2000 1995 Lycksele kommun 43,3 42,9 41,9 39,9 Länet 40,8 40,7 39,9 38,7 Riket 40,9 40,9 40,3 39,5 Arbetsmarknad Antalet förvärvsarbetande i Lycksele kommun minskar något för varje år, vilket givetvis beror på att befolkningen minskar. Andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen 18-64 år ökar, men även det beror på befolkningsminskningen. Sysselsättningsgraden i åldersintervallet ligger runt 73 %. Antalet arbetslösa personer i vår kommun har minskat från totalt 541 personer 2005 (arbetslösa + personer som deltar i någon form av program) till 536 personer i år. En liten minskning med 5 personer. Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen uppgick vid årsskiftet till 1 018 personer. I siffran ingår även deltidsarbetslösa. Antalet inskrivna vid samma tidpunkt år 2005 var 1 054 personer. Antalet deltidsarbetslösa har alltså också minskat med ett 30-tal personer. Ungdomsarbetslösheten är för hög i Lycksele och tyvärr är siffran högre i år, 14,5 %. År 2005 var motsvarande siffra 13,7 %. Siffrorna avser arbetslösa + personer i någon form av program. Diagrammet visar utveckling för ungdomsarbetslösheten totalt + personer i någon form av program. Den öppna arbetslösheten bland ungdomarna har minskat någon under året, medan antalet ungdomar i program ökar. Totalen blir alltså en ökning. 160 140 120 100 Ungdomsarbetslöshet 2002-2006 I åtgärder Öppet arbetslösa 120 100 80 Antal 80 60 40 20 Antal 60 0 2002 2003 2004 2005 2006 40 20 0 2002 2003 2004 2005 2006 År Invandringen ökade något från 33 personer 2005 till 51 personer 2006. Effekten av att kommunen inte längre är mottagningsort för flyktingar märks dock tydligt, eftersom invandringen fram till år 2004 låg på ca 100 personer/år. Medelåldern i kommunen har de senaste sex åren ökat Att hantera ungdomsarbetslösheten är en mycket viktig strategisk fråga för kommunen. Att minska utflyttningen bland ungdomarna är kanske en av de viktigaste frågorna kommunen har att hantera samtidigt som den är mycket svår. En hög arbetslöshet i kommunen innebär givetvis att fler ungdomar väljer att flytta härifrån. Kommunen måste därför jobba för att skapa möjlighet för ungdomarna att komma in på arbetsmarknaden. Viktigt i detta sammanhang är också att ta i beräkningen att den nya arbetsmarknadspolitik som Sveriges regering för, kan komma att innebära förändringar på området för kommunen. 6 Lycksele kommun årsredovisning 2006
Demokrati Demokratigruppen bildades efter ett beslut i kommunfullmäktige och har funnits sedan 2003. Syftet med gruppen har varit att öka den kommunala demokratin, och i gruppen finns alla partier i kommunfullmäktige representerade. Under 2004 och 2005 har demokratigruppen bl a arbetat med projekten Medborgarnas inflytande och De förtroendevaldas inflytande. Gruppen har också deltagit i arbete med att omarbeta fullmäktiges arbetsordning. Målsättningen under 2006 har varit att fortsätta arbetet med att skapa nya mötesplatser för dialog mellan politiker och medborgare samt att tillvarata de idéer som framkommit i medborgarenkäten och enkäten till de förtroendevalda. 2006 deltog demokratigruppen i genomförandet av Sveriges kommuner och landstings sista delprojekt Den lokala offentligheten. Projektet ger en bild av hur kommunen bevakas och på vilket sätt kommunpolitik, verksamheter och aktörer skildras i media. Det ger också en bild av hur kommunens egen information fungerar och hur kommunens hemsida och offentliga samlingslokaler nyttjas. Förutom Lycksele kommun deltog ytterligare 13 kommuner. Resultatet av undersökningen visar att mediabevakningen i kommunerna varierar kraftigt, och omfattningen av bevakningen beror på om det finns lokala medier i kommunen eller ej. Kommunala nyheter prioriteras oftast inte jämfört med andra lokala nyheter och kommunala frågor förkommer ganska sällan i ledare, debattartiklar eller insändare. Kommunernas egen informationskapacitet varierar, och de flesta kommuner har ganska låg interaktivitet på den egna hemsidan. Det är heller inte alltid den kommun med mest resurser och flest invånare som har högst informationskapacitet. Demokratigruppen har ända sedan den bildades haft ett nära samarbete med kommunfullmäktiges presidium. I kommunfullmäktiges arbetsordning anges att gruppen ska ansvara för att medborgarträffar genomförs. Syftet är bland annat att skapa nya mötesplatser för dialog mellan politiker och medborgare. Under våren 2006 genomförde därför demokratigruppen en informationskväll för allmänheten under temat Vad händer i Lycksele?. Företrädare för näringslivet och kommunen deltog i informationen för att ge allmänheten en inblick i den aktuella utvecklingen i kommunen. Kommunfullmäktiges arbetsordning anger också att kommunfullmäktiges sammanträde någon gång under året ska anordnas på annan plats eller ort i kommunen. Under 2006 hölls därför september månads sammanträde i Örträsk. Demokratigruppens medlemmar har under 2006 erbjudit sig att vara kontaktpersoner gentemot grund- och gymnasieskolan. Tanken har varit att möjliggöra för skolan att ha med politiker vid information och diskussioner i den undervisning som handlar om lokal demokrati och samhällsundervisning. Demokratigruppen hoppades att få ett ökat intresse för samhällsfrågor och därmed också för ett politiskt engagemang bland unga i Lycksele. Tyvärr motsvarade resultatet av detta initiativ inte riktigt demokratigruppens förväntningar, och gruppens nätverk och arbetsformer behöver därför utvecklas ytterligare under 2007. Under 2006 har demokratigruppen erbjudit stöd till nämnderna för att anordna seminarier eller temakvällar som riktar sig till allmänheten. Höstens valrörelse har dock påverkat demokratigruppens arbete, och de aktiviteter som planerades har inte fullt ut kunnat genomföras. I december 2006 valde kommunfullmäktige nya ledamöter till demokratigruppen, och dessa påbörjar sitt uppdrag den 1 januari 2007. INFORMATION Lycksele kommun arbetar med information för att skapa öppenhet och tillgänglighet och på lång sikt öka delaktigheten och engagemanget hos medborgarna. Informationen ska bidra till ökad kunskap om kommunens arbete och att omvärlden och anställda uppfattar kommunen som en helhet när det gäller service och kvalitet. Det finns många sätt att söka och få information om Lycksele kommun. Hemsidan www.lycksele.se är den främsta källan för information om Lycksele kommun och dess verksamhet. Där presenteras också de förtroendevalda och aktuella händelser i form av nyhetstext. Lycksele kommun använder även andra medier för att informera, och informationen anpassas till de olika målgrupperna beroende på vilket budskap som ska förmedlas. Informationsarbetet utvecklas hela tiden, och genom omvärldsbevakning och kompetenshöjning försöker Lycksele följa med nya trender, tillgänglighet och teknik. För att internt uppnå en vi-känsla och externt uppnå öppenhet och stolthet för den egna kommunen arbetar vi med intern kommunikation, långsiktiga medierelationer, tydliga budskap och välriktade informationskampanjer. Informationsarbetet är och kommer fortsatt att vara en viktig del i den kommunala verksamheten. Lycksele kommun årsredovisning 2006 7
Måluppfyllelse Lycksele kommun har under 2006 arbetat mot följande vision: Vision 2010 Lycksele, staden i Lappland, ett attraktivt besöks- och turistmål, centrum för utbildning, handel, företagsamhet, hälsa och sjukvård, där både staden och landsbygden utgör en viktig resurs för utveckling och tillväxt. Tillsammans bygger vi för framtiden med hjälp av ny teknik. De kommunövergripande målen under 2006 var: 1. Ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling 2. Engagerade och delaktiga kommuninvånare 3. Tillväxtskapande utbildnings- och näringslivsklimat med välutvecklad infrastruktur 4. Attraktiv arbetsmarknad med full sysselsättning och lockande fritids- och kulturaktiviteter 5. Jämställdhet ska råda i villkoren mellan kvinnor och män. Under 2006 har ett genomgripande arbete vad gäller målformuleringarna genomförts, vilket innebär att för 2007 har kommunen en ny vision, ett antal inriktningsmål som är gemensamma för hela kommunen samt verksamhetsmål som på ett mer konkret sätt ska ge nämnderna möjlighet till styrning och uppföljning. Uppföljning De målformuleringar som gällde under 2006 är svåra att följa upp, vilket är en av anledningarna till de förändringar som genomförts inför 2007. Kommunen har också brister i den gemensamma målstyrningen. Enhetlighet i nämndernas målstyrning saknas till viss del, vilket innebär att alla inte arbetar på ett likartat sätt. Kommunstyrelsen har för att komma till rätta med detta i sitt eget dokument Inriktning för verksamheten 2006-2008 därför varit väldigt tydlig: Kommunstyrelsen ska också utveckla en uppföljningsmodell som redovisar: 1. Trender om kommunens verksamhet utvecklas i positiv riktning i förhållande till tidigare verksamhet samt i förhållande till organisationer som vi väljer att jämföra oss med 2. Nivåer om kommunens verksamhet vid en mätning når de egna målen och hur kommunens nivåer förhåller sig till organisationer vi valt att jämföra oss med 3. Härledbarhet om utfallet är en följd av de aktiviteter som kommunen valt att genomföra Programmet för utveckling och tillväxt i Lycksele 2005-2015 I början av året ägnade kommunfullmäktige en dag till att belysa förutsättningarna för kommande programperiod 2007-2013. Föredragshållare i form av EU-parlamentariker samt tjänstemän från nationell och regional nivå speglade under dagen villkoren för att vara en aktiv part i det regionala utvecklingsarbetet. Lycksele kommun får beröm för sin proaktiva hållning med Programmet för utveckling och tillväxt. I samverkan med kommunerna i E12-Alliansen och Umeåregionen har vi aktivt kunnat påverka utformningen av det Regionala utvecklingsprogrammet och det Regionala tillväxtprogrammet. Det är dessa program som kommer att styra medelstilldelningen till kommande utvecklingsprojekt under programperioden. Kommunstyrelsen ska utarbeta kommungemensamma arbetssätt för en tydligare målstyrning som innebär att hela den kommunala organisationen ska fokusera mot den gemensamma visionen. Vårmarknaden Foto: Bernt Enström 8 Lycksele kommun årsredovisning 2006
FINANSIELL ANALYS Resultat I resultatbudgeten inför 2006 satte kommunfullmäktige upp målet att verksamhetens nettokostnader högst skulle motsvara 97,3 % av skatteintäkter och utjämning. Detta var en tuff målsättning som innebar en budgeterad vinst på 16,3 mkr. Utfallet blev att kommunens nettokostnader förbrukar 97,8 % av skatteintäkter och utjämning, alltså något mer än budgeterat. Trots det blev årets resultat något högre än det budgeterade med 17,0 mkr. Detta något motsägelsefulla fenomen beror framförallt på två saker. Kommunens skatte- och utjämningsintäkter ökade med nästan 5,9 mkr jämfört med budget, medan verksamhetens nettokostnader ökade med 8,5 mkr. Dessa förändringar medför tillsammans att nettokostnadsandelen blir högre. De skulle också ha medfört ett sämre resultat jämfört med budget om inte de finansiella posterna hade gett ett överskott om 3,2 mkr. Det långsiktigt finansiella målet är att årets resultat ska vara 3 % av skatteintäkter och utjämning. Det målet är inte uppfyllt men det är däremot det kortsiktiga om 2,7 %, som fastställdes i budgeten inför 2006. Budgetavvikelse (tkr) 2006 2005 Budgeterat resultat 16,3 13,3 Uppnått resultat 17,0 19,1 Budgetavvikelse 0,7 5,8 Budgetavvikelse i nämnderna -9,1-8,6 Finansnettot gav 2006 ett överskott på 3,2 mkr att jämföra med budgetens +/- 0, och därigenom är det finansiella målet för finansnettot uppfyllt. Av överskottet härrör nästan 2,2 mkr från utdelningar på och omplaceringar av de värdepapper som kommunen äger som buffert för framtida pensionsåtaganden. Att finansnettot även utan dessa pensionsrelaterade poster är positivt beror givetvis till största delen på den starka likviditeten. Investeringar Inför 2006 antog kommunfullmäktige en investeringsbudget uppgående till 37,3 mkr. Av dessa avsåg 8 mkr utbyggnad av bredband i tätorten. Under 2006 beslutades om tilläggsanslag med 13,8 mkr till bl.a. energisparåtgärder, terminalbyggnad på flygplatsen, m.m. En tillläggsbudget antogs senare som summerade till -0,2 mkr, vilket medförde att den totala investeringsbudgeten för 2006 uppgick till 50,0 mkr. Nettoutfallet av investeringarna 2006 blev till 32,5 mkr. Båda de finansiella målen avseende investeringarna är uppfyllda vid jämförelse mot den totala budget som beslutades för 2006. Innebörden av dessa är dels att kommunen inte ska behöva ta upp nya lån till finansieringen dels att investeringsvolymen ska hålla en relativt jämn nivå över tiden. Lycksele kommun årsredovisning 2006 Skulder och avsättningar Kommunens långfristiga skulder har minskat från 45 mkr till 40 mkr. Under året har alltså lösen gjorts av ett av kommunens långfristiga banklån om 5 mkr. Av den totala skulden är 30 mkr vidareutlånat till AB Lycksele Industrihus. Kommunens egen skuld är därmed nere i 10 mkr. Det långsiktiga finansiella målet om att amortera ned låneskulden till 0 kr är därmed inte uppfyllt ännu, men det är däremot det kortsiktiga målet som fastställdes i budgeten för 2006. Det andra finansiella målet beträffande räntor och valutor syftar till att begränsa ränte- och valutariskerna i upplåningen. Eftersom all upplåning görs i svenska kronor finns ingen valutarisk. För att minska ränterisken ska strävan vara att upplåning ska ske till fast ränta. Hälften av låneskulden, d.v.s. 20 mkr, är bundna till fast ränta, och resterande binds för ett kvartal i taget. Orsaken till detta har bl.a. varit de exceptionellt låga korträntorna. Dessutom har hänsyn tagits till de pågående förhandlingarna om fastighetsförsäljning som, om den hade blivit av, hade kunnat medföra att kommunen fått en väldigt hög kassa, utan att kunna göra avbetalningar på lånen i samband med detta. Inför 2007 sägs i budgeten att kommunen kommer att amortera ytterligare 5 mkr. Förändringen i avsättningarna har flera olika orsaker. Utbetalning har skett av fjolårets avsatta medel för täckning av underskottet i AB Lycksele Industrihus och för ökade kostnader för kollektivtrafik, med tillsammans 2,2 mkr. Utgifter för återställandet av den gamla deponin har bokförts med knappt 0,4 mkr. Här förväntas dock betydligt högre utbetalningar framöver och den totala avsättningen för detta uppgick vid årsskiftet till knappt 22,8 mkr. Återstår gör även den avsättning som gjordes 2004 med 2,5 mkr för framtida underskottstäckning i AB Lycksele Industrihus. Soliditeten uppgår till 67,6 % vilket är detsamma som föregående år. Trots årets goda resultat har alltså soliditeten inte ökat. Förklaringen är att de kortfristiga skulderna ökat med drygt 15 mkr. Att detta har uppstått beror till största delen på att många av kommunens leverantörer fakturerat kommunen först efter årsskiftet. Därigenom har kommunens s.k. interimsskulder ökat istället för att kassan minskat i motsvarande mån. Detta gör att balansomslutningen blir större och därmed soliditeten lägre. Bedömningen är att detta måste ses som en ren tillfällighet vid årsskiftet. Sammantaget är just soliditeten en av kommunens starka sidor i ekonomin, trots att varken de långsiktiga eller kortsiktiga målen för detta är uppfyllda under 2006. Kassaflöde Kommunens likviditet håller samma nivå som föregående år d.v.s. 1,4, vilket med god marginal överträffar såväl 9
långsiktigt som kortsiktigt finansiellt mål. Den finansiella beredskapen på kort sikt bedöms alltså fortsatt vara mycket god. Kassaflödet från den löpande driften uppgår, precis som under 2005, till över 50 mkr. Här skapas det utrymme som behövs för investeringar, amortering av skulder och uppbyggnad av ekonomiska reserver. Generellt kan sägas att så länge kassaflödet från driften ligger omkring eller över 40 mkr årligen finns förutsättningarna för fortsatt sunda finanser. Just vid detta årsskifte var kassan väldigt hög, knappt 70 mkr, vilket förklaras av höga interimsskulder. Bedömningen är att kassan på balansdagen var ca 10 mkr högre än det normala. BalanskraV Resultaträkningen för år 2005 visade ett överskott på 19 mkr. Efter de justeringar av resultatet som ska göras när det gäller avstämning mot balanskravet slutade resultatet på + 23,4 mkr. Detta innebar att Lycksele kommun uppfyllde kommunallagens krav på ekonomi i balans och hade således inget negativt resultat att återställa inför 2006. Årets resultat uppgår till 17 mkr. Detta ska justeras med + 1,1 mkr avseende realisationsförluster vid försäljning av fastigheter och -0,4 mkr avseende realisationsvinster. Det justerade resultatet uppgår därefter till 17,7 mkr. Lycksele kommun uppfyller alltså även i år kommunallagens krav på ekonomi i balans med bred marginal. God ekonomisk hushållning För att kommunen ska sägas ha god ekonomisk hushållning räcker det inte med att uppfylla balanskravet. I bedömningen om god ekonomisk hushållning ingår även att finansiella mål ska fastställas och därmed styra ekonomin. Fullmäktige har fastställt ett antal finansiella mål, vilka tar sikte på olika frågeställningar utifrån perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll. Av de 12 finansiella målen uppfylls åtta av de kortsiktiga. Avvikelsen för de två soliditetsmåtten förklaras av att kassa och interimsskulder var högre än normalt just vid årsskiftet. Trots att målen inte är uppfyllda, framgår det att Lycksele kommun har en bra ekonomisk kapacitet. De två mål som inte uppfylls avser nettokostnadsandelen och budgetföljsamheten. Dessa två är ganska intimt förknippade med varandra såtillvida att när budgetföljsamheten blir bättre så får det genomslag även på nettokostnadsandelen. För att i framtiden uppnå bättre budgetföljsamhet behövs ännu mer utvecklade principer för fördelning av budgetutrymme samt att verksamheterna anpassas till faktiskt givna budgetramar. Disposition av eget kapital I förarbetena till det som kallas lagen om god ekonomisk hushållning sägs att kommunens resultat realt sett åtminstone bör konsolidera ekonomin. Kommunens tolkning av detta är att eget kapital ska öka åtminstone i takt med inflationen. Det egna kapitalet var vid årets början 443 mkr. Delar av detta, 9,4 mkr, var sedan tidigare öronmärkta för att möta framtidens ökade pensionskostnader. Den återstående delen bör därför värdesäkras realt. Skäligt mått för inflationen kan vara Riksbankens mål om högst 2 %, vilket skulle innebära att det egna kapitalet ska öka med minst 7 mkr. Eftersom resultatet uppgår till 17 mkr har kommunen med mycket god marginal uppfyllt detta. Så var fallet även under 2005 då resultatet uppgick till drygt 19 mkr. De två senaste årens goda resultat har gjort att de ekonomiska reserverna fyllts på. I budgetprocessen har diskussionen varit att dessa goda resultat i första hand ska användas till framtida pensionsåtaganden. Under de ekonomiskt mindre goda åren kring sekelskiftet var en av åtgärderna som vidtogs att dra ner på fastighetsunderhållet. Detta har medfört att många av kommunens fastigheter idag är i stort behov av underhåll. Kommunstyrelsen bedömer det i dagsläget som viktigare att göra något åt detta problem än att avsätta mer pengar för pensionsändamål. Därför har beslut fattats om att inom det egna kapitalet inrätta en särskild fond om 15 mkr avsedd för fastighetsunderhåll. Detta innebär att de två senaste årens goda resultat tas i anspråk under de kommande åren, som därmed kommer att generera lägre resultat. Allt detta görs med tanke på en fortsatt god ekonomisk hushållning. Sammantaget är bedömningen att Lycksele kommun under 2006 uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, såväl utifrån lagstiftarens miniminivå som utifrån de egna målen för detta. 10 Lycksele kommun årsredovisning 2006
Långsiktigt finansiellt mål budget 2006 Utfall 2006 Jämförelse Utfall 2005 med budget Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska inte överstiga 97 % 97,3% 97,8% nej Nej: 97,7% Självfinansieringsgrad av investeringarna ska vara 100 %. 100% 100% Ja Ja Nettoinvesteringarna i förhållande till avskrivningarna bör vara 50-100 %. 118% 104% Ja Ja: 98% Finansnettot ska vara positivt. +/- 0 + 3,2 mkr Ja Ja: +5,2 mkr Årets resultat ska vara 3 % av skatteintäkter och utjämning. 2,7% 2,7% Ja Ja: 3,2% Soliditeten exkl. ansvarsförbindelse för pensioner ska vara 70 %. 69,3% 67,6% nej Nej: 67,6% Soliditeten inkl. ansvarsförbindelse för pensioner ska vara 25 %. 18,4% 18,2% nej Nej: 20,4% Långfristiga skulder ska amorteras ner till Amort. 5 mkr, Amort. 5 mkr, Ja Amort. 10 mkr, noll kronor skuld 40 mkr skuld 40 mkr skuld 45 mkr Tillgångarnas fördelning över tiden Anl = 75 % Anl = 68 % Ja Anl = 71 % oms = 25 % Oms = 32 % oms = 29 % Likviditet ska inte understiga 1,0 1,2 1,4 Ja Ja: 1,4 Räntor och valutor mest bundna Ja Mest bundna räntor. Ingen räntor. Ingen valutrarisk. valutrarisk. Budgetföljsamheten ska vara 100 % budgetfölj- nej nej samheten är inte 100 % Foto: Bernt Enström Lycksele kommun årsredovisning 2006 11
Personalredovisning Personalkostnad Sammanställningen av kommunens kostnader för personal under 2006 redovisas i tabellen till höger. Löner och och sociala avgifter har ökat med 6,1 %. Det kan förklaras med att antalet anställda har ökat. Utfallet vid årets lönerevision blev ca 2,9 %. (Mkr) 2006 2005 Arvoden till förtroendevalda 2,5 2,5 Löner till personal 377,5 354,2 Kostnadsersättningar o dyl 4,5 4,3 Sociala avgifter (exkl löneskatt på pensioner) 133,5 127,4 Pensionskostnader (inkl löneskatt) 30,3 30,9 Personalsociala kostnader 9,0 5,5 Totalt 557,3 524,8 Personalsammansättning Antalet anställda totalt har ökat med 71 personer, ökningen finns både inom tillsvidareanställda (26 st) och visstidsanställda (45 st). En ny grupp av visstidsanställningar har skett under året, plusjobbare (38 st). Dessa återfinns inom kommunstyrelsens förvaltning. Ökningen av tillsvidareanställda i kommunstyrelsens förvaltning beror på nyanställningar inom gymnaiseskolan (lärare samt övrig skolpersonal). Den genomförda omorganisationen inom den gemensamma administrationen i kommunen har inneburit en total neddragning av antalet tjänster med 11,5 %. Under 2006 har i kommunstyrelsens förvaltning motsvarande 6 tjänster upphört, varav en kommer att återbesättas. Inom kultur- och utbildningsförvaltningen har antalet tillsvidareanställda ökat. En förklaring till detta är att gruppen behöriga lärare ökar. Samtidigt har visstidsanställningarna minskat inom kultur- och utbildningsförvaltningen. Ytterligare en förklaring till förändringen är att neddragningarna inom förvaltningen i första hand sker bland de visstidsanställda. Inom socialförvaltningen har antalet visstidsanställda ökat markant från 2005. En anledning är att ordinarie personal genomgår utbildningar som kräver vikarier samt att det åldersmässigt är en förvaltning där de flesta föräldraledigheterna finns. Carina, Marlen och Helena i receptionen på stadshuset 12 Lycksele kommun årsredovisning 2006
Antal anställda med månadslön senaste två åren Nämnd/styrelse 2006 2005 Tillsvidare Visstid Totalt Tillsvidare Visstid Totalt Kommunstyrelsen* 229 72 301 215 40 255 Kultur- och utbildningsnämnden 464 35 499 449 57 506 Socialnämnden 614 86 700 614 45 659 Servicenämnden/Miljöoch samhällsnämnden 157 10 167 160 16 176 Totalt 1 464 203 1 667 1 438 158 1 596 * I siffrorna för både 2005 och 2006 ingår Tannbergsskolan i kommunstyrelsens förvaltning, där inte annat anges. Antal årsarbetare med månadslön Nämnd/styrelse 2006 2005 Kommunstyrelsen 282 237 Kultur- och utbildningsnämnden 464 494 Socialnämnden 617 576 Servicenämnden/Miljöoch samhällsnämnden 157 162 Totalt 1 520 1 469 Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraderna har glädjande nog ökat både för kvinnor och män. För kvinnorna har den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat från 60 % 2005 till 62 % för 2006. För männen har sysselsättningsgraden ökat från 77 % till 80 %. En förklaring är att de som anställts på plusjobb arbetar heltid. De flesta av våra deltidsanställda arbetar inom vård- och omsorg. Det innebär att om vi ska höja sysselsättningsgraden i kommunen är det inom detta område som förändringar måste ske. 2006 2005 (%) Heltid Deltid Heltid Deltid Kvinnor 62 38 60 40 Män 80 20 77 23 Åldersfördelning månadsavlönade tillvidareanställda Ålder Kvinnor Män Summa 20-29 år 102 44 146 30-39 år 225 69 294 40-49 år 284 88 372 50-59 år 320 124 444 60 år och över 140 64 204 Totalt 1 071 389 1460 Skillnaden mellan antalet anställda med månadslön och åldersfördelning månadsavlönade beror på att en person kan ha mer än en anställning med månadslön. Personalens fördelning på arbetsområden i procent Äldre- och handikappomsorg 39 Övrig verksamhet inom Socialnämnden 3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 11 Undervisning 26 Övrig verksamhet inom kultur- och utbildningsnämnden 3 Skolmåltid 2 Barnomsorg 12 Kommunstyrelsens verksamhet ej Tannbergsskolan 4 100 Fördelningen av anställda på de olika arbetsområdena visar inga stora skillnader jämfört med tidigare år. Merparten av våra anställda, 77 %, arbetar inom äldre- och handikappomsorg, skolbarnomsorg samt utbildning. Lycksele kommun årsredovisning 2006 13
Personalförsörjning Åldersfördelningen i kommunen visar att 10 % av de anställda är yngre än 30 år, 45 % är mellan 30 och 49 år medan 45 % är 50 år och äldre. I jämförelse med 2005 års siffror kan vi se att gruppen yngre än 30 minskar medan gruppen 50 år och äldre har ökat. Av de pensionsavgångar som sker under de kommande sex åren återfinns 65 % inom socialförvaltningen och kultur- och utbildningsförvaltningen. Utifrån en allt äldre befolkning kommer rekryteringsbehoven framför allt att finnas inom socialförvaltningens äldre- och handikappomsorg. Inom kultur- och utbildningsförvaltningen står lärarna för 80 % av pensionsavgångarna. Med minskat antal barn i skolan kommer behoven av nyrekrytering att minska. Trots att det är många som går i pension de närmaste åren kan det ändå handla om viss övertalighet i lärargrupperna. Kommunstyrelsen har inför 2008 antagit inriktningen att kommunens egen verksamhet ska skapa mönsterarbetsplatser, vilket är ett led i att mnska sjukfrånvaron men också att säkerställa möjligheten till rekrytering. Kommunens strategiska satsningar på utbildning, både på gymnasie- och högskolenivå, är också ett led i arbetet med att säkerställa det kompetensbehov som finns inför framtiden. Pensionsavgångar Nämnd/styrelse 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kommunstyrelsen 7 6 7 7 9 10 Kultur- och utbildningsnämnden 8 7 8 8 16 10 Socialnämnden 9 10 12 9 16 12 Servicenämnden/Miljö- och samhällsnämnden 4 4 4 4 4 2 Totalt 28 27 31 28 45 34 Arbetsmiljö Inom Lycksele kommun har följande övergripande aktiviteter genomförts för att förbättra arbetsmiljön och därmed minska sjuktalen bland kommunens medarbetare: - Ett nytt upplägg av arbetsmiljöutbildningen har genomförts. Utbildningen omfattar två dagars grundutbildning för nyanställda chefer och nyvalda skyddsombud. Därefter följer en två dagars påbyggnadsutbildning. Efter genomförd grund- och påbyggnadsutbildning ges möjlighet att arbetsmiljödiplomera sig. Grundutbildningen genomfördes med 24 deltagare. Av dessa har 17 stycken diplomerat sig. - Ett försöksprojekt med sjuk- och friskanmälan via Previa påbörjades under september månad. I projektet deltar kultur- och utbildningsförvaltningens förskolor samt inom socialförvaltningen deltar vissa områden i handikappomsorgen. Syftet med projektet är att låta personalen sjukanmäla sig via Previa och vid behov få direkt rådgivning av sjuksköterska för att underlätta ett snabbt tillfrisknande och därmed återgång i arbetet. Att få sjukvårdsrådgivning vid behov har upplevts som positivt. Statistiken visar att sjukfrånvaron har minskat något inom de områden som deltar i projektet. - En arbetsgrupp har presenterat ett förslag till handlingsplan för att motverka våld och hot i arbetsmiljön. Förslaget kommer att behandlas i kommunstyrelsen efter årsskiftet och därefter leda till att anställda i Lycksele kommun ges någon form av utbildning i detta ämne. - 25 st medarbetare har genomgått en utbildning till Deltagare från arbetsmiljöutbildningen hälsoinspiratörer via Proformia. Syftet är att skapa ett nätverk inom kommunen för att främja och utveckla friskvårdsarbetet på arbetsplatserna. I nätverket ingår även Previas sjukgymnast och Proformias ansvarige utbildare. - Sunt Liv är ett arbetsmiljöprogram för kommuner och landsting. Syftet är att förbättra arbetsmiljö och hälsa och på så sätt minska sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare. I kommunen har en förstudie genomförts under hösten. Förstudien består av fyra delar, statistikinsamling, insatser, organisationsdiagnos och Öppet forum. Förstudien avslutades under december månad och ska avrapporteras till kommunens ledningsgrupp och politiker efter årsskiftet. Kommunen upplever en positiv trend vad gäller sjukskrivningstalen. Hälsotalen förbättras för tredje året i rad. 14 Lycksele kommun årsredovisning 2006
Hälsotal, sjuklön, sjukdagar och sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Utbetald sjuklön (tkr) till Sjukdagar sjukfrånv. i % anställda exkl PO-pålägg under året av ord. arb.tid Nämnd 2006 2005 2006 2005 2006 2005 Kommunstyrelsen 453 324 4 304 3 572 6,5 4,6 Kultur- och utbildningsnämnden 1 221 1 279 12 847 13 897 10,4 12,2 Socialnämnden 1 758 1 800 19 867 22 493 10,6 11,9 Servicenämnden/Miljö- och 347 317 2 715 2 606 5,4 5,2 samhällsnämnden Totalt 3 779 3 720 39 733 42 568 9,3 10,2 Sjuklönekostnad inklusive PO-pålägg (41,66 % x 3 779 798) 5 354 462 kronor. I PO-pålägget ingår arbetsgivaravgifter enligt avtal, t.ex. avgift för sjukförsäkring, föräldraförsäkring och ålderspension, avtalsförsäkringar samt kollektivatalad pension. Sjukfrånvaron har minskat med 0,9 %-enheter mellan åren 2005 och 2006. Det är tredje året som sjuktalen sjunker. 2004 låg sjuktalet på 11,9 %. Ohälsotalen i länets kommuner ligger mellan 5,7 och 10,7 %. Hälsotal 60 dagar eller mer Nämnd sjuktim under året varav 60 dgr el mer % > 60 dgr 2005 Kommunstyrelsen 29 249 24 509 83,8 80,9 Kultur- och utbildningsnämnden 87 743 73 018 83,2 86,0 Socialnämnden 131 459 103 716 78,9 81,4 Servicenämnden/Miljö- och 19 035 13 397 70,4 70,8 samhällsnämnden Totalt 267 486 214 640 80,2 82,4 Långtidssjukskrivna har minskat med 2,2 % mellan 2005 och 2006. Det finns olika orsaker till minskningen: omplaceringar inom och mellan förvaltningar, överenskommelser om att anställningen avslutas samt beslut om icke tidsbegränsade sjukersättningar. (Ökningen av långtidssjukskrivna inom kommunstyrelsens förvaltning beror på ett litet antal idivider.) Hälsotal per kön Nämnd sjuk antal timmar Varav sjukersättn Sjukfrånvaro i % av ordinarie arb tid Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kommunstyrelsen 17 260 11 780 2 290 3 670 7,2 5,8 Kultur- och utbildningsnämnden 76 074 11 833 33 467 4 976 11,2 7,2 Socialnämnden 112 143 19 145 35 623 2 296 12,2 5,9 Servicenämnden/Miljö- och 11 375 7 414 82 1 130 8,0 3,6 samhällsnämnden Totalt 216 852 50 172 71 462 12 072 10,9 5,6 Sjukfrånvaron bland kvinnor är fortsatt hög i förhållande till männen. Kvinnorna arbetar i större utsträckning inom de områden som är både fysiskt och psykiskt krävande, vilket påverkar ohälsotalen. Personal ute på tur Lycksele kommun årsredovisning 2006 15
Hälsotal åldersgrupper, sjuktimmar i förhållande till avtal arbetstid i timmar Nämnd 29 år och yngre 30-49 år > 50 år sjuk tim sjuk % Sjuk tim sjuk % Sjuk tim sjuk % Kommunstyrelsen 933 2,5 14 540 7,5 13 567 6,4 Kultur- och utbildningsnämnden 3 612 3,3 35 648 9,9 48 647 12,9 Socialnämnden 17 398 5,1 58 860 11,6 55 030 13,9 Servicenämnden/Miljö-och 921 2,0 9 916 6,1 7 953 5,6 samhällsnämnden Totalt 22 864 4,3 118 964 9,7 125 197 11,1 Den högsta sjukfrånvaron finns inom socialförvaltningen samt kultur- och utbildningsförvaltningen. Sjukfrånvaron inom dessa nämnder är högst i åldersgruppen äldre än 50 år, vilket avviker från de övriga förvaltningarna där den högsta sjukfrånvaron ligger i åldersgruppen 30-49 år. Utdelning av 25-årsgåva till anställda i Lycksele kommun 2006 var första året som 25-årsgåvor delades ut. Totalt omfattades 228 personer. 177 av dessa deltog vid utdelningen, som genomfördes på Hotell Lappland i maj månad under festliga former. Utdelare var ordförande i kommunstyrelsen Lilly Bäcklund samt kommunchef Per-Eric Magnusson. Från utdelningen av 25-årsgåvor 16 Lycksele kommun årsredovisning 2006
Investeringsredovisning Årets bruttoinvesteringar uppgår till 38,1 mkr. Till dessa har investeringsbidrag i olika former erhållits med 5,6 mkr, vilket gör att nettoinvesteringarna uppgår till 32,5 mkr. Det innebär att den totala investeringsvolymen endast förändrats marginellt sedan fjolåret. Under 2007 påbörjades en satsning (ca 10 miljoner) på energibesparande investeringar. Den totala investeringsbudgeten uppgick till 50,0 mkr inklusive tilläggsanslag och ombudgeteringar från föregående år. I detta ingick dock inte Djurparkens investeringar som hanterats utanför budgeten. Detta förfarande är givetvis inte optimalt och ses nu över inför kommande års investeringsbudget. Totalt investerade Djurparken för 1,1 mkr, vilket bland annat innefattade frys- och vildsvinsanläggning. Bland övriga investeringar ingår satsningen på utveckling av Lycksele Flygplats med netto -1,6 mkr. En byggnation som ännu pågår är den nya terminalbyggnaden som slutbesiktigas i mars 2007. Projektet för utbyggnad av bredbandsnät inom tätorten påbörjades under 2005. Från det första året ombudgeterades 1,3 mkr till 2006, vilket fylldes på med årets budget om 12 mkr. Av detta användes 3,9 mkr. Andra bredbandsinvesteringar som förekommit är dragning av fiber till Fäboliden och från Överbo till Tuggensele, vilka huvudsakligen finansieras externt. Under året fattade fullmäktige beslut om tilläggsanslag med 5 mkr för satsning på energisparåtgärder, bl.a. utbyte av offentlig belysning. Än så länge har inte mer än 0,9 mkr använts, men projektet fortsätter med ytterligare 5 mkr under 2007. Delar av detta kommer också att finansieras externt med s.k. KLIMP-medel. Ett projekt som budgeterats 2007 för ombyggnad av delar av Storgården till korttidsboende har även påbörjats. Årets investeringar har i sin helhet finansierats med medel från driften, vilket framgår av kassaflödesredovisningen. Det innebär att ingen nyupplåning har behövts för detta ändamål. Sportlov i stadsparken Lycksele kommun årsredovisning 2006 17
Sammanställning per verksamhetsblock Budget Utfall Avvikelse Infrastruktur, skydd, mm. 5,5 4,0 1,5 - Djurparken 0,0 1,1-1,1 Fritid och kultur 2,0 1,1 0,9 Pedagogisk verksamhet 11,4 8,1 3,3 Vård och omsorg 1,5 2,2-0,7 Affärsverksamhet 20,2 11,9 8,3 Gemensam verksamhet 9,4 4,1 5,3 Totalt 50,0 32,5 17,5 Sammanställning per nämnd budget Utfall Avvikelse Kommunstyrelsen 0,5 0,4 0,1 - Tannbergsskolan 4,9 2,6 2,3 Kultur- och utbildningsnämnden 3,0 2,5 0,5 Socialnämnden 1,8 2,5-0,7 Servicenämnden 39,7 23,3 16,4 - Djurparken 0,0 1,1-1,1 Miljö- och samhällsnämnden 0,1 0,1 0,0 Totalt 50,0 32,5 17,5 Nedan redovisas ett sammandrag av kommunens större investeringsprojekt, uppdelat på pågående och avslutade projekt (tkr). Pågående investeringar budget 2006 Utfall 2006 Avvikelse Ack. budget Ack. utfall Servicenämnden Flygplatsen - breddning, förlängning -8,3-3,2-5,1 25,5 30,6 Flygplatsen - ny terminalbyggnad 8,8 8,8 Bredband i tätorten 13,3 3,9 9,4 17,0 7,5 Gångtunnel under järnvägen 1,7 2,8-1,1 3,5 4,6 Deponi klass 2 och 3 2,8 0,2 2,6 3,0 0,4 Ny gata kv. Bryggan 0,7 0,3 0,4 1,2 0,8 Tannbergsskolans idrottshall 2,1 2,0 0,1 2,1 2,0 Villaryds förskola 0,4 0,2 0,2 0,4 0,2 Energisparåtgärder 5,5 0,9 4,6 5,5 0,9 Storgården korttidsboende 0,0 0,1-0,1 0,0 0,1 Byte av pistmaskin 1,0 0,0 1,0 1,0 0,0 Gång- cykelvägar 0,4 0,1 0,3 1,2 0,9 Socialnämnden Installation av nyckel- och medicinskåp 0,2 0,5-0,3 0,8 1,1 Larmutrustning 0,5 0,7-0,2 Kommunstyrelsen Tannbergsskolan, bygglokaler, etc. 2,8 1,0 1,8 2,8 0,9 Tannbergsskolan, träningslokal 0,2 0,0 0,2 0,2 0,0 e-myndighet 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 18 Lycksele kommun årsredovisning 2006
Avslutade investeringar budget 2006 Utfall 2006 Avvikelse Ack. budget Ack. utfall Servicenämnden Tannens idrottsplats 0,3 0,3 0,0 0,3 0,3 Ishallen, byte av plexiglas 0,2 0,2 0,0 0,2 0,2 Fordonsbyten 2,0 2,1-0,1 2,0 2,1 Socialnämnden Handikappbuss 0,3 0,5-0,2 Sängar till gruppboenden 0,3 0,3 0,0 Sportlov i stadsparken Lycksele kommun årsredovisning 2006 19
Driftredovisning Tillsammans redovisar nämnderna en negativ budgetavvikelse med 9,1 mkr, efter retroaktiv korrigering av Kommunstyrelsens anslag för kostnader för Lyckseleelever i gymnasieskola och komvux. Ett av de finansiella målen är att budgetföljsamheten ska vara hundra procent, vilket inte är fallet detta år. Den totala avvikelsen om 1,7 % verkar kanske inte så hög vid första anblicken, men med fördelade budgetramar på mer än 550 mkr blir avvikelsen i pengar alltför hög. Variationerna mellan de olika nämndernas utfall mot budget är fortfarande väldigt olika, då endast två olika anslag redovisar underskott. Glädjande är givetvis att Kultur- och utbildningsnämnden redovisar ett litet överskott, vilket inte skett på många år. Även Socialnämnden klarar av att hålla verksamheten inom tilldelad budgetram och redovisar ett överskott om 1,2 mkr. Nedan följer några korta kommentarer kring de olika nämndernas utfall. Kommunfullmäktige Ordförande: Marika Lindgren Vice ordförande: Christina Holmgren Kommunfullmäktige är givetvis ingen nämnd men har ändå en egen budgetram. Den innehåller endast kostnaderna för fullmäktiges egen politiska verksamhet samt anslag för kommunrevisionen. Totalt sett uppvisas ett litet underskott som dock i sammanhanget avrundas till +/- 0,0 mkr. Kommunstyrelsen Ordförande: Lilly Bäcklund Vice ordförande: Rolf Sandström Kommunstyrelsens budgetram brukar redovisas i två delar. Å ena sidan finns Kommunstyrelsens ordinarie verksamhet sedan tidigare som bl.a. innefattar Kommunstyrelsens förvaltning, kommunikationer, färdtjänst och politisk verksamhet. Administrationen uppvisar ett budgetunderskott om knappt 0,2 mkr, vilket beror på att den s.k. resurspoolen inte kunnat avvecklas inom beräknad tid. Näringslivsbefrämjande åtgärder uppvisar ett underskott om drygt 0,5 mkr. Detta förklaras delvis av det nya förhållandet med internhyran för Vita huset som inte i förväg beaktats tillräckligt. Det stora överskott som uppväger detta uppvisas av Lycksele lärcentrum. Detta beror till största delen på att de förväntade kostnaderna för köpta utbildningstjänster inte alls blivit lika höga som förväntat. Inom denna del av budgetramen noteras ett överskott om totalt 0,5 mkr. tet är att kostnaderna för detta underskattats i budgetarbetet. Vidare har många lyckseleungdomar valt att studera i andra kommuner, vilket ofta betyder att de valt dyrare utbildningar än på Tannbergsskolan. Totalt blev underskottet inom denna budgetram 4,1 mkr. Kostnaden är svår att påverka, då den till allra största delen bygger på antalet elever i gymnasieålder. Den totala budgetavvikelsen vid summering av budgetramens båda delar uppgår därmed till -3,6 mkr. Kultur- och utbildningsnämnden Ordförande: Bert-Ove Bäckman Vice ordförande: Lena Nygren Kultur- och utbildningsnämnden redovisar ett totalt överskott mot budget om 35 tkr, vilket är det bästa resultatet på många år för en nämnd ansvarig för grundskola och barnomsorg. Kostnader för nämndens övergripande verksamhet uppvisar ett litet överskott, medan kulturdelen har kostat drygt 0,2 mkr mer än budgeterat. Måltidsverksamheten har under året ett underskott om ca 0,3 mkr, vilket till största delen beror på lägre intäkter från gymnasieskolans elever från andra kommuner. Förskoleverksamhetens budgetöverskott om 0,5 mkr beror till största delen på att kostnaderna kunnat hållas nere trots att efterfrågan ökat. Anledningen till att detta är möjligt är att denna efterfrågeökning främst finns i tätorten. Bruttokostnaden per barn har ökat med 1,4 %, vilket indikerar en god effektivitetshöjning i verksamheten. Andra faktorer är att satsningen på familjecentral ännu inte genomförts och att intäkterna för försäljning av förskoleplatser till annan kommun blev högre än förväntat. Skolbarnomsorgen redovisar ett budgetunderskott om drygt 0,5 mkr. Grundskolan visar upp ett överskott om ca 1 mkr. Personalkostnaderna motsvarar de budgeterade, och överskottet är därför hänförligt till övriga kostnader såsom läromedel och att särskilt avsatta medel för stöd till elever för att uppnå nationella betygskriterier inte har utnyttjats fullt ut. Även här indikerar en låg ökning av kostnaden per elev att effektiviteten har höjts. Särskolans underskott om knappt 0,6 mkr är framförallt förknippat med större behov för elever som kräver mer personal samt att skolskjutskostnaderna ökat mer än förväntat. Den andra delen av budgetramen ska täcka kommunens kostnader för egna gymnasie- och komvuxelever, oavsett var de väljer att studera. Främsta orsaken till underskot- 20 Lycksele kommun årsredovisning 2006