1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen 2013-2017 för Borås innebär en folkökning på i genomsnitt 903 personer per år. År 2017 förväntas kommunen ha 109 380 invånare. Folkökningen som förväntas de närmaste fem åren bli lägre än vad som förväntades för ett år sedan. Det är större positivt födelsenetto (fler födda än döda) än vad som förväntades för ett år sedan, men lägre förväntat flyttnetto. Åldersgruppen under 18 år förväntas öka med 1 952 personer (och öka sin andel av befolkningen), gruppen 18-64 år beräknas öka med 1 239 personer (men minska i andel av befolkningen). Gruppen 65 år och äldre förväntas öka med 1 323 personer (och öka i andel av befolkningen). Det är fler pojkar än flickor såväl 2012 som i prognosen för 2017, samt fler äldre damer än äldre herrar. Det är fler män än kvinnor i yrkesverksam ålder såväl 2012 som i prognos för 2017.
2(7) Förutsättningar Osäkerheter Osäkerheten har ökat kring befolkningsprognoser rent generellt. Prognos innebär en väntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Att se 5 år fram i tiden är osäkert. Prognosen räknas om en gång per år med färska fakta. Större förändringar kommer sällan överraskande på ett år och små förändringar får sällan drastiska konsekvenser på 5 års sikt. Denna prognos har i sitt underlag inte med några justeringar med anledning av ekonomiska konjunkturer, mellanstatliga konflikter, klimateffekter eller andra globala förändringar. Det finns inte några metoder att mäta hur just Borås skulle påverkas och på vilket sätt det i så fall skulle påverka inom en 5års-period på flyttningsantaganden, fertilitet eller dödlighet. Däremot kan en beskrivning av utgångsläget i Borås ge en bild om det finns behov av att omvärdera insatsvärdena. Utgångsläget i Borås Borås har haft en stabil årlig befolkningsökning under hela 2000-talet. Ökningen 2012 blev 761 personer, vilket motsvarar tillskott på 0,7 %. Detta är något lägre nivå än året innan, men en något högre nivå än Västra Götalands län, som ökade 0,6 %. Borås med sina nära 105 000 invånare blir allt mer nära sammanknutet med Göteborgs nära 530 000 invånare genom ökad aktivitet mellan de båda orternas invånare och verksamheter, vilka bla drar nytta av kommunikationerna mellan orterna på väg och järnväg, Landvetter flygplats som ligger mellan orterna och tillgången till Göteborgs hamn. Göteborgs Stad ökade sitt invånarantal med knappt 6 000 personer (1,1 %) under år 2012. Göteborg tror i sin befolkningsprognos 2013 på fortsatt befolkningsökning. Ca 6 000 invånare per år förväntas Göteborg öka fram till 2017. Borås dragningskraft som boplats hänger mycket ihop med omgivningen. Det pågår många samarbeten i regionen som kan stärka den stabila utvecklingen, bl a prioriterar Västra Götaland smarta textilier, hållbar stadsutveckling, miljö, energi och hållbara transporter. Västsvenska paketet ska leda till ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige med satsningar på vägar och järnvägar för tåg, bussar, spårvagnar, cyklar och bilar fram till 2027. Boråsarna fortsätter att få utmärkelser bl a Sveriges föreningsvänligaste kommun och årets sverigefinska kommun. Borås blir också värd för en FN-konferens 2013 kring kunskapsutbyte inom återvinning ett fint bevis på hur framstående Borås är när det gäller återvinning. Vision 2025 antogs i oktober 2012 och den tillhör alla som bor och verkar i Borås. Den bygger på dialog och att göra saker tillsammans i harmoni. Några saker som lyfts fram är hållbar utveckling, mod, nytänkande, textilt arv, textil framtid, handel, företagande och möten mellan människor.
3(7) Ett nytt kommunalt bolag Borås Stad Textile Fashion AB är skapat för marknadsföring inom textil och mode. Kommunen står samtidigt på stabil ekonomisk grund en förutsättning för att kunna värna om välfärden. Högskolan i Borås fortsätter att utvecklas. 2012 har högskolan ca 14 000 studenter, varav över 300 inresande utbytesstudenter och nära 200 utresande utbytesstudenter. Högskolestudenter bidrar till att skapa framtidstro, aktivitet och kreativitet i Borås. Verksamheten finns mitt i centrum och högskolan verkar för de kvaliteter som fordras för de stora utmaningarna i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Rektorn framhäver vikten av förmåga att anpassa verksamheten till förväntade förutsättningar, samt drivkrafter för förändring och förbättring att bidra till en långsiktig överlevnad. Av Högskolans sex forskningsområden ingår bl a hållbar utveckling, resursåtervinning, samt textil och mode. Högskolan förväntas påverka hela stadens utveckling. Borås näringsliv har en stabil positiv utveckling. Industriområden i gynnsamma transportlägen är fortsatt attraktiva. Bl a Viareds industriområde fortsätter växa. Startskottet har gått för att förlänga rv27 med tvärförbindelse av södra och västra sidan av staden. Långsiktigt finns förväntningar på en snabbjärnväg, den s k Götalandsbanan. Västsvenska handelskammaren jobbar för att än bättre länka ihop Borås med Göteborgsregionens arbetsmarknad. Våren 2013 konstaterar handelskammaren att företagens förväntningar om konjunkturens utveckling är positiv, för första gången sen förra sommaren. Nära 12 000 personer pendlar till arbete i Borås från andra kommuner (Göteborg, Ulricehamn och Mark toppar listan) och närmare 8 000 pendlar från Borås till andra kommuner (Göteborg toppar listan med 29 % av de utpendlande år 2011). Den öppna arbetslösheten har legat still på nivån 3,7 % mellan mars 2011 och mars 2012. En försiktig bedömning är att Borås får en fortsatt god balanserad ekonomisk utveckling närmaste åren. Troligen leder detta inflöde av arbetskraft även till ett fortsatt inflyttningsöverskott. Under 2012 flyttade 4 705 personer till Borås ( 2 065 från egna länet, 1 583 från övriga Sverige och 1 057 från utlandet), medan 4 249 flyttade från Borås (2 060 till egna länet, 1 632 till övriga Sverige och 557 till utlandet). Invandring från andra länder påverkas av bl a mellanstatliga konflikter, inbördeskrig, klimateffekter, naturkatastrofer, olika länders välfärdsutveckling, svensk migrationspolitik, ekonomisk konjunktur, och behov av arbetskraft. Under år 2012 flyttade drygt 1 000 personer till Borås från utlandet (22 % av samtliga inflyttare till Borås). 560 personer flyttade till utlandet (13 % av samtliga utflyttare från Borås). Nationellt räknas med fortsatt hög invandring kommande år, med ett årligt nettotillskott på 50 000 eller kanske 60 000. Antalet utrikes födda i landet var 15 % år 2011 och väntas öka de närmaste åren men stabiliseras runt 18 %. År 2012 var 18,8 % av boråsarna födda utrikes. I åldersgruppen 19-64 var 22 % utrikes födda. Borås har en löpande överenskommelse med staten om ett mottagande av 150 flyktingar per år, med en tillfällig överenskommelse på 200 år 2013. Prognosen för verkligt mottagande för 2013 är mellan 500 och 600 och invandringen förväntas fortsätta vara hög. Något som sticker ut är den högre anhöriginvandring från vissa länder.
4(7) Antaganden och insatsvärden Omvärldsanalysen präglar prognosens förutsättningar. Det sker avvägning av behovet att förändra prognosens insatsvärden som förväntat födelsetal per kvinna, dödsrisker, flyttrörelser mm. Bedömningen är att de tre senaste åren kan stå som modell för de kommande fem när det gäller antal och åldrar hos inflyttade och utflyttade. Nivån på dödsrisker behöver sällan ändras eftersom de kan ses i ett längre perspektiv. Åldersspecifika fruktsamheten väntas bli som de tre senaste åren. Fruktsamhetsindex kan kopplas till förändringarna i nationella förväntningar. Efter att dessa faktorer bedömts sker beräkningarna med utgångspunkt i senast kända befolkning i åldersklasser och kön. Startbefolkning Invånarna vid årsskiftet 2012-12-31: 104 867 blir ny startbefolkning i prognosen. Detta är 721 personer fler än startbefolkningen i förra årets prognos. Inflyttade och utflyttade Antal inflyttade och utflyttade åren 2010-2012 har summerats och delats på tre år och värdet har därefter fått gälla för hela prognosperioden. Åldersfördelningen för de inflyttade och utflyttade antas vara samma som för de tre senaste åren. Här har utjämnade värden 2010-2012 använts och får ligga till grund för hela prognosperioden. Fruktsamhet och fruktsamhetsindex Antagande för fruktsamhet och åldersfördelning är utjämnade värden för 2010-2012. I Borås var under denna period det s k summerade fruktsamhetstalet ca 1,9. Observerade värdet för antal barn per kvinna har ökat och 2012 var det på 1,94. ( Om inte befolkningen ska minska behövs inflyttning i ett läge där fruktsamhetstalet är lägre än 2,1.) Eurostat tror att fruktsamhetstalen för Sverige kommer att minska från 1.98 år 2010 till 1.90 år 2060. Statistiska Centralbyrån tror ändå på ett födelseöverskott under 2020-talet. Borås fruktsamhetstal för åren 2010-2012 står som index 100 och antas under åren 2013-2017 sjunka något. Dödlighet, samt index döda kvinnor och index döda män En nedgång i dödlighet antas nationellt ske de närmaste åren, vilket innebär en något ökad medellivslängd för både män och kvinnor. Detta väntas vara en effekt av minskad rökning och medicinsk utveckling. 103 har satts som index för hela perioden. Detta innebär att kvinnor i Borås dött 3% mer än kvinnor i riket de senaste tre åren. Förhållandet mot riket förväntas vara lika de närmaste 5 åren. I rikets prognos räknas med en ökad medellivslängd för kvinnor fram till 2060. Eurostat förväntar sig att kvinnors medellivslängd i Sverige kommer att öka från 83,6 år 2010 till 89,3 år 2060. 101 har satts som index för hela perioden. Detta innebär att män i Borås dött 1 % mer än män i riket de senaste tre åren. Förhållandet mot riket förväntas vara lika de närmaste 5 åren. I rikets prognos räknas med en ökad medellivslängd för män fram till 2060. Eurostat förväntar sig att mäns medellivslängd i Sverige kommer att öka från 79,6 2010 till 85,5 år 2060).
5(7) Översikt kring verkligt utfall några år bakåt, samt jämförelse mot förra årets prognos. Befolkningsförändringar 1998-2012 År Folk mängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Folkökning 1998 96 106 940 1 118-178 3 439 3 323 116-108 1999 96 342 929 1 083-154 3 570 3 165 405 236 2000 96 883 982 1 091-109 3 880 3 218 662 541 2001 97 347 962 1 128-166 3 878 3 252 626 464 2002 98 150 1 025 1 112-87 4 135 3 243 892 803 2003 98 505 1 037 1 059-22 3 907 3 531 376 355 2004 98 886 1 020 1 078-58 3 984 3 541 443 381 2005 99 325 1 071 1 052 19 4 082 3 663 419 439 2006 100 221 1 143 1 062 81 4 596 3 766 830 896 2007 100 985 1 157 1 070 87 4 457 3 781 676 764 2008 101 487 1 205 1 067 138 4 271 3 913 358 502 2009 102 458 1 195 1 012 183 4 509 3 721 788 971 2010 103 294 1 267 1 052 215 4 597 3 989 608 836 2011 104 106 1 280 1 073 207 4 605 4 022 583 812 2012 104 867 1 309 1 004 305 4 705 4 249 456 761 jämfört med vad förra årets prognos beräk nade 2012 105 028 1 308 1 045 263 4 570 3 911 659 922 Folkmängd efter ålder 2012 Ålder 0 1-5 6 7-15 16-24 25-64 65-84 85 och äldre 2012 1 304 6 305 1 194 9 982 13 540 52 710 16 903 2 929 jämfört med vad förra årets prognos beräknade 2012 1 310 6 285 1 198 9 890 13 549 52 020 16 946 2 920 Totala folkmängden 2012 blev 161 personer färre än beräknat i förra årets prognos. Folkökning genom flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) blev 203 personer färre än beräknat. Det blev 41 färre döda och 1 mer född än beräknat. Jämfört med beräknat blev det 6 färre 0-åringar, 20 fler 1-5-åringar och 4 färre 6-åringar. Det blev 92 fler av 7-15-åringar, 81 fler 16-24 -åringar, 310 färre 25-64-åringar än beräknat. Och det blev 43 färre 65-84-åringar, 9 fler av invånare 85 år och äldre än beräknat. Träffsäkerheten för en kommun med 100 000 invånare och ett stort (och ökande) flyttflöde kan trots ovanstående differenser betraktas som ganska god. Noteras bör också att ett enskilt år inte kan bedöma en 5-årsprognos träffsäkerhet. Det är stadigvarande tendenser som är mest viktiga att notera som t e x att födelsenettot långsamt ökat och har vänt från flerårigt negativt till flerårigt ökande positivt, samt att flyttnettot legat stadigt positivt under en längre period.
6(7) Prognos för 2013-2017 Befolkningsförändringar i prognos 2013-2017 År Folk mängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folk ök ning 2013 105 711 1 313 1 018 295 4 636 4 087 549 844 2014 106 584 1 338 1 014 324 4 636 4 087 549 873 2015 107 488 1 365 1 010 355 4 636 4 087 549 904 2016 108 420 1 391 1 007 384 4 636 4 087 549 933 2017 109 381 1 416 1 005 411 4 636 4 087 549 960 Folkmängd i 10 åldersgrupper 2012 samt i prognos 2013-2017 Ålder 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 1 304 1 313 1 339 1 365 1 392 1 417 1-5 6 305 6 440 6 559 6 682 6 781 6 895 6 1 194 1 229 1 254 1 276 1 326 1 337 7-15 9 982 10 173 10 407 10 660 10 876 11 149 16-18 3 747 3 506 3 328 3 326 3 384 3 441 19-24 9 793 9 791 9 701 9 284 8 930 8 537 25-64 52 710 53 084 53 566 54 148 54 761 55 449 65-74 10 565 10 857 10 988 11 260 11 353 11 336 75-84 6 338 6 389 6 498 6 542 6 686 6 844 85-w 2 929 2 929 2 945 2 943 2 932 2 975 Summa 104 867 105 711 106 584 107 488 108 420 109 380
7(7) Folkmängd i 3 åldersgrupper, antal 2012 och i prognos 2013-2017 Ålder 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0-17 21 175 21 375 21 772 22 194 22 650 23 127 18-64 63 860 64 161 64 381 64 548 64 799 65 099 65-w 19 832 20 175 20 431 20 746 20 971 21 155 Summa 104 867 105 711 106 584 107 488 108 420 109 380 Folkmängd i 3 åldersgrupper, andel 2012 och i prognos 2013-2017 Ålder 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0-17 20,2 20,2 20,4 20,6 20,9 21,1 18-64 60,9 60,7 60,4 60,1 59,8 59,5 65-w 18,9 19,1 19,2 19,3 19,3 19,3 Summa 100 100 100 100 100 100 Folkmängdens antal i 3 åldersgrupper per kön 2012 och prognos 2017 Ålder Kön 2012 2017 0-17 Män 10 933 12 006 Kvinnor 10 242 11 120 Summa 21 175 23 127 18-64 Män 32 271 33 017 Kvinnor 31 589 32 081 Summa 63 860 65 099 65-w Män 8 605 9 424 Kvinnor 11 227 11 731 Summa 19 832 21 155 Summa Män 51 809 54 448 Kvinnor 53 058 54 933 Summa 104 867 109 380