Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!



Relevanta dokument
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Profil. Naturvetenskap och teknik

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Verksamhetsplan Intraprenad Hybo-Ämbarbo Emiliaskolorna 1-12 år Ringblomman pedagogisk omsorg

Välkommen till Torps förskoleområde

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Arbetsplan Violen Ht 2013

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Arbetsbeskrivning för

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Lokal arbetsplan för

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan för Ängen,

Verksamhetsplan

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Västra Vrams strategi för

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan läsåret

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Strategi för Vågens Natur & Teknikförskola läsåret 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Tyck till om förskolans kvalitet!

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lokal Arbetsplan för VALEN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Transkript:

Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott självförtroende skapar en positiv bild som andra ser. Barnet får en vilja att utvecklas utifrån sin nyfikenhet. Vi stärker barnens självförtroende genom att uppmuntra och bekräfta. Självkänsla: Vi vill ge barnet en inre känsla av att vara värd något. Ge barnet en grundtrygghet. Genom att vi bemöter barnet positivt stärker vi dess självkänsla.

Arbetssätt Vårt arbetssätt ska vara en röd tråd på våra förskolor. Detta är viktigt för att alla ska arbeta mot samma mål att vara aktiva och positiva förebilder. Alla barn uppmuntras att göra egna val och deras egna initiativ tas tillvara. Vi bemöter alla både barn och vuxna på ett positivt sätt. Det gör vi för att alla ska bli bekräftade för den man är. Vi stärker medvetet allas självkänsla, självförtroende och självtillit. Det gör vi för att man som människa ska våga ta ansvar, utveckla empati och respektera sig själv och andra. Alla ska få känna att de duger och är bra som de är. Alla är lika mycket värda. Vi arbetar efter att människolivet är okränkbart Alla är unika och har lika rättigheter oavsett kön och etnicitet. Därför arbetar vi med medveten jämställdhetspedagogik. Det innebär att ge pojkar och flickor samma möjligheter att utforska, prova och utvecklas. Tillsammans har vi roligt och då utvecklas vi!

Personalen Vi pedagoger har stor betydelse för barnen, vi är positiva och bra förebilder. Vi ger trygghet och har förmågan att förstå och samspela med barnen. Vi pedagoger fortbildar oss och bli mer medvetna om olika krav och förväntningar som vi ställs inför. Vi observerar varandra för att kunna utveckla vår kompetens att möta varje enskilt barn. Vi har tillgång till olika externa kompetenser ex. kurator Vi utvecklas när vi har roligt tillsammans och kan ge och ta konstruktiv kritik. Detta ger bättre självkänsla och tillit för varandra. Vi arbetar medvetet med jämställdhet för att utvecklas som individer oavsett kön. Beröm är viktigt, att bli sedd och bekräftad. Det är varje medarbetares ansvar att åstadkomma en förskola med god kvalitet!

Jämställdhet Observationer på barnen Vi observerar barnets utveckling. Utifrån observationerna upprättar vi en utvecklingsplan på varje barn tillsammans med föräldrarna. Det gör vi för att kunna tillgodose varje barns behov. Vi videofilmar, iakttar, dokumenterar och samtalar. Observationer på personalen Arbetslaget observerar varandras arbete för att utvärdera och utveckla vårt arbetssätt och förhållningssätt gentemot barn och vuxna. Det gör vi för att höja medvetandet om jämställdhetspedagogik. Arbetslaget iakttar, dokumenterar och samtalar. Kompensatorisk pedagogik Varje barn ska få samma möjligheter att utvecklas oavsett kön Målet med kompensatorisk träning är att låta flickor och pojkar utveckla de egenskaper och färdigheter som normalt inte uppmuntras. När vi arbetar med kompensatorisk träning delar vi in barnen i grupper t.ex. pojk- och flickgrupper eller könsblandade mindre grupper. Då kan man ha planerade aktiviteter som stimulerar och utvecklar barnen. Det blir lättare för personalen att se alla barn och man blir mer medveten om sitt eget förhållningssätt till dem.

Observerande egenskaper hos pojkar utifrån genusperspektiv Leker i stora grupper. Leker i distans till vuxna. Tränar ledarskap, initiativförmåga, grovmotorik och kroppsuppfattning i leken. Prestationsorienterade. Stark hierarki inom pojkgruppen. Tar för sig. Experimenterar. Tävlingsinriktade. Tänjer på regler och gränser. Får mycket negativ uppmärksamhet. Har stark jaguppfattning. Pojkar behöver utvecklas i att: Öva språk och begrepp. Förstå samtalets betydelse i konfliktlösning. Förstå att alla känslor är tillåtna och accepterade samt att lära sig självbehärskning. Erövra en vikänsla, lyssna på och kunna respektera andras viljor. Nära samarbete. Lära sig turtagningsprincipen. Förstå och visa omsorg och hänsyn mot andra. Kunna ta emot och ge positiv kroppskontakt ex. massage. Våga välja utifrån sin egen vilja.

Observerade egenskaper hos flickor utifrån genusperspektiv Leker i par. Leker ofta nära vuxna. Tränar språk, samspel, relationer, lyhördhet och hänsyn i leken. Identiteten baseras på relationer och likhet med andra. Beskrivs ofta som snälla, lydiga, duktiga och hjälpsamma. Tillgodoser andras behov, ibland t.o.m. före sina egna. Får och tar rollen som stötdämpare. Har stark likhets- och rättvisetänkande. Får uppskattning för vad de gör, inte för vem de är. Får mycket kroppskontakt av vuxna. Flickor behöver utvecklas i att: Se olikheter positivt. Våga tävla, ta för sig och agera i stora grupper. Utveckla sin experimentlusta. Prova nya saker. Våga misslyckas. Kunna säga ifrån. Få en positiv självbild. Erövra självförtroende och självtillit. Få uppskattning för vad de är, inre och kroppsliga egenskaper. Våga välja utifrån sin egen vilja.

Empati Respekt Konflikthantering Empati är viktigt för att ha tillgång till alla sina känslor, vilket ger en trygghet och styrka. Känner man igen sina egna känslor är det lättare att respektera varandra för den man är. Med trygghet, styrka och respekt har vi lättare för att hantera en konflikt. Viktigt är: Att känna igen sin känsla och förstå den. Att känna igen andras känslor och respektera dem. Att kunna lyssna på varandra och respektera att vi tycker olika, utan att man behöver hålla med. Att kunna ta ansvar för sitt eget handlande. Den vuxne måste komma ihåg att alla känslor är rätt! Barnen ska bemötas positivt även om vi inte alltid tycker att deras handlande är rätt. Därför är det viktigt att barnen känner igen, kan namnge och kontrollera sina känslor. På så vis visar vi barnen respekt och stärker deras självkänsla. Känslor tränar vi medvetet genom att i samlingen använda oss av t ex smileysar. Vi berör varandra, kramas, klapp på axeln, massage osv. Språket är ett viktigt uttrycksmedel som används varje dag. Genom språk och tecken har vi lättare för att lösa en konflikt.

Miljö Vårt uppdrag är att: Barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Barnen får respekt för allt levande och omsorg i närmiljön och utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Ge barnen möjlighet att lära känna sin närmiljö och dess funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturarvet. Lpfö 98 Bemötande och bekräftelse Det är en rättighet att bli sedd och bekräftad flera gånger varje dag, så att barnet kan utveckla en positiv självbild och känna sig värdefull. Att bli bekräftad gör att man känner trygghet i gruppen. Bekräftelse ska vara naturligt och inget barnet ska behöva söka efter. Det är viktigt att bli bekräftad för den du och inte för kläder, frisyr, leksaker osv. Varje barn ska få ett positivt bemötande när de kommer till förskolan och när de går hem. Det är viktigt att Ha ögonkontakt med det barn du pratar med. Lyssna på barnen och låta dem tala färdigt. Prata mycket med barnen. Alla barn blir bekräftade dagligen.

Föräldrasamverkan Föräldrarna ska vara delaktiga i verksamheten och känna att de har möjlighet att påverka den. Föräldrarna ska få ett positivt bemötande och en öppen daglig tamburkontakt. Planerade utvecklingssamtal 1-2 gång/år eller mer om föräldrarna önskar. Vi har olika möten/träffar under året, både med och utan barn. Språket Barn behöver utveckla och stimulera sitt språk. Det är viktigt att barnen får möjligheter att upptäcka både tal- och skriftspråket: Genom att prata och att lyssna på varandra. Genom lek rörelse inne och ute, sagor, rim, ramsor, sång, dans och drama. Genom att använda läslappar skapar vi intresse för det skrivna språket.

Leken Barnen lär genom leken, därför ska hela dagen vara lek- och lustbetonad. Leken är mycket viktig för utvecklandet av: motoriken, språket, empatin, fantasin, nyfikenheten, kreativiteten, gruppkänslan, samarbetsförmågan, självständigheten och könsrollsuppfattningen. Leken har en viktig social och känslosam funktion. I leken lever barnen ut saker, händelser, upplevelser. Genom olika rollekar kan de då bearbeta olika känslor, få agera och ta ansvar. Det är viktigt att vi vuxna kan överblicka leken, ibland medverka, vara delaktiga och vid behov föra den framåt. Vi använder oss av grupplekar, drama och gymnastik för att öka samarbetet och gruppkänslan. Lek är lärande, LEK ÄR LIVET! Reviderad ht 2010