K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter Price trends of stumpage and forest products in Sweden Av Th. STREYFFERT STOCKHOLM 1960 EMIL KIHLSTRÖMS TRYCKERI AB
Förord Föreiggande undersökning om utveckingstendenserna beträffande prisen för skogsprodukter samt rotvärden har motiverats av önskemået att ersätta de mycket svävande och motsägande uppfattningarna i denna fråga med faktiska uppgifter om den gångna utveckingen och samtidigt utföra en anays av de faktorer, som medverkat ti denna utvecking för att så vitt möjigt kunna draga några sutsatser om utsikterna för framtiden på detta område. Vid denna undersökning har ett ferta personer detagit, som vid oika tider varit anstäda vid den skogsekonomiska institutionen. J ag önskar i första hand uttaa mitt tack ti fi. ic. Ingrid Bomberg, som svarat för hopbringandet och den kritiska sovringen av det omfattande statistiska materiaet och även detagit vid korrekturäsningen. Fru Essie Randeva har medverkat vid upprättandet av tabeerna och fru Barbro Hafverkorn har ritat diagrammen. Sutigen har civijägmästarna Richard Leth och Uf Wahström medverkat vid utarbetandet av kapitet om prisutveckingen för oika sortiment och skogsvet. ic. Jöran Fries vid kapitet om dimensionsomagringens inverkan på rotvärdet. Ti aa dessa och ytterigare andra, som mera tifäigt medverkat i denna omfattande undersökning, uttaar jag ett varmt tack. Enär undersökningen framför at beträffande rundvirkespriserna är baserad på de uppgifter Domänstyresen sammanstäer i sina årsredogöreser, har det varit synnerigen värdefut att representanter för denna styrese med stort timötesgående stät kompetterande materia och sin sakkunskap ti förfogande, för viket jag ikaedes framför ett varmt tack. Stockhom i juni 1960 Thorsten Streyffert
Förord - Foreword. Innehåsförteckning Tabe of contents Sid. 3 I. Undersökningens syfte och omfatning- Object and scope of the study 9 II. Va av indexta - Price indices. 13 1. Amänna synpunkter -- Introductory remarks 13 2. Svenska prisindexta -- Swedish price indices Hi Indexta för partipriser- Whoesae price indices. 15 Indexta för evnadskostnader och detajhandespriser -- Indices for standard of ivin_q and consumers' goods. 16 Speciea indexta-- Specia indices 16 Jämförese mean oika indexta Gomparison between different indices. 17 III. Rotvärdets förändringar - Trend of stumpage prices 20 1. Materiaet - Sources 20 2. Priserna för rotförsåt virke från statsskogarna 1909-58- Sumpage prices in the State forests 1909-58. 22 Medeta för samtiga statsskogar - Average for a State forests. 22 Prisutveckingen för rotförsåd skog från oika dear av riket - Price trends of sumpage from State forests in different parts of the country 30 3. RåneHovärden för virke från statsskogarna avverkat i revirens egen regi - Sumpage vaue of imber cu by the Forest Service. 33 4. Rotvärden (rånettovärden) för den totaa avverkningen från statsskogarna - Sumpage vaue of the tota cut from State forests. 37 IV. v. Prisutvteckingen för sågade trävaror, pappersmassa och papper- Price trends of sawn wood, wood pup and paper 39 1. Jämförande prisutvecki,ng för exporterade trävaror, pappersmassa och papper 1909-58 - Gomparison of price trends for sawn wood, wood pup and paper (newsprint) 1909-58. 39 2. Prisutveckingen för sågade trävaror - Price trend for sawn wood 45 3. Prisutveckingen för pappersmassa - Price trend for wood pup. 52 4. Prisutveckingen för papper - Price trend for paper (newsprint) 55 5. Prisutveokingen för skogsprodukter på värdsmarknaden - Price trend for forest producfs in the word marke 58 Arbetsönerna i skogsindustrien - Wages in the forest industries. 64
VI. Rundvirkespriserna - Price trends for roundwood 1. Priserna å sågtimmer - - Price trends for sawogs 72 2. Priserna å massaved - Price trends for pupwood. 79 Sid. 72 VII. Skogsarbetarnas arbetsinkomster - W ages of woods abour 86 1. Jämförese mean arbetsinkomsterna för skogsarbetare och and.ra grupper av arbetare - - Gomparison of wages for woods abour with wages for industria workers. 87 2. Jämförese mean skogsarbetares arbetsinkomster och rundvirkespriserna - Gomparison of wages for woods abour and prices for roundwood. 89 3. Avverkningarrras rationai.sering och skogsarbetarnas arbetsinkomst - Rationaisation of ogging and wages for woods abour 91 VIII. Rotvärden för oika sortiment - Gueuated stumpage vaues of sawogs and pupwood 1909-58 95 1. Rationaiseringens inverkan - nfuence of the rationaisation of ogging on the cost of ogging 105 2. Utjämning genom den räta injen - Trend of stumpage vaue. 110 3. Utjämning medest geometrisk progression - Trend of stumpage vaue 112 4. Sutsatser av hittisvarande utvecking - Goncusions. 114 IX. Dimensionsomagring.ens inverkan på rotvärdet - nfuence of the reduction in average size of trees on stumpage vaues. 116 1. Avverkningens fördening på diameterkasser - Distribution of the annua cut between diamere casses in certain state forests 1905-57 116 2. Omagringens infytande på rotvärdet - Gacuation of the infuence of the reduction in average size of trees on stumpage zmues in certain state forests 1911-57 118 X. Framtida tigång och efterfrågan på skogsprodukter -- Future suppy and demand for forest products. 129 1. Amän översikt - Introduktion 2. Hittisvarande utvecking - Past deveopment 3. Sågade trävaror - Sawn wood. 4. Massa och papper- Wood pup, paper and board. 129 132 134 135 XI. Synpunkter på den framtida prisutveckingen för skogsprodukter och rotstående skog (rotvärdet) - Remarks on the trends and prospees of the price of forest products and stumpage vaues. 138 1. Faktorer påverkande prisutveckingen för skogsprodukter- Agencies infuencirtg the trend of prices of forest products. 138 Den tekniska utveckingen - Technica deveopments. 138
Sid. Substitution - Substitution.. 141 Andra prisbidande faktorer för skogsprodukterna - Other agencies infuencing the price of forest product.~. 142 2. Faktorer påverkande rotvärdet - Agencies infuencing the stumpage vaue 143 XII. Sammanfattning och sutsatser Summary and Concusions 147 154 Appendix I. Tabeer - Tabes. 161 Appendix II. Beräkningar för tab. VIII :1-4. - Cacuation of costs in tabes VII :1-4..... 177
I. Undersökningens syfte och omfattning Det är en amän uppfattning, att värdet av våra skogar under tidernas opp undergått en betydande stegring i förhåande ti prisen på andra nyttigheter. Man har i samband härmed t,aat om dyrhetstiväxten för växande skog och skogsprodukter. Enigt mångas uppfattning skue denna dyrhetstiväxt kunna förväntas även i framtiden, huvudsakigen som föjd av titagande knapphet på skog i värden. Frågan om man kan räkna med en framtida dyrhetstiväxt på virke och rotstående skog är uppenbarigen av stor betydese vid övervägandet av våra investeringar för skogsproduktionens höjande. Vår uppfattning härom påverkar även våra bedömningar av värdet av skogsmark och växande skog och är därmed. av betydese för,an skogsvärdering. Det har därför synts angeäget att anaysera den hittisvarande prisutveckingen för virke och rotstående skog för att med edning härav söka draga några sutsatser beträffande den kommande utveckingen. Det råder ett nära samband meuan rotvärdet och priset på de förädade skogsprodukterna, vika för vårt ands vidkommande främst utgöras av sågade trävaror, pappersmassa och papper. Rotvärdet uppkommer nämigen i princip som en restpost, viken återstår, sedan kostnaderna för avverkning och föräding fråndragits vardet av de förädade skogsprodukterna. För en riktig förståese av rotvärdets uppkomst och utvecking är det därför nödvändigt att även undersöka den utvecking, som priserna för de förädade skogsprodukterna undergått, ävensom kostnaderna för avverkning och föräding. Även bortsett från syftet att genom studiet av de senare erhåa en bättre förståese av de faktorer, som påverkat rotvärdets utvecking, har en undersökning av prisutveckingen för de förädade skogsprodukterna samt av kostnaderna för avverkning och föräding i sig sjäv ett betydande intresse. Det måste emeertid redan här understrykas, att at för stora svårigheter möta att på ett tifredsstäande sätt faststäa förändringarna beträffande avverknings- och förädingskostnader för att undersökningen i dessa avseenden ska kunna göra anspråk på att utgöra en undersökning i egentig bemärkese. Endast vissa håpunkter kunna i dessa avseenden presteras. Vid en diskussion av rotvärdets förändringar är det ämpigt att först avgränsa undersökningen i tiden. För vårt ändamå äger det mindre intresse
O TH. STREYFFERT att söka närmare faststäa viken prisstegring, som ägt rum under den tidigare epok, då den spirande skogsindustrien först gav ett värde åt en naturtigång, som från början fanns i överföd och därför hade ringa eer intet marknadsvärde och rotvärde. Därest vi önska att av undersökningen draga några sutsatser beträffande den framtida utveckingen av rotvärdet, torde det vara tiräckigt med den amänna kunskap vi redan äga om stegringen av våra skogars värde under detta tidigare skede. Vi kunna därför begränsa undersökningen ti en oss mera näriggande period av tiräckig ängd för att ge möjighet ~att utäsa tendenserna i den gångna utveckingen, och för viken tigängigt materia kan medgiva en mera ingående anays. A v denna anedning har det ej befunnits nödvändigt att gå ängre tibaka i tiden än ti åren närmast före det första värdskriget. Den kommer härigenom att omfatta tiden för massaindustriens stora expansion, viken expansion representerar det mest påtagiga momentet i våra skogars värdestegring under senare tid. Endast i vissa fa kommer undersökningen att föras ängre tibaka för,att vidga perspektivet. Genom en sådan begränsning av undersökningen i tiden minskas även de praktiska svårigheterna och osäkerhetsmomenten vid dess genomförande. Det bör nämigen erinras om att aa prisuppgifter å rotstående skog och skogsprodukter bi osäkrare, ju ängre tibaka i tiden man går. Likaså bir hänsynstagandet ti penningvärdets förändring mera osäkert för ängre perioder på grund av svårigheten att för sådana ängre perioder få ett rättvisande uttryck för den amänna prisnivåns förändringar genom föreiggande prisindexserier. För att få en korrekt uppfattning om prisutveckingen för en viss produkt fordras, att denna produkt under undersökningsperioden ej i sig sjäv förändrats på ett sätt, som påverkat priset. Vi man erhåa ett rättvisande uttryck för rotvärdets förändringar fordras i anaogi härmed att detta rotvärde avser ett objekt, som ej heer förändrats under den period undersökningen omfattar, vare sig detta objekt utgöres av en skog, ett skogsområde eer bott en viss träddimension eer ett visst sortiment, t. ex. sågtimmer av ett visst trädsag, viss grovek (ängd) och viss kvaitet på en viss trakt (med därav beroende avsättningsäge). Frågan uppstår då, viket eer vika av dessa objekt, som ämpigen bör äggas ti grund för en undersökning av rotvärdets förändring,ar. Eftersom en viss skog (skogstrakt) innehåer träd av oika dimensioner, som ge oika sortiment vid avverkningen, och eftersom även det enskida trädet av en viss dimension kan ge oika sortiment vid avverkningen, vikas rotvärde utveckar sig oika, erhåer man uppenbarigen det mest renodade uttrycket för rotvärdets förändringar genom att undersöka, hur rotvärdet under en viss period utveck~at sig för oika sortiment. Med utgångspunkt härifrån och med kännedom om sortimentsutfaet från träd av en viss
UTVECKLINGSTENDENSER BETRÄFFANDE ROTVÄRDEN 11 dimension och från skogar av viss beskaffenhet (bonitet, trädsag, omoppstid, etc.) kan man konstruera fram det»kombinerade» rotvärdets utvecking för en viss skogstyp i en viss oka, när man utgår från antagandet, att denna skogstyp befunnit sig i jämvikt under undersökningsperioden. De skogar vi ha,au göra med i verkigheten undergå emeertid ständiga förändringar. Särskit stor är den förändring, som skogarna i Norrand undergått genom urskogarnas expoatering och successiva ersättande med en ny skogsgeneration med en annan sammansättning av virkesskörden. I södra och meersta Sverige har under senare tid en utvecking i motsatt riktning ägt rum. Om man föjer rotvärdets utvecking i dessa skogar i en viss andsde är det uppenbart, att rotvärdet per avverkad m 3 ej avser samma produkt (sortimentssammansättning) vid periodens sut som vid dess bör j an. Såvä mededimension som kvaitet på det avverkade virket ha förskjutit sig. Något mått på dessa förskjutningar kan emeertid säan erhåas och under inga förhåanden på kvaiens förskjutningar, varför de ti stor de undandra sig vår kontro. Även avverknings- och transportförhåanden ha undergått förändringar under förfuten tid, framför at genom att de virkesrikaste bestånden i de bästa avsättningsägena först bivit avverkade. En motverkande och kostnadssänkande faktor har dock även varit verksam genom transportedernas utbyggande och avverkningarnas rationaisering. Det föjer av det nu anförda, att en rotvärdeserie från andet i dess hehet eer från en viss andsde, ja, t. o. m. från en viss skog, ej utan vidare kan godtas som ett representativt uttryck för rotvärdets förändringar. Den har ikvä ett betydande praktiskt intresse genom att den återger rotvärdets förändringar för den virkesavkastning, som faktiskt erhåits från skogarna i en viss andsde eer en viss trakt. Det är vidare att märka, att de rotvärdeserier, som stå ti buds, enbart gäa sistnämnda sag av rotvärden, som hänföra sig ti den faktiska virkesskörden från en viss skog eer från skogarna i en viss andsde. Rotvärdet för ett visst sortiment kan endast framkakyeras från bruttovärdet och kostnaderna för dess avverkning och transport ti everanspats, och dessa kakyer bi osäkrare, ju ängre tibaka man går i tiden. Beträffande sambandet mean rotvärdet och den stegring av våra skogars värde, som faktiskt försiggått under en förfuten period, må ytterigare beaktas, att denna stegring ej enbart berott på att oika virkessortiment, i första hand de kenare sortimenten, fått ett höjt rotvärde. Den har också varit en föjd av att den totaa avverkningen från våra skogar kunnat ökas. Detta har b. a. möjiggjorts genom den ökade efterfrågan på dessa kenare sortiment (massaved, etc.) samt transportedernas och transportmetodernas förbättrande, varigenom O-zonen för rotvärdet successivt förskjutits ti kenare dimensioner och mera avägsna skogstrakter.
12 TH. STREYFFERT Vid bedömningen av rotvärdets förändringar måste man iksom beträff,ande aa andra prisserier ta hänsyn ti penningvärdets förändringar. Detta pägar ske genom jämförese med indexta, som återgiva förändringarna hos den amänna prisnivån eer hos oika grupper av nyttigheter. I ett föjande avsnitt kommer vaet av indexta för denna undersökning att närmare diskuteras.
II. V a av indexta. Amänna synpunkter På grund av de återkommande växingarna i penningvärdet har man som bekant sedan änge konstruerat indexta, vika haft ti syfte att föja penningvärdets förändringar genom att inregistrera prisförändringarna hos ett stort anta varor eer varugrupper. Sådana indexta, som bygga på varupriserna, äro emeertid ej fut representativa för penningvärdets förändringar, i det penningens köpkraft gent emot personiga tjänster samt nyttjanderätter (hyror, arrenden, etc.) ej kommer ti uttryck häri. Något indexta, som är tiräckigt representativt för att utgöra ett fut rättvisande uttryck för penningens köpkraft och därmed för penningvärdet och dess förändringar har ej konstruerats, enär detta möter praktiska svårigheter. I vissa indexta ha emeertid prisen å vissa tjänster och nyttjanderätter medtagits. Exempe härpå är evnadskostnadsindex i oika änder, som pägar innefatta b. a. bostadshyra. När det gäer studiet av prisutveckingen för skogsprodukter och rotstående skog bör det därför observeras, att omräkningen av priserna med ett av de förekommande indextaen för varuprisernas förändringar ej ger fut rättvisande uttryck för prisutveckingen för skogsprodukter vid oförändrat penningvärde, men vä i förhåande ti prisutveckingen för de varugrupper, som ingå i indextaet i fråga. Genom att jämföra prisutveckingen för skogsprodukter med ett indexta för penningvärdets förändringar, d. v. s. ett indexta som vis,ar förändringarna i penningens köpkraft (så ångt detta är möjigt), avser man ytterst att utröna, hur värdet av skogsprodukterna förändrats i förhåande ti värdet av varor och tjänster i amänhet. Det måste vara av intresse vid överväganden av investeringar i skogsbruket men även i andra sammanhang att på detta sätt föja förändringarna i skogsprodukternas pris vid oförändrat penningvärde, resp. bytesförhåandet mean skogsprodukterna och andra varor och tjänster. Därest man i ett visst fa önskar studera detta bytesförhåande i reation ti vissa speciea varor eer tjänster kan detta ske genom att använda sig av ett indexta för dessa speciea varor eer tjänster. Det kan såunda tänkas att det för den mindre skogsägaren, som använder skogsinkomsten för sina öpande evnadskostnader, kan vara
14 TH. STREYFFERT av större intresse att jämföra prisutveckingen för skogsprodukterna med ett indexta för evnadskostnader eer för konsumtionsvaror än med ett indexta visande penningvärdets förändringar (eer det indexta, som närmast skue motsvara detta). Sett ur ett het ands synpunkt kan det i anaogi härmed vara av större intresse att jämföra priserna för exporterade skogsprodukter med prisen för importvarorna än enbart med ett indexta för penningvärdets förändringar. Förhåandet i fråga torde bäst kunna uttryckas så, att det ofta kan vara anedning att jämte ett generet indexta, mer eer mindre representativt för penningvärdets förändringar, även använda sig av speciea indexta för att beys.a förändringarna i bytesförhåandet mean skogsprodukterna och speciea grupper av varor eer tjänster. Det kan i detta sammanhang vara av intresse att omnämna, att man mot användandet av ett generaindex för varupriserna för faststäande av skogsprodukternas prisutvecking vid oförändrat penningvärde anfört den reservationen, att detta indexta även innesäte skogsprodukterna, och att såunda prisutveckingen för skogsprodukterna komme att bedömas på grundva av ett indexta, som sjävt påverkas av prisutveckingen för skogsprodukterna. Detta vore särskit betydesefut under efterkrigsåren, då prisstegringen för skogsprodukterna varit synnerigen kraftig och därför tydigt påverkat generaindex. Det är av intresse.att konstatera, att man vid ett sådant resonemang framför at tar sikte på bytesförhåandet mean skogsprodukterna och andra varor och ej på prisutveckingen för skogsprodukter i förhåande ti den amänna prisnivån, i viket senare fa skogsprodukterna böra ingå i det indexta, med viket jämföresen göres. I detta sammanhang bör uppmärksamheten även fästas på den avvikande prisutvecking, som ofta kommer ti uttryck i indextaen för å ena sidan råvaror och havfabrikat, å andra sidan färdiga produkter. Enär skogsprodukterna närmast äro att hänföra ti havfabrikaten, den rotstående skogen och rundvirket ti råvarorna, kan det finnas anedning att jämföra prisutveckingen för rotstående skog och skogsprodukter med prisutveckingen för råvaror och havf abrikat. En annan jämförese, som i detta sammanhang tidrager sig intresse, är jämföresen mean prisutveckingen för skogsprodukterna och för deras substitut. Enär substituten ha största betydesen som ersättning för sågade trävaror, är det prisbidningen för denna grupp av skogsprodukter och dess substitut, som tidrar sig det största intresset. Erinr.as må också därom, att de i samband med andra värdskriget amänt vidtagna och därefter mer eer mindre kvardröjande regeringsåtgärderna påverkat prisbidningen - även på ej prisregerade eer ransonerade varor. Sådana regeringar ha även påverkat priserna på skogsprodukter, i vårt and och annorstädes. I särskit hög grad ha regeringarna
UTVECKLINGSTENDENSER BETRÄFFANDE ROTVÄRDEN 15 påverkat prisen å de varor och tjänster (hyror m. m.), somjngå i evnads-. kostnadsindex, och föjaktigen även för en he de varor, som ingå i ett indexta för konsumtionsvaror. Det finns sutigen anedning att erinra om vad som redan inedningsvis berörts, nämigen den osäkerhet, som vidåder indextaen som mått på de förändringar de äro avsedda att inregistrera. På ängre sikt ändras nämigen även de i den totaa produktionen (nationaprodukten) ingående varorna och tjänsterna både i fråga om sammansättning och kvaitet, b. a. genom tikomsten av nya varor och tjänster. Även om man från tid ti tid söker anpassa konstruktionen av resp. indices efter dessa förändringar, minskas dock undan för undan jämförbarheten. Såunda har ett varuprisindex eer ett evnadskostnadsindex, som går tibaka ti tiden före industriaismens genombrott i vårt and, förorat en god de av jämförbarheten, som i stäet får utrönas på andra väg.ar genom speciea undersökningar. Indexta för partipriser 2. Svenska prisindexta Inom denna grupp finnas två oika serier av indexta, kommerskoegiums och Finanstidningens (G. Siverstopes). Kommerskoegiums prisindex går tibaka ti 1920 med 1913 som basår. Det omades något 1935, varvid detta år togs som bas år ( 1934--36 för skogsprodukter). Den senaste omäggningen pubicerades 1957 och har 1949 som basår. Här har dock använts serien 1935=100, som fortfarande uträknas för partiprisindex. Finanstidningens prisindex påbörjades 1914 av G. Siverstope och har som basår perioden 1913 1/7 1914. Kommerskoegiums och Finanstidningens prisindices grunda sig ej på fut samma prisunderag. Kommerskoegiums indexta omfatta såvä råvaror som havfabrikat och färdiga produkter, medan Finanstidningens prisindex hänför sig ti»råvaror och enket bearbetade produkter». Kommerskoegiums indexta ha förutom en prisindex för samtiga priser, generaindex, även indexserier för oika grupper av varor samt för varor av oika förädingsgrad ävensom för export- och importpriser, vika föjaktigen kunna hänföras ti speciea indexta. Enär kommerskoegiums generaindex grundar sig på ett mera omfattande prismateria än Finanstidningens, har detta i det föjande vats vid anaysen av prisutveckingen för skogsprodukterna. För jämföreser av prisutveckingen före år 1920 har anknytning gjorts ti Finanstidningens prisindex, som går tibaka ti 1913 1/7 1914. För tidigare år har anknytning gjorts ti Kar Åmarks prisindex, viket som basperiod har åren 1881-85.
16 TH. STREYFFERT Indexta för evnadskostnader Sociastyresens evnadskostnadsindex går tibaka ti år 1914 med priserna vid det första värdskrigets utbrott (1 jui 1914) som bas. År 1935 omades detta indexta för att bättre anpassas ti den höjda evnadsstandarden, varjämte 1935 vades som bas år. Serien för evnadskostnadsindex bygger från 1955 på Sociastyresens nya konsumentprisindex. Levnadskostnadsindex (med direkta skatter och sociaa förmåner) pägar användas för utrönande av reaönens förändringar vid varierande penningvärde. I detta sammanhang är det av intresse att konstatera, hur skogsarbetarnas reaön har utveckats. Man har emeertid uttaat tvive om tiämpigheten för andsbygdens befokning av ett evnadskostnadsindex, som grundar sig på ett prismateria, som hänför sig ti tätorterna. Det kan också diskuteras i vad mån den s. k. indexfamijen är representativ för skogsarbetargruppen. År 1914 förutsattes indexfamijen vara bosatt i tätort, bestå av två vuxna personer och ett barn samt ha en årsinkomst av 2.400 kronor, svarande mot inkomsten för kategorien»ägre tjänstemän». I oika repriser har denna årsinkomst höjts. Genomgående igger den emeertid över genomsnittet för skogsarbetare. Nu anförda förhåanden skapa en viss osäkerhet vid användandet av evnadskostnadsindex för studiet av skogsarbetarnas reaön. Konsumentprisindex avser att föj a prisutveckingen på den privata konsumtionen i riket i stäet för utgifterna för indexfamijen. Speciea indexta Som redan nämnts redovisar kommerskoegium sitt prismateria på oika grupper, för vika särskida indexta uträknas. Såunda ingår i kommerskoegiums nya prisindex (19R5=100) b. a. ett indexta för»e.i eer oväsentigt bearbetade varor», viken grupp närmast kan sägas motsvara skogsprodukterna, vika ocksi av kommerskoegium innesutas i denna grupp. I kommerskoegiums gama prisindex ( 1913 = 00) in gin go speciaindices både för råvaror och för havfabrikat. Av speciea indexta har i det föjande i vissa fa för jämförese med skogsprodukterna även använts en indexserie bestående av kommerskoegiums nya indexta för»ej eer oväsentigt bearbetade varor» ( 1935-58), kommerskoegiums gama indexta för råvaror och havfabrikat (sammanvägt för tiden 1920--34) samt Siverstopes partiprisindex för tiden 1914-19 och Kar Åmarks indexta för 1909-13. För tiden 1909-19 är atså detta indexta detsamma som användes för att representera den amänna prisnivån. A v andra speciea indexta ska här endast omnämnas kommerskoegiums indexta för import- och exportpriser.
UTVECKLINGSTENDENSER BETRÄFFANDE ROTVÄRDEN 17 Tab. II:1. Vissa generea prisindices. Whoesae price indices. År Y ear Partiprisindex ink. skogsprodukter A commodities inc. forest products Partiprisindex exk. skogsprodukter A commodities exc. forest products Råvaruindex ind. skogsprodukter Raw materias inc. forest products Råvaruindex exk. skogspro d. Raw materias exc. forest products 190 ~~1; = 11935=100 190 ~~03 = 11935=100 190 ~~101 = 11935=100 1935=100 1909 94 76 1913 106 86 1920 380 309 1925 170 138 1930 129 105 1935 123 100 1940 179 146 1945 238 194 1950 278 227 1951 367 299 1952 389 317 1953 366 298 1954 364 297 1955 379 309 1956 399 325 1957 397 324 1958 391 319 Se även Appendix I, tab. I :1 See as o Appendix, tabe I :1 94 78 94 76 106 88 106 89 377 312 374 304 168 139 166 135 126 104 129 105 121 100 123 100 176 146 193 157 234 194 265 215 267 221 309 251 340 282 412 335 357 296 447 363 345 286 416 338 342 283 416 338 354 29:~ 441 358 374 310 468 380 375 311 453 368 368 305 437 355 100 158 215 239 306 327 317 313 331 355 345 330 Jämförese mean oika indexta I tab. 11:1 har en sammanstäning gjorts av de indexta, som i det föjande skoa komma ti användning, varvid omräkning skett des ti basåret 1935, des ti basperioden 1909-13. För att karare beysa förändringarna i bytesförhåandet mean å ena sidan skogsprodukterna, å andra sidan övriga varor, har såvä generaindex som råvaruindex dessutom beräknats med utesutande av de i indexserierna normat ingående skogsprodukterna. De i tab. II: och Appendix tab. II:- samt II: 2 s aminanstäda indextaen (dock ej export- och importprisindex) ha med 1935 som basår.inagts grafiskt i fig. och 2. Det framgår härav, som redan är känt, att evnadskostnadsindex av fera skä visar avsevärt svagare förskjutningar än generaindex och råvaruindex. 2
18 TH. STREYFFERT Index 380 360 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60... ~ o - -... Index -----.r-~------------~~~~~~----~~-----------100 380 360 340 280 260 240 220 200 180 160 140-120 80 GO 1910 1920 1930 1940 1950 Generaindex ink!. Generaindex exk. Råvaruindex ink!. Råvaruindex exkl Levnadskostnadsskogsprod. skogsprod. skogsprod. skogsprod. index m. skatter och soc. förmåner. A commodities A commodities Raw materias Raw materias Cost of iving index inc forest prod. exc. forest prod. inc. forest prod. exc. forest prod. with axes and socia subsidies. Fig. 1. Partiprisindex för samtiga varor (generaindex) samt för råvaror och evnadskostnadsindex. Price indices for a commodities, for raw materias and for cost of iving. 1935 = 100 A v intresse är också att konstatera det variemnde förhåandet mean generaindex och råvaruindex. Skida indexta för dessa redovisas först från år 1920. Omedebart efter det första värdskriget sjönk råvaruindex avsevärt under generaindex för att fr. o. m. 1925 sammanöpa rätt vä med detta fram ti år 1936, då råvaruindex började stiga över generaindex, såunda en motsatt utvecking mot tidigare. Detta förhåande bev särskit utprägat under och efter det.andra värdskriget. År 1958 åg råvaruindex vid 355 mot 319 för generaindex. Det k,an i detta sammanhang vara av intresse att konstatera, att kommerskoegiums speciaindex för konsumtionsvaror (partipriser) år 1958 stannade vid 300 enheter. En omräkning av generaindex med utesutande av skogsprodukterna
UTVECKLINGSTENDENSER BETRÄFFANDE ROTVÄRDEN 19 Index Index 1oo,~----~----~----~----~----~--~----~----~----~-1ooo 800 800 600 600 400 300 200...... 400 200 100 80.. 100 BO 60 50 1910 1920 1930 1940 1950 60 5 Generaindex ink. Generaindex exk. Råvaruindex nk. skogsprod. skogsprod. skogsprod. A commodities A commodities Raw materias inc. forest prod. exc. forest prod. inc. forest prod. Råvaruindex exk. LE'vnadskostnadsskogsprod. index m. skatter och soc. förmåner. Raw materias Cost of iving index exc. forest prod. with axes and socia subsidies. Fig. 2. Samma prisindexserier som i fig. men i ogaritmisk skaa. Price indices from fig. 1 in /ogarithmic sca/e. 1935 = 100 ger ej upphov ti mera påtagiga avvikeser förrän efter det sista värdskriget, då de snabbare stigande prisen på skogsprodukterna gör sig märkbara genom att generaindex ink. skogsprodukter (det orensade generaindex) år 1946 börjar stiga fortare än generaindex exk. skogsprodukter (det rensade generaindex). År 1958 voro dessa indexta resp. 319 och 305 (1935=100). Skinaden var atså då 14 enheter, motsvarande 4,4 procent av det orensade generaindex. Största skinaden förekom 1951 under inverkan av den exceptionea prisstegringen för skogsprodukter under Koreakriget, då indextaen voro resp. 299 och 282, viket motsvarade en skinad.av 5, 7 procent. Ett motsvarande föropp, ehuru ännu mera utprägat, kan konstateras beträffande råvaruindex. År 1958 var detta indexta 355 ink. skogsprodukter och 330 exk. skogsprodukter. Skinaden motsvarar 7,o procent på det förra indextaet. Största skinaden inregistrerades 1952, då indextaen voro resp. 363 och 327 och skinaden motsvarade 9,9 procent. I det föjande komma dessa skinader att beaktas, när detta förefaer motiverat.
III. Rotvärdets förändringar. Materiaet De ättast tigängiga uppgifterna angående rotvärdets förändringar, vika samtidigt grunda sig på ett stort materia från oik,a dear av andet, hänföra sig ti försäjningarna från statsskogarna. statsskogarna omfatta 19 procent av andets produktiva skogsarea. De ha emeertid en ojämn fördening, i det de inta 45 % av skogsareaen i Norr- och Västerbottens än, men endast 8 % i övriga Norrand och Daarna och 6 % i övriga Sverige.. Genom att större deen av det virke, som avyttras på rot, säjes på auktion, torde emeertid priserna på de s. k. kronoskogsauktionerna rätt vä återspega marknadens prisbidning för skog på rot avsedd för avverkning i oika andsdear vid tidpunkten för försäjningen, d. v. s. på hösten resp. år. De vid rotförsäjningar från statsskogarna erhåna priserna äro emeertid ej fut representativa för statsskogarna, enär de ej omfaua hea avverkningen från dessa skogar. En tendens har gjort sig gäande att avverka en stigande ande i revirens egen regi. Medan rotförsäjningarna från statsskog,arna under perioden 1909-13 omfattade 81 % av den totaa avverkningen, hade de vid tiden före det andra värdskriget (1934-38) nedgått ti fi2 % av denna (Tab. III: ). Efter kriget har det rotförsåda virkets ande nedgått ytterigare, så att det år 1956 ej utgjorde mer än 27 %. Enär den totaa avverkningen från statsskogarna efter hand ökats, har emeertid rotförsäjningarnas absouta storek bättre upprätthåits. Medan rotförsäjningarna i medeta för åren 1909-13 utgjorde 2,6 mij. m 3, voro de i medeta för perioden 1934-38 2,7 mij. m 3, men hade år 1956 nedgått ti 1,5 mij m 3 varav,o mij m 3 försådes på auktion. Likvä äro atjämt kronoskogsauktionerna normgivande för prisbidningen på rotstående skog. Vanigen omfatta rotförsäjningarna det grövre virket i större poster, medan mindre poster, rensningsvirke och garingsvirke e. dy. upphugges av reviren. I vissa revir upphugges emeertid praktiskt taget hea avverkningen i egen regi. Man kan av det anförda vänta sig, att priserna för det rotförsåda virket i rege ska igga högre än de rotvärden, som uppnås för det i revirens egen regi avverkade virket. Så är vanigen också faet, såsom senare ska visas. Med hänsyn härti samt även på grund av den under undersökningsperioden ändrade reationen mean rotförsåt virke och virke
UTVECKLINGSTENDENSER BETRÄFFANDE ROTVÄRDEN 21 avverkat i revirens egen regi är det önskigt att även framägga rotvärdeserier för den totaa avverkningen från statsskogarna, såsom i det föjande ska ske. Rotvärdet förändras emeertid under en viss period oika i oika dear av andet beroende på oikheter i avsättningsäge, sortimentsutfa, etc. Av denna anedning komma i det föjande rotvärdeförändringarna för statsskogarna även att redovisas för oika andsdear. Även om rotvärdets förändringar redovisas för skida dear av andet äro de erhåna rotvärdeserierna ej het representativa för rotvärdets förändringar i dessa andsdear, enär statsskogarna mer eer mindre avvika från övriga skogar. Såunda ha statsskogarna framför at i Norrand en ägre medebonitet än övriga skogar, och de inta även genomsnittigt ett sämre avsättningsäge. Härti kommer att för statsskogarna en mera konservativ avverkningspoitik har tiämpats än som varit rege för övriga skogar. Medekubiken per träd för avverkningarna från statsskogarna torde därför ha upprätthåits något bättre än på de enskida skogarna. I varje fa visar den andra riksskogstaxeringen ett genomsnittigt grövre virkesförråd på statsskogarna i Norrand än för övriga skogar, och detta trots deras ägre medebonitet Likvä har medekubiken per träd i avverkningarna visat en avsevärd nedgång även på statsskogarna. Detta torde mindre vara att hänföra ti avtagande tigång på grovt virke än på den stigande avsättning, som vunnits för kenare sortiment (massaved) även från statsskogarna. Det har ej varit möjigt att i nämnvärd omfattning siffermässigt redovisa de förändringar avverkningarna från statsskogarna undergått under den period undersökningen örnfattar ( 1909-58) beträffande dimensionssammansättning, kvaitet och avsättningsäge. Först fr. o. m. år 1935 uppgives medekubiken per träd av det rotförsåda virket från statsskogarna. Emeertid har en särskid utredning tidigare företagits angående det på auktion försåda virkets dimensionsfördening från kronoparkerna i Norroch Västerbottens än, avseende åren 19 05-14, viken utredning sedermera har kompetterats med motsvarande uppgifter för år 1929 samt även för vissa senare år. Resutaten av dessa utredningar komma att redovisas ängre fram (sid. 116 ff). För att erhåa ett mera renodat uttryck för rotvärdets förändringar och därmed även för den s. k. dyrhetstiväxten är det emeertid nödvändigt att söka föja rotvärdets förändringar för ett visst sortiment av en viss kvaitet i en viss oka. Detta kan, som redan framhåits, endast ske genom beräkning av rånettavärdet för dessa sortiment. Sådana beräkningar ska i det föjande göras för vissa standardsortiment i oika andsdear (sid. 95 f f). Som undersökningsperiod för rotvärdet har i rege vats åren 1909-58, varvid anknytning ti tiden före det första värdskriget åsyftats.
22 TH. STREYFFERT stumpage sod from state forests in different parts of the country and is reation to tota saes ( cut) from the state forests. Tab. I/:1. På rot försåt virke från statsskogama, totat och fördeat på andsdear samt dess ande av den totaa försäjningen av virke från statsskogarna. Summa rotförsåt Härav från2 virke stumpage sod in2 stumpage sod Period Tota Södra försäj- Period Av tota Norrand ni ng Södra och övre Meersta försäj n. och meersta Medeta Tota Norrand Norrand % Daarna Sverige saes Tota Upper Midde Average Southern 1000 m3 1000 ms Percent- Southern Norrand Norrand age of Norrand Sweden tota and 1000 ms 1000 m3 saes Daeeartia 1000 m3 1000 m3 1909-13 3225 2 622 81 010 935 460 217 1934---38 5 233 2 716 52 827 1044 233 612 1952 4 558 1819 40 556 281 207 775 1953 5149 957 38 547 341 206 864 1954 6 244 1916 31 522 315 154 925 1955 5 962 1852 31 478 354 143 877 1956 5 516 1475 27 361 210 89 815 1954---56 5 907 748 30 454 293 n9 872 1 Förutom såt virke även virke överämnat ti egna industrier, innan dessa organiserades som fristående företag i statens skogsindustrier, s.amt ti utsydjingsberättigade utämnat och för egna behov använt virke. I princip innebär detta överensstämmese med den totaa avverkningen av tivarataget virke, ehuru överensstämmesen ej är fuständig för varje edjskit år. 2 Angående omfattningen av dessa områden se karta fig. 3. Regarding the boundaries of these distries see map, page 23. Käa: Sveriges officiea statistik. Domänverket. Source: Sveriges officiea statistik. Domänverket. 2. Priser för rotförsåt virke från statsskogarna 1909-58 Medeta av rotpriser för samtiga statsskogar Uppgifter angående kvantiteter och erhåna försäjningspriser för rotförsåt virke från statsskogarna återfinnas i domänstyreisens årsberätteser fr. o. m. 1909. För åren närmast efter 1909 torde man få utgå från att dessa kvantitetsuppgifter på grund av tiämpningen av mycket schematiska kuberingsta äro osäkra. Det är också att märka, att värderingen för försäjning av rotstående virke från statsskogarna sker på grundva av det beräknade sortimentsutfaet och ej efter kubikmassan.
UTVECKLINGSTENDENSER BETRÄFFANDE ROTVÄRDEN 23 Fig. 3. Ka!'ta visande statsskogarnas fördening på i tah. III : redovisade områden. Map showing distribution of state forests by district s shown in tabe III :1. Område I. övre Norrand - Upper Norrand. (övre Norrbottens, Nedre Norrbottens och Skeefteå överjägmästaredistrikt.) Område II. Meersta Norrand - Midde Norrand. (Umeå och Meersta Norrands överjägmäst!redistrikt.) Område III. Södra Norrand och Daarna - Southern Norrand and Daecaria. (Gäve-Daa överjägmästaredistrikt.) Område IV. Södra och meersta Sverige. - Southern Sweden.
24 TH. STREYFFERT Tab. III:2. Priser på rotförså.t virke från statsskogama i jämförese med generaindex och råvaraindex för partipriser. Hea riket 1909-58. Average stumpage prices in state forests campared with whoesae price index for a commodities and for raw materias. The whoe country 1909-1958. År Y ear Generaindex för Råvaruin- Rotpris er partipriser dex (ink. Stu'mpage price (ink. skogsproskogs pro- dukt.er) dukter) Whoesae price index A com-1 Raw ma- terfas modities 1909-13 1909-13 1909-13 Krfm3 = 100 = 100 = 100 1909 3,84 96 94 94 1913 4,54 114 106 106 1920 12,37 311 380 374 1925 4,48 113 170 166 1930 4,78 120 129 129 1935 4,55 114 123 123 1940 5,99 151 179 193 1945 7,6 7 193 238 265 1950 26,50 666 278 309 1951 47,30 1188 367 412 1952 33,07 831 389 447 1953 36,26 911 366 416 1954 39,18 984 064 416 1955 39,76 999 379 441 1956 31,73 797 399 468 1957 33,08 831 397 453 1958 28,28 711 391 437 Rotpris omräknat med Sumpage price after conversion with Råvaru- Generaindex för index partipriser (ink. (ink. skogsprodukter) skogsprodukter) Whoesae price index 1909-13 = 100.4/ commodities Krfm3 Index Rawmaterias Index 4,08 103 103 4,29 108 108 3,26 82 83 2,63 66 68 3,71 93 93 3,71 93!:)3 3,55 84 78 3,22 81 73 9,52 239 216 12,90 324 288 8,51 214 186 9,92 249 220 10,76 270 237 10,49 264 227 7,96 200 171 8,32 210 18i' 7,23 182 160 Se även Appendix I, tah. III :2. See aso Appendix, TabP. III :2. Å sid. 22 meddeas en översikt av de rotförsåda kvantiteter från statsskogarna, som igga ti grund för de föjande rotvärdeserierna. översikten har sammanstäts för perioderna 1909-13, 1934-38 och åren 1952-56. Samtidigt redovisas även procenten rotförsåt virke av den totaa försäjningen från statsskogarna samt det rotförsåda virkets fördening på andsdear (tab. III: 1).
UTVECKLINGSTENDENSER BETRÄFFANDE ROTVÄRDEN 25 Kr/m 3 Kr/m 3 48 r-----------------------------------------------------------,48 46 46 44 44 42 42 40 40 38 38 36 36 34 34 32 32 30 30 28 28 26 26 24 24 22 22 20 20 18 18 16 16 14 14 12 12 O 10 8 8 6 6 4 4 2 2 1910 1920 1930 1940 1950 Rotpriser Sumpage price Rotpriser omräknade med partiprisindex stumpage price after conversion with whoesae price index, a commodities Fig. 4. Priser för rotförsåt virke från statsskogarna i aktuet penningvärde och efter omräkning med partiprisindex (basperiod 1909-13). Price of stumpage sod from state forests, actua and after conversion with whoesae price index, a commodities (bas e period 1909--13). Det framgår härav, att en betydande förskjutning av rotförsäjningarna under undersökningsperioden ägt rum från andets norra ti dess södra och meersta dear. Minskningen i övre Norrand har varit en föjd av statens förvärv och utbyggande av egna förädingsindustrier i denna andsde. ökningen i södra och meersta Sverige har b. a. varit en föjd av statens betydande förvärv av skogsmark i dessa dear av andet. Denna reativa förskjutning av försäjningarna av virke på rot mot andsdear med högre rotvärden har i viss mån påverkat medetaet för
26 TH. STREYFFERT Tab. /:3. Priserna för rotförsåt virke från statsskogarna 1909-58 omräknade med oika indexserier och med basperioderna 1909-13 samt 1954-56. stumpage prices in state forests 19 09-58 after conversion with different wwesae price indices. Kr. per ma Sw. crowns per ms Generaindex för partipriser Rotpriser omräknade med After conversion with Råvaruindex Generaindex ink. skogs- för J?arti- Råvaruindex prod. priser Whoesae price index Ar A commodities Whoesae Whoesae price index (Medeta) price index Y ear Raw ma- A comm. (A.verage) Iruk. skogs- Exk. skogs- Raw ma- terias pro d. pro d. terias Ink. skogs- nk. skogsnc. forest Exc. forest nc. forest p rod. prod. prod. prod. pro d. nc. forest nc. forest pro d. pro d. 1909-13 = 100 1909-13 = 100 1954-56 = 100 1909-13. 3,98 3,98 3,98 15,19 17,53 1935-38 4,85 4,45 4,28 16,57 18,60 1954... 10,76 11,46 9,42 41,03 41,55 1955... 10,49 11,23 9,02 39,96 39,76 1956... 7,96 8,48 6, 78 30,81 29,96 1954-56 00 9,74 10,39 8,85 36,89 36,89 1957... 8,32 8,82 7,30 31,72 32,25 1958 7,28 7,68 6,47 27,52 28,59 statsskogarna i deras hehet i höjande riktning. Härti återkommer vi vid diskussionen av rotvärdet i skida andsdear (sid. 31). Som ett första ed i vår undersökning skoa vi studera, huru priserna å rotförsåt virke i genomsnitt för samtiga statsskogar utveckat.sig i förhåande ti den amänna prisnivån (generaindex). För den sku har i tab. III: 2 uppgifter sammanstäts över de priser, som erhåits för rotförsåt virke från statsskogarna sedan år 1909, vika priser jämförts och omräknats med oika indexta beysande den amänna varuprisnivåns förändringar under perioden 1909--58. På grundva härav har i fig. 4 ett diagram upprättats, visande des de faktiskt erhåna rotpriserna, des rotpriserna omräknade ti»fast» penningvärde genom reduktion med kommerskoegiums generaindex (1909-13=100). Det framgår härav, att nuvarande höga rotpriser te sig betydigt måttigare, om de omräknas ti 1909-13 års varuprisnivå. Dock är att märka, att efter det sista värdskriget rotpriserna undergått en mycket stark stegring, ett förhåande som uppenbarigen vore mera betydesefut, om ej rotpriserna därefter gått avsevärt tibaka.
UTVECKLINGSTENDENSER BETRÄFFANDE ROTVÄRDEN 27 ndex...----------------------------------,nde ~00 1~ 1100 noa 1000 1000 900 900 800 800 700 700 600 600 500 500 1,00 400 300 300 200 200 100 100 1910 1920 1930 1940 1950 Rotprisindex. Rotprisindex omräknat Generatindex ink. med generaindex. skogsprodukter. Råvaruindex inkl skogsprodukter. stumpage price index, stumpage price index A commodities incl Raw materias inc. ater conversion with forest products. forest products. a commodities. Fig. 5. Prisindex för rotförsåt virke från statsskogarna jämfört med vissa partiprisind:ices 1909-1957. Price index of stzzmpage sod from state forests campared with certain whoesae price indices 1909-1957. 1909--1913 = 100 För ett närmare studium av rotprisernas utvecking i förhåande ti den amänna prisnivån har i fig. 5 rotprisernas och den amänna prisnivåns förändringar åskådiggjorts genom motsvarande indexserier. För jämförese har även index för»ej eer oväsentigt bearbetade varor» (råvaruindex) inagts i detta diagram. Samtiga indexserier ha perioden 1909-13 som bas. I fig. 6 ha förändringarna inagts i ogaritmisk skaa.
28 TH. STREYFFERT Index (1909-13=100) 2000 1600 Index (1909-13=1 00) 2000 1600 so o 600 200 10 60 60 50 1910 ~~--~--~,~92~0~--~----,~93-o----~----,~9~-o----~----,9~5-o----~ 50 100 so Rot pr i 5index. Generaindex ink. sk ogsprod. Generaindex exk. skogsprod. Råvaruindex. Sumpage price A commodities inc. index forest products. A!! commoditie5 exc. forest products. Raw materias. Fig. 6. Prisindex för rotförsåt virke från statsskogarna jämfört med generaindex och index för råvaror 1909-57. Logaritmisk skaa. Index for stumpage prices in state forests campared with price indices for a commodities and for rawmaterias 1909-57. Logarithmic scae. 1909-1913 = 100 Det framgår härav att rotpriserna, som naturigt är, i grova drag föjt de stora förskjutningar i den amänna prisnivån, som förorsakats av de båda värdskrigen samt av den meaniggande värdskrisen i början av 1930-taet. Granskar man denna prisutvecking närmare, finner man emeertid anmärkningsvärda avvikeser från denna överensstämmese. Först är att märka, att rotpriserna sackade efter den amänna prisnivån vid den stora prisstegringen i samband med det första värdskriget, och vid krigssutet kvarågo betydigt under den amänna prisnivån. Först under inverkan av högkonjunkturen 1927--29 nådde även rotpriserna upp ti den reation de intogo i förhåande ti den amänna prisnivån före värdskriget (1909--13). Under den därpå föjande värdskrisen drabbades skogsprodukterna hårdare än varor i amänhet. Först under högkonjunkturen 1936-37 höjde sig rotpriserna påtagigt-- c:a 20 procent-- över den amänna prisnivån, för att dock redan 1938 gå tibaka ti denna.
UTVECKLINGSTENDENSER BETRÄFFANDE ROTVÄRDEN 29 Det andra värdskriget med dess handesavspärrning, regeringar och priskontro medförde ett avbrott i den naturiga prisutveckingen, viket för rotpriserna resuterade i en försämring gent emot den amänna varuprisnivån. Med krigets sut föjde emeertid en ivig efterfrågan på våra skogsprodukter på värdsmarknaden, viket edde ti en kraftig stegring av rotpriserna. Dessa stego i ett sag från 7,6 7 kr per m 3 år 1945 ti 12,9 4 kr år 1946. Vid denna nivå förbevo rotpriserna t. o. m. år 1949, varefter de 1950 och 1951 undergingo en förnyad kraftig stegring under inverkan av Koreakriget och den därmed föjande amänna prisstegringen för råvaror på värdsmarknaden. Sistnämnda år uppnåddes kumen med 47,3 o kr per m 3. Därefter skedde en återgång av rotpriserna ti 33,o 7 kr per m3 år 1952, viken föjdes av en viss återhämtning med en ny kumen år 1955, då rotpriserna i genomsnitt för statsskogarna uppnådde 39,7 6 kr per m3. År 1956 skedde en tibakagång ti 31,73 kr och 1957 var genomsnittet 33,os. År 1958 hade genomsnittspriset sjunkit ti 28,29. Denna utomordentiga stegring av rotpriserna måste emeertid ses mot den samtidigt pågående försämringen av penningvärdet. Inverkan därav kan även utäsas från tab. III: 2, där rotpriserna omräknats med generaindex för partipriserna och med råvaruindex. En bättre överbick kan erhåes genom den sammanstäning för perioderna 1909-13, 1935-38 och 1954--58, som gjorts i tab. III: 3. Det framgår härav, att därest i det föregående angivna rotpriser omräknas med ett index för partipriser ingen nämnvärd stegring kvarstår för 25-årsperioden 1909-13 ti 1935--38. Den stegring som inträtt har ägt rum efter det andra värdskriget, och denna stegring har varit betydande, så ti vida som den inneburit mer än en fördubbing i förhåande ti rotpriserna före det andra värdskriget. För 1956 och senare år har emeertid en betydande nedgång ägt rum. I samma tabe kan man studera inverkan av att oika indexserier användas för omräkning av rotpriserna. Användes råvaruindex bir prisstegringen efter det andra värdskriget något mindre än vid användandet av ett index för samtiga partipriser. I samma översikt kan man även aväsa rotpriserna för tidigare skeden uttryckta i nuvarande penningvärde, i det rotpriserna i detta fa omräknats med en indexserie för partipriser, resp. råvarupriser med 1954--56 som basperiod. Redan denna första och het preiminära översikt av prisutveckingen för rotstående skog försåd från statsskogarna under perioden 1909-58 ger vid handen, att denna prisutvecking haft två het avvikande faser. Den första fasen från undersökningsperiodens bör j an fram ti det andra värdskriget visar trots aa störningar i det amänna ekonomiska äget och därav föjande avsevärda förskjutningar av den amänna prisnivån en tydig benägenhet hos rotpriserna att håa kontakten med den amänna
30 TH. STREYFFERT prisnivån. Efter det andra värdskriget - från den onormaa situationen under det andra värdskriget kan i detta sammanhang bortses - ha rotpriserna hastigt undergått en stegring i förhåande ti den amänna prisnivån, viken stegring fört upp rotpriserna ti en nivå, som tidvis åg dubbet högre än den amänna prisnivån. Om nu den första fasen på grund av sin reativa ängd, c :a ett trettiota år, och en viss agbundenhet i fråga om rotprisernas förändringar får anses i viss mån ge ett uttryck för ångtidstrenden hos rotpriserna före det andra värdskriget, så bör det vara en huvuduppgift för den föjande undersökningen att närmare anaysera denna ångtidstrend. För erhåande av ett bättre perspektiv på denna fråga ska så vitt det ofuständiga materiaet det medger även rotpriserna för en tidigare period undersökas. Den andra fasen, innesutande den synnerigen anmärkningsvärda stegringen av rotpriserna efter det andra värdskriget, kräver sin särskida förkaring. I den mån man härigenom samt genom att anaysera ångtidstrenden hos rotpriserna kan komma ti ökad karhet om de faktorer, som hittis gjort sig gäande beträffande dessa är det tänkbart, att man även ska kunna sprida något jus över den framtida utveckingen av rotvärdet i våra skogar. Det bör emeertid kraftigt understrykas, att vad som hittis konstaterats beträffande priserna på rotförsåt virke från statsskogarna ej kan tagas som ett representativt uttryck för rotprisernas förändring under undersökningsperioden, därest man härmed avser prisutveckingen för en virkesskörd av konstant sortimentssammansättning och från samma oka. Detta är särskit påtagigt med hänsyn ti den omagring från grövre (sågtimmer) ti kenare (massaved) sortiment, som ägt rum i virkesskörden under undersökningsperioden i samband med massaindustriens framväxande ti storindustri och sutexpoateringen av urskogsförrådet i Norrand. Det möter svårighet att faststäa inverkan härav för den nu återgivna rotprisserien från statsskogarna. Som redan nämnts kommer emeertid så ångt det är möjigt rotvärden att återgivas för vissa standardsortiment i vissa givna okaer, varigenom ett mera renodat uttryck för rotvärdets förändringar erhåues (sid. 95 ff). Eftersom rotpriserna variera avsevärt i andets oika dear är det emeertid ämpigt att som ett första ed i den fortsatta undersökningen utröna, hur rotvärdet förändrats i oika dear av andet. Prisutveckingen för rotförsåd skog från statsskogarna i oika dear av riket statsskogarnas distriktsindening har i det föjande utnyttjats för framräknandet av rotvärdeserier för oika dear av andet. På grund av de omregeringar av distrikten, som skett under undersökningsperioden ( 1909