Ett miljömedicinskt perspektiv på stadsplanering och industribuller Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne, SUS Lund http://www.skane.se/labmedicin/amm
Arbets- och miljömedicin: en resurs för Södra sjukvårdsregionen* Uppdrag Utreda misstänkt miljöbetingad ohälsa Arbeta förebyggande mot ohälsa betingad av arbetsmiljön och den allmänna miljön Vara ett kompetenscentrum för arbets- och miljömedicinska problem: regionalt, i vissa fall nationellt och internationellt * Skåne, Blekinge, Kronoberg, Södra Halland
Tvärfackligt arbetssätt Läkare Ergonomer Yrkeshygieniker Arbetsplats Allmän miljö Analytiska kemister Beteendevetare Epidemiologer
Perspektiv Sjukdomsmekanismer Evidensläge: Omgivningsbuller och ohälsa Vilka nivåer är skadliga? Källspecificitet? Vad vägs in i en miljömedicinsk bedömning?
Hur påverkar buller hälsan?
Möjliga mekanismer Stör aktiviteter, sömn, kommunikation Orsakar stressreaktion Blodtryckshöjning Stresshormoner Blodfetter, blodsocker osv Blodtryckssjukdom, Åderförfettning Hjärtinfarkt www.ennah.eu
Vänjer man sig inte? Rapporterad sömnstörning Avtar snabbt Observerad sömnstörning Avtar ej Hjärtrytmpåverkan Avtar ej www.ennah.eu
Evidensläge för hjärtkärlsjukdom? www.ennah.eu Blodtryckssjukdom Hjärtinfarkt Flygbuller-blodtryck Vägbuller - hjärtinfarkt Vägtrafik blodtryck +12% per 5dBA (Lday,16h) + 5% per 5dBA (L24h)? + 38% per 5dBA (L24h)? Babisch & van Kamp 2009 Babisch 2008
Oklarheter Kön Ålder Män känsligare? Medelåldern känsligare? Tid på dygnet Nattbuller effekt vid lägre nivå? Sårbarhet pga tidigare sjukdom? Stroke?
Evidensläge sömnstörning www.ennah.eu WHO Night noise guidelines for Europe 2009
Oklarheter Direkta effekter av sömnstörningen Prestation? Olycksfall? Samverkanseffekt med belastande arbetssituation? Ökad sårbarhet för arbetsrelaterad stress? Depression, annan mental ohälsa? Metabolt syndrom, smärttröskel, övervikt..?
Inlärning - barn Sämre prestation i psykologiska test Pusselläggning, korrekturläsning, läsförståelse, Motivationsförmåga Exponering för flygbullernivåer >50dBAeq ute Effekt även av väg/tågtrafik >60dBAeq Svagpresterande barn mest drabbade Ökande effekt med exponeringstid ingen tillvänjning Vistelse-tid: skola (dag), bostad (natt)
Effektskattning minne- läsning 55-65 Ldn 20% reduktion 65-75 Ldn 45-50% reduktion >75 Ldn 70-85% reduktion WHO 2011
Effekter av olika ljudnivåer Ljudnivå (db) Effekt Plats Indikator 30 utomhus 40 utomhus Lätt sömnstörning Sömnrubbning Hem Hem Lnatt Lnatt 42 utomhus Irritation/störning Hem Ldygn 55 utomhus Högt blodtryck Hem LAeq 16h 50-60 utomhus Inlärning Skola LAeq 12h 60 utomhus Hjärtinfarkt Hem LAeq 16h 70 inomhus Hörselnedsättning Fritid LAeq 24h 75 inomhus Hörselnedsättning Arbete LAeq 8h 80 inomhus Högt blodtryck Arbete LAeq 8h Anm. Vid Lnatt<30 db utomhus nattetid har inga påtagliga biologiska effekter observerats. Vid 30-40 db ökar uppvaknanden och självrapporterad sömnstörning. Vid >40 db är påverkan på sömnen kraftigare, med bl a ökad förbrukning av sömnmedel
Survey Public health survey in the Scania region Random sample, stratified by geographical area Survey in 2004 n=24,238 participation 59% occupationally active subsample (n=12,093) 1.1 mil inhabitants (each one a dot!)
Information Sleeping problems Anti-hypertensive medication/told by doctor that blood pressure is high Disturbed by traffic noise at home Potential confounders/effect modifiers Age, sex, BMI, alcohol intake, smoking, exercise Socioeconomic status: immigration, educational level, employment status, and economic difficulties Sub-analysis: work stress, bullying at work, life events
Modelling of road traffic data Road LAeq,24 Road segments (N=21.397) Swedish road administration (N=17.339) Local municipalities (N=4.058) Number/type of vehicle (82%) Speed limit (95%)
Individual exposure to road noise was modelled using a simplified version of the Nordic prediction method* Individual geocoded in the population registry Road with known number/type of vehicle Modeled noise levels (L Aeq,24, L Afmax )** *accounting for distance from the source and soft/hard surface, but not topography ** no separate analyses of day-/night levels due to high correlation with L Aeq,24
Road noise and hypertension Among persons 40-59 years of age, day-night average exposure of 60-64 db was associated with a 27% increased risk for high blood pressure compared to the reference group (<45dB) Adjusted for age, sex, BMI, exercise, smoking and education. >65 db nearly twice the risk of having hypertension Middle aged persons had a stronger association between road traffic noise and hypertension compared to young and old persons Bodin et al 2009, Environmental Health (open access) http://www.ehjournal.net/content/pdf/1476-069x-8-38.pdf
Odds ratios (95% CI) of hypertension associated to an estimated 5 db(a) increase in traffic noise Subgroup-specific effect estimates from fully adjusted logistic regression model applied to each subgroup separately.
Occupationally active population Residential traffic noise was associated with sleep problems attributed to traffic noise <50 dba LAeq,24 (reference) 50-54 dba Women: OR=1.8 (1.2-2.7) Men: OR=1.4 (0.85-2.1) >=55 dba Women: OR=2.9 (2.1-4.1) Men: OR=2.8 (2.0-4.1) Stronger effect of traffic noise (interactions) was observed in presence of other stressors Work stress, bullying at work, economic difficulties Kristiansen et al 2011 Multiple logistic regression analysis adjusted for age, marital status, education, BMI, exercise, smoking status, and alcohol intake
Andel med sömnbesvär Studier i Malmö Enkät till 5600 personer 3042 deltagare (54%) Exponeringsdata från Malmös bullerkartläggning Sömnstörning buller viktig orsak Skärpta riktlinjer natt WHO-Europa (2010) 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Födda i Sverige, åldersgrupp 50-64 år, ingen universitetsutbildning, inga ek. problem 0% 40 45 50 55 60 65 Total ljudnivå db(a) Män Kvinnor
Andel med sömnbesvär Försämrad sömnkvalitet: Folkhälsoproblem orsakat av buller 40% Födda i Sverige, åldersgrupp 50-64 år, ingen universitetsutbildning, inga ek. problem LAeq24,total OR (95% KI) Etiologisk fraktion (%) 35% 50 db 1.5 (1.2-1.8) 32% 30% 25% 20% 15% 10% Män Kvinnor 55 db 60 db 1.8 (1.4-2.3) 45% 2,2 (1.5-3.1) 54% 5% 0% 40 45 50 55 60 65 Total ljudnivå db(a) Beräknat från OR=1.04 (95% KI 1.02-1.06) per db>40
Trivsel i bostadsområdet Negativ association med buller - Trivsel i området - Trivsel med bostaden (mest lägenhet) - Vill byta bostad pga miljöskäl: <50dB: Lägenhet 11%, villa 3% >50dB: Lägenhet 22%, villa 9%
Pågående studier Hjärtkärlsjukdom Blodtryckssjukdom Hjärtinfarkt Stroke Mental ohälsa Depression Annat Sömnstörning 13 000 personer Enkät 2000,-05, -10 GIS Buller (Soundplan) Luftföroreningar Naturvärden vid bostad Läkemedelsregister Vårdregister Kvalitetsregister
Källspecificitet ej övertygande Hjärtkärlsjukdom Väg och flyg, tåg lite studerat Industribuller (yrkesmässigt) Sömnstörning Samtliga trafikslag Kognitiva effekter Flyg värre än väg. Tåg? Arbetsplatser (Kontor, industri)
Vad vägs in i en miljömedicinsk bedömning? Exponering Nivå Sammantagen exponering Kvalitet på bedömning Burlöv: Översiktlig modellering acceptabel exponering, detaljerad modellering betydande problem (Mattisson 2011) Antal källor Evidensgrad för hälsoeffekter Hälsokonsekvens Antal exponerade vid olika nivåer Vanlig/ovanlig sjukdom funktionspåverkan Allvarlighetsgrad Sårbara grupper Utveckling över tid Exponering Sårbarhet
Industribuller Otillräckligt studerat Relativt låg källspecificitet vad gäller andra bullereffekter Riskbedömning baseras på andra bullerkällor Nattbuller sannolikt särskilt kritiskt Samverkan bostads-/ arbetsmiljö Hjärt-kärlsjukdom? Pågår: J Selander, Karolinska institutet. Mental hälsa?
Mer information. WHO-Europe 2009 Samhällsplanering och folkhälsa: Stötestenen buller Seminarium: 7 maj 13-16 Plats: SUS Lund (F-blocket) Arr: Kommunförbundet Skåne och Arbets- och miljömedicin WHO-Europe 2011