Senaste forskningen kring trafikbullers påverkan på människors hälsa

Transkript

1 Senaste forskningen kring trafikbullers påverkan på människors hälsa Charlotta Eriksson, Med. Dr., Epidemiolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin,SLL Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

2 Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Miljömedicinska enheten à Miljömedicinskt samhällsstöd à Kartlägga risker och förebygga ohälsa vad gäller Luftföroreningar, buller, förorenad mark, inomhusmiljö, allergier, grönstruktur och klimat à Informationsspridning, t.ex. Bullernätverket à Undervisning à Forskning 2

3 Miljöhälsorapportering Uppdrag av Folkhälsomyndigheten, samarbete med SCB och KI Vart 4 år, omväxlande vuxna och barn Miljöhälsorapport 2009 à Vuxna, år à Enkät 2007: svarande (59 %) Miljöhälsorapport 2017 à Vuxna, år à Enkät 2015: svarande (42 %) à Presenterades 17 maj

4 Institutet för Miljömedicin (IMM) Traditionell forskningsinstitution vid Karolinska Institutet Nationellt expertorgan inom miljömedicinsk riskbedömning Verksamhetsområden: à Epidemiologi (Enheten för Miljömedicinsk Epidemiologi) à Toxikologi à Fysiologi samt à Arbets- och Miljömedicin 4

5 Buller som miljöhälsoproblem En av våra vanligaste miljöexponeringar Nästan 2 miljoner (20 %) exponeras för trafikbuller över riktvärdet 55 dba L eq,24h 5

6 Urbanisering, förtätning, ökade transporter 85 % av befolkningen bor i städer Krav på många nya bostäder Persontrafiken beräknas öka med 32 % till 2040 Persontransporter: +1,1 % per år Godstransporter: +1,98 % per år Källa: Trafikverket

7 Förändring av riktvärden April 2015: Ny trafikbullerförordning SFS nr. 2015:216 Gäller nybyggnation av bostäder Tillämpas för detaljplaner och bygglov sedan 2 januari 2015 Vi kan nu bygga i mer bullerutsatta lägen 7

8 Hälsopåverkan Omgivningsbuller Allmän störning Hörselpåverkan (mkt höga ljud) Allmän störning Sömnstörning Kommunikation Koncentration Talförståelse Långvarig stress Inlärning och prestation Hjärtkärlpåverkan Övervikt? Diabetes? 8

9 På vilket sätt och hur mycket påverkas vi? Beror på t.ex. à Ljudets styrka och karaktär à Tid på dygnet (dag/natt?) à Situation/aktivitet à Bostadens utformning à Personliga egenskaper Kön, ålder Bullerkänslighet Attityd gentemot bullerkällan Ekonomiskt beroende Källa: Canadian Transportation Agency 9

10 Hörselskador En stadig och långvarig exponering för buller som överstiger ca 85 db medför risk för hörselskada Under 70 dba är risken minimal för bestående hörselskada vid exponering för miljö- och fritidsbuller 10

11 Andel med hörselnedsättning à 20 procent, högre bland män än bland kvinnor (24 resp. 17 procent) à Ökar med stigande ålder à Relativt konstant över tid (23 procent 2007) Andel med tinnitus (öronsusningar) à 14 procent, högre bland män än bland kvinnor (16 resp. 12 procent) à Ökning för kvinnor (från 9,7 procent 2007 till 12 procent 2015) à 13 procent av unga vuxna (18-29 år) uppger ringningar i öronen efter exponering för höga ljud 11

12 Allmän störning Upplevelse av störning är det vanligaste symptomet på den stress som byggs upp i kroppen till följd av oönskat ljud Störning kan även orsaka fysiologiska besvär/stressymptom à Irritation à Rastlöshet à Koncentrationsproblem à Trötthet à Ont i magen/huvudet ISO-standard: Hur mycket störs eller besväras du av buller? à 5-gradig skala från inte alls till väldigt mycket (ISO/TS 15666:2003) à Definition på andel störda = Mycket eller väldigt mycket störd 12

13 Samband med trafikbullernivån Tydliga exponering-responssamband på populationsnivå à Flygbuller mest störande Källa: EC, Position paper on transportation noise and annoyance, 2002, Miedema

14 Uppdaterade exponering-responssamband, WHO 2017 à Andelen besvärade bedöms vara högre än tidigare à Störning av spårbuller lika hög som vägtrafik (kan dock vara överskattad!) Källa: Guski R et al. WHO. Int. J. Environ. Res. Public Health

15 Samband med industribuller Få studier, osäkra resultat Något lika eller något mer störande än vägtrafikbuller à Undantag: Buller från bangårdar med rangerverksamhet och vindkraft Fler studier behövs, speciellt för hamnar och bangårdar Källa: Naturvårdsverket, Environmental Noise and Health,

16 Bullerstörning i Sverige Ca 8 % störda av trafikbuller (väg-, spår- och flygtrafik sammantaget) 16

17 Andel som besväras av trafikbuller Totalt störs 8 procent av något trafikbuller (10 procent 2007) Mest utsatta är de som bor i flerfamiljshus i storstäderna Minskad störning om dörrar och fönster hålls stängda T.ex. vägtrafik 3,6 procent (6,4 procent) 17

18 Sömnstörning Sömn är en förutsättning för god fysisk och psykisk hälsa Tydliga samband med bullernivån à Flygbuller mest störande, Miedema & Vos, ,0 Flystøy % svært søvnforstyrret 20,0 15,0 10,0 5,0 Vegtrafikkstøy Togstøy 0, , , , , ,5 65 L night (db) utenfor mest eksponerte fasade 18

19 Sömnstörning Miljöhälsorapport ,5 % 3,0 % 3,4 % 19

20 Sömnstadier Normal sömn har en tydligt definierad och stabil struktur med fem olika sömnstadier Källa: Muzet

21 Omedelbar påverkan av buller på sömnen Ökad motilitet (kroppsrörelser) Kortare sömnperiod Förändringar i sömnmönstret från 35 dba (L max,inomhus ) Uppvaknanden från 42 dba (L max,inomhus ) Fysiologiska effekter utan att vi vaknar à Blodtryck, puls, andning (stresspåslag) Källa: Muzet 2007 och WHO Night noise guidelines,

22 Långtidseffekter av buller på sömnen Akuta fysiologiska effekter avtar inte à Kronisk aktivering av stressystemen à Ökning av stresshormon i blodet (ex kortisol) à Ökad risk för åderförfettning, bukfetma och hjärt-kärlsjukdom Påverkan på aptitreglerande system à Leptin minskar, Ghrelin ökar à Minskad energiåtgång, ökad aptit, à Viktuppgång, försämrad glukostolerans, typ 2 diabetes Påverkan på immunförsvaret à Ökning av inflammatoriska markörer i blodet à Systemisk inflammation à Åderförfettning Källa: WHO Night noise guidelines,

23 Barn, buller och sömn Barn är ansedda som mer känsliga än vuxna à..är mindre skyddsbenägna à..sover längre vilket ökar risken att de utsätts för buller någon gång under sömnperioden à..sover även under dag och kvällstid när exponeringen oftast är högre à..utvecklas fortfarande, både fysiologiskt och psykologiskt à..behöver längre tid för återhämtning 23

24 Inlärning och prestation Buller distraherar, maskerar viktig information, höjer stressnivån och leder till trötthet..påverkar den kognitiva förmågan, dvs hur information bearbetas, lagras och återkallas..påverkar bland annat koncentration, tal- och läsförståelse, logiskt tänkande, minne och motivation Prat är den mest störande källan då hjärnan söker efter signaler i bullret som måste tydas Ljud som varierar upplevs mer distraherande än konstanta ljud Konstanta lågfrekventa ljud har dock en tydligt uttröttande effekt 24

25 Öppna kontorslandskap, trötthet och prestation H. Jahncke m.fl à 47 försökspersoner testades 2h i bullrig vs tyst kontorsmiljö à Upplevd trötthet och motivation, kognitiva test, stresshormon Bullrig miljö ledde till Trötthet Minskad motivation Försämrat minne (komma ihåg ord) Ingen effekt på stresshormoner Källa: Jahncke H.,

26 RANCH: Road traffic and aircraft noise exposure and childrens cognition and health 3000 barn, 9-10 år 89 skolor runt 3 Europeiska flygplatser Samband mellan flygbuller och läsförståelse, minne samt motivation 5 db ökning i ljudnivån försenade läsförståelsen med 1-2 månader Inga samband med vägtrafikbuller 26

27 Hjärt- och kärlsjukdom Den vanligaste dödsorsaken, Sverige 42% à Riskfaktorer inkluderar rökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost, alkohol Hjärt- och kärlsjukdom inkluderar sjukdom i hjärtat, hjärnan och kroppen kärlsystem och orsakas ofta av åderförfettning à Högt blodtryck à Hjärtinfarkt à Stroke Samvarierar ofta med metabola sjukdomar à Övervikt och höga blodfetter à Nedsatt glukostolerans à Typ 2 diabetes 27

28 Hur påverkas vi av buller? Bullerexponering Omedelbar påverkan Långtidseffekter Sympatiska nervsystemet Endokrina systemet Allmän störning Sömnstörning Kronisk stress Stresspåslag Stresshormoner Slagvolym Hjärtfrekvens Kärlsammandragning Blodtryck Frisättning av fria fettsyror till blodbanan Mobilisering av glukos Aggregering av trombocyter (blodets viskositet) Högt blodtryck Hjärtinfarkt Övervikt? Typ 2 Diabetes? Stroke? 28

29 WHOs systematiska review: Cardiovascular and metabolic effects of environemental noise (RIVM 2017) Syfte: Ge en samlad bedömning av kunskapsläget på området samt uppdatera exponering-responssamband à Högt blodtryck à Ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) à Stroke à Diabetes à Övervikt (BMI och bukomfång) à Blodtryckseffekter hos barn 29

30 Bullerkällor som bedömdes Bullerexponering i bostäder, sjukhus, utbildningslokaler och på allmänna platser från: à Vägtrafik à Flygplan à Spårbunden trafik à Vindkraftverk 30

31 Resultat högt blodtryck Bullerkälla Antal studier totalt (TS, L) Prevalens Risk/10 db Lden Incidens Risk/10 db Lden Vägtrafik 28 (27, 1) 1.05 ( ) 0.97 ( ) Flygtrafik 12 (11, 1) 1.05 ( ) 1.17 ( ) ( ) Spårtrafik 8 (7, 1) 1.05 ( ) 0.96 ( ) Vindkraft 3 (3, 0) Ej sammanvägt, inget samband - 1 Män respektive kvinnor Källa: Van Kempen et al, RIVM

32 Resultat ischemisk hjärtsjukdom Bullerkälla Antal studier totalt (TS, L, E) Prevalens Risk/10 db Lden Incidens Risk/10 db Lden Vägtrafik 18 (8, 9, 1) 1.24 ( ) 1.08 ( ) Flygtrafik 8 (4, 1, 3) 1.07 ( ) 1.09 ( ) Spårtrafik 4 (4, 0, 0) 1.18 ( ) - Vindkraft 3 (3, 0, 0) - - Källa: Van Kempen et al, RIVM

33 Exponering-responssamband vägtrafikbuller och ischemisk hjärtsjukdom cubic spline % confidence interval ---- linear relation 8% ökad risk per 10 db från ca 50 db Lden Källa: Van Kempen et al, RIVM

34 Resultat stroke Bullerkälla Antal studier totalt (TS, L, E) Prevalens Risk/10 db Lden Incidens Risk/10 db Lden Vägtrafik 5 (2, 3, 0) 1.00 ( ) 1.14 ( ) Flygtrafik 6 (2, 1, 3) 1.02 ( ) 1.05 ( ) Spårtrafik 1 (1, 0, 0) 1.07 ( ) - Vindkraft Källa: Van Kempen et al, RIVM

35 Resultat diabetes Bullerkälla Antal studier totalt (TS, L, E) Prevalens Risk/10 db Lden Incidens Risk/10 db Lden Vägtrafik 3 (2, 1, 0) 1.06 ( ) 1.08 ( ) Flygtrafik 2 (1, 1, 0) 1.01 ( ) 0.99 ( ) Spårtrafik 2 (1, 1, 0) 0.21 ( ) 0.97 ( ) >60 db Lden Vindkraft 3 (3, 0, 0) 1.13 ( ) - Källa: Van Kempen et al, RIVM

36 Övervikt personer i Stockholms län följdes under ca 9 år Exponering för väg-, spår och flygbuller (Arlanda och Bromma) Ökning i bukomfång och vikt, starkast samband för flygbuller Källa: Pyko, A et al.,

37 Ju fler bullerkällor, desto större påverkan à Risk för central bukfetma respektive övervikt (BMI 25) Källa: Pyko, A et al.,

38 Lågfrekvent buller Dominerande hörbara ljudtrycksnivåer inom 20 och 200 Hz Källor: à Fläktar och ventilationssystem, kompressorer, luftvärmepumpar, dieselmotorer, vissa flygplanstyper, godstransporter med tåg, färjor eller lastfartyg Få studier, svårt att dra slutsatser om orsakssamband Vanliga symptom från fallstudier: à Huvudvärk, tryckkänsla över trumhinnan, onormal trötthet, koncentrationssvårigheter, irritation, illamående Annan hälsopåverkan: à Mer störande än ljud utan lågfrekvent innehåll à Sömn, återhämtning à Hormonell dygnsrytm? à Högt blodtryck? Källa: Persson Waye K, 2017, Arbets- och miljömedicin i Göteborg 38

39 Sammanfattning hälsopåverkan Tydliga samband med allmän störning och sömnstörning à Flyg-, väg-, tåg Påverkan på talförståelse, kommunikation och koncentration Påverkan på inlärning och prestation hos både vuxna och barn à Minne, motivation och läsförståelse hos barn (ffa flygbuller) Ökande bevisning för effekter på hjärt- och kärlsystemet à Starkast bevisning för ischemisk hjärtsjukdom Några studier visar på samband även med andra utfall à Övervikt (midjemått) och diabetes Otillräcklig kunskap om påverkan av lågfrekvent buller 39

40 Konsekvenser av höjda riktvärden Syftet är att underlätta bostadsbyggande i bullriga områden à Fler människor kommer att utsättas för höga bullernivåer à Fler människor kommer att utsättas för höga halter av luftföroreningar à Hälsokonsekvenserna av detta är inte klarlagda Inverkan av höga bullernivåer utomhus kan inte avskrivas à De studier som gjorts har fokuserat på utomhusnivåer där ljuddämpningen i bostäderna knappast varit undermåliga à Vi tar oss dagligen till och från vår bostad, använder balkonger, uteplatser och gårdar à Många människor har dessutom fönster öppna året runt (20 %) 40

41 Andel bullerstörda i befolkningen (%HA) vid olika ljudnivåer LAeq (cirka) Vägtrafik Flygtrafik Spårtrafik Källa: Guski R et al. WHO. Int. J. Environ. Res. Public Health

42 Hur kan vi minimera hälsoriskerna med buller? Ta hänsyn till bullerproblematiken i stadsbyggnadsplaneringen à Både översikts- och detaljplanering à Infrastruktur, industrier, nya bostäder, kontor, förskolor/skolor, etc. Åtgärder vid källan à Förbättrad ljudmiljö generellt à Mest kostnadseffektivt Led om tung trafik utanför tätorter Sänkt hastighet Tystare fordon (t.ex. elbilar) Lågbullrande däck Tyst asfalt Hjulslipning, underhåll av bromsar på tåg 42

43 Bygg bostäder med hög ljudstandard à Utnyttja ny teknik à Sovrum mot tyst sida à Tillgång till tyst uteplats Åtgärder i befintlig miljö och bebyggelse à Bullerskärmar/vallar etc. à Extra ljudruta, fönster, ventiler, tilläggsisolering Bevara tysta, gröna områden! 43

44 Tack för uppmärksamheten!