Buller i boendemiljön. Jenny Selander Forskare PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.

Transkript

1 Buller i boendemiljön Jenny Selander Forskare PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se

2 Disposition Buller och riktvärden Trafikbuller i boendemiljön och Upplevd störning Allmän Uteplats Sömnstörning Talförståelse / Inlärning Hjärt-kärlsjukdom Kortisol (stresshormon) Hypertoni (högt blodtryck) Akuta blodtrycksförändringar Hjärtinfarkt Stroke Buller Luftföroreningar Myndigheter Jenny Selander oktober

3 Buller Buller är oönskat ljud Ett ljuds ljudnivå är dess styrka uttryckt i decibel (db). Frekvenser - Hertz (Hz) Lågfrekvent Högfrekvent dba = anpassat efter vår hörsel Jenny Selander 16/10/2014 3

4 Trafikbuller Flygtrafik Tågtrafik Vägtrafik Jenny Selander 16/10/2014 4

5 Riktvärden trafikbuller i boendemiljön Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad. För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 db(a). Med beteckningen FBN avses en viktad ekvivalent ljudnivå där en kvällshändelse motsvarar tre daghändelser och en natthändelse motsvarar tio daghändelser. Man bör dock ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt när man tillämpar riktvärdena vid åtgärder på vägar och järnvägar. Källa: Trafikverkets hemsida Jenny Selander oktober

6 Andelen exponerade för trafikbuller över 55dBA 2011 i Sverige Trafikslag Antal exponerade >55 db LAeq24h / FBN Vägtrafik Spårbunden trafik Flygtrafik Källa: rapport Kartläggning av antalet överexponerade för buller 2014 SWECO, Naturvårdsverket Jenny Selander 16/10/2014 6

7 Försämrad inlärning och prestation Buller ökar den mentala belastningen i situationer där det ställs krav på inlärning eller prestation Ju svårare arbetsuppgifter, desto större påverkan Bullret påverkar bland annat koncentration tal- och läsförståelse motivation logiskt tänkande minne Jenny Selander 16/10/2014 7

8 Prat är den mest störande källan hjärnan söker efter signaler i bullret som måste tydas Ljud som varierar upplevs mer distraherande än konstanta ljud Konstanta lågfrekventa ljud har dock en tydligt uttröttande effekt Särskilt känsliga grupper barn barn med hörselnedsättning, läs- och skrivsvårigheter eller adhd m.fl. diagnoser vuxna med hörselnedsättning vuxna som lär sig ett nytt språk Jenny Selander 16/10/2014 8

9 Bullrets påverkan på hälsan (obs! Grov skattning) < 35 dba orsakar generelllt sätt inte störning dba = besvärsupplevelser, koncentrationssvårigheter, påverkan på talförståelse, minnessvårigheter, påverkan på sömn dba = trötthet, utmattning, ökad risk för effekter på hörseln > = hörselskador db andra hälsoeffekter? Hjärt-kärleffekter? Fosterpåverkan? Jenny Selander 16/10/2014 9

10 Riktvärden trafikbuller i boendemiljön Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad. För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 db(a). Med beteckningen FBN avses en viktad ekvivalent ljudnivå där en kvällshändelse motsvarar tre daghändelser och en natthändelse motsvarar tio daghändelser. Man bör dock ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt när man tillämpar riktvärdena vid åtgärder på vägar och järnvägar. Källa: Trafikverkets hemsida Jenny Selander oktober

11 Max-flyg En nationell studie om upplevd störning av flygbuller i boendemiljön genomfördes nyligen för att ge underlag till en utvärdering av 70-maxriktvärdet för buller på uteplats. Jenny Selander oktober

12 Max-flyg En enkät skickades ut hösten 2011 till 4786 boende kring sju svenska flygplatser: Bromma, Arlanda, Landvetter, Sturup, Umeå, Östersund och Ängelholm. Enkäten innehöll 39 frågor om bostadens och uteplatsens utformning, bullerstörning vid uteplatsen samt bostaden i allmänhet, frågor om allmän hälsa och attityder till flygtrafik. Enkäten besvarades av 65%. Deltagarnas adresser koordinatsattes och kopplades till flygbullerkartor med information om antal händelser vid maximalnivå 70 samt ekvivalentnivå Lden. Jenny Selander oktober

13 Andel flygbullerstörda uteplats Andel flygbullerstörda uteplats Andel mycket flygbullerstörda uteplats Alla flygplatser Alla flygplatser >=60 Antal flygbullerhändelser 70 db L A max,s low 0 < Ekvivalent ljudnivå, db L den Figur 1. Andel mycket besvärade av flygbuller på uteplats i relation till antal flygbullerhändelser och maximalnivå Figur 2. Andel mycket besvärade av flygbuller på uteplats i relation till ekvivalent ljudnivå Lden. Jenny Selander oktober

14 Tabell 1. Samband (oddskvot OR) mellan flygbullerexponering och självskattade sömnproblem och stressymptom. Flygbuller exponering Sömnproblem orsakade av flygbuller a Allmänna sömnproblem b Stressymptom c OR 95 % KI OR 95 % KI OR 95 % KI Antal händelser 70 db (L Amax,slow ) < ( ) 1.47 ( ) 1.49 ( ) ( ) 0.95 ( ) 0.71 ( ) ( ) 0.94 ( ) 0.95 ( ) ( ) 1.46 ( ) 1.05 ( ) ( ) 1.49 ( ) 1.51 ( ) ( ) 1.68 ( ) 1.19 ( ) ( ) 1.60 ( ) 1.76 ( ) Ekvivalent ljudnivå, db (L den ) < 55 db db 3.21 ( ) 1.39 ( ) 1.64 ( ) < 50 db db 3.62 ( ) 1.27 ( ) 0.83 ( ) db 6.44 ( ) 1.56 ( ) 1.41 ( ) 60 db e 8.05 ( ) 1.48 ( ) 1.93 ( ) a Självrapporterad sömnstörning orsakad av flygbuller. Personer som angivit att de under de senaste 12 månaderna haft mycket eller väldigt mycket sömnproblem på grund av flygbuller. b Självrapporterad allmän sömnstörning: Personer som angivit att de upplevt minst tre av fyra sömnproblem jämfört med personer som endast upplevet upp till två symptom någon/några gånger i veckan eller varje dygn. c Självrapporterad stress: Personer som angivit att de upplevt minst fyra av sex stressymptom jämfört med personer som upplevt högst tre stressymptom någon/några gånger i veckan eller varje dag. d Prevalensoddskvot justerad för kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättningsstatus, bostadsform (hyr/äger), hemmavarande småbarn, civilstatus och flygplats. Personer som rapporterat hörselskada exkluderades ur analysen Jenny Selander oktober

15 Slutsats Max-flyg Andelen flygbullerstörda boende kan förväntas vara låg om 70 db LAmax,slow inte överskrids mer än 3-5 gånger per dag och kväll, och högst 2 gånger per timme. Riktvärden i maximalnivå för flygbuller är ett bra komplement till riktvärdet för ekvivalentnivå 55 dba vid fasad där en allt för stor andel (>50%) av de boende är mycket besvärade av flygbuller vid uteplats. Jenny Selander oktober

16 Fysiologiska effekter Buller är en stressor Hörselsinnet står i direkt kontakt med både det endokrina systemet och det sympatiska nervsystemet Kraftiga ljud leder till frisättning av stresshormoner ökad hjärtfrekvens och slagvolym ökat blodtryck ökad frisättning av fettsyror till blodet immunologiska förändringar etc. Hörselsinnet är ett av våra viktigaste varningssystem, designat för att hjälpa oss överleva farliga situationer. Jenny Selander 16/10/

17 Kortisol ett stresshormon Utsöndras till blodet vid stress En kortvarig förhöjd kortisolnivå stärker immunförsvaret En långvarig förhöjd kortisolnivå Försämrar immunförsvaret Höjer blodtrycket Ökar andelen blodsocker Nivån varierar naturligt över dygnet Högst på morgonen 30min efter uppvaknandet Som lägst runt midnatt Jenny Selander 16/10/

18 Högt blodtryck Hypertoni Ingår i begreppet hjärt-kärlsjukdom, men är främst betraktad som en riskfaktor för annan hjärtkärlsjukdom tex Hjärtinfarkt och Stroke WHO = Ett vilande blodtryck över 140/90 mmhg är att betrakta som Högt blodtryck, Hypertoni Jenny Selander 16/10/

19 Hjärtinfarkt Hjärt-kärlsjukdom En av de främsta dödsorsakerna i världen Orsakas av att en blockering uppkommit i ett av hjärtats kranskärl Jenny Selander 16/10/

20 Trafikbuller i boendemiljön och hjärtkärlsjukdom Publikationer: Jarup L, Babisch W, Houthuijs D, Pershagen G, Katsouyanni K, Cadum E, Dudley ML, Savigny P, Seiffert I, Swart W, Breugelmans O, Bluhm G, Selander J, Haralabidis A, Dimakopoulou K, Sourtzi P, Velonakis M, Vigna-Taglianti F; HYENA study team. Hypertension and exposure to noise near airports: the HYENA study. Environ Health Perspect Mar;116(3): doi: /ehp Erratum in: Environ Health Perspect Jun;116(6):A241. PubMed PMID: ; PubMed Central PMCID: PMC Selander J, Nilsson ME, Bluhm G, Rosenlund M, Lindqvist M, Nise G, Pershagen G. Long-term exposure to road traffic noise and myocardial infarction. Epidemiology Mar;20(2): doi: /EDE.0b013e bd. PubMed PMID: Selander J, Bluhm G, Theorell T, Pershagen G, Babisch W, Seiffert I, et al. Saliva cortisol and exposure to aircraft noise in six European countries. Environ Health Perspect. 2009; 117(11): Haralabidis AS, Dimakopoulou K, Vigna-Taglianti F, Giampaolo M, Borgini A, Dudley ML, et al. Acute effects of night-time noise exposure on blood pressure in populations living near airports. Eur Heart J. 2008; 29(5): Selander J, Bluhm G, Nilsson M, Hallqvist J, Theorell T, Willix P, Pershagen G. Joint effects of job strain and road-traffic and occupational noise on myocardial infarction. Scand J Work Environ Health Mar 1;39(2): doi: /sjweh Epub 2012 Oct 2. PubMed PMID: Avhandling: Traffic noise and cardiovascular disease, Karolinska Institutet 2010 Jenny Selander

21 Metod HYENA - Hypertension and Exposure to Noise near Airports Tvärsnittsstudie 6 europeiska länder (7 flygplatser) Sverige (Arlanda och Bromma) Storbritannien (Heathrow) Nederländerna (Schiphol) Tyskland (Tegel) Italien (Malpensa) Grekland (Aten)

22 Intervjuer genomfördes Blodtrycksmätning Vid intervju 24h Salivprover Morgon Lunch Kväll Bullerkartläggningar flygtrafik vägtrafik Exponeringsbedömning

23 Flygbuller Hypertoni (högt blodtryck) En 14% ökad risk för hypertoni per 10 dba ökning av flygbuller nattetid (OR 1.14 (95%CI ).

24 coef nmol/l Flygbuller och stresshormonet Kortisol 10 5 Kvinnor Män 0-5 < >60 Flygtrafikbuller db Figur 9. Sambandet mellan flygtrafikbuller och morgonsalivprover av stresshormonet kortisol hos 500 boende kring sju europeiska flygplatser

25 Akuta blodtrycksförändringar under sömn i relation till buller i bostaden mmhg systoliskt (95% CI) mmhg diastoliskt (95% CI) Flygbuller: 6.20 (0.63,11.77) 7.39 (3.09,11.69) Vägtrafik: 4.81 (-2.45,12.06) 3.34 (-7.37, 14.04) Inomhus*: 7.39 (3.76, 11.02) 4.19 (0.65, 7.72) * annat inomhusbuller från t.ex. snarkningar Haralabidis et al 2007

26 Metod SHEEP - Stockholm Heart Epidemiology Program Fall-kontroll Stockholms län Förstagångshjärtinfarkt Fallen Vårdavdelningar på alla akutsjukhus i Stockholm län Patientregistret Dödsorsaksregistret Kontrollerna matchades mot fallen Kön Ålder Upptagningsområde

27 Exponeringsbedömning Enkät riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (yrkesstress) Enkät 2003 Faktorer som påverkar bullerexponeringen Kartläggning Yrkesbuller bullermatris <75 dba dba >85 dba

28 Exponeringsbedömning /1994 Vägtrafikbuller Avstånd Vinkel Antal fordon Hastighet Luftföroreningar Modellering Emissionsdatabaser GIS-kartor 80m 35 º 10m 180 º Road Väg A A Road Väg B B Road Väg A A Distance Avstånd 10m Angle Vinkel 180 º Road Väg B B Distance Avstånd 80m Angle Vinkel 35 º

29 Vägtrafikbuller och hjärtinfarkt Vägtrafikbuller # Dikotomt Kontroller Alla fall n n OR* 95% KI* < Kategorisk < > Ca 20% ökad risk att få hjärtinfarkt när man exponerats för vägtrafikbuller i sin bostad # Tidsvägt medelvärde av vägtrafikbuller (L Aeq,24h ) från 1970 till *Odds kvoter och 95% konfidens intervall justerat för matchning variablerna (kön, ålder och upptagningsområde) och för rökning, fysisk aktivitet, luftföroreningar samt yrkesbuller. Jenny Selander 16/10/

30 Vägtrafikbuller - Stroke Kohortstudie studiepersoner Slumpvis utvalda från Köpenhamn eller Århus år Bullerutbredningskartor Information om: Rökning Kost Socioekonomi Hälsa Alkoholkonsumtion BMI Århus Köpenhamn Sorensen et al 2011 Jenny Selander 16/10/

31 Vägtrafikbuller - stroke RR 1.14 (95% CI ) per 10 db ökning i vägtrafikbuller Starkare samband för äldre personer: RR 1.27 (95% CI ) per 10 db ökning i vägtrafikbuller hos personer som var >65 år när de fick sin stroke. Jenny Selander 16/10/

32 Slutsatser Hjärt-kärlsjukdom Studier talar för ett samband mellan trafikbuller och hjärtkärlsjukdom Liten riskökning känslig för olika felkällor Skakiga dos-responssamband Fler studier behövs Jenny Selander 16/10/

33 Där det finns trafikbuller finns ofta även luftföroreningar. Luftföroreningar i boendemiljön har kopplats till hjärtkärlsjukdom, försämrad lungfunktion, astma, lungcancer och fosterpåverkan (låg födelsevikt mm) Jenny Selander 16/10/

34 Tack för er uppmärksamhet!