Thomas Kjellström F. d. överläkare, Docent internmedicin och endokrinologi Helsingborgs lasarett 10 oktober 2014



Relevanta dokument
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hälsoeffekter av motion?

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Från epidemiologi till klinik SpAScania

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Evidensbaserad medicin

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö

Ätstörningar vid fetma

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

FaR-nätverk VC. 9 oktober

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Familjär Hyperkolesterolemi

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Att som sjuk arbeta i värme. (Tord Kjällström/Bruno Lemke, Nya Zeeland) Bengt Järvholm 13 juni 2017

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter

Depression hos äldre

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Stroke - depression - fluoxetin

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

ADA EASD Jarl Hellman, Överläkare

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Valdoxan - Bakgrundsinformation

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Barnkliniker Universitetskliniker

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Fysisk aktivitet och hjärnan

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Klinisk kemisk diagnos.k

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Stroke - depression - fluoxetin

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Real Life studier av legemidler. Pål Hasvold Nordic value demonstration manager AstraZeneca

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Stillasittande & ohälsa

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Är det nyttigt med fet mat?

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Människosynen i sammanfattningen

Trombos under graviditetmortalitet

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Transkript:

Thomas Kjellström F. d. överläkare, Docent internmedicin och endokrinologi Helsingborgs lasarett 10 oktober 2014 1

F Folksjukdom Prevalens över 2 % 2

VÄRLDENS VANLIGASTE SJUKDOMAR ÅR 2020 (enligt WHO) 1. KARDIOVASKULÄRA SJUKDOMAR 2. DEPRESSION 3. ÖVRIGA 3

Depression en folksjukdom Prevalens 100% Livstidsrisk Totalbefolkning Befolkning >65 år 90 80 30 20 10 Ref. WHO 1974, Sartorius 1974 Hagnell et al. Psychol Med.1982;12(2):279-289 4

Diabetes och depression Typ 1 diabetes har cirka DIABETES OCH DEPRESSION 16 % depression. Typ 2 diabetes har cirka 17 % depression. Icke-diabetiker hälften. 5

Depression god prognos vid rätt hjälp Förekomst av depression i befolkningen (3-5%) Exempel: 100 individer 70% söker inte hjälp 30% söker hjälp i primärvården eller psykiatrin Ex: 30 individer 60% får: - fel diagnos - rätt diagnos, men fel behandling - rätt behandling, men farmaka i för låg dos eller under för kort period 40% får rätt behandling Ex: 12 individer 20% oförbättrade 80% blir bra Ex: 10 Ref Bodlund O. Läkartidningen, vol 97, nr 11 2000 6

Diagnos klassifikationssystem DSM-IV - Diagnostic and Statistical Manual of mental disorder-4 th edition - Utarbetad av APA (American Psychiatric Association) ICD-10 - International Classification of Diseases and Related Health Problems - Utarbetad av WHO (World Health Organisation) 7

PATIENT HEALTH QUESTIONNAIRE (PHQ 2 ELLER 9) 1. Little interest or pleasure in doing things? 2. Feeling down, depressed, or hopeless? 8

Diagnoskriterier för egentlig depression DSM-IV A Minst fem av följande symtom under minst två veckor minst ett av symtomen (1) eller (2) måste föreligga: (1) nedstämdhet (2) minskat intresse, minskad glädje (3) viktnedgång alt viktuppgång minskad alt ökad aptit (4) sömnstörning (5) psykomotorisk hämning alt agitation (6) svaghetskänsla alt brist på energi (7) känslor av värdelöshet, skuldkänslor (8) minskad tanke eller koncentrations-förmåga (9) tankar på döden, självmordstankar 9

Remission är viktigt Att inte uppnå remission kan innebära: Minskad livskvalitet Minskad arbetsförmåga Ökad risk för återfall - remission (återfallsfrekvens 24%) - respons (återfallsfrekvens 74%) Ökad risk för suicid Ref. Keller MB et al 2002;17:265-271 10

Prevalence of major depression in chronic medical illness Alzheimer's disease HIV 11% 12% CAD 17% Stroke MI Diabetes 23% 25% 27% Cancer 42% Parkinson's disease 51% NHDS, NAMCS, NHAMCS. Sutor et al. Mayo Clin Proc 1998; 73 (4): 329 337; Jiang et al. CNS Drugs 2002; 16 (2):111 127 11

VID KLINISK DEPRESSION FÖRÄNDRAS FYSIOLOGIN PÅ MÅNGA SÄTT (ex.) Aktivering av nervsystemet (sympatikus +, parasympatikus -) Immunologiska förändringar Rytmrubbningar i hjärtat Trombocytfunktionen Endotelfunktionen 12

Behaviour (1) Depression decreases adherence to medical regimens Adversely influences expectations and benefits of treatment efficacy Increases withdrawal and social isolation Reduces cognitive (executive) functioning and memory Influences dietary choices and reduces motivation to exercise and follow self-management regimens e.g. checking blood glucose DiMatteo et al. Arch Intern Med 2000; 160 (14): 2101 2107 13

Non-adherent days (%) Behaviour (2) Depression decreases medication adherence in diabetes 40 30 Non-depressed Depressed 20 10 0 Oral hypoglycaemic Lipid lowering meds ACE inhibitors Lin et al. Diabetes Care 2004; 27 (9): 2154 2160 14

Risk factors (2) Depression and increased BMI (>30 kg/m 2 ) Percent with BMI >30 kg/m 2 (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 p<0.001 vs none p<0.01 vs none None Minor Major Depression group n=4,225; Adjusted for demographics, medical comorbidity, diabetes severity, diabetes type and duration, treatment type, HbA1c and clinic Katon et al. Diabetes Care 2004; 27 (4): 914 920 15

Kaplan-Meier estimate Depression increases mortality rate in diabetes by two-fold 1.0 Kaplan-Meier survival estimate Non-depressed patients 0.9 Depressed patients 0.8 0 24 48 72 96 120 144 Survival time (weeks) Katon et al. Diabetes Care 2005; 28 (11): 2668 2672 16

Percent mortality (%) Depression associated with increased mortality post MI 25 20 15 Cox model hazard ratio for 6-month mortality associated with depression: 5.74 (95% CI: 4.61 6.87) p=0.0006 Depressed (n=35) 10 5 Non-depressed (n=187) 0 0 1 2 3 4 5 6 Time after MI (months) Frasure-Smith et al. JAMA 1993; 270: 1819 1825 17

SSRIs heal a SADHART Patients treated with sertraline had 22% fewer adverse cardiac events, 60% fewer deaths Sertraline Placebo Heart rate 65/64 65/66 PR (ms) 167/167 172/173 VT 20/14 21/23 SDNN (ms) 100/104 109/103 Deaths 2 5 JAMA 2002 18

Depression after coronary artery disease is associated with heart failure Event-free survival 1.0 0.9 No depression diagnosis 0.8 0.7 Depression diagnosis 0.6 0.5 0 1,000 2,000 3,000 4,000 5,000 Days to heart failure admission May et al. J Am Coll Cardiol 2009; 53 (16): 1440 1447 19

Post-stroke depression (PSD) Depression is one of the most frequent co-morbid psychiatric disorders in stroke patients About 40% of patients with stroke will develop depression during the first 2 years after the acute event PSD peaks within 3 6 months after the stroke Starkstein et al. Expert Opinion 2008; 9: 1291 1298 20

M-PRO-05-LIP-046-CSB The Cytokine Theory of Depression Depression en inflammatorisk sjukdom som svar på kronisk psykisk stress 21

22

Development of atherosclerotic plaques Fatty streak Normal Lipid rich plaque Foam cells Fibrous cap Complex plaque Lipid core Thrombus 23

Preventing atherosclerotic progression 24

Atherosclerosis Involves More Than Just Lipids 25

Plaque Disruption Leading to Atherothrombosis Formation BLOOD FLOW Aggregated platelets Fibrin Macrophage Tissue factor Adapted from: Falk E et al. Circulation 1995; 92: 657 71. 26

27

Most MIs Arise From Smaller Stenosis % Stenosis Falk et al: Circulation 1995; 92:657-671 28

Manifestations of Atherothrombosis are Commonly Found in More than One Arterial Bed in an Individual Patient *1 Cerebrovascular disease 24.7% 7.4% 29.9% Coronary disease 3.3% 3.8% 11.8% 19.2% Peripheral arterial disease *Data from CAPRIE study (n=19,185) 1. Coccheri S. Eur Heart J 1998; 19(suppl): P1268. 29

Survival Peripheral Arterial Disease (PAD) and All- Cause Mortality* 1 1.00 0.75 Normal Subjects 0.50 Asymptomatic LV-PAD Symptomatic LV-PAD 0.25 Severe Symptomatic LV-PAD 0.00 0 2 4 6 8 10 12 Year *Kaplan-Meier survival curves based on mortality from all-causes Large-vessel PAD 1. Criqui MH. Vasc Med 2001; 6(suppl 1): 3 7. 30

Statins and Stroke No clear relationship between cholesterol and the incidence of total stroke An unexpected finding: some statin trials showed reductions in the risk for stroke even in patients taking aspirin 31

32

G.Walldius, I. Jungner Hjärtinfarktrisk i relation till LDL-C och apo B LDL-C 3.6 mmol/l 3.6 mmol/l C C C C C C C C C apo B apo B CHD risk apo B Large buoyant 0.8 g/l Small dense 1.5 g/l 33

O d d s -R r a t i o ( 9 5 % C I ) 6, 0 5, 0 4, 0 AMORIS: fatal myocardial infarction Adjusted for age, gender TC and TG 3, 0 2, 0 1, 5 1, 0 0, 9 0, 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 a p o B / a p o A - 1 ( d e c i l e ) M e a n : 0. 4 8 0. 6 1 0. 7 0 0. 7 7 0. 8 4 0. 9 1 1. 0 0 1. 1 0 1. 2 3 1. 5 6 C a s e s : 6 1 7 8 1 2 3 1 4 6 1 5 5 2 3 6 2 6 5 2 9 8 3 7 2 4 7 9 34

Look AHEAD trial Long-term effects of a lifestyle intervention on weight and cardiovascular risk factors in individuals with type 2 diabetes. Arch Intern Med 2010; 170; 1566-75. 5145 individer. 4 år. Intervention och kontrollgrupp. -6.15% i vikt, HbA1c -0.36%, systoliskt bltr 5.33, diast bltr 2.92 och lipider bättre. 35