Arbetsplatsombud med informationsmandat

Arbetsplatsombud med informationsmandat

Du är vald till arbetsplatsombud med informationsmandat och är en kontaktperson mellan arbetsgivaren, medlemmarna och ombudsmännen på regionkontoret. Snart kommer du att märka att du kan göra mycket för att få fart på det fackliga arbetet på jobbet. I takt med att du utvecklas och ökar dina fackliga kunskaper kan också ditt uppdrag förändras. Den här informationen innehåller avsnitt som kan hjälpa i ditt uppdrag. Innehåll: 1. Ditt uppdrag...3 2. Dina uppgifter:...4 Information...4 Medlemsvärvning...4 Arbetsmiljö...5 Jämställdhet...5 Kompetensutveckling...5 3. Förtroendemannalagen...6 4. Unionen vårt förbund...8 5. Ideologi... 11 6. Kollektivavtal... 13 2

1. Ditt uppdrag Som arbetsplatsombud är du förtroendevald. Det innebär att du har fått dina arbetskamraters förtroende att företräda dem på arbetsplatsen. Ditt uppdrag är skyddat av förtroendemannalagen, Fml, som ger dig rätt att arbeta och utbilda dig fackligt på betald arbetstid. I detta material finns en kort genomgång av Fml. En annan viktig lag är Medbestämmandelagen, MBL, som säger att arbetsgivaren måste fortlöpande informera och förhandla inför viktiga förändringar i verksamheten och arbets- och anställningsförhållanden. För dig handlar det om: Informationsskyldighet enligt MBL 19 som innebär att du ska få fortlöpande information. Det kan exempelvis vara information om hur företaget utvecklas ekonomiskt och produktionsmässigt, utvecklingen på marknaden, händelser hos kunder och konkurrenter av betydelse för företaget eller andra viktiga händelser i omvärlden som är viktiga för företaget. Den fortlöpande informationen kan även behandla exempelvis personalsituationen, utbildningsfrågor, eventuella ändringar av bemanning och arbetsorganisationen. Om du behöver kan du enligt MBL 19 begära kompletterande information för att få en god insikt i förhållanden på företaget som är av betydelse för medlemmarna. Om den information som du får kan leda till en förhandling måste du så snart det är möjligt kontakta regionkontoret. Du ska få en kopia av förhandlingsframställan i de fall arbetsgivaren är skyldig att begära förhandling med Unionen (förhandlingsframställan skickas av arbetsgivaren till regionen som genomför förhandlingen med biträde från arbetsplatsombudet) För att dessa lagar ska gälla fullt ut måste det finnas ett kollektivavtal på din arbetsplats. Kollektivavtalet innehåller gemensamma regler för alla de vanligaste anställningsvillkoren. I ett senare avsnitt återkommer vi med mer om kollektivavtal. Det är viktigt när man väljer arbetsplatsombud att bestämma mandattidens längd eftersom det enligt stadgarna kan gälla ett eller två år. Arbetsplatsombud som väljs med förhandlingsmandat har alltid ett års mandattid. När det sedan är dags för val igen är det inget som hindrar att du väljs för ytterligare en mandattid. Ta tidigt en diskussion med din arbetsgivare för att komma överens om hur ni ska arbeta tillsammans och hur du ska få information. Informera samtidigt om din roll och ditt uppdrag. 3

2. Dina uppgifter Din huvuduppgift är att ta tillvara medlemmarnas intressen på arbetsplatsen. Det kan innebära många olika arbetsuppgifter. En av dina viktigaste uppgifter är att sköta den fackliga informationen till dina arbetskamrater. Information Arbetsplatsombudet ska: ansvara för att den information som ges från arbetsgivaren enligt MBLs regler också delges medlemmarna på lämpligt sätt ansvara för att den information som kommer från förbundet blir tillgänglig för medlemmarna på arbetsplatsen All den information som är viktig för dig och dina arbetskamrater kommer att sändas till dig. Det kan vara information om det kollektivavtal som finns på din arbetsplats, information om kurser och aktiviteter men även andra viktiga saker. Du kan också söka information på hemsidan, www.unionen.se, där finns massor av fakta som kan vara intressant att ta del av. Tidningen Hetluft som går till alla förtroendevalda innehåller dels nyheter men också tips och idéer som kan underlätta ditt arbete. Du väljer själv hur du vill föra informationen vidare. Vilket sätt som passar dig kan bero på hur stor din arbetsplats är. Det är minst lika viktigt att också fånga upp och ta tillvara på medlemmars idéer och åsikter. Det är viktigt att du får den information som du har rätt till, eftersom du som förtroendevald har lättare att agera om du vet vad som händer. Det gäller också om medlemmarna får information. De har då lättare att tycka till konstruktivt om de vet vad som händer. Medlemmar kommer att tycka och kommer att agera även om dialogen inte finns. Det kan också hända att du får information från kollegor och arbetsgivaren som är känslig att sprida vidare. Kom ihåg att du alltid kan kontakta ditt regionkontor eller Unionen Direkt för att få råd i hur du ska agera. Medlemsvärvning Målet med att värva är att vi ska bli fler för att tillsammans kunna förbättra och få ökat inflytande på arbetsplatsen och i arbetslivet. Att värva nya medlemmar är därför en viktig uppgift för dig. Ofta finns en stor okunskap om facket och fackliga frågor. Det gäller kanske särskilt de unga, som nyss kommit ut i arbetslivet. Din uppgift är att informera om fackets roll, vad Unionen gör och vad vi vill åstadkomma. Berätta om din roll som arbetsplatsombud och vad ni tillsammans kan göra för att påverka på arbetsplatsen. Ett mycket bra tillfälle att värva en ny medlem är när ni får en nyanställd på arbetsplatsen. Hälsa välkommen och passa också på att berätta om din roll som arbetsplatsombud. Här är några tips som kan öka möjligheten att din nyanställda arbetskamrat väljer att gå med som medlem i Unionen: Försök att få med ditt namn redan i platsannonsen. Då finns Unionen mer naturligt med från början Gå ut och ät lunch med den nyanställda, som förmodligen känner sig lite ensam i början och uppskattar att bli tillfrågad. 4

Finns det något material som presenterar företaget så försök också att det finns med ett avsnitt om den fackliga närvaron på företaget Anpassa din fackliga information utifrån den nyanställda som exempelvis i dag bara är med i a-kassan och argumentera om skillnaden. Tryck inte på för mycket om personen är tveksam eller negativ, det ger bara omvänd effekt. Följ upp efter en tid och kolla om du värvat en ny medlem. Om inte, försök igen. Arbetsmiljö Allt som vi kommer i kontakt med och som påverkar oss under vårt arbete är en del av vår arbetsmiljö. Eftersom vi spenderar mer än hälften av vår vakna tid på arbetsplatsen är det viktigt för vår hälsa att arbetsmiljön är bra. Arbetsmiljöarbetet innefattar fysiska delar som lokaler och arbetsutrustning men även psykosociala frågor som stress, trivsel, arbetets organisation, inflytande med mera. Enligt Arbetsmiljölagen ska det finnas ett skyddsombud på en arbetsplats med fler än fem anställda. Tillsammans med skyddsombudet och arbetsgivaren kan du arbeta för att förbättra arbetsförhållandena. Jämställdhet Alla arbetsgivare har skyldighet att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Bland annat är arbetsgivaren skyldig att vart tredje år kartlägga och analysera löner och villkor för att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män med lika eller likvärdiga jobb. Om ni är minst 25 anställda ska företaget årligen upprätta en jämställdhetsplan i samverkan med de anställda. I den ska framgå vilka konkreta åtgärder som ska vidtas i företaget för att det ska vara jämställt. Kompetensutveckling När omvärlden förändras ställs nya krav på företagen och därmed också på de anställda. Med kompetensutveckling blir det lättare att möta förändringar, vilket innebär en vinst för företaget och trygghet för personalen. I många kollektivavtal står att arbetsgivaren har ansvar för att ge alla medarbetare kontinuerlig kompetensutveckling. Ta reda på vad som står i ert kollektivavtal. Dessutom I din roll ingår också att om det finns eller bildas samverkansorgan med andra fackliga organisationer på arbetsplatsen (PTK-L och MBR-L) ingår arbetsplatsombuden i dessa organ som Unionens representant. I de fall som PTK-L är lokal förhandlingsmotpart gentemot arbetsgivaren genomförs dessa förhandlingar tillsammans med regionen. Mer om en sådan samverkan får de av Unionens regionkontor. 5

3. Förtroendemannalagen Förtroendemannalagen (FmL) kom till 1974 som ett stöd för den fackliga verksamheten. Av FmL s tolv paragrafer är det 1, 3, 4, 6, 7, 8, 9 som i första hand är viktiga i ditt fackliga uppdrag. Dessa paragrafer reglerar förutsättningar för lagen, rätt till betald ledighet/tid, anställningsskydd och tolkningsföreträde. Eftersom du är utsedd att vara arbetsplatsombud med informationsmandat så är det Unionens regionkontor som ska hantera alla frågor som rör lagens formella tillämpning om det blir aktuellt. 1 All facklig verksamhet omfattas inte av FmL. Lagen gäller för de fackliga förtroendemän som har utsetts att företräda de anställda på viss arbetsplats i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren... (1 1 st.). För att FmL ska gälla krävs också att det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats (1 2 st.). Efter årsmötet ska det anmälas till regionkontoret vem som valts till arbetsplatsombud. Sedan är det regionkontoret som anmäler till arbetsgivaren vem som är arbetsplatsombud och vilket mandat/uppgifter som gäller för dig. 3 Du har även rätt att vara ledig för fackliga uppdrag som inte berör förhållandet på den egna arbetsplatsen, till exempel arbete i regionstyrelsen. För sådan ledighet har du dock inte rätt till lön och andra anställningsförmåner. Du har rätt att disponera en lokal på företaget för era möten. 4 Under och efter ditt förtroendeuppdrag ska du ha samma arbetsförhållande och arbetsvillkor som dina arbetskamrater. När uppdraget har upphört har du rätt till samma eller likvärdigt jobb som du skulle ha haft om du inte varit förtroendevald om uppdraget varit så omfattande att du haft ändringar av arbetsuppgifterna. 6 Som förtroendevald ska du ha tid för ditt uppdrag, få behålla alla anställningsförmåner och ha samma löneutveckling som andra på din arbetsplats. Den ledighet som fordras för ditt uppdrag är beroende av uppdragets karaktär. 7 Rätten till betald ledighet beror på om ledigheten avser facklig verksamhet på din egna arbetsplats. Om din arbetsgivare vill lämna information eller diskutera med dig utanför 6

ordinarie arbetstid, ska arbetsgivaren ersätta dig som om du utfört ditt ordinarie arbete. Även andra uppkomna kostnader ska ersättas. För att du ska kunna klara ditt fackliga uppdrag har du rätt att delta i Unionens kurser. Du får vara ledig från arbetet med bibehållen lön och andra anställningsvillkor under förutsättning att 1 och 6 1 st. och 2 st är uppfyllda och om kursen har betydelse för förhållanden på arbetsplatsen och ditt uppdrag. Övrigt Övriga paragrafer i förtroendemannalagen reglerar bland annat lagens giltighet, ändring av förtroendemannens arbetsvillkor och regler om skadestånd. Även dessa är en bra hjälp i ditt fackliga arbete. Alla tolkningar och tvister om FmL ska handläggas av Unionens regionkontor. Om du har ett förtroendeuppdrag som tar en stor andel av din arbetstid rekommenderar Unionen följande: 1. Skriv en överenskommelse med din arbetsgivare, som ni båda undertecknar. Överenskommelsen ska visa hur du ska ta igen den yrkeskompetens som du eventuellt inte kan upprätthålla under din tid som förtroendevald. 2. Om du är förtroendevald med bonussystem rekommenderar vi att du skriver ett avtal med arbetsgivaren så att du inte går miste om bonusförtjänsten. Regionkontoret hjälper dig med sådana överenskommelser. 7

4. Unionen vårt förbund Namnet står för gemenskap och som medlem i Unionen tillhör du Sveriges näst största fackförbund och världens största tjänstemannafack. Tillsammans är vi cirka 500 000 medlemmar i ett fackförbund som finns på tusentals arbetsplatser. Unionen har tecknat 15 olika kollektivavtal med 100 branscher. Unionen är ett vertikalt förbund. Det betyder att alla tjänstemän på företaget kan vara med oavsett befattning eller utbildning. Unionen är ett brett förbund. Medlemmarna finns inom en mängd olika yrken och inom många skilda branscher. Vi har medlemmar inom yrkesgrupper som säljare, ekonomer, konsulter och administrativ personal. Men det finns också lite mindre vanliga titlar som mjölkbedömare, dopningskontrollanter och elitishockeyspelare. Den stora bredden gör att vi har god kunskap om villkor och speciella förhållanden i vitt skilda branscher. Från Systembolaget till nykterhetsrörelsen. Från utländska ambassader till hembygdsföreningar. Från multinationella petrokemiföretag till den lokala korvfabriken. Unionen på lokal nivå Arbetsplatsombud På de arbetsplatser där det inte finns en klubb kan ett eller flera arbetsplatsombud utses istället. Arbetsplatsombudet som väljs på medlemsmötet kan vara informationsmottagare eller om medlemmarna vill, även ha ett förhandlingsmandat gentemot arbetsgivaren. På medlemsmötet väljs också ombud till regionrådet. Klubb Till årsmötet som är klubbens högsta beslutande organ kallas alla medlemmar i klubben. Årsmötet som hålls varje år fattar beslut om klubbens verksamhet utifrån de förslag som inkommit. Dessutom väljs en ny klubbstyrelse och ombud till regionrådet. Klubbstyrelsen som väljs på årsmötet leder klubbens verksamhet och är mellan årsmötena klubbens högst beslutande organ. Riksklubb Många företag har arbetsplatser på flera orter i landet. Medlemmarna är kanske för få på vissa orter för att kunna bilda klubb. De kan då välja att bilda en gemensam klubb för samtliga arbetsplatser på företaget, en riksklubb. Samverkansgrupp På initiativ från medlemmar och förtroendevalda kan samverkansgrupper bildas. Det kan ske lokalt, regionalt och nationellt. En grupp kan till exempel bildas: inom en bransch eller ett yrke, för dem som jobbar på små arbetsplatser, inom ett arbetsplatsområde, eller för unga medlemmar. Representanter från de olika samverkansgrupperna ges möjlighet att delta på regionrådet med yttrande- och förslagsrätt. 8

Unionen på regional nivå Studerandemedlem Unionens studerandeverksamhet bedrivs inom ramen för Tria. Studerandemedlemmar har motionsrätt till regionrådet och kongressen samt möjligheten att själv inneha ett förtroendeuppdrag i förbundet. Regionråd Regionråd som är regionens högsta beslutande organ består av ombud valda bland regionens alla medlemmar, regionstyrelsen samt de av årsmötet valda revisorerna. Regionrådet hålls varje år. Det beslutar i de motioner och förslag som inkommit samt tillstyrker ansvarsfrihet för regionstyrelsen. Dessutom väljs en ny regionstyrelse samt ombud till förbundsråd och kongress. Regionstyrelse Regionstyrelsen som väljs på regionrådet leder regionens verksamhet och är mellan regionråden regionens högsta beslutande organ. Regionkontor Regionkontoret verkställer de beslut som regionrådet och regionstyrelsen beslutat om. Regionkontoret hjälper medlemmar, arbetsplatsombud och klubbar med förhandlingsstöd, håller utbildningar för medlemmar och förtroendevalda och bistår med rådgivning. En viktig uppgift för regionkontoret är också att söka upp arbetsplatser utan arbetsplatsombud eller klubb. Uppmuntra medlemmarna till att välja arbetsplatsombud eller att bilda klubb på arbetsplatsen och hjälpa arbetsplatsombudet eller den nya styrelsen att komma igång med det fackliga arbetet. Unionen på nationell nivå Kongress Kongressen är Unionens högsta beslutande organ. Den består av 260 ombud valda på de 19 olika regionernas regionråd, förbundsstyrelsen samt de kongressvalda revisorerna. Kongressen som hålls vart fjärde år fattar beslut om Unionens verksamhet utifrån de motioner och förslag som inkommit. Dessutom beslutar kongressen om Unionens ekonomi, stadgeändringar, medlemsavgift och väljer ny förbundsstyrelse. Extra Kongress Extra kongress hålls om förbundsstyrelsen beslutar det eller om minst 88 ombud på kongressen begär det. Extra kongress ska också hållas om förbundsrådets årsmöte inte tillstyrker ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Förbundsråd Förbundsrådet består av 130 valda ombud från förbundets samtliga regioner, förbundsstyrelsen och de av kongressen valda revisorerna. Det har till uppgift att granska förbundsstyrelsens arbete och bevilja den ansvarsfrihet. Förbundsrådet fastställer även Unionens mål och övergripande inriktning i avtalsförhandlingarna. Förbundsrådet hålls varje år mellan ordinarie kongresser. 9

Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen som väljs på kongressen leder Unionens verksamhet och är förbundets högsta beslutande organ mellan kongresserna. Förbundsstyrelsen består av 13 ledamöter och 5 suppleanter. Förbundskontor Förbundskontoret har till främsta uppgift att verkställa de beslut som kongressen och förbundsstyrelsen beslutat om. På förbundskontoret finns det anställda experter som jurister, rekryterare, informatörer, pedagoger, ombudsmän, utredare och ekonomer. Paraplyorganisationer Paraplyorganisation är en organisation där flera olika förbund är medlemmar. Unionen ingår i: Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). TCO är en centralorganisation för 16 olika fackförbund och samlar omkring 1,3 miljoner människor. Exempel på några av TCO:s grundläggande uppgifter är att slå vakt om medlemsgruppernas behov och intressen i samhällsdebatten och de politiska besluten och värna de fackliga fri- och rättigheterna. TCO:s högsta beslutande organ är kongressen som hålls vart fjärde år. Privattjänstemannakartellen (PTK). Förhandlings- och samverkansrådet PTK är en samverkansorganisation för 26 medlemsförbund som representerar cirka 700 000 privatanställda tjänstemän. PTKs långsiktiga uppdrag är att förhandla, förvalta och informera kring pensioner och försäkringar, huvudsakligen kopplade till ITP och TGL, omställningsavtal TRR och TRS, arbetsmiljöfrågor kopplade till Prevent och TFA-avtalet och att utbilda medlemsförbundens fackliga bolagsstyrelseledamöter och -suppleanter. PTK:s högsta beslutade organ är stämman som hålls vart fjärde år. 10

5. Ideologi Facklig ideologi Historien är en del av ideologin. Den fackliga ideologin är byggd på den historia som var verklighet när fackföreningarna bildades och den verklighet och tankar om framtiden som finns idag. Att se resultat av vårt mångåriga arbete gör att vi inte tar allt vi har för givet. Exempelvis har vi rätt att arbeta fackligt på betald arbetstid, fem veckors semester, Lag om anställningsskydd, Medbestämmandelag, Lag mot diskriminering osv. Om vi går tillbaka några årtionden till så arbetade vi för och fick lag om förenings- och förhandlingsrätt. Dessa regler är något förändrade idag men är fortfarande grunden för den s k svenska modellen för den svenska arbetsmarknaden. Historien ger perspektiv. Ideologi är att se behovet av förändringar och viljan att göra något. Det blir ett system av idéer, tankar, värderingar, moral och tradition. En ideologi som lever bland medlemmarna sätter sin prägel på alla idéer, förslag, beslut, krav och handlingar som bär organisationens namn. Unionens vision Unionens ideologi utgår från den vision som är beslutad av Unionens kongress. Visionen lyder: Tillsammans är vi i förbundet den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet Med Tillsammans är vi menar vi att genom att alla medlemmar samverkar får vi den storlek och styrka som krävs för att kraftfullt påverka vår omvärld. Unionen är en demokratiskt styrd organisation vars uppdrag utgår från beslut fattade av medlemmarna. Unionen använder olika former av demokratiskt inflytande, såväl på arbetsplatsen som i förbundet, som passar alla medlemmar. Grunden för vårt fackliga arbete är gemenskapen på arbetsplatsen som ger medlemmarna inflytande över företagets utveckling. Förutsättningen för att uppnå visionen och skapa ett bättre arbetsliv är vårt engagemang, mod, intresse och vilja att förändra. Med den ledande kraften menar vi att Unionen ligger steget före genom att producera och föra ut ny kunskap som skapar debatt. Unionen tar ställning och driver utvecklingen framåt, både på arbetsplatsen och på samhällsnivå. Medlemmarnas, de förtroendevaldas och förbundets anställdas sätt att agera skapar ett öppet, respektfullt och kreativt klimat som bejakar mångfald och tillvaratar kunskaper och erfarenheter från individ, näringsliv och samhälle. Med framgång, trygghet och glädje i arbetslivet menar vi att alla har rätt att verka i ett klimat med goda och stimulerande arbetsvillkor som ger arbetsglädje och framtidstro. Alla ska ha möjlighet till löne- och kompetensutveckling och vara eftertraktade i samtliga skeden av arbetslivet. Tryggheten att 11

kunna påverka sin situation är en förutsättning för att kunna känna livsglädje. Anställda som har mod och lust att förändra ger företagen ökad konkurrenskraft och skapar tillväxt. Ur Unionens Visionsdokument För att nå visionen behöver vi vara närvarande, starka, drivande och utvecklande. Närvarande Unionens förtroendevalda och anställda finns nära, både på arbetsplatserna och regionalt. Unionen är nära genom att arbeta med vardagsnära frågor som rör ditt arbetsliv. Det är du som medlem och dina frågor på arbetsplatsen som utgör den självklara utgångspunkten för det fackliga arbetet. Unionen sätter människan i fokus och i kontakten med Unionen bemöts varje medlem med respekt och tydlighet av kompetenta och kvalificerade företrädare. Starkt Unionen är landets största tjänstemannaförbund som representerar alla tjänstemän på arbetsplatsen, oavsett bransch, yrke, utbildning och befattning. Genom att många är med finns styrkan på arbetsplatsen, möjligheten att ge en mycket god individuell service och att vara ett förbund som man lyssnar på. Unionen är ett kraftfullt och resultatinriktat fackförbund som gör skillnad nu och i framtiden för arbetstagare inom det privata näringslivet. Drivande Unionen är ett handlingskraftigt fackförbund som tar initiativ och kämpar för bättre arbetsvillkor. Vi tar plats i samhällsdebatten och opinionsbildar kring frågor som är angelägna för medlemmarnas hela livssituation. Unionen tar strid när det behövs, för varje medlem, på arbetsplatsen och i Unionen. Utvecklande Unionen ligger före och driver frågor som rör medlemmarnas och arbetslivets utveckling. Vi stärker utvecklingsförmågan hos medarbetare och företag och bidrar med kreativa idéer till arbetslivets utveckling och näringslivets tillväxt. Unionens styrka beror på medlemmarnas vilja och ansvar för Unionen och dess verksamhet. Den medlem som vill engagera sig har goda möjligheter att påverka på sin arbetsplats och därmed öka sin och andra medlemmars trygghet i arbetslivet. Att vara förtroendevald eller aktiv på annat sätt inom förbundet ger rika möjligheter till utveckling. Ur Unionens Visionsdokument Visionen i praktiken (Ur Unionens Visionsdokument) Må bra på och av arbetet Unionen vill ha arbetsplatser med god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som är fri från hälsorisker och anpassad till medlemmarnas personliga förutsättningar. De löner och villkor som finns i arbetslivet ska vara utformade så att de ger goda levnadsvillkor. Kunna kombinera familje- och privatliv med arbete Unionen vill ha företag och organisationer som utformar arbetssituationen efter medlemmarnas individuella behov. Arbetets villkor ska ge oss en möjlighet att få balans i livet, så att livspusslet går ihop. Ha ett utvecklande arbetsliv En viktig del av tryggheten i arbetslivet ligger i att alla ges möjlighet till kompetensutveckling. Organisationer som uppmuntrar och tillvaratar de anställdas kreativitet och innovationsförmåga är framgångsrika och utvecklande. 12

Hur vi når dit? (Ur Unionens Handlingsprogram) Vi i Unionen ska värva fler för vår idé och till vårt förbund. Vi ska kraftsamla kring medlemsvärvning, eftersom det är en förutsättning för våra kollektivavtals legitimitet och påverkanskraften för våra medlemmar. Unionen ska vara det självklara fackliga valet för alla tjänstemän i det privata arbetslivet. För att Unionen ska lyckas måste vi fortsätta bygga den fackliga kraften. Tillsammans blir vi starka och har stort inflytande. Unionen ska därför vara ledande i att bygga en svensk modell för 2000-talet. Vi ska ha starka parter och kollektivavtalet ska vara basen för regleringen av arbetsmarknaden och medlemmarnas villkor. Tillsammans ska vi också bygga på styrkan på arbetsplatsen. Vi ska teckna fler kollektivavtal och satsa på att värva förtroendevalda, bilda klubbar och stärka dem som har uppdrag i Unionen. Formerna för inflytande på arbetsplatsen ska utvecklas och vi ska också göra särskilda insatser så att arbetsgivaren förstår värdet av vårt fackliga arbete. 6. Kollektivavtalet Kollektivavtalet är ett viktigt och kraftfullt verktyg för att förbättra och värna medlemmarnas anställningsvillkor. Det innebär ett skydd för oss som jobbar eftersom det inte tillåter att arbetsgivaren kommer överens med arbetsplatsombudet eller en enskild anställd om sämre villkor än de som anges i kollektivavtalet. Om det inte särskilt framgår av avtalet kan överenskommelse träffas om andra regler i vissa delar av avtalet. Däremot kan en klubb komma överens med arbetsgivaren om förbättringar eller omdisponeringar av en del villkor i avtalet. Sådana avtal kallas för minimiavtal, och de lägger en gemensam grund att stå på för tjänstemännen på företaget. Kollektivavtalet ger dessutom en praktisk och bra anpassning till företagets verksamhet, och vi anställda behöver inte konkurrera med varandra om jobben genom sänkta löner eller sämre anställningsvillkor. Att alla företag inom en bransch har samma grundavtal innebär också en konkurrens på lika villkor i den delen. De rättsverkningar som ett kollektivavtal har gör att båda sidor har intresse av att teckna kollektivavtal. Arbetsgivarna vill ha avtal som anpassas efter de enskilda branschernas behov istället för trubbig lagstiftning. De är även intresserade av en lugn arbetsmarknad med få konflikter. Arbetstagarna vill förhindra lönedumpning och att jobben ställs mot lönen och villkoren. Fördelar med kollektivavtal Med ett kollektivavtal får du rätt till avtalade löneökningar rätt till ersättning för övertid, förskjuten arbetstid och restid med mera semestertillägg för varje semesterdag. Utan avtal gäller semesterlagen och där finns inga regler om semestertillägg längre uppsägningstid om du fyllt 55 år och har mer än tio års anställning i företaget hjälp av Trygghetsrådet om företaget gör driftsinskränkningar 13

en kompletterande tjänstepension, ITP, som ger dig omkring tio procent av månadslönen en tjänstegrupplivförsäkring, TGL, som ger efterlevande en engångssumma vid dödsfall en trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, och gäller även för resor till och från jobbet rätt att bedriva facklig verksamhet på din arbetsplats och rätt till insyn och inflytande i företaget. Dessutom gäller att avtalet kan ge högre ersättningar vid sjukdom och pension och även ge dig rätt till företagshälsovård Olika typer av kollektivavtal Löneavtalen Löneavtalet innehåller de centralt överenskomna löneökningsnivåerna och principer för hur den årliga lönebildningen i företaget ska gå till. Avtalet talar om hur vi skapar, fastställer och fördelar löneutrymmet. Löneavtalet ger de anställda rätt till årliga löneökningar. Det beskriver också löneprocessen och medlemmens inflytande i den processen. Löneprocessen är ingen engångshändelse eftersom lönerna i normalfallet ska revideras varje år. Regionkontorets löneförhandlare förhandlar fram de nya lönerna tillsammans med arbetsgivaren. Om parterna inte kommer överens är arbetsgivaren skyldig att betala ut ny lön enligt avtalet, men bestämmer då ensidigt hur den ska fördelas. Fördelningen ska dock följa de lönesättningsprinciper som finns i avtalet och får inte vara diskriminerande. Regionkontoret kan dock dessförinnan begära att förhandlingen förs på central nivå. När det finns en klubb på företaget är det klubben som löneförhandlar. Utvecklingsavtalet Avtalet ger anvisningar om hur medbestämmandelagen (MBL) ska tillämpas på arbetsplatsen. Det syftar till att säkerhetsställa fackets och därmed medlemmarnas inflytande på företagets verksamhet och utveckling. Kompetensutvecklingsavtalet Avtalet anger fackets och arbetsgivarorganisationens gemensamma syn på vad kompetensutveckling är. Som tidigare nämnts under Dina uppgifter står det i vissa avtal att arbetsgivaren har ansvar för att ge alla medarbetare kontinuerlig kompetensutveckling Allmänna anställningsvillkor Villkoren reglerar den avtalsmässiga relationen mellan den anställda och arbetsgivaren och de är lika för alla. På samma sätt är den miniminivå som villkoren fastställer lika för alla. Ingen kan alltså få sämre villkor än de som fastställs i de allmänna anställningsvillkoren. Villkoren omfattar regler för anställningens ingående och avslutande, förhållningsregler, ledighetsregler och ersättningsregler. De allmänna anställningsvillkoren gäller från det att en anställning börjar och fram till att den avslutas. 14

Arbetstidsavtal Arbetstidsavtalet reglerar frågan om arbetstidens längd. Det omfattar såväl ordinarie arbetstid som övertid och jourtid, förskjuten arbetstid, jourtid och beredskapstjänst Avtalet innehåller regler om den ersättning som tillkommer när ordinarie arbetstid är förlagd på obekväm arbetstid, populärt kallat OBtillägg. Inom några avtalsområden ingår ersättningsreglerna i avtalet om allmänna anställningsvillkor. Omställningsavtal Omställningsavtalet, mellan Svenskt Näringsliv och PTK, ger våra medlemmar möjlighet till hjälp och stöd om de skulle bli uppsagda på grund av arbetsbrist. I avtalet har arbetsgivarparten åtagit sig att sätta av 0,3 procent av lönesumman vid företaget till en särskild fond trygghetsfond. Med dessa pengar har arbetsgivar- och arbetstagarparterna tillsammans byggt upp Trygghetsrådet TRR. TRR är en samtalspartner när er företagsledning börjar tala om rationaliseringar, neddragningar av produktionen eller andra åtgärder som kan leda till att man vill minska personalstyrkan. Klubben kan värna om kollektivavtalet vid till exempel upphandlingar. Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal måste förhandla med facket innan de anlitar någon för att utföra arbete som ska utföras av någon som inte ska anställas (inhyrd arbetskraft). I Medbestämmandelagen finns regler om denna förhandlingsskyldighet (38 ). 15

Unionen nära dig BERGSLAGEN 019-17 46 00 DALARNA 0243-21 35 50 GÄVLEBORG 026-64 76 00 GÖTEBORG 031-701 28 00 MELLANNORRLAND 060-55 31 00 MÄLARDALEN 021-40 48 00 NORRBOTTEN 0920-23 35 00 SJUHALL 033-20 86 00 SKARABORG 0500-45 84 70 SMÅLAND 0771-31 31 00 Jönköping, Kalmar, Oskarshamn, Växjö STOCKHOLM 08-504 161 00 SYDOST 0454-30 34 00 SYDVÄST 040-670 22 00 Malmö, Helsingborg UPPLAND 018-18 39 00 VÄRMLAND 054-13 70 00 VÄST 0520-49 41 60 VÄSTERBOTTEN Skellefteå 0910-43 88 40 Umeå 090-71 76 40 ÖST Linköping 013-24 75 00 Norrköping 011-19 43 00 ÖSTRA SÖRMLAND /GOTLAND Södertälje 08-504 164 00 Visby 0498-28 87 80 Trycksaksnr: 1196:1 Upplaga: XXX ex Produktion & Tryck: Unionen Jan 2010 ARBETSLÖSHETSKASSA 0770-77 77 88 MEDLEMSFÖRSÄKRING AB 0771-27 28 00 FACKLIG RÅDGIVNING 0770-870 870 MEDLEMSREGISTER 0771-743 743 Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm www.unionen.se