Mål och Budget för Avesta Kommun 2015-2017

Mål och Budget för Avesta Kommun 2015-2017 Revidering Mål och Budget KF au 142 2014-11-24

Innehållsförteckning: Förord... 3 Vision... 4 Styrprocessen i Avesta... 5 Tidplan för mål och budget 2015-2017... 5 Uppföljning enligt styrprocess... 6 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 7 Beskrivning av kommunens styrprocess... 7 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt... 8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande... 9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden... 10 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet... 11 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden... 12 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet Avesta 2020... 13 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi... 14 Styrelsernas uppdrag...15 Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner... 15 Budgetförutsättningar och styrande beslut...16 Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2015-2017... 16 Omvärldsanalys... 16 Befolkningsutveckling i Avesta... 17 Demografiprognos i Avesta 2013... 17 Arbetslöshet... 17 Skatter och utjämning... 18 Resultat... 18 Balanskrav, RUR avsättning... 18 Nettokostnads- och skatteutveckling... 19 Känslighetsanalys... 19 Personalkostnader... 19 Pensionsåtaganden... 20 Övriga kostnader och intäkter... 20 Investeringsbudget... 20 Internränta... 20 Internhyreshöjning... 20 Städindex... 20 Taxor... 20 Särskilda beslut samt fleråriga beslut från tidigare Mål och budget... 21 2

Förord Vi tror på Avesta, dess invånare och företag! Därför satsar vi offensivt framåt och vågar sticka ut hakan och tro på visionen 25 000 invånare år 2020. Men för att nå dit måste vi alla hjälpas åt: kommun, invånare och företagare - för det är Vi som är Avesta. Den budget vi lägger fram för perioden 2015-2017 bygger på en vision om en framtida hållbar kommun, där kommuninnevånarna har stort inflytande och känner en stor delaktighet i kommunens utveckling. Avesta 2020-projektet ligger som en röd tråd genom allt vårt arbete och har högsta prioritet under budgetperioden. Vi har i och med vårt målinriktade arbete med Avesta 2020 en positiv inflytt till kommunen både 2013 och första kvartalet 2014, detta gör att vi kan och måste satsa mer på äldreomsorgen och förskola/grundskola vilket syns i detta dokument. Lars Isacsson Wojciech Nedzewicz Leif Eriksson Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 3

Vision Avesta 25 000/2020. Avesta är 2020 en inflyttningsort med 25 000 invånare i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar har gjorts på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fair Trade City. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 4

Styrprocessen i Avesta Ständig omvärlds- och invärldsanalys Verksamhet smål Effektivitet Ekonomisk restriktion Prestationer Resursbehov Tidplan för mål och budget 2015-2017 Mål och budget för 2015, plan för 2016-2017 behandlas av Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 maj Kommunstyrelsen 2 juni Kommunfullmäktige den 16 juni 2014 Mål och budget revideras med behandling i: Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 oktober Kommunstyrelsen den 10 november Kommunfullmäktige den 24 november Styrelsernas Mål och budget i övrigt ska lämnas till Kommunkansliet senast 19 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december. Styrelsernas detaljbudgetar för registrering i ekonomisystemet ska inrapporteras till Kommunkansliet senast den 12 december 2014. 5

Uppföljning enligt styrprocess Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning ska ske månadsvis med undantag för januari, maj, juni och november. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi- och personalstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget Totala årsarbetstiden ska kontinuerligt följas upp för att följa effekterna av heltidsprojektet. Månadsuppföljning mars. I samband med denna uppföljning ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning. Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen och ska behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning samt avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i samband med Mål och budget. Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. 6

Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Beskrivning av kommunens styrprocess KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för perioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Planen tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Fullmäktige fattar beslut om planen i juni. Revidering av planen sker i november. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån SJU PERSPEKTIV: Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet Kulturstaden Avesta 25 000 år 2020 Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I ÅRSREDOVISNING OCH I DELÅRSRAPPORT redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Under 2010 har revidering av styrprocess påbörjats och arbetet fortgår. 7

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt Indikatorer: Utfall 2013 Målnivå 2015-2017 Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunägda lokaler 217,2 kwh/m2-1,5 %/år Miljöbilar i kommunal verksamhet, andel 46,5% Öka Kasserad mat, totalt 21% (2014) 15 % 2016 Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet 21 % 30 % 2016 Återvinning av hushållsavfall, % 24 % Öka Kollektivtrafikresande, antal resande 586 226 Öka 8

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande Indikatorer: Utfall 2013 Målnivå 2015-2017 Medborgarförslag 36 Öka Deltagare i Träffpunkt Avestabygd, antal Mäts 2014 Öka Delaktighetsindex, andel, 56 % 70 % Nöjd-inflytande-index, helheten, SCB:s medborgarundersökning 42 45 9

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Indikator: Utfall 2013 Målnivå 2015-2017 LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, fråga D 4. Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Mycket stor/ ganska stor Åk 8, 22 % Gy åk 2, 23% Öka Nationella prov åk 3, sv, ma, eng, andel som klarat alla delprov 77,3 Öka Andel elever som är behöriga till ett yrkesprogram 84,8 % Öka Meritvärde åk 9, kommunala skolor 212 Öka Andel elever som slutför sina gymnasiestudier inom 4 år 70,5 % Öka 10

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Indikator: Utfall 2013 Målnivå 2015-2017 Trygghet, SCB:s medborgarundersökning 55 Öka Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 7,2 (2012) Minska Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel 4,4 % (2012) Minska Delta i CAN-undersökningen (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning), första mätning 2015 och därefter årligen -- 1:a mätning 2015 11

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Indikator: Utfall 2013 Målnivå 2015-2017 Mäta antalet besökare, Verket och Visentparken Nöjd-region-index, fritidsmöjligheter 59 Kulturskolan antal deltagare -- Verket -2% Visentparken +48% Öka 10 % 12

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet Avesta 2020 Indikator: Utfall 2013 Målnivå 2015-2017 Befolkningsstatistik 21 582 Öka Arbetslöshetsstatistik, ungdomar 18-24 år 15,1 % - 50 % Insikten 69 Bäst i Dalarna 2015 Svenskt Näringslivs ranking 181 +100 platser Antal nyregistrerade företag/1000 inv, mäts 1:a halvåret 3,9 5 13

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats. Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2015 uppgå till 99 %. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 %, vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca 23-24 mkr. 14

Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 19 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. 15

Budgetförutsättningar och styrande beslut Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2015-2017 Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli starkare än 2012 och 2013. Framförallt ser läget i euroområdet bättre ut. Utifrån detta scenario bedöms det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Kommande år bedöms utvecklingen bli bättre med ökad sysselsättning och med fortsatt positiv utveckling av skatteunderlaget. Stark sysselsättningsökning ger fart åt reala skatteunderlaget trots svag tillväxt. Låg inflation har inneburit låga räntor. I takt med att återhämtningen i svensk ekonomi fortgår och arbetslösheten sjunker kommer Riksbanken att höja styrräntan. I slutet av 2017 beräknas styrräntan uppgå till tre procent. Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Detta hänger ihop med det starka trycket från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Omvärldsanalys Den 2 oktober 2014 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige; 2014 2015 2016 2017 BNP 2,0 3,5 3,4 2,7 Arbetade timmar 1,2 1,3 1,4 0,8 Öppet arbetslösa 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön 2,6 3,1 3,4 3,7 KPI -0,1 1,3 2,7 3,4 Skatteunderlag realt 1,8 2,1 2,0 1,7 Skatteunderlagsprognos oktober 3,9 4,7 4,9 4,8 Skatteutveckling. Genomsnitt 10 år 3,9 4,0 4,0 4,1 Differens för RUR 0,0 0,8 0,9 0,7 I Avesta gäller fullmäktigebeslutet att upplösning av resultatutjämningsreserven, RUR, kan ske när skatteutvecklingen är lägre än utvecklingen under de 10 senaste åren och vid negativt resultat upp till maximalt ett nollresultat. Tom 2013 uppgår fonden till 23,7 mkr. Enligt nya prognosen kan upplösning utifrån skatteunderlagets utveckling varken ske i år eller under kommande planperiod. Tillväxten bedöms öka ytterligare 2015 och 2016 när utvecklingen i omvärlden blir starkare och hushåll och företag blir mer optimistiska. Den högre tillväxten väntas leda till att sysselsättningen fortsätter att öka och att arbetslösheten gradvis minskar. Jämviktskonjunktur bedöms uppnås 2016 med en arbetslöshet på 6,8 procent och en inflation på 2,3 procent. Fortfarande råder dock ryckighet i konjunkturutvecklingen. 16

Befolkningsutveckling i Avesta År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet 2001 22 330-45 -131 87 8 45 34 2002 22 296-34 -158 129 12 47 70 2003 22 249-47 -146 101 4 26 71 2004 22 102-147 -129-17 8-51 26 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81 111 2008 21 937 51-59 110-56 17 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 Snitt -61-106 46-5 -57 108 Mellan 2008 och mars 2013 minskade befolkningen i Avesta med 355 invånare. Största enskilda befolkningsminskningarna har skett vid lågkonjunkturerna 2003/2005 med 295 personer och 2008/2010 med 354 personer. 2013 ökade befolkningen med 115 invånare vilket är första gången sedan senaste lågkonjunkturen 2008 och ökningen förklaras av flyttnettot medan födelsenettot fortfarande är negativt. Även första halvåret 2014 konstateras en stor befolkningsökning på 288 invånare, näst största ökningen i Dalarna efter Borlänge. Per halvår 2014 ligger antal invånare på 21 870. Demografiprognos i Avesta 2013 I Avesta det är framförallt antalet personer över 75 år som kommer att öka de kommande åren. Arbetslöshet Arbetslösheten i Avesta redovisas i nedanstående tabeller. Antal arbetslösa i Avesta 18-64 år 18-24 år 2010 juli 830 201 2011 juli 741 170 2012 dec 879 256 2013 dec 1 052 278 17

Arbetslöshet andel % 2013 dec 18-64 år 18-24 år Avesta 8,1 15,1 Dalarna 6,2 10,1 Sverige 6,8 10,2 2012 dec 18-64 år 18-24 år Avesta 6,7 13,9 Dalarna 6,3 10,6 Sverige 6,9 10,9 Arbetslösheten har ökat med 1,4 procent i Avesta sedan föregående år och det är främst ungdomsarbetslösheten som ökat. Avestas arbetslöshet ligger för närvarande högre än både Dalarna och riket. Budgetunderskottet för försörjningsstödet 2013 uppgick till 5,4 mkr (3,7 mkr 2012) av den tilldelade budgeten på 17 mkr. Uppföljningen per juli 2014 visar att satsningen på nystartsjobb haft en positiv inverkan på försörjningsstödet. Skatter och utjämning Skattesats i Avesta för år 2015 beräknas bli oförändrad, 22,44 kronor. Nedanstående skatteberäkning har sin grund i Sveriges kommuner och landstings senaste prognos 2014-10-24. Specifikation av skatter och utjämning, tkr cirk 40- okt 2014 2015 2016 2017 Kommunalskatt 955 670 1 001 640 1 049 544 Summa kommunalskatt 955 670 1 001 640 1 049 544 Utjämning Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 172 874 177 894 179 850 Kostnadsutjämning -13 211-13 271-13 332 Regleringsbidrag/-avgift 3 965-1 676-7 674 Strukturbidrag 2 267 2 278 2 288 Införandebidrag 0 0 0 LSS-utjämning -9 287-9 330-9 373 Summa utjämning 156 608 155 895 151 759 Summa skatter och utjämning 1 112 278 1 157 535 1 201 303 Fastighetsavgift 37 744 37 744 37 744 Totalt 1 150 022 1 195 279 1 239 047 Resultat Budgetförslaget innebär att resultatöverskottet under planperioden uppgår till 51,9 mkr. Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, uppgår till 99,3% år 2015, 98,4% år 2016 och 98,1% år 2017. Balanskrav, RUR avsättning Kommunen har i och med redovisat positivt årsresultat från och med 2010 uppfyllt gällande balanskrav och även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning på 2 procent respektive år förutom 2012. Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt 18

fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Upplösning får enligt RUR-reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår RUR efter 2013 till 23,7 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen. Nettokostnads- och skatteutveckling Diagrammet visar beräknad utveckling 2014-2017 Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden. Personalkostnader Lönekostnadsökning av den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden 2015-2017 för samtliga förutom för V-Dala miljö- och bygg och upphandling. I styrelsernas ram ingår löneläget per 30 september 2014. Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2015: Anställda Förtroendevalda Lag/avtal 31,63 31,42 Pension/löneskatt 6,83 Rehab/friskvård/FHV 1,25 Totalt 39,71 31,42 19

Pensionsåtaganden Kommunens årliga pensionskostnad uppgår till drygt 70 mkr inklusive särskild löneskatt. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 1,9 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. Investeringsbudget Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 76mkr för 2015, 68 mkr för 2016 och 59 mkr för 2017. Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Större investeringar: Infrastruktur IT Internränta Internräntan för år 2015 uppgår preliminärt till 3,5 procent. Slutlig internränta fastställs i januari 2015 enligt gällande investeringspolicy. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning, på grund av indexökning, ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2014 års nivå. För 2015 uppgår hyreshöjningen till 0,17 procent. Städindex SCB-index (maj-index) För 2015 ska en ökning på 2,2 procent ska inrymmas inom befintlig ram. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. 20

Särskilda beslut samt fleråriga beslut från tidigare Mål och budget Belopp i tkr 2015 2016 2017 Övergripande: Ramar är justerade för löneavtal till och med 30 september 2014 Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Utbildning, nyvalda ledamöter 500 Fullmäktigeberedning 100 100 100 Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader 27 316 28 217 29 034 Löneavtal och pensioner, (Mkr) 89 119 152 Avestaparken, anpassning av lokaler, 154/2013 Brunnbäcksstenen, 136/2013 Inom ram Inom ram Tillfälliga medel Framtid Avesta för år 2015-2017, inkl Avesta 2020 4 500 3 000 3 000 Myggprojekt, 250 250 250 Offentliga miljöer och infrastruktur, KS 46 2012 2 000 2 000 2 000 Trainee 1 200 Projekt Hållbara transporter KS 40 2013, 420 tkr, 3 år, 2014-2016 134 134 Åtgärder för ungdomsarbetslöshet 6 000 6 000 6 000 Koppardalens förnyelse, programarbete 700 Krylbopaketet, programarbete 800 Upphandling, förstudie e-beställning, 100tkr, Avestas andel, 68 tkr 68 Arbetsmiljöutvärdering 500 Utvecklingsmedel 500 4 000 Ramförändring Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medlen överförs till berörd styrelse efter färdigställande. Broar 800 102 2 200 Förbättrat vägunderhåll 500 500 500 Väghållning 222 102 Fastigheter 98 65 65 Parker/grönytor/lekparker 255 255 85 Lumsen, rastplats Horndal, KS 95 2013 72 Lumsen drift 50 Åtgärder skolmiljöer, kaptj/hyreshöjande åtgärder 500 500 500 Ramförändring - Övrigt Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag 79 89 100 Kollektivtrafik, ny trafikbeställning, halvårseffekt 2015 1 600 Servicecenter 1 000 Kollektivtrafik, enl Dalatrafiks budget 2 048 557 354 Upphandling, förändring samverkan 386 74 83 Enskilda vägar 300 Dagvatten, ers VA-bolaget 500 Ramförstärkning, utredare, inriktning bildning samt teknisk förvaltning 2 500 21

Omsorgsstyrelsen: Tillfälliga medel Ramförstärkning 2014-2 500 Ramförändring Ramförstärkning styrelse 6 500 Äldreomsorg 2 500 Bildningsstyrelsen: Tillfälliga medel Fältorganisation -500 Ramförstärkning 2014-2 500 Ramförändring Skolskjutsar, ny trafikbeställning, halvårseffekt 2015 750 Ramförstärkning, styrelse 7 500 Fältorganisation 500 Förskola, grundskola utbyggnad 2 500 2 500 Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 465 516 588 Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB med 0,5 % av lånestocken från 2015. 4 000 4 000 4 000 22

Driftbudgetram per styrelse (netto) Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunfullmäktige 4 600 4 600 4 100 4 100 Kommunstyrelsen 222 013 253 227 284 660 325 088 varav Kommungemensamma kostnader 0 150 589 180 802 220 193 Omsorgsstyrelsen 408 816 417 251 417 251 417 251 Bildningsstyrelsen 487 376 498 051 501 551 501 551 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 12 232 12 697 13 213 13 801 SUMMA 1 135 037 1 185 826 1 220 776 1 261 791 Resultatbudget Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetens nettokostnader -1 068 100-1 113 800-1 144 600-1 183 400 Avskrivningar -23 300-26 800-28 600-28 200 Verksamhetens nettokostnader -1 091 400-1 140 600-1 173 200-1 211 600 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 092 300 1 150 000 1 195 300 1 239 000 Finansiellt netto 900-1 200-2 700-3 400 Förändring EGET KAPITAL 1 800 8 200 19 400 24 000 Nettokostnadsandel 99,8 99,3 98,4 98,1 23

Finansieringsbudget Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader -1 068 100-1 113 783-1 144 636-1 183 440 Skatteintäkter o intäkter av bidrag 1 092 300 1 150 022 1 195 278 1 239 048 Finansiellt netto 860-1 175-2 715-3 356 1. Verksamhetens netto 25 060 35 049 47 942 52 251 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar -25 000-76 000-68 000-59 000 Avyttrade materiella tillgångar 0 0 0 0 Inköp av finansiella tillgångar 0 0 0 0 Avyttrade finansiella tillgångar 0 0 0 0 2. Investeringsnetto -25 000-76 000-68 000-59 000 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0 Återbetald utlåning 0 0 0 0 Upplåning Amortering/ nyupplåning 0 43 000 21 000 7 000 Kortfristig upplåning 0 0 0 0 Amortering 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 0 0 3. Finansieringsnetto 0 43 000 21 000 7 000 Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner 1 224-1 603-901 -795 4. Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto 1 224-1 603-901 -795 Förändring av likvida medel (1+2+3+4) 1 284 446 41-544 24

Balansbudget Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 560 089 610 051 650 236 681 833 Bidrag till statlig infrastruktur 17 600 16 800 16 000 15 200 Omsättningstillgångar 149 726 150 173 150 214 149 670 SUMMA TILLGÅNGAR 727 415 777 024 816 450 846 702 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 276 743 284 955 304 282 328 329 därav Årets resultat 1 800 8 210 19 309 23 942 Avsättningar 152 254 150 651 149 750 148 955 Kort- och långfristiga skulder 298 418 341 418 362 418 369 418 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 727 415 777 024 816 450 846 702 Soliditet 38% 37% 37% 39% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 900 Mkr. 25