Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen, Grundskoleförordningen, Lpfö 98, Lpo 94, Kalmar kommuns skolplan samt Lokal arbetsplan för Hagbyskolan. 2009-04-02

2 Innehåll Förebyggande arbete 3 Arbetsgång 4 Arbetslagets och pedagogernas planering 5 Elevens planering och utvärdering 6 Utvecklingssamtal (gäller förskola/skola) 7 Individuell utvecklingsplan (gäller skola) 8 Uppföljning/utvärdering (gäller förskola/skola) 9 Barn/elever i behov av särskilt stöd (gäller förskola/skola) 10 Åtgärdsprogram (gäller förskola/skola) 11 Barn/Elevhälsoteam (gäller förskola/skola) 12 Elevvårdskonferens/barnvårdskonferens/resurskonferens (gäller förskola/skola) 13

3 Förebyggande arbete (gäller förskola/skola) Barn- och elevhälsan på Hagbyskolan innehåller en mängd olika delar. Det förebyggande arbetet är viktigast. Det bedrivs i huvudsak i det dagliga arbetet i klassen/gruppen och där har ansvarig pedagog och arbetslaget ett stort ansvar. Till det förebyggande arbetet hör också gemensamma dokument såsom Södermöres värdegrundsbroschyr, Kamratstödjararbetet och Hagbyskolans Likabehandlingsplan. Här ingår även arbetslagets och pedagogens planering, barnets/elevens planering och utvärdering, utvecklingssamtal, individuell utvecklingsplan (IUP), samt delar av elevhälsoteamets arbete. För barn/elever i behov av särskilt stöd har barn/elevhälsan en mer framträdande roll. Åtgärdsprogrammet är där ett viktigt verktyg. Dagliga eller regelbundet återkommande olika former av samlingar ska hållas för att stärka barn/elevgruppens vi-känsla och gemenskap. Att uppmärksamma barnets/elevens starka sidor. Träning i att sätta ord på känslor och hantera konflikter, både teoretiskt och praktiskt. Genom kontinuitet och regelbundenhet ge barnen/eleverna rutiner och därigenom skapa en trygg miljö. Arbeta för att i tidigt skede uppmärksamma och motverka mobbning och kulturkrockar genom t ex kamratstöd, fadderverksamhet samt så stor vuxentäthet som möjligt. Sträva efter att skapa positiva kontakter med alla barn/elever och deras vårdnadshavare. Att barn/ elevvårdskonferens hålls 1 gång/termin. Att relevant barn/elevinformation lämnas vid arbetslagskonferenser. Vuxna ska vara närvarande och delaktiga i barnens/elevernas vardag/verklighet.

4 Arbetsgång STEG 1 (alla barn/elever) ARBETSLAGETS/ PEDAGOGENS PLANERING ELEVENS/PEDAGOGENS PLANERING OCH UTVÄRDERING/LOGGBOK UTVECKLINGSSAMTAL kontaktlärare, vårdnadshavare, barn/elev INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING arbetslag/övr pedagoger bidrar STEG 2 (barn/elever i behov av särskilt stöd) delar av elevhälsoteam deltar vid behov UTVECKLINGSSAMTAL Kontaktlärare, delar av elevhälsoteamet, vårdnadshavare,barn/ elev ÅTGÄRDSPROGRAM KONTAKT MED BARN/ELEVHÄLSOTEAM BARN/ELEVVÅRDSKONFERENS rektor sammankallar berörda UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

5 Arbetslagets och pedagogernas planering (gäller förskola/skola) Förskolan/skolan ska klargöra för barn/elever och dess vårdnadshavare vilka mål verksamheten har och vilka krav förskolan/skolan ställer. Trygghet, förutsägbarhet och flexibilitet bör genomsyra planeringen i alla led. En tydlig återkoppling mellan planering, genomförande och utvärdering måste finnas. utvärdering planering genomförande Målen för planeringen är av både långsiktig och kortsiktig karaktär. Delar av elevhälsoteamet deltar vid behov i arbetslagets och pedagogers planering. Hänsyn ska tas till barnens/elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Förskolan/skolan har ett särskilt ansvar för de barn/elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Därför kan den pedagogiska verksamheten aldrig utformas lika för alla. All verksamhet bör ha ett tematiskt, verklighetsbaserat arbetssätt. Genom att ha olika arbetssätt vill vi hjälpa barnen/eleverna att utveckla olika sidor i sin personlighet.

6 Elevens planering och utvärdering (gäller skola) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (Lpo 94: 1 kap. 2 ) utvärdering planering genomförande Eleverna planerar, genomför och utvärderar sitt arbete varje vecka. De elever som behöver planerar och utvärderar för kortare perioder, kanske t o m dagligen. Planering, genomförande och utvärdering är viktigt för att eleverna ska kunna utveckla sin förmåga att arbeta självständigt, driva egna projekt och reflektera över sitt eget lärande. Planering och utvärdering tydliggör elevens utveckling för såväl eleven som för kontaktläraren och vårdnadshavare. Det är också en väg till inflytande för elever och vårdnadshavare. Alla elever ska få hjälp så att deras planering och utvärdering utvecklas. I takt med ökad förmåga ska eleven själv ta mer ansvar för planeringens innehåll.

7 Utvecklingssamtal (gäller förskola/skola) Utvecklingssamtalet är en möjlighet för barn/elev, vårdnadshavare och ansvarig pedagog att mötas i ett framåtsyftande samtal. Det är ett av de viktigaste redskapen för barn/elev, vårdnadshavare och förskola/skola att gemensamt bestämma hur arbetet ska läggas upp för att bli så utvecklande som möjligt för barnet/eleven. Utvecklingssamtalet tar sin utgångspunkt i det unika barnet/eleven. Det är inte ett tillfälle till jämförelser med andra, bara med sig själv. Ansvaret för att överenskommelser som träffas under utvecklingssamtalet hålls, delas av de inblandade. Utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per termin. Resultatet av ett utvecklingssamtal ska finnas i den individuella utvecklingsplanen. Vid nästa utvecklingssamtal görs en utvärdering av satta mål och en ny framåtsyftande överenskommelse träffas. Samtalet bygger på dokumentation om barnets/elevens utveckling mellan samtalen. Barnet/eleven och vårdnadshavare ska vara förberedda inför utvecklingssamtalet genom att svara på/diskutera frågor som ansvarig pedagog skickat hem.

8 Individuell utvecklingsplan (gäller särskilt skola) Den individuella utvecklingsplanen är ett verktyg för att dokumentera elevens utveckling och lärande. Lärare och övrig personal ska hjälpa elev och vårdnadshavare med att formulera och revidera mål i den individuella utvecklingsplanen. Eleven och vårdnadshavare ska vara överens med skolan om vilken information som ska dokumenteras. Den individuella utvecklingsplanen ska: till sitt innehåll vara framåtsträvande utgå från elevens positiva sidor och uppmuntra barnet/eleven att ta ansvar för sin egen utvecklingsplan och att vårdnadshavaren görs delaktig i arbetet se till hela individen (socialt, emotionellt och pedagogiskt etc.) ha sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot; målen ska vara både långsiktiga och kortsiktiga beskriva barnets/elevens sociala utveckling såväl som kunskapsutveckling Innehålla skriftliga omdömen i de ämnen eleven läser innehålla befintlig och relevant dokumentation skapa kontinuitet vid byten av lärare, grupp och skola utformas så att den inte innehåller uppgifter som är integritetskänsliga.

9 Uppföljning/utvärdering (gäller förskola/skola) All verksamhet i förskolan/skolan är till för barnets/elevens bästa. Eftersom förskolan/skolan är en målstyrd verksamhet är uppföljning och utvärdering viktigt på alla nivåer. Vi utvärderar på barn/elev-, grupp- och organisationsnivå. Varje barn och elev har en individuell utvecklingsplan med mål som är tydliga och förståeliga för alla parter. Några barn/elever har dessutom åtgärdsprogram. Barn och elever tränas kontinuerligt i att vara delaktiga i all utvärdering. Rektor är pedagogisk ledare för arbetslagen och svarar för att personalen vid varje enhet deltar i uppföljning och utvärdering, som ingår fortlöpande i det vardagliga arbetet. Arbetslagen formulerar nya mål för varje läsår. Bemötandet av barn, elever och vårdnadshavare är en viktig kvalitetsfaktor i skolan. Varje år lämnas en kvalitetsredovisning till Skolverket från varje skola och från kommunen. Södermöre kommundelsnämnd fastställer för varje år vilka områden som ska redovisas. Rektor beslutar om ytterligare målområden för utvärdering och kvalitetsredovisning.

10 Barn/elever i behov av särskilt stöd (gäller förskola/skola) Alla barn/elever behöver stöd i förskolan/skolan för sitt lärande. Vissa barn/elever behöver särskilt stöd. Särskilt stöd ska ges till barn/elever som har svårigheter. Svårigheterna kan vara av pedagogisk, social och/eller emotionell karaktär. Särskild kraft ska läggas på stöd till barn/elever som riskerar att inte uppnå skolans mål. Gruppen barn och unga i behov av särskilt stöd är inte statisk. Behovet av särskilt stöd kan initieras av såväl barn/elev och vårdnadshavare som förskolans/skolans personal eller av Elevhälsoteamets personal. Utformningen av det särskilda stödet ska styras av det/den enskilda barnets/elevens behov och förutsättningar och därmed bestå av en mångfald av insatser. För att få en djupare kunskap och förståelse av barnets/elevens behov, är det viktigt med en grundlig kartläggning. Här kan användas metoder som samtal, observationer, intervjuer och tester. Kartläggningen ska göras på såväl individ-, grupp- och organisationsnivå. Viktiga personer i kartläggningen är barn/elev, vårdnadshavare, pedagog, arbetslag och elevhälsoteam. Kartläggningen analyseras och resulterar i ett åtgärdsprogram. Kartläggning, analys och åtgärdsprogram utarbetas av pedagog, arbetslag och eventuellt representant från elevhälsoteamet samt rektor. Kompetens bland personal inom elevhälsan kan användas på olika sätt, som stöd till enskilda barn/elever men också som stöd till arbetslag. Kompetensen kan även nyttjas för hela förskolans/skolan/verksamheten som system, vilket innebär att den kan användas på såväl individnivå som gruppnivå och organisationsnivå.

11 Åtgärdsprogram (gäller förskola/skola) För alla barn/elever i behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas i samråd med barn/elev och vårdnadshavare. På Hagbyskolan ålägger rektor ansvarig pedagog att utarbeta åtgärdsprogram. Personal från elevhälsan kan delta. Ansvarig pedagog informerar klart och tydligt om innehållet i åtgärdsprogrammet till alla som finns i barnets/elevens närhet. Åtgärdsprogrammet undertecknas av vårdnadshavare, ansvarig pedagog och ev. personal från elevhälsan samt rektor. Åtgärdsprogrammet ska: vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet vara tydligt framåtsträvande och framförallt utgå från barnets/elevens starka sidor och vad han/hon kan; det ska utgå från en analys av barnets/elevens hela situation, dvs. den pedagogiska verksamheten, förskole/skolmiljön och barnets/elevens psykosociala situation vara ett dokument där barn/elev och vårdnadshavare aktivt involveras och blir delaktiga i upprättandet innehålla tidplan för uppföljning av delmål och utvärdering av målen som helhet; det ska klart framgå vilka som är ansvariga för att åtgärderna genomförs original förvaras i Hagbyskolans arkiv, kopia till hemmet samt kopia förvaras lättillgänglig för berörda tänk på sekretessen. komplettera den individuella utvecklingsplanen (gäller skola). Arbetsgång: Rektor informerar ansvarig pedagog/arbetslag vid nyplacering av barn/elev. Ansvarig pedagog diskuterar med sitt arbetslag och med specialläraren. Rektor informeras och arbetssätt, åtgärder, resursfördelning diskuteras. Ansvarig pedagog kallar till utvecklingssamtal med hem och speciallärare för att upprätta ett åtgärdsprogram. Kvarstår behovet av särskilt stöd kallar rektor till barn/elevvårdskonferens. Uppföljning av åtgärdsprogram görs kontinuerligt, kortare eller längre tidsperspektiv (från en ggr/vecka till en ggr/termin). Uppföljningen kan ske vid möten eller via telefonkontakt om så överenskommes med hemmet. Hem, barn/elev, ansvarig pedagog, speciallärare, annan berörd personal deltar. Rektor deltar vid uppföljning där elevvårdskonferens förekommit i samband med skrivandet av åtgärdsprogram.

12 Barn/elevhälsoteam=EHT (gäller förskola/skola) På Hagbyskolan består elevhälsoteamet av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Vid behov deltar skolpsykolog och skolläkare. Teamet träffas fyra-fem tillfällen under terminen. Arbetslag eller enskilda pedagoger kan komma till mötet för att diskutera elev/grupp eller organisationsfrågor. Pedagogen kontaktar rektor innan deltagande vid EHT. Syftet är att: skapa en helhetssyn kring barn/elever i behov av särskilt stöd följa upp och utvärdera speciella insatser förmedla kontakt med/mellan specialskolor, socialförvaltning, polis, Habilitering, BUP etc. diskutera behov av elevvårdskonferens diskutera behov av vidare kartläggningar/utredningar diskutera övergångar mellan olika förskolor/skolor och skolformer vara delaktigt i resursfördelningen till elever i behov av särskilt stöd diskutera byte av grupp/klass, speciella insatser i grupperna, rådgivning till arbetslag och enskilda kollegor bidra till utformningen av barnets/elevens arbetsmiljö. (Handlingsplan för barn och elevhälsan i Södermöre finns på Hagbyskolans hemsida)

13 Elevvårdskonferens (gäller skola) Enligt grundskoleförordningen ska det finnas en elevvårdskonferens för behandling av elevvårdsfrågor. I konferensen ingår rektor, berörd pedagog, speciallärare samt eventuellt personal från elevhälsoteamet. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och sig vid sammanträdena. Till elevvårdskonferensen ska elev och vårdnadshavare skriftligt inbjudas, av rektor. Vid delad vårdnad inbjuds båda vårdnadshavare. Elevvårdskonferensen beslutar om åtgärder, t ex utredning av skolpsykolog eller pedagogiska teamet. Protokoll förs vid mötet. I protokollet skrivs vilka personer som varit närvarande, vilka beslut som fattats och datum för utvärdering och uppföljning. Protokollet ska undertecknas av vårdnadshavare, rektor och ansvarig pedagog. Två exemplar skickas hem till vårdnadshavare och elev. Ett exemplar behålls i hemmet. Det undertecknade exemplaret skickas tillbaka till skolan och förvaras i låst dokumentskåp i arkivet - sekretesshandling. Barnvårdskonferens (gäller förskola) Konferens motsvarande elevvårdskonferens hålls tillsammans med vårdnadshavare, ansvarig pedagog i förskolan och ev. elevvårdsteamspersonal samt rektor. Det gäller att så tidigt som möjligt sätta in åtgärder och stöd utifrån barnets behov. Till konferensen ska vårdnadshavare skriftligt inbjudas, av rektor. Vid delad vårdnad inbjuds båda vårdnadshavare. Barnvårdskonferensen beslutar om åtgärder, t ex kartläggning av barn/elevhälsoteamet. Protokoll förs vid mötet. I protokollet skrivs vilka personer som varit närvarande, vilka beslut som fattats och datum för utvärdering och uppföljning. Protokollet ska undertecknas av vårdnadshavare, rektor och ansvarig pedagog. Två exemplar skickas hem till vårdnadshavare. Ett exemplar behålls i hemmet. Det undertecknade exemplaret skickas tillbaka till skolan och förvaras i låst dokumentskåp i arkivet - sekretesshandling. Resurskonferens (gäller förskola/skola) Hålls en ggr/termin med alla arbetslag. Rektor är ansvarig. Samtliga barn/elev, åtgärder och åtgärdsprogram diskuteras. Resurskonferensen ligger till grund för resursplanering. Protokoll skrivs.