Nyborg skola och behandling 2017

Relevanta dokument
org skola och behandlin

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Arbetsplan 2015/2016

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Karlshögs Fritidshem

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer

Reviderad Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

Fördjupad kartläggning

Projektplan En skola för alla Mariestad

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Arbetsplan. Killingens förskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Barn- och elevhälsoplan

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Remiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Plan mot kränkande behandling

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning

Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 19/20 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Leda i utveckling och mot satta mål!

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kommungemensamma verksamheter i grundskolan läsåret 17/18

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Nyborg Skola och Behandling. Läsåret Nyborg Skola och Behandling. Doterödsvägen STENUNGSUND Skola/Fritidshem/Behandling

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Plan för matematikutvecklingen

Verksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elever i behov av särskilt stöd

Verksamhetsbeskrivning

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Transkript:

Nyborg skola och behandling 2017 En beskrivning av verksamheten Röda Nyborg skola Gula Nyborg skola, fritidshem, behandling Typ av dokument Regler/rutiner Dokumentägare Rektor/enhetschef Nyborg Skola och Behandling Beslutat av Ledning och Personal på Nyborg Skola och Behandling Giltighetstid Tills vidare Beslutsdatum 2013-10-29 Version 4 Reviderad 2017-04-24

Verksamhetsidé och målgrupp Nyborg skola och behandling vill ge barnet som mött svårigheter i skolan och i livet En ny chans att lyckas. Vi arbetar med barnets hela nätverk. Nyborg är en samverkansform mellan Sektor Utbildning, Individ och Familjeomsorg (IFO) Nyborg bedrivs som en särskild undervisningsgrupp. Vi lånar elever från grundskolor inom Stenungsunds kommun under en period, max två år. Rektor på hemskolan har ansvaret för eleven som har kvar tillhörigheten i sin klass. Nyborg har plats för ca 20 elever från årskurs 4 9 och bygger på att hela familjen deltar i behandling. Barnets och familjens Behov styr behandlingens innehåll och omfattning. Målgruppen är pojkar och flickor från 10 till 15 år som behöver utveckla sina kamratoch vuxenrelationer, har svårigheter att fungera i grupp och där man befarar att barnet inte kommer att kunna Uppnå skolans mål. Vårt mål är att de ska avsluta sin tid på Nyborg med en väl fungerande skol- och familjesituation. Vi vill att Nyborg ska vara en trivsam miljö där barnen känner glädje, trygghet och inspiration. Vi arbetar för ett helhetstänkande kring Varje barn och familj där de individuella behoven står i centrum. Målsättning Erbjuda barn/ungdomar och familjer i Stenungsund skola/behandling på hemmaplan i fall där man bedömt att samverkan är grundförutsättning för att främja en god utveckling att barnet/ungdomen fått ökade förutsättningar att uppnå skolans mål att barnet/ungdomen får fungerande vuxen- och kamratrelationer att familjens livssituation förändras på ett, för dem, positivt sätt att barnet/ungdomen kan återgå till sin ordinarie skolmiljö att barnet/ungdomen vid utskrivning från Nyborg har ett fungerande nätverk omkring sig (Styrdokumentet för Nyborg skola och behandling reviderat 2010-11-05 s.1) Samverkan över gränser Nyborg skola och behandling är en samverkansform mellan Sektor Utbildning och IFO. Ansvaret för enheten ligger under barn och familj inom sektor socialtjänst och sektor utbildning. Verksamheten styrs av skollagen, läroplan och övriga skolförfattningar för skolan, socialtjänstlag SOL för IFO. En styrgrupp bestående av de två verksamhetscheferna från de två aktörerna har det övergripande ansvaret för Nyborg. En ledningsgrupp bestående av enhetschef barn och familj för IFO och enhetschef barn och elevhälsa, samt enhetschef för Nyborg, ansvarar för att styrgruppens intentioner genomförs i verksamheten. Ledningsgruppen har ansvar för att fatta beslut i strategiska frågor och utgör remissgrupp för, och fattar beslut om in och utskrivningar. Personal Nyborg består av en enhet för skola och en enhet för behandling som leds av rektor/ enhetschef. På skolan finns 7 lärartjänster, 1 specialpedagog och

1 fritidspedagog 0.5 assistent. Behandlingsenheten består av 4 socialpedagoger, 1 socionom/familjebehandlare. Teori Vi utgår från ett i grunden eklektiskt synsätt. Vi använder olika teorier och behandlingsinriktningar anpassade efter elevens och familjernas behov, önskemål och lämplighet, vilka beskrivs vidare under respektive yrkesroll. Vi har en gemensam miljöterapeutisk grundsyn och arbetssätt där barnet står i centrum. Vi utgår från barnet i dess sammanhang och arbetar med hela dess nätverk. Det vill säga familj, hemskola och kamrater. Nyborg Skola och Behandling Nyborgs styrka är att vi bygger på ett samarbete mellan grundskola och socialtjänst. Varje del utgör en viktig kugge i arbetet med barnet och dess familj. Personalens sammantagna kompetens är bred och vi har hög personaltäthet. Vi vill att Nyborg skall vara en trivsam miljö där barnen känner glädje, trygghet och inspiration. Genom samarbete och tillvaratagande av de olika kompetenser som finns representerade på Nyborg, skapar vi ett helhetstänk kring varje barn och familj där de Individuella behoven står i centrum. Nyborg skall, och kommer att göra skillnad för eleverna. Nyborgdokumentet, En beskrivning av verksamheten följs upp och utvärderas en gång per år. Skola Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (LGR 11 s 10) Skolan på Nyborg bedrivs som en liten undervisningsgrupp, där målet är att barnet så Snabbt som möjligt ska komma tillbaka till sin ordinarie skolmiljö. Rektorn på hemskolan har det övergripande ansvaret för barnet under tiden på Nyborg. Barnet skrivs in 6 månader i taget. Barnet går på Nyborg under en begränsad tid, max 2 år. Barnen har under hela vistelsen på Nyborg kontakt med sina hemskolor och sin klass. När alla berörda anser att det är lämpligt börjar återinskolningen till klassen. Samarbetet med föräldrarna och personalen på hemskolan är en viktig del i arbetet med barnet på Nyborg. På Nyborg arbetar vi individuellt och utgår ifrån barnets behov. Undervisningen ska Anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (LGR 11 s 8). Vi lyfter barnets starka sidor och bygger vidare på dessa. Barnets självförtroende stärks och genom detta ges barnet möjlighet till ökad måluppfyllelse. Tydlighet, förutsägbarhet och struktur genomsyrar verksamheten och barnen vet vad de ska göra och varför. Vi är flexibla och använder oss av olika metoder för att barnen på bästa sätt ska kunna inhämta kunskap. Olika studiebesök och ute lektioner är en vanlig del av undervisningen. Fritidshem Fritidshemsplats erbjuds till de barn som har behov av fritidsplats i annan miljö än på

hemskolan. På fritidshemmet på Nyborg erbjuds barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Skolbarnomsorgen skall utgå från varje barns behov. På vårt fritidshem är trygghet en central del av arbetet. Det ska kännas roligt och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme. På Nyborg arbetar vi med att se det unika hos varje barn som en tillgång. Vi värnar om en förtroendefull och god kontakt med barnens vårdnadshavare. För att underlätta övergången till hemskolan har vi tät kontakt med personal och klass/fritidshemmet där. Behandling Familjebehandlare Familjebehandlarens utgångspunkt är uppdrag och kontakt med föräldrarna. Vi erbjuder samtal för att få till stånd en process till förändring som gynnar barnets/familjens utveckling. Vi har en helhetsyn och ett systemorienterat förhållningssätt. Familjebehandlaren betonar samverkan mellan de olika systemen runt barn och familj och arbetar för att gemensamt sträva efter de uppsatta målen. Vi vill stärka familjens egna möjligheter och resurser till förändring och utveckling, samt stödja föräldrarnas strategier för att möta barnets behov. Under samtalen strävar vi efter att skapa trygghet och bygga en god allians samt att hålla på ramar och struktur. Vi vill främja kommunikationen inom familjen och förbättra relationerna, samt förmedla hopp och glädje i föräldraskapet. Vi har en flexibilitet i mötet med familjerna. Utöver samtalen kan vi använda oss av konkreta och externaliserande metoder som tejping, BOF samt visuella arbetssätt. Dessa metoder kan tydliggöra samspelsmönster och vara till hjälp i en reflekterande process. Formerna för kontakten förändras över tid utifrån familjens uppdrag. Vi informerar om samhällets insatser och lotsar i förkommande fall vidare till andra instanser. Socialpedagoger Det socialpedagogiska behandlingsarbetet bygger på social och emotionell träning där syftet är att stötta och utveckla barnets sociala och emotionella kompetens. Vi vill hjälpa individen att hitta ett språk för känslor, att förstå sina och andras känslor. Det gör vi genom att aktivt arbeta med samspelsproblematik i olika vardagssituationer. Vårt arbete grundas utifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Metoden kan liknas vid mental träning i samtalsform. I fokus är personens mål, fungerande liv och självtillit. Mycket tid ägnas åt att vi varsamt och uppmärksamt undersöker må-bra situationer, tillfällen när personens symtom och problem är mindre allvarliga, mindre belastande. Den bakomliggande idén är att förändring sker genom utveckling av resurser och av det som redan fungerar. Det lösningsfokuserade arbetssättet bygger på en djup respekt för människors unika möjlighet till förändring och utveckling. Man sätter fokus på styrkor och resurser och individers/gruppers egna idéer till lösningar. Arbetsprocessen tar sitt uttryck i tydliga och konkreta steg, som hela tiden utvärderas. Socialpedagogerna använder sig även av individuella samtal, repulse, Tejping,

Teckenekonomi och Sociala berättelser i det dagliga arbetet. De arbetar både individuellt och i grupp. I deras profession ingår det att vara barnets ställföreträdare och kommunikatör till andra aktuella aktörer. Tiden på NYBORG Inskrivning En ansökan till Nyborg görs av barnets vårdnadshavare tillsammans med barnets hemskola, socialtjänsten. Ansökan behandlas av och beslutas i ledningsgruppen som består av representanter för de olika huvudmännen, skola/barnomsorg, IFO tillsammans med arbetsledare för Nyborg. Då barnen skrivs in på Nyborg sker en överlämning från hemskola, socialtjänst. Vid detta möte lämnar föräldrar sitt godkännande till att samtliga parter kan samarbeta utan hinder av sekretess. Med utgångspunkt från uppdraget/uppdragen formulerar Nyborgs personal en gemensam behandlingsplan för det enskilda barnet med problembeskrivning och målsättning för arbetet med eleven och dess familj. Denna behandlingsplan revideras minst en gång varje halvår och godkänns av vårdnadshavare. På Nyborg På Nyborg får alla en ny chans att hitta former för inlärning och verktyg för kommunikation som fungerar för barn och föräldrar. En inskrivning på Nyborg innebär att hela familjen får hjälp och behandling. Vi menar att barn och föräldrar har en inneboende förändrings- och utvecklingspotential. Vi arbetar med att stärka barnets sociala förmåga, hjälpa dem att hitta bra och medvetna strategier att hantera svåra situationer och stärka deras självförtroende, självbild och självkänsla. Vi samarbetar nära med barnets hemskola och andra, för familjen och barnet, viktiga aktörer. Arbetet på Nyborg förutsätter ett nära och dagligt samarbete mellan de olika enheterna skola och behandling. Förutom de dagliga kontakterna runt vardagsnära händelser och planering deltar personal i behandlingskonferenser varje vecka där målen för varje enskilt barn följs upp kontinuerligt. Genom forskning (Bo Vinnerljung) kring familjehemsplacerade barn vet vi att bra skola och bra utbildning är den starkaste skyddsfaktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling. Därför lägger vi stor vikt vid att ge barnen undervisning av god kvalité som är individuellt utformad för varje barns nivå och svårigheter för att ge optimala förutsättningar för att uppnå skolans kunskapsmål. Tydliga ramar och gemensamt förhållningssätt genomsyrar verksamheten för att få trygga barn. Parallellt med detta arbetar vi långsiktigt med att utmana barnens flexibilitet i takt med att behandlingsarbetet fortskrider och det börjar bli dags att lämna Nyborg. Behandlingstiden ska bara i undantagsfall överskrida två år och det är viktigt att barnen återgår till sin hemskola så snart det är möjligt då ett exkluderande från normal skolgång också innebär flera nackdelar för barnen. Dokumentation All personal på Nyborg har en dokumentationsskyldighet. Dokumentationen förs på

olika sätt beroende på yrkesgrupp och huvudman. Skolan för anteckningar i det gemensamma systemet Unikum, samt PMO där hemskolor har tillgång till dokumenten. Dessutom dokumentera övriga behandlingsinstanser t.ex. om barnet ska avsluta sin behandling på Nyborg och börja på sin vanliga skola eller om behandlingen på Nyborg behöver förlängas. Utskrivning Då barnet och familjen slutar på Nyborg finns möjlighet att ge fortsatt stöd i olika former. Det kan handla om stöd till hemskolor, enstaka insatser t.ex. i samband med att en tidigare elev byter till annan skola, fortsatt kontakt med behandlingsassistent för träning och samtal, eller fortsatt stöd till föräldrar från familjebehandlare. Arbetsgången för barnet på Nyborg skola och behandling _ Information om Nyborg skola och behandling till vårdnadshavare. Möjligheten till besök på Nyborg finns, om så önskas. _ Ledningsgruppen fattar beslut om placering på Nyborg efter aktuella utredningar har gjorts. _ Verksamhetsledaren har kontakt med andra professioner för att boka möte för överlämning innan barnet börjar på Nyborg. _ Barnet och vårdnadshavare träffar aktuellt team på Nyborg för samtal och studiebesök. _ Överlämningsmöte på Nyborg där alla aktuella professioner och vårdnadshavare träffas. Teamet på Nyborg informeras om utredningar och barnets behov. Formuläret Att trivas på Nyborg ges till vårdnadshavare för barnet att fylla i med stöttning, inför träff med socialpedagog. Tid bokas för ovanstående. Familjebehandlare bokar in tid för samtal med vårdnadshavare. _ Barnet börjar sin inskolning på Nyborg efter schema som socialpedagogen har utformat tillsammans med teamet. _ I vissa fall upprättas genomförandeplan enligt BBIC av familjebehandlaren tillsammans med vårdnadshavare. _ Efter inskolning börjar barnet på Nyborg. _ Behandlingsplan för barnet upprättas. Ansvarig är behandlingsteamet runt barnet. I planen upprättas mål utifrån uppdragen, barnets och familjens behov. I planen kan man läsa vem som ansvarar för vad gällande ovanstående. Behandlingsplanen gås igenom med vårdnadshavare som sedan godkänner genom att skriva under planen. _ Behandlingskonferens varje vecka där vi möts tvärprofessionellt i team för att följa och samtal kring barnets utveckling och process. _ Kontakt med hemskola sköts idag av specialpedagog/verksamhetsledare. Några kontakter med hemskola sköts av barnets mentor. _ Behandlingsupplägget ser olika ut beroende på barnets och familjens behov och uppdrag. Barnet har kontakttid en tim./veckan eller efter behov, hos socialpedagog. Vårdnadshavare träffar familjebehandlare regelbundet efter deras behov och möjlighet.

- I behandlargruppen arbetar vi i olika konstellationer i kontakt med vårdnadshavare. Kontinuerliga uppföljningssamtal där teamet möter vårdnadshavarna och ibland även barnet. Mindre möten där familjebehandlare och socialpedagog möter vårdnadshavare och barnet för att arbeta behandlande och ge återkoppling på arbetet på Nyborg. _ Under barnets vistelse sker olika former av nätverksmöten. Det hjälper till att föra behandlingen framåt och skapar varaktiga relationer för barnets bästa. På dessa möten närvarar alla som har kontakt med det aktuella barnet. _ Under Nyborgtiden tar barnet del av skolan struktur och rutiner. Barnet erbjuds social färdighetsträning. Nyborg skapar tydlighet och struktur, det ger barnet förutsägbarhet och känsla av sammanhang. Vuxna på Nyborg arbetar ständigt med relationsbyggandet för att skapa tillit hos barnet. _ Återinskolning startar efter barnets utveckling och behov. Den är individuellt anpassad till barnet. _ Efterkontakt med barnet eller vårdnadshavare kan ske efter barnet har slutat på Nyborg. Nyborg Skola och Behandling Reviderat 2017-04-24 Rektor/Enhetschef Björn Wingård