Realgymnasiet i Eskilstuna Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Läsår: 2014/2015
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor Thomas Lines Vår vision Skolans vision är: Medarbetare och elever skapar framtidens skola tillsammans. Lärande är ett föredöme inom svensk skola avseende kvalitet, lönsamhet och tillväxt. Och vårt uppdrag är: Att ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden och i framtiden. Vi vill att eleverna ska känna att de blir sedda, att de kan känna sig trygga, men även att de utmanas och utvecklas; var och en efter egna förutsättningar. Realgymnasiet i Eskilstuna jobbar kontinuerligt med att omsätta skolans kärnvärden Trygghet, Team, Utveckling, Framgång i praktiken. Planen gäller från Skolstart 2014 Planen gäller till Skolstart 2015 Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Skolan har ett fungerande elevråd genom vilket eleverna kan föra sin talan. Ett exempel på detta är skolans trivselregler, som antagits av elevrådet. Skolan har även ett miljöråd där eleverna kan engagera sig i, planera och forma skolans arbete med hållbar utveckling. Skolans storlek på knappt 100 elever gör att eleverna har nära kontakt med skolans personal. Eleverna har därmed en lättillgänglig möjlighet att komma med idéer och vara med och forma skolans funktion och drift. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktig sker genom lättillgänglig kontakt med mentorer, föräldramöten ht åk 1, årligt öppet hus, introduktionssamtal vid skolstart, samt att det erbjuds utvecklingssamtal för vårdnadshavare två gånger varje läsår. Flera vårdnadshavare följer skolan på facebook där vi delar med oss av olika aktiviteter och händelser.
Personalens delaktighet I Eskilstuna jobbar personalen med ett stort förtroende av ledning, och har därför god möjlighet att vara med och påverka det fortlöpande arbetet. Både bland medarbetarna och med ledning så finns det gott utrymme för öppen kommunikation och dialog. Personalen ansvarar bland annat för aktiviteter som rör grupprocesser inom skolan som helhet, men även inom enskilda elevgrupper och/eller personalgruppen. Veckoliga möten tar upp pedagogiska utmaningar, förhållningssätt, struktur och regler, ibland styrdokument och verksamhetsplan. EHT-möten hålls varje tisdag, där mentorer, kurator, rektor och skolsköterska kan lägga fram och diskutera situationer som rör enskilda elever. Det pågår inom personalgruppen en kontinuerlig och öppen diskussion om förbättringar som rör verksamheten. Utmaningar och problem kan skifta över tid, och lärarlagets ambition är att hålla sig uppdaterad om svängningar i elevgrupperna och sedan utveckla verksamhetsplaner och insatser därefter. Förankring av planen Att implementera planen för likabehandling pågår dagligen i vardagsarbetet. Det handlar om att agera både direkt i samband med händelser, men också arbeta förebyggande. Ofta förs samtal kring etik och moral, trivsel, mänskliga rättigheter och demokrati, ibland samhällsaktuella problem såsom näthat och främlingsfientlighet både inom elevgrupperna men också hos personalen. Under läsårets gång utvecklas och revideras planen utifrån aktuella situationer inom verksamheten.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Elevenkät Temadagar kallade Respektdagar i slutet av läsåret 2013/2014 med temat Ringar på vattnet med elevutvärdering Diskussioner och reflektioner inom lärarlaget som en del i vardagsarbetet Kontinuerliga samtal med klasserna om trivsel, trygghet och fortskridande arbete Kontinuerliga lägesanalyser på personalmöten Inbokad fortbildning för personal hos specialpedagog avseende hjälp av elever i behov av särskilt stöd Analys och utvärdering av föregående års likabehandlingsplan inom lärarlaget Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Elevenkät: 30 av 32 elever (94%) svarade på enkäten ht 2014. Samtliga siffror som redovisas här är på en skala mellan 1 och 10 där 10 är ett positivt värde och 1 ett negativt värde. Enkäten är indelad i olika kategorier. Här listas dessa och även snittvärdet eleverna svarat: 1. Veta vad som krävs: 6,9 2. Stimulans: 5,7 3. Tillit till elevens förmåga: 8 4. Anpassning efter elevens behov: 7,4 5. Utmaningar: 7,5 6. Argumentation och kritisk tänkande: 7,2 7. Grundläggande värden i undervisningen/lärandet: 6,9 8. Grundläggande värden på skolan: 8,3 9. Delaktighet och inflytande: 7 10. Ordningsregler: 6,8 11. Studiero: 5,9 12. Trygghet: 9,2 13. Förhindra kränkningar: 8,7 14. Elevhälsa: 8,1 Vid jämförande med rikssnittet ligger 12 st av punkterna över och 2 st under. Studiero och stimulans är de som ligger lägre, resten ligger över rikssnittet. Vi upplever att vi ofta och återkommande ligger högt i elevernas utvärderingar av skolan när det kommer till just trygghet och arbete mot kränkning.
Respektdagar Ringar på vattnet : Våra temadagar läsåret 2013/2014 handlade om att synliggöra för eleverna att ingen individ är separerad från samhället eller andra individer, och att handlingars konsekvenser kan fortsätta i flera led och på sikt komma att påverka en stor skara människor på en indirekt basis. Under dagarna fick eleverna ta del av fallbeskrivningar och analysera konsekvenserna av personers agerande. Vi talade även om konsekvenserna av bristande självbild och mediesamhällets för- och nackdelar ur ett konsekvensperspektiv. Eleverna fick se filmen Pay it Forward (Skicka vidare) och sedan gå ut i centrum och sprida positiva gärningar till andra individer. Dagarna utvärderades i enkäter och dagarna fick i snitt 4,2 på en 6-gradig skala, där 6 var det positiva värdet. Orden Ringar på vattnet används ibland som följd både inom personalgruppen och bland eleverna för att belysa just konsekvenser av bra och dåliga handlingar. Diskussioner och reflektioner inom arbetslaget: De reflektioner som gjorts inom lärarlaget är värdet av att jobba proaktivt (förebyggande) i högre utsträckning. Att jobba proaktivt kan innebära en smärre höjning av arbetsbördan här och nu, men generera färre och mindre omfattande problem i det långa loppet. Det proaktiva arbetet har främst rört en större betoning av trivselregler och struktur. T ex mm konflikter upptäcks så genomförs omedelbara samtal för att undvika att konflikterna blir än mer infekterade. Om närvaron varit dålig så agerar mentorer, lärare och rektor med att diskutera vad följden av hög frånvaro kan bli i förlängningen. Kontinuerliga samtal med eleverna om trivsel och trygghet: Vi frågar ofta eleverna om feedback gällande åtgärder, förändringar och aktiviteter. Eleverna påvisar ofta att de är nöjda med lärarnas agerande i olika avseenden. Det som önskas av eleverna framöver är större struktur och fastare ramar; framförallt att all personal agerar lika ifråga om struktur och regler. Detta gäller framförallt studiemiljön och situationen i klassrummet. På mentorstider, men också vid ordinarie undervisning och ibland även på raster, berör personalen ofta värdet av att hjälpas åt att skapa trygg och trivsam skola. Det kan handla om att vara rädd om skolans lokaler, att respektera sina kamrater och sina lärare genom att komma i tid, att försöka tänka på hur man använder språket så man inte sårar andra med mera, att skapa en god studiemiljö genom att använda teknik med sunt förnuft. Åter igen så är det aktuella händelser som styr innehållet i samtalet. Kontinuerliga lägesanalyser vid personalmöten: Varje måndag börjar veckan med ett personalmöte som behandlar, för veckan, angelägna saker. En av mötespunkterna är elevärenden, där personalen kan delge saker som rör elevhälsa, elevers hemsituation, elevers studiesituation och annat som kan vara relevant för lärarlaget att känna till. Även på tisdagar har vi personalmöten, där varannan vecka samtlig personal deltar. En gång i månaden har vi en mer omfattande elevscanning där vi grundligt går igenom t ex individuella planer för elever som anses angelägna av mentorer, kurator eller annan personal.
Fortbildning för personal: Under läsåret 2013/2014 beslutade lärarlaget, vid feedback kring likabehandlingsplanen och genom behovet av skräddarsydd undervisning, att gå på fortbildning gällande elever i behov av särskilt stöd. Fortbildningen skedde på kommunens skoldatatek av specialpedagog. Fortbildningen ledde bland annat till att personal börjat använda ClaroRead till hjälp för elever med lässvårigheter. Vi fick även, via en simulator, inblick i hur det är att leva med ADHD och autismspektrumstörning. Fortbildning av personal har även skett genom att mentorer och elevassistent deltog i ANDT-konferens på Elite Hotell i Eskilstuna, även det som en följd av likabehandlingsplansutvärdering. Konferensen behandlade olika goda pedagogiska exempel, samt problem och lösningar relaterade till alkohol, narkotika, doping och tobak. Analys av föregående års likabehandlingsplan inom lärarlaget: Vi har kritiskt sett tillbaka och utvärderat vårt föregående arbete. Det vi kan konstatera är att vi är duktiga på att upptäcka, hjälpa och bekräfta elever i behov av stöd och att skräddarsy individuella lösningar. Det vi behöver bli bättre på är proaktivt arbete som främjar god närvaro och studiemotivation i högre grad än i nuläget, och i så god tid som möjligt. Övrigt: Vi ska bli bättre på att medvetandegöra det arbete vi utför och varför; att det tillhör något som heter likabehandlingsplan. Eleverna hävdar ofta att vi jobbar mycket med trivsel och trygghet, samt mot mobbning, diskriminering och kränkning, men vi behöver tydliggöra och förankra planen hos eleverna bättre. Årets plan ska utvärderas senast Av eleverna före sommarlovet 2015. Av personalen under sommarlovet 2015. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Liknande tidigare år: Elevenkät Elevdiskussioner Utvärdering av Respektdagar Diskussion och reflektion inom lärarlaget Analys och feedback på förra läsårets likabehandlingsplan för att årets plan utvärderas Rektor Thomas Lines
Främjande och förebyggande insatser Namn Respektdag med Diskrimineringsbyrån Humanitas Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Eleverna fick sätta ihop en nätkonvention, med utgångspunkt i barnkonventionen och FN-deklarationen om mänskliga rättigheter. Denna är återkopplad till eleverna och sitter uppe i klassrum Appen. Vi fick förfrågan av en gästföreläsare från Diskrimineringsbyrån Humanitas om vi kunde tänka oss att få information och utbildning om aktuella samhällsproblem såsom näthat och diskriminering på sociala medier och diskrimineringsgrunderna. Skolpersonal och Diskrimineringsbyrån Humanitas Heldag 2014-10-02 Namn Hänsynstagande vid grupp- och klassammansättning Elevers trygga situation rent socialt Målet är att skapa en skola där så många som möjligt, helst alla, känner sig trygga och känner att de har kamrater att samarbeta med, luncha med, tala med och ha roligt med. När vi sätter ihop projektgrupper och klasser tar vi alltid hänsyn till vilka elever som trivs ihop, vilka som inte trivs ihop, vilka som haft en konflikt tidigare, vilka som är flexibla att samarbeta med många. Handhavande mentor, pedagogisk personal Fortlöpande under alla läsår
Namn Undervisning Mänskliga rättigheter, allas lika värde, demokrati, humanism, konflikthantering, etik och moral och diskrimineringsgrunderna Ge eleverna insikt och skapa ödmjukhet inför demokratiska frågor och att leva tillsammans med andra i ett samhälle. Ovanstående områden har tagits upp i olika form av flera av våra lärare i olika kurser, sammanhang och tidpunkter. Samhällskunskapen är ett ämne där teman såsom mänskliga rättigheter diskuteras och behandlas ofta. I kursen kommunikation får eleverna lära sig värdet av skickligt (medkännande) tal och att lösa konflikter genom att förstå andras perspektiv. I religionsundervisningen behandlas etiska dilemman och moraliska frågor. Flera lärare inom verksamheten jobbar med kamratbedömning, där eleverna får lära sig att ge varandra feedback på ett professionellt och trevligt sätt. All pedagogisk personal Fortlöpande under hela läsåret
Namn Frukost varje vardagsmorgon mellan 8:00 och 8:30 Gemenskap och närvaro Syftet med frukosten är att försöka få fler elever att komma till skolan och i tid. Dessutom lär de bättre om de lär med mätt mage. Lärargruppen har kontinuerliga diskussioner om frukosten har gett någon önskad effekt på närvaron, vilket är villkoren för att fortsätta med detta. Vid de tillfällen vi prövat närvaron har följderna varit så pass goda att vi valt att fortsätta med frukostinsatsen. Vi bjuder på frukost varje vardagsmorgon för att främja närvaron och gemenskapen mellan elever i olika klasser, och mellan elever och personal Skolpersonal Fortlöpande under hela läsåret Namn Stresshantering Mående, hälsofrämjande, samvaro, lärandemiljö Målet är att lära fler att hantera sin stress och att undvika att den sprider sig och skapar osämja Elevassistent och idrott-hälsa-läraren håller frivillig stresshantering på måndagar och torsdagar på lunchen. Träffarna utgår från den evidensbaserade metoden mindfulness. Stressrelaterad ohälsa är ett problem hos framförallt unga flickor, men hos befolkningen i stort. Genom att minska stressen hoppas vi på att minska incitament för konflikter, frånvaro och dåligt beteende. Elevassistent och Idrott-hälsa-lärare Fortlöpande under hela läsåret
Namn Mentorstider - Mänskliga rättigheter, demokrati, social trygghet. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Att eleverna ska förstå mekanismerna i ett fungerande samhälle, kritiskt och etiskt tänkande, och att respektera varandra. Uppföljningen sker genom att vi systematiskt, via vardagskommunikation, utvärderingar eller elevenkäter bedömer huruvida värderingarna påverkats positivt eller ej. Mentorstider har varje mentor med sin/sina klasser. Innehållet kan dock variera. Klassråd sker ofta, där eleverna får ta upp, för dem, aktuella saker. Det kan handla om planering av studenten, synpunkter på verksamheten, förslag på aktiviteter, insamling av pengar. Mentorn använder ibland tiden för att informera om aktuella saker. Det kan handla om praktiken, närvaron, matkorten/lunchställen, personalen. Det finns även exempel på när mentorstiden används för att diskutera och belysa mänskliga rättigheter och demokrati. Under läsåret 2013/2014 jobbade klass NB12 under några veckor med att diskutera de mänskliga rättigheterna listade på SIDA:s hemsida och sedan fundera kring, om de var tvungna att ge upp en rättighet, vilken det skulle vara. Mentorer Mentorstiderna är schemalagda varje vecka och fortlöper under hela läsåret
Namn Trivselfrämjande arbete i NB13 Trygghet och trivsel i allmänhet. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Motverka mobbning och främja god kamratanda Elevassistent och kurator leder gruppövningar, samarbetsövningar, föreläsningar och konflikthantering i NB13 till följd av bristande sammanhållning. Elevassistent och kurator Fortlöpande varje tisdag morgon Namn Gymnasiekontrakt Trygghet och trivsel i allmänhet. Främja ordning, tydlighet och struktur Eleverna har fyllt i kontrakt som gäller skolan regler gällande ordning, riktlinjer för CSN-bidrag, obligatorisk närvaro, Realgymnasiets kärnvärden, drog- eller alkoholpåverkan under skoltid och vad som kan föranleda avstängning. Mentorer Kontrakten ska fyllas i vid början av, och förnyas varje läsår
Kartläggning Kartläggningsmetoder Kommunikation och samtal Vi har löpande kommunikation och samtal med elever Enkät Reals egen, samt kommunens hälsoundersökning Liv och Hälsa Ung i åk 2 Elevhälsoteamet träffas varje vecka och diskuterar elevärenden och elevhälsa Elevscanning varje månad för att kartlägga om någonting kommit upp Personalen är ofta nära eleverna och har en god relation. Eleverna kommer därför ofta och pratar med oss om någon särskild situation uppstått. Informationen kartläggs och följs upp av EHT, mentorer och/eller rektor Områden som berörs av kartläggningen Självupplevd trygghet, elevernas upplevelse av skolsituationen, Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat elevenkäter, deltagit på mentorstider samt haft möjlighet till påverkan genom elevrådet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalens främsta involvering i kartläggningen är genom EHT, planeringsmöten och personalmöten. På lovdagar sker löpande utvärderingar av verksamhetens olika planer och områden. Resultat och analys Den främsta kartläggningen på Realgymnasiet i Eskilstuna sker i det vardagliga muntliga samtalet med enskilda elever eller elevgrupper. I de flesta fall där personal fått vetskap om någon form av problem i elevgruppen så är det för att eleverna kommer och pratar med personalen om det. Den största styrkan för Realgymnasiet Eskilstuna är det förtroende som eleverna har för skolans personal. Ska man vara kritisk så kan man ställa sig frågan om det finns något mörkertal, där situationer inte kommer till personalens kännedom. Dock hävdar ofta eleverna att de upplever att det alltid finns en vuxen på skolan som de kan prata med. Historiskt sett så har Realgymnasiet Eskilstuna få diskrimineringar eller kränkningar utifrån DO:s diskrimineringsgrunder. De gånger någon elev fått utstå verbala påhopp eller påhopp via nätet så har det generellt handlat om skolsituationen såsom grupparbeten som inte fungerar, svartsjukedrama, ridteknik där någon ger ojust kritik om den andres sätt att rida osv. För att främja god stämning vidare har vi diskuterat huruvida vi ska starta ett antimobbningsteam på Realgymnasiet i Eskilstuna.
Rutiner för akuta situationer Policy Realgymnasiet Eskilstuna ska bedriva en skola där alla elever kan känna sig trygga och där ingen ska behöva bli kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Varje elev ska få möjlighet att utvecklas; var och en efter individuell förmåga. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Genom en god relation med eleverna och högt i tak gällande kommunikationen så får personalen veta mer om strömningar i det vardagliga arbetet. På så vis är det lättare att få reda på problem i elevgruppen och därmed åtgärda dessa. Personalen rör sig ofta ute bland eleverna vilket underlättar upptäckten av eventuella problem. Föräldrar kan även ringa och delge oss om något hänt bortom vår vetskap. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Thomas Lines; thomas.lines@realgymnasiet.se; 016-540 40 20 Mentor Andreas Larsson; andreas.larsson@realgymnasiet.se; 076-647 20 77 Mentor Karin Johansson; karin.johansson@realgymnasiet.se; 076-647 20 09 Mentor Martin Helmér; martin.helmer@realgymnasiet.se; 076-627 40 73 Kurator Maria Blad; maria.blad@realgymnasiet.se; 072-185 39 01 Eller vem som helst i personalen som eleven har förtroende för. Rutin vid kränkande behandling Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Åtgärder samma dag 1. a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen och för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 3. Rektor informerar elevhälsan. 4. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 5. Rektor beslutar om eventuell konferens. 6. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 7. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. Åtgärder inom en vecka Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll.
Uppföljning Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärdsprogram med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Beroende på tillfälle och grad av kränkning, så kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal. Anmälan till huvudmannen Rektor dokumenterar klagomål samt förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten som skickas till affärsområdeschef och huvudman. Ansvarsförhållande Rektor är ytterst ansvarig