Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Relevanta dokument
Analys av det okända vattenprovet

Att analysera väntade och oväntade kemiska ämnen i dricksvatten

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Fekal källspårning i ytråvatten

Generell detektion av patogen med metagenomik

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Nationell laboratorieförmåga inom området Mikrobiologiska analyser

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Krisseminarium Motverka och hantera kriser i dricksvattenförsörjningen. Lerum, 11 oktober 2016 VAKA. Erling Midlöv, Senior Advisor, VA SYD

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet

MSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA. Tobias Lilja

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion

Schysst vatten i kranen?

Christina Nordensten Livsmedelsverket, Sverige VAKAs projektledare

Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

Is i livsmedelsanläggningar

Kontroll av mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun 2013

Legala aspekter - dispostion

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

ALLMÄN BAKTERIOLOGI ETT HANTVERK OCH NY TEKNIK. Erik Eriksson

Länsstyrelsen i Kalmar län Enheten för Miljö och Tillväxt. Sara Brattström Miljöskyddshandläggare Tel:

Remissvar om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Fotograf: M. Husander. Faroanalys och riskhantering vid toxisk algblomning i vattentäkt

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Livsmedelsverket har vägledning och samordnar arbetet i Sverige Hur kan kommunerna använda detta? Per-Erik Nyström

Provtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

Dricksvattenförsörjning i framtiden. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie

NGS för övervakning och utbrottshantering av livsmedelsburna bakterier

VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars vattenprover? Fredrik Nyström

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

små dricksvattenanläggningar

Vatten Avlopp Kretslopp

Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker

PFAS i Brantafors dricksvatten

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Nationellt nätverk för dricksvatten:

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

1 (6) Dnr 3378/2013. Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post:

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Dricksvattenutredningen

Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

Yttrande över förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten

Avvikelser Länsmöte vt 2016

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Regler för dricksvatten och vattenverk

Livsmedelsverket (SLV) Livsmedelsverket

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

KRAVs GMO-risklista Fodertillverkning

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Next Generation Sequencing. Anna Gréen, Klinisk Genetik, Linköping

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Per Ericsson Görvälnverket

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Projekt hållbarhetstester på charkprodukter

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Moment Delprov Lärandemål

Kommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning. Dir. 2013:75. Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013.

Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Projektansökan. Svenskt Vatten Utveckling

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

FilmArray i praktiken

Provtagning av dricksvatten 2011

Länsmöte för livsmedelsinspektörer i Skåne Hässleholm 21 april 2016

Transkript:

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening Anette Hansen, Folkhälsomyndigheten 171130 Svenskt Vatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten Anette.Hansen@folkhalsomyndigheten.se 072-3707798

Bakgrund Förorening eller misstanke om förorening av dricksvatten och/eller råvatten med ämnen kan ske oavsiktligt, genom olycka eller sabotage och leda till hälsofara för dricksvattenkonsumenter VAKA (Vattenkatastrofgruppen) uppmärksammat en otydlighet i vem som kan analysera oväntade ämnen och när vid händelser Dricksvattenutredningen (SOU2016:32) lyfter behovet av ansvarstagande gällande krisberedskap inklusive laborativ kompetens och expertstöd och utveckling av kemiska och mikrobiologiska föroreningar Livsmedelsverket RSA 2015, riskvärdering beroende av tillförlitliga analysresultat Sid 2. 2017-11-30

Okända vattenprovet Stärkt förmåga till analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad kemisk, mikrobiologisk och radioaktiv förorening i fredskriser, för det civila försvaret och höjd beredskap Tvåårigt projekt mars 2017- dec 2018 Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, VAKA, FOI, Strålsäkerhetsmyndigheten Inkluderar kemiska, mikrobiologiska och radioaktiva ämnen Huvudsakliga syfte: Stärka den nationella beredskapen och förmågan att påvisa oväntade kemiska, mikrobiologiska och radioaktiva föroreningar i rå/dricksvatten i fredskriser, för civilt försvar och höjd beredskap Sid 3. 2017-11-30

Utvärdera befintliga plattformar Utvärdera befintliga analysplattformar och identifiera framtida utvecklingsbehov Identifiera behov av ovanliga analyser (som ej utförs av kommersiella laboratorier) Mikrobiologi Okända provet, med hjälp av metagenomik NGS (New Generation Sequencing) Ion Torrent FOHM, okända provet används för patientprover idag Illumina FOI, okända provet, tidigare erfarenhet av vattenprov 16 S sekvensering/18 S sekvensering Sid 4. 2017-11-30

Utvärdering av befintliga plattformar Kemi Plattformar vid Livsmedelsverket samt FOI utvärderas. SLV: Högupplösande masspektrometri (LC-Q-TOF) och kompletterande riktade multimetoder finns vid Livsmedelsverket, används för livsmedelsprov idag FOI: Liknande och alternativ metodik som kan tillämpas för kemisk analys av okända provet Prov sparas månadsvis maj 2017- dec 2018, 6 vattenverk deltar Workshop på SLV juni 2017, mjukvara till LC-Q-TOF Sid 5. 2017-11-30

Kartlägga analyskapaciteten Kartlägga, dokumentera och kommunicera analyskapacitet, tillgänglighet och kontaktvägar för kommuner/vattenverk och VAKA Mikrobiologi, Kemi och Strålsäkerhet Mikrobiologi: Bygga vidare på den myndighetsgemensamma behovsanalysen Dokumentera även mer ovanliga analyser Kemi: Enkät till landets laboratorier Utvecklar Struktur/Metod för framtida uppdateringar efter projektslut (2 gg/år) Sid 6. 2017-11-30

Scenarier och tester 2018 Testa plattformarna med okänt prov och spikade prov. Testa logistik kring beställning, logistik och provsvar i fredstid samt vid höjd beredskap. Scenariotest vid händelse i fredstid samt vid höjd beredskap. Sid 7. 2017-11-30

Workshop maj 2017 Workshop för dricksvattenproducenter Expertstöd viktigt och saknas ofta. Önskan att centrala myndigheter kan ge expert/beslutstöd. Vad ska analyseras, vad betyder analyssvaret? Innan/under/efter händelsen Transport och logistikproblem Kommersiella laboratorier används för mängd analyser, myndighetslaboratorier för specialanalyser VAKA (vattenkatastrofgruppen) ses som första ingång vid händelse. Förväntan på VAKA stor, brett stöd från riskvärdering, tolkning av analysresultat, bollplank mm. Nås 24/7 Kostnaden sekundär vid händelse Sid 8. 2017-11-30

Långsiktiga effektmål En kartläggning av analyskapaciteten och utvecklingsbehov vid svenska centrala myndigheter och privata aktörer för vattenprov är genomförd. Aktuella sammanställningar över kontaktvägar, provtagning och analysmetoder finns tillgänglig för kommuner, dricksvattenproducenter och VAKA. Scenariotester har genomförts där laboratoriestödets förmåga har tränats med autentiska prover från vattenverk och/eller prover som spikats med ämnen. Landets vattenverk, kommuner och VAKA har kännedom om vilken typ av laboratoriestöd och experthjälp som finns tillgänglig vid de centrala myndigheterna och hos privata aktörer. Sid 9. 2017-11-30

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening Mats Forsman Forskningschef Biologiska ämnen FOI

Nuvarande metoder Gold standard: odling Alla mikroorganismer går inte att odla, eller är svårodlade Odling tar lång tid Baserat på indikatororganismer, kan missa mycket Leta patogener tar lång tid, specifik metod för en organism i taget Traditionell PCR Känslig för små variationer hos mikroorganismerna Hittar bara det man söker (misstänker) Slutsats: det finns en stor förbättringspotential jmf med dagens praxis

Hur analysera för det mikrobiellt okända eller oväntade? Önskelista för metod: Förutsättningslös Hög känslighet Snabb Specifik

Finns sådan metodik? Tes: Det finns sådan metodik inom överskådlig tid, nämligen DNA-sekvensering direkt från provet DNA-sekvensering = läsa DNA

Fördelar med DNA-sekvensering 1. Explosionsartad utveckling de senaste 10 åren - mer, snabbare, billigare 2. Förutsättningslös - sekvenserar allt DNA i prover identifiera mikroorganismer (släkte, art, linje) upptäcka oväntade egenskaper hos en mikroorganism 3. Snabb, fältmässig inom snar framtid

Exempel på utvecklingsprojekt vid FOI kring vatten och DNA-sekvensering - i samarbete med Livsmedelsverket mfl.

Spårning av källa till fekal förorening - fekal källspårning Jämförelsematerial: Sammanlagda DNA-innehållet i mikroorganismer i träck från olika djurslag + avlopp - baserat på DNA-sekvens från 16s rrna

Spårning av källa till fekal förorening - fekal källspårning Detekterade källor

Råvattenövervakning Händelse: Inläckage av avlopp Före Under Efter dag 1 fm dag 1 em dag 1 em dag 6 Lokalt vatten som bakgrund (baseline)

Effektivitet av dricksvattenberedning

Berggården vattenverk, råvatten före rening 30 maj 2017 Domän Klass Fylum Klass Ordning Familj Genus Art

Berggården vattenverk, efter långsamfilter 30 maj 2017 Domän Klass Fylum Klass Ordning Familj Genus Art

Berggården vattenverk Råvatten, Archae, Virus Efter långsamfilter Archae, Virus

Slutsatser för Det Okända Vattenprovet Tekniker finns! Känslighet och specificitet bestäms av DNA-sekvenseringsstrategi och teknik Representativa och korrekta Referensdatabaser viktigt Pålitlig identifiering av patogener i miljöprover höga kostnader

Framtiden - Mobil realtids-dna-sekvensering Biomeme - two3 qpcr system Oxford Nanopore - SmidgION