BARNFATTIGDOM I LUND En rapport från Rädda Barnens lokalförening 2015 Ingela Schånberg 1
INLEDNING OCH BAKGRUND Enligt FNs konvention om barnets rättigheter skall konventionsstaterna erkänna rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling ( 27). Sverige var ett av de första länderna att signera och ratificera Barnkonventionen, då denna antogs av FN 1989. 1 Sedan dess har Sverige arbetat med barnrättsfrågor i FN, EU, Europarådet och Nordiska ministerrådet. 2 Sveriges riksdag antog 2010 Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Den dåvarande regeringen menade att det är föräldrarna eller andra vårdnadshavare ansvariga för barnet som är huvudansvariga för barnets välfärd, men att samhället har en viktig funktion i att stödja och vid behov komplettera föräldrarna under barnets uppväxt. 3 Kommuner och landsting är de instanser som har flest verksamheter där barn är berörda. Det gäller framför allt för att minska skillnaderna i uppväxtvillkor för barn som lever i familjer med låga inkomster. Man poängterade vikten av förebyggande insatser i kommunerna och gav Länsstyrelsen i Jönköpings län uppdrag att samverka med övriga länsstyrelser för att åstadkomma regionala stödstrukturer i arbetet med barnets rättigheter. Länsstyrelserna i Skåne och Västerbotten blev 2014 speciellt utsedda att bedriva försöksverksamhet och stödja kommunerna i att ta fram handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn. 4 Uppdraget är nu avslutat och resulterade i två rapporter, Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Metodstöd för kommuner för att ta fram, utveckla och följa upp lokala planer samt Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. 5 Lunds kommunfullmäktige antog 2012-12-20 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun. I skiften/rapporten Barnets bästa presenteras kortfattat kommunens arbete och policy. I denna säger man att barnkonventionen och dess grundläggande principer skall gälla i Lunds kommun samt att konsekvenserna för barn tydligt skall framgå vid alla kommunala beslut. 6 Principen om barnets bästa skall alltid sättas i centrum. Genom förändringar i attityder, förhållnings- och arbetssätt i verksamheter på olika nivåer menar man att förbättringar kan nås. 7 Lund har ingen handlingsplan mot ekonomisk utsatthet hos barn. 8 1 Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige, Regeringens skrivelse 2013/14:91, s. 4. 2 Ibid., s. 43-45. 3 Ibid. 4 Ibid., s. 93-95. 5 Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Metodstöd för kommuner för att ta fram, utveckla och följa upp lokala planer och Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn, Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län, rapport 2015:4. 6 Barnets bästa, www.lund.se. 7 Barnets bästa, www.lund.se. 8 Anna Sigurgeirsdottir, 2015-04- 21. 2
Rädda Barnen utger sedan 2002 årliga rapporter om barnfattigdomen i Sverige. Enligt Rädda Barnens senaste årsrapport Barnfattigdom i Sverige 2014, som bygger på statistik från 2012, återfinns Lund på plats 121 av landets 290 kommuner när det gäller andel av barnen som lever i ekonomiskt utsatta familjer. 2012 var andelen 10,3 procent, en procentuell förbättring sedan året innan med 0,1 procent. Men det totala antalet barn 0-17 år i Lund som levde under dessa ekonomiska förhållanden hade ökat med 22 barn till 2 201 sedan året innan. 9 Bäst till ligger Lomma och sämst Malmö. 10 SYFTE Syftet med denna rapport är att göra en uppdatering och komplettering av förra årets påbörjade kartläggning av ekonomisk utsatthet hos barn i Lund. Det innebär att uppdatera och ta fram fakta och statistik som visar hur många barn som lever i familjer med låg inkomststandard eller med kommunalt försörjningsstöd 2012. Vill vi veta vilka kategorier barn som döljer sig bakom siffrorna. Är de flickor eller pojkar? Vilken ålder har de? Är det barn till ensamstående förälder, har föräldrarna svensk eller utländsk bakgrund? Vilken utbildningsnivå har föräldrarna? I vilka delar av Lund bor de? Kan vi se några förändringar sedan förra kartläggningen? Länsstyrelsen i Skåne konstaterar i rapporten Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn att barn i ekonomisk utsatthet oftare har lägre levnadsstandard än andra barn. 11 De har också oftare än andra barn sämre hälsa, skolresultat, boende och ett lägre deltagande i fritidsaktiviteter. 12 Länsstyrelsen föreslår därför att en kartläggning av barn i ekonomiskt utsatta familjer inte bara bör undersöka de ovan nämnda förhållandena utan man presenterar en omfattande lista på förhållanden som bör kartläggas för att efter analys resultera i målformulering och handlingsplan i kommunen. I förra rapporten utgick vi från Rädda Barnens checklista men denna har nu kompletterats med Länsstyrelsens förslag. Det är framför allt fem nämnder och förvaltningar som är berörda Socialnämnden, nämnden för Kultur & Fritid och de tre skolnämnderna Barn & Skola Centrum och Öster samt Utbildningsnämnden. Enligt Länsstyrelsens checklista borde följande förhållanden inom socialnämndens område också bli kartlagda: Hur ser barnfamiljernas ekonomiska och social situation ut? - Berörs barn av vräkning? - Finns det ensamkommande barn? 9 Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2014, Rädda Barnen. 10 Ibid. 11 Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn, Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län, 2015, s. 3. 12 Ibid. 3
- Vilka insatser erbjuds flickor respektive pojkar? Hur ser fördelningen av resurser ut mellan flickor och pojkar? - Finns det hemlösa barn? - Finns det barn som utsatts för eller bevittnat våld? - Finns det barn i överskuldsatta familjer? - Finns skuldsatta barn? Hur ser hälsan ut hos barn och unga i kommunen? Hur prioriterade är främjande och förebyggande insatser för barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer? Inom Kultur&fritidsnämndens ansvarsområde borde följande förhållanden bli kartlagda: Vilka möjligheter har barn och unga till meningsfull fritid och kulturupplevelser? Finns fritidsgårdar i kommunen och hur ser tillgängligheten ut? Andel ferieplatser för ungdomar. Inom Barn- och skolnämnderna samt Utbildningsnämnden menar Länsstyrelsen att följande förhållanden bör bli kartlagda: Hur ser barnfamiljers behov ut av barnomsorg på obekväma arbetstider? Andel barn som inte uppnått grundskolans mål och som saknar behörighet till gymnasiet? Har kommunen en policy för en avgiftsfri skola? Hur arbetar kommunen med att ge barn och unga inflytande över sin utbildning? Till sist föreslår Länsstyrelsen att en kartläggning av kommunens barnrättsarbete bör göras: Hur ser barns och ungas delaktighet ut i kommunen? Vilken kunskap har kommunens tjänstemän och politiker om barnkonventionen? Samverkar kommunen med barnrättsorganisationer? På vilket sätt? Har föreningar planer för att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer? Finns samordning av barnrättsfrågor i kommunen? Finns och används barnchecklistor och konsekvensanalyser inom kommunen? Nämns barnkonventionen eller barnrättsfrågor i kommunens mål och budget? Tas kontakt med berörda barnfamiljer så att deras delaktighet och inflytande tas tillvara? Detta omfattande kartläggningsarbete är en uppgift för kommunen. Rädda Barnen i Lund kan bidra till att vissa förhållanden blir belysta och utifrån denna information och analys formulera frågor till kommunens politiker och därmed driva på barnrättsarbetet i kommunen och arbetet med att ta fram en handlingsplan mot barnfattigdom. 4
DEFINITION I Sverige finns ingen officiell definition av fattigdom bland hushåll. 13 Rädda Barnens definition av barnfattigdom avser andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. 14 Fattigdomen beräknas genom två delmått (se nedan) och är ett s k absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom. 15 MATERIAL I denna rapport har vi använt oss av offentlig statistik, dels från Barnombudsmannen, dels från Lunds kommun. Barnombudsmannen har på regeringens uppdrag 2009 skapat ett webbaserat uppföljningssystem med idag ca 50 indikatorer som skall ge statistisk information om hur genomförandet av barnkonventionen framskrider. 16 Statistik finns på både nationell-, läns- och kommunal nivå. Systemet kallas Max 18. Statistik finns inom sex sk målområden: Ekonomi, hälsa, utbildning, trygghet, delaktighet samt stöd och skydd. Varje målområde skall kunna hänföras till ett område i FNs deklaration om barnets rättigheter. Inom målområdet ekonomi finns för Lund i Max 18 tre indikatorer som skall ge information om barn i ekonomiskt utsatta familjer. Den ena visar andel barn som bor i familjer med låg inkomststandard, den andra andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd 17 och den tredje andel barn i ekonomiskt utsatta familjer. 18 I denna rapport är det endast uppgifterna om barnfamiljer med låg inkomststandard samt andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd som visat sig vara någorlunda användbara. Alla indikatorer/variabler finns inte nedbrutna till kommunal nivå. Statistiken som visas på Max18 produceras av flera olika myndigheter. Statistiska Centralbyrån, SCB, samlar in och levererar all statistik som publiceras på Max 18. 19 13 Barnfattigdom I Sverige. Årsrapport 2013, Rädda Barnen, s. 12. 14 Ibid, s. 10 15 Ibid, s. 9. 16 Max 18, www.barnombudsmannen.se. 17 Indikatorn visar andel av och antal barn som lever i familjer som under en längre tid, minst 10 månader under ett kalenderår, mottagit ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). Statistik redovisas åren 1990-2012, men någon nedbrytning i kategorier saknas. 18 Indikatorn barn i ekonomiskt utsatta familjer visar barn som lever i familjer med låg inkomst. Det är ett relativt mått eftersom den visar andelen barn som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna. Familjeinkomsterna relateras alltså till inkomstfördelningen i hela samhället och skiljer sig från måttet låg inkomststandard. I regeringens skrivelse 2013/ 14:91 sägs att regeringen använder olika mått, bl a andelen barn i familjer vars inkomst är under 60 procent av medianinkomsten. Inom EU används detta mått. Statistiken redovisar åren 1991-2012. 19 Max 18, www.barnombudsmannen.se. 5
Eftersom försörjningsstöd tillhör kommunens ansvarsområden har vi vänt oss till Socialförvaltningen i Lund för denna statistik. Tabellerna från Socialförvaltningen är hämtade från olika källor. Man har dels tabeller som bygger på extrakt, dels på tabeller som köpts från konsulter och dessutom program som producerar statistik till SCB/Socialstyrelsen. 20 Bedömningen är att Barnombudmannens statistik är svårtolkad och kräver en hel del bearbetning för att bli förståelig, t ex har omräkning från andel till antalet barn behövt göras för åskådlighetens skull. Kommunens statistik är inte helt tillförlitlig, då olika källor redovisar olika resultat. Sammanfattningsvis leder detta till att de statistiska uppgifterna bör tolkas med försiktighet. De speglar tendenser och inga absoluta fakta. Förutom offentlig statistik har chefstjänstemän eller andra tjänstemän i kommunen kontaktats för intervjuer. Intervjuer genomfördes 2014 med Marie Olsson på Socialförvaltningen och Ann-Britt Wall Berséus, skolchef i BSN Öster. Camilla Qvennerberg och Gustav Persson på Socialförvaltningen har besvarat frågor via mail. 2015 har vi träffat Anna Sigurgeirsdottir, verksamhetsutvecklare på Kultur&Fritid samt Mats Alinder, enhetschef för fritidsverksamheten i Lund Sydöst. METOD För att få ett kvantitativt mått använder Rädda Barnen ett mått man kallar fattigdomsindex, vilket är sammansatt av två delmått. Det ena är a) försörjningsstöd (f.d. socialbidrag), det andra b) låg inkomststandard. Måtten är utvecklade av Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Rädda Barnen menar att indexet är ett absolut fattigdomsmått, d v s att inkomster under en viss nivå räknas som fattigdom. Eftersom samstämmigheten mellan måtten är låg används båda. 21 Försörjningsstöd består enligt Rädda Barnen av två delar, dels den sk riksnormen, dels ersättning för boendekostnad och andra utgifter som socialtjänsten i kommunen beviljar. I den redovisade statistiken ingår alla hushåll som vid en viss tidpunkt erhållit försörjningsstöd, d v s det görs ingen skillnad på hushåll med tillfälligt/kortvarigt stöd och hushåll med mer stadigvarande eller långsiktigt stöd. För 2012 innebar stödet till ett hushåll med 1 vuxen + 1 barn 11 290 kr/månad (= riksnormen + bostadsbidragsnorm) + ev. andra godkända utgifter. För en familj bestående av 2 vuxna + 2 barn kunde stödet bli 11 950 kr+ bostadskostnad per månad. 22 Uppgifterna har kompletterats med statistik från Max 18 över andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Vid beräkning av låg inkomststandard utgår man i Rädda Barnens rapporter från värdet 1,0, vilket de hushåll har, vars inkomster precis räcker till en miniminivå av nödvändiga levnadsomkostnader. Har hushållet ett värde under 1,0 anses det ha låg inkomststandard. Låg inkomststandard beräknas genom att hushållets disponibla inkomst relaterad till 20 Gustav Persson, Socialförvaltningen i Lund, mail 2015-03-17. 21 Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2012,Sammanfattning 2012:2, Rädda Barnen, s. 12. 22 Barnfattigdom i Sverige, Årsrapport 2013, Rädda Barnen, s. 9. 6
hushållets storlek och sammansättning divideras med normen för baskonsumtion + boendenorm. För 2012 innebar värdet 1,0 att hushållet bestående av 1 vuxen + 1 barn hade en disponibel inkomst på 11 986 kr/månad, ett hushåll med 2 vuxna + 2 barn 18 240 kr/månad. 23 Barnombudsmannens indikator låg inkomststandard mäter absolut ekonomisk utsatthet viket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadskostnaderna 24. Andel barn av totala antalet barn anges. Denna indikator kan också visa fördelning av flickor och pojkar, barnets ålder, om föräldrarna har svensk eller utländsk bakgrund, hur länge barnet vistats i Sverige, föräldrarnas utbildningsnivå, syskon och familjetyp. Statistik redovisas för 1998-2012. Använd med viss försiktighet kan denna indikator komplettera Rädda barnens mått med samma namn. Statistik senare än 2012 har inte varit tillgänglig, vilket medfört att de sista årens utveckling inte kunnat kartläggas. I denna rapport har vi utgått från Rädda Barnens metod att mäta barnfattigdom. Det innebär att vi använt oss dels av statistiken för barn i familjer med låg inkomststandard från 2012, där uppgifter hämtats från Barnombudsmannens indikator med samma namn, dels för barn i familjer med försörjningsstöd med uppgifter från Socialförvaltningens i Lund. Dessa uppgifter visar förhållandena under 2013 och 2014. Kvalitativa data har insamlats genom intervjuer. RESULTAT Med Rädda Barnens mått som utgångspunkt visar statistiken för 2012 att 2 201 barn i Lund levde i en familj med antingen låg inkomststandard och/eller med försörjningsstöd. 25 Max 18 redovisar för samma år 2 312 (barnfamilj med låg inkomststandard + med långvarigt ekonomiskt stöd) eller 2 689 (barnfamilj med låg inkomststandard + försörjningsstöd någon gång under året). 26 Barnombudsmannens statistik ger alltså något fler barn i ekonomisk utsatt situation. Flest barn i ekonomiskt utsatta familjer redovisar BOs kategori barn i ekonomisk utsatthet, 3 357. Då detta mått är relativt beräknas de ekonomiskt utsatta familjernas inkomst i förhållande till hela befolkningens inkomstutveckling. Utvecklingen visar på en ökning mellan 1998 och 2011, vilket betyder att de ekonomiska klyftorna/inkomstspridningen i samhället har ökat (se not 17). Genom Barnombudsmannens statistik, Max 18, kan vi få mer information om kategorin barn i familjer med låg inkomststandard. 27 De 9 procent av barnen i Lund 2012 som levde 23 Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2014, Rädda Barnen. 24 Max 18, www.barnombudsmannen.se. 25 Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2014, Rädda Barnen, s. 48. 26 Max 18, www.barnombudsmannen.se. 27 Max 18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB. 7
i dessa familjer var till antalet 1 923 st. 28 Av dessa hade 1 057 barn (56 procent) föräldrar med utländsk bakgrund och 848 (44 procent) svensk bakgrund. 29 Med tanke på att ca 24 procent av familjerna i Lund hade utländsk bakgrund, visar statistiken att dessa är kraftigt överrepresenterade bland familjer med låg inkomststandard. De flesta barn, 1 375 var födda i Sverige (72 procent). 30 Av de utlandsfödda hade något fler än 400 vistats i Sverige upp till fyra är (22 procent) och ca 120 barn fem år eller längre (6 procent). Fler än 1/4 var således relativt nyanlända. Statistiken visar att de flesta föräldrarna, 65 procent, hade eftergymnasial utbildningsbakgrund, 25 procent gymnasial och 10 procent förgymnasial utbildningsbakgrund. 31 Det är således ungefär 2/3 av föräldrarna som är universitetsstuderande/akademiker med låga inkomster som döljer sig bakom kategorin familjer med låg inkomststandard. Det är kanske inte så förvånande i en universitetsstad som Lund. Enligt CSN får en studerande för 4 veckor 9 948 kr (lån + bidrag) + 584 kr för 1 barn, 956 kr för 2 barn, vilket ger 10 532 kr respektive 10 904 kr. 32 Fördelningen av flickor och pojkar är relativt jämn. 33 Pojkarna är något fler. Åldersfördelningen visar att 866 (47 procent) av barnen är 0-5 år, 664 (36 procent) 6-12 år och 311 barn (17 procent) är 13-17 år. 34 Den största gruppen är alltså förskolebarn, men många går också på låg- och mellanstadiet. Tonåringar är den minsta gruppen. Över hälften, 56 procent, bor tillsammans med sina ursprungsföräldrar. Tyvärr redovisar inte statistiken ensam/enastående (!) föräldrar, utan man har skapat kategorin mor samt ev. styvförälder respektive far samt ev. styvförälder. Hos sin mamma bor 678 barn (37 procent) och hos sin pappa 133 barn (7 procent). 35 Många familjer har låga inkomster pga att de är skuldsatta. Man talar om överskuldsatta familjer. Problemet är inte ovanligt i Lund. Familjerna lever på samma inkomstnivå som de med försörjningsstöd, men får alltså inget sådant. Man har levt över sina tillgångar av olika skäl och hamnat hos Kronofogden. Enligt Camilla Qvennerberg på Socialförvaltningen fanns mellan januari och maj 2014 66 barn i familjer med denna problematik. 36 Vid årsskiftet 2014/15 fanns 197 personer i Lund (med och utan barn) som beviljats skuldsanering. Antalet 28 Max 18, www.barnombudsmannen.se. 29 Ibid. 30 Ibid. 31 Ibid. 32 www.csn.se, 2015-04-23. 33 Max 18, www.barnombudsmannen.se. 34 Ibid. 35 Ibid. 36 Camilla Qvennerberg, Socialförvaltningen i Lund, 2014-05-21. 8
har stadigt ökat sedan 2010. 37 Denna kategori ingår eventuellt i statistiken under familjer med låg inkomststandard. Vilken hjälp kommunen erbjuder är inte helt klarlagt. Även barn kan vara skuldsatta. Vid årsskiftet 2014/15 fanns enligt Kronofogdemyndigheten i Malmö 2 barn i Lund i åldern 0-17 år som var skuldsatta. 38 Anledningen till att barn upp till 14 år hamnat i denna situation är oftast skatteskulder. För barn mellan 15 och 17 år är orsaken oftast böter, skadestånd eller ersättning till brottsofferjouren. Kategorin unga vuxna, d v s de mellan 18 och 25 år, var betydligt fler. 229 unga vuxna i Lund hade en sammanlagd skuld på över 9 milj. kr. Barnfamiljer med försörjningsstöd i Lund Försörjningsstödet i Lund är enligt riksnormen. 39 I beräkning av försörjningsstödet utgår man från riksnormen samt hyreskostnad, arbetskostnad mm, där man utgår från faktiska kostnader. Från detta belopp dras eventuella inkomster. Resterande belopp utbetalas som försörjningsstöd. 40 I Lund har socialnämnden beslutat om möjligheten att bevilja extra bistånd för Internetuppkoppling till familjer med ungdomar och extra bistånd för fritidsaktiviteter till barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd. 41 Familjen/barnet kan få 2000 kr/år till ledarledd fritidsaktivitet. Från 2014 har tillkommit ett bidrag till barnfamiljer med försörjningsstöd för fritidskostnader till barn i årskurserna 7 och 9, men detta bidrag ingår inte i försörjningsstödet. Ersättning för Internetkostnad beviljas numera alla skolbarn som har datorer i hemarbetet. Ett riktat bidrag för fritidskostnader till elever/barn i årskurs 7 har också tillkommit. 42 Orsaker till föräldrarnas ekonomiska situation var 2013 främst arbetslöshet. 43 Även sjukdom och missbruk kan vara orsaker. 2014 erhöll 475 familjer med 908 barn försörjningsstöd i Lund. 44 Detta innebär att ytterligare 40 barnfamiljer och ytterligare 121 barn någon gång under 2014 hade hamnat i en ekonomiskt utsatt situation jämfört med året innan. 45 Barnfamiljer utgjorde mellan 25-30 procent av alla bidragstagare i Lund 2013. Majoriteten av bidragstagarna var ensamstående män och kvinnor. Något mer än hälften av barnfamiljerna med ekonomiskt bistånd var ensamstående kvinnor med barn. Något färre var de gifta/sammanboende med barn. Ensamstående män med barn var mycket få, 26 stycken 37 www.kronofogdemyndigheten.se, 2015-04-26. 38 www.kronofogdemyndigheten.se, 2015-04-23. 39 Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund 2014-04-24. 40 Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund, 2015-04-29. 41 Barnets bästa, Lunds kommun. 42 Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund, 2015-04-29. 43 Se ovan. 44 Se tabell 1. Socialförvaltningen i Lund, mars 2015. 45 Att kostnaderna för försörjningsstöd har ökat i kommunen det senaste året framgår av artikeln Minus för Lunds kommun i år igen, Alexander Kuprijanko, Sydsvenskan, 2015-04-30. 9
2013. Samma mönster gällde för åren 2011-2013. 46 Då statistiken inte har blivit uppdaterad med data för 2014 kan några nya siffror inte redovisas. Tabell 1. Antal barn i familjer med försörjningsstöd i Lund 2011-2014. 47 Någon gång under Minst 10 mån under året 2) Året 1) 2011 814 526 2012 766 389 2013 787 471 2014 908 u.u. Källor: 1) Socialförvaltningen i Lund. 2) Max 18, Registret över ekonomiskt bistånd. Tabell 2. Barnens ålder i familjer med försörjningsstöd i Lund 2014. Ålder Antal Andel 0-5 år 333 34 % 6-12 år 396 40 % 13-17 år 253 26 % Källa: Socialförvaltningen i Lund, 2015. Barnen har grupperats åldersmässigt efter skolans olika stadier förskola, låg- och mellanstadiet och högstadium/gymnasium. Den största gruppen är barn på låg- och mellanstadiet. Jämfört med barnens åldersfördelning i familjer med låg inkomststandard är barnen i familjer med försörjningsstöd i allmänhet äldre. Enligt Socialförvaltningens i Lund statistik fanns, liksom tidigare år, både flest familjer och flest barn med ekonomiskt bistånd på Norra Fäladen. Linero och Klostergården är de bostadsområden som därnäst har många både familjer och barn med försörjningsstöd. Höga siffror har även Väster, Värpinge och Östra Torn. 46 Socialförvaltningen i Lund 2014-04-24. 47 Socialförvaltningen i Lund, mars 2015. 10
Tabell 3. Antal barnfamiljer och antal barn med försörjningsstöd 2012-2014. 2012 2013 2014 Stadsdel Familjer Barn Familjer Barn Familjer Barn Centrala staden 13 18 14 20 23 41 Dalby 27 44 25 35 31 47 Genarp 5 7 7 9 6 11 Gunnesbo 25 48 20 39 17 33 Järnåkra/Nilstorp 8 17 13 29 10 26 Klostergården 46 92 41 70 44 85 Kobjer 6 14 3 3 4 7 Linero 51 63 53 87 58 115 Möllevången 3 5 4 7 4 6 Norra Fäladen 96 158 89 164 93 195 Nöbbelöv 19 29 14 19 18 26 Okänd nyckelkod 16 31 27 42 39 69 På församl skrivna 1 1 1 4 0 0 Södra Sandby 20 59 12 41 14 39 Torns glesbygd 1 1 0 0 2 4 Tuna 3 3 4 8 4 5 Vallkärrat/Stångby 2 5 2 5 1 1 Veberöd 15 26 10 15 10 12 Värpinge 26 52 28 61 27 51 Väster 36 61 38 70 38 75 Ö Torn/Mårtens Fälad 22 32 30 59 32 60 Summa 441 766 435 787 475 908 Källa: Socialförvaltningen i Lund, 2014 och 2015. Under 2013 var 4 familjer aktuella för vräkning, men ingen med barn. Om det blir aktuellt försöker man hitta alternativa lösningar. 48 Det kan vara hotell, vandrarhem etc. De senaste åren har inga barn i Lund varit berörda av verkställda vräkningar. 49 Förhållanden som återstår att kartlägga: Utbildning - Finns det ensamkommande barn? - Vilka insatser erbjuds flickor respektive pojkar? Hur ser fördelningen av resurser ut mellan flickor och pojkar? - Finns det hemlösa barn? - Finns det barn som utsatts för eller bevittnat våld? - Hur prioriterade är främjande och förebyggande insatser för barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer? 48 Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund. 49 www.kronofogden.se, 2015-04-27. 11
Utbildning anses av många vara en strategisk faktor för att ett barn skall kunna skapa sig ett eget liv på egna villkor. Vi är därför bl a intresserade av hur många elever som inte uppnått grundskolans mål eller inte har behörighet till gymnasiet. I Lund 2013 uppnådde 85 procent av eleverna grundskolans mål. 50 Det var betydligt större andel än genomsnittet för landet som var 78 procent. Samtidigt var det så att andelen elever i Lund som inte uppnådde målen hade ökat från 13 till 15 procent mellan 2009 och 2013. I absoluta tal var det 140 barn/elever som 2013 lämnade grundskolan utan att ha uppnått den grundläggande utbildningens krav. Andelen pojkar var högre än andelen flickor, 19 procent respektive 11 procent. Behörigheten till gymnasiet var 2013 94 procent, dvs 880 av 937 barn var behöriga att börja sina gymnasiestudier. Fortfarande fanns 57 barn utan vare sig behörighet till gymnasiet eller som hade gått ut grundskolan med godkända betyg i alla ämnen. Inom BSN Öster nådde inte 8 av 308 elever grundskolans mål och de var således inte behöriga till gymnasiet. I BSN Öster finns 4 stycken åk 7-9-skolor. Eleverna fördelade sig ganska jämnt på de olika skolorna. Ingen skola stack ut. 51 För de elever som behöver finns kostnadsfri sommarskola. Kommunen ansvarar för barnet tills det fyllt 20 år och de icke-behöriga får gå i intoduktionsprogrammet. Enligt Ann-Britt Wall Berséus kan skolan inte ta ut avgifter för aktiviteter på skoltid. Det är ett politiskt beslut i nämnden. Erbjuder skolan läxhjälp? Inom BSN Öster gör skolan det i en eller annan form. Ibland står lärare för den, ibland fritidspersonal. Tillgången är tillräcklig, enligt skolchefen. 52 Vilket stöd ges till elever med särskilda behov? I BSN Öster finns många elever med neuropsykiatriska störningar. 53 Det är ganska vanligt. Skolan har ett s k Skoldatatek, där elevens lärare deltar i en diskussion om eleven. Man diskuterar arbetsmetoder, förhållningssätt mm. Tid och tålamod är viktigt. Förekommer mobbning i skolan? Fula ord är vanligt förekommande, enligt skolchefen, däremot inte våld. 54 Rektor ansvarar för utredning, t ex om nätmobbning. Enligt likabehandlingsplanen rapporterar rektor till nämnden. Återstår bl a att kartlägga: Hur arbetar kommunen med att ge barn och unga inflytande över sin utbildning? Hälsa 50 Max 18, Registret över slutbetyg, SCB. Sista året med statistik är 2012. Därför har ingen uppdatering kunnat ske. 51 Ann-Britt Wall Berséus, BSN Öster, 2014-05-19. 52 Se ovan. 53 Se ovan. 54 Se ovan. 12
Hur står det till med ohälsa och stress bland eleverna? I Rädda Barnens enkätundersökning Ung Röst 2014 sade sig 45 procent av barnen i årskurs 6 någon gång under den här eller förra terminen ha känt sig ledsna och nedstämda under en längre tid. 55 Lunds kommun gör regelbundna undersökningar, sk LYNK-enkäter i åk 5, 8 och 2 på gymnasiet. Man undersöker om eleven har huvudvärk, ont i magen eller har svårt att somna. Skolchefen i BSN Öster presenterade omfattande statistik. Slutsatsen var att ju äldre eleven/barnet var desto sämre hälsa. 56 Fler flickor än pojkar upplevde problem. Nationella prov orsakade stress och styrde undervisningen. 45 procent av eleverna i åk 8 var stressade i skolan. LYNK-undersökningen överensstämmer väl med resultaten från Ung Röst. Inom elevhälsan i BSN Öster finns skolsköterska på varje skola. Befintlig socialsekreterare skall samarbeta med Socialförvaltningen kring eleven. Förskolan Med tanke på att ca 1 600 barn i familjer med låg inkomstandard eller försörjningsstöd 2012 var 0-5 år är förhållandena i förskolan intressanta att undersöka, t ex dagisavgifterna. Vilken är högsta avgiften på dagis? Enligt Ann-Britt Wall Berséus har kommunen maxtaxa. 57 Arbetslöshet var den främsta orsaken till försörjningsstöd i Lunds kommun. Tillgång till förskola på obekväm arbetstid kan vara ett sätt att undanröja hinder för att förälder skall kunna ta ett jobb. I Lund finns Röda stugan, som är öppen både på helger och nätter. Enligt samtal med personal på Röda stugan tas barn in efterhand som det finns behov. Man skall ha rätt till barnomsorg, dvs arbete, för att få plats. Mer info kan fås på eftermiddags- och kvällstid av jourpersonalen eller av förskolechefen Cecilia Norling. 58 Fritid Barn i ekonomiskt utsatta familjer riskerar att hamna utanför kamratkretsen då de inte har samma ekonomiska möjligheter att delta i aktiviteter som kompisarna. Risken kan också finnas att barnet inte får möjlighet att utveckla sin potential som människa om det inte kan utveckla sina intressen på grund av ekonomiska hinder. Kultur&Fritidsförvaltningen i Lund är uppdelad i fyra sektioner kultur, bibliotek, idrott och fritid. Mats Alinder ansvarar för fritidsverksamheten i Lunds sydöstra delar, vilket innebär på Östra torn, Linero, Centrum, Klostergården och Järnåkra. 55 Ur Ung Röst 2014, Rädda Barnen. 56 Ann-Britt Wall Berséus. 57 Se ovan. 58 Maud Hell, 2015-05-04. 13
På frågan om det finns fritidsgårdar i alla stadsdelar svarade Mats A att det finns i alla utom på Kobjer. 59 Fritidsgårdarna har en öppen verksamhet som är kostnadsfri. För barn i åldern 6-9 år finns fritidshem och för de något äldre barnen, 10-12 år, finns fritidsklubb. Till båda dessa verksamheter måste barnen vara anmälda och föräldrarna betalar efter inkomst. Kommunen tillämpar maxtaxa. På skollov under terminstid har fritidsgårdarna mer öppet. På storhelger som jul och påsk ligger verksamheten nere på sk röda dagar. Man har diskuterat att ha öppet även under julen eftersom många barn och familjer inte firar jul. Under sommaren har man på Norra Fäladen haft verksamhet för 10-16-åringar under ett par år. Denna verksamhet har fallit väl ut och skall under 2015 också prövas på Klostergården och Linero under veckorna 27-32. Man planerar att ha öppet från ca kl 10 på förmiddagen till in på kvällen fem dagar i veckan. Deltagande är kostnadsfritt. Under två veckor i början av sommarlovet arrangeras kostnadsfritt sommarkollo för skolbarn i årskurs 4-8. Kollot varar i en vecka per grupp. Varje grupp består av 20-25 barn/ungdomar som utses genom lottning. De två första veckorna på sommarlovet anordnas på ett flertal fritidsområden dagkollo, som kan innehålla olika aktiviteter. Dessutom arrangeras två temakollo som musikcamp (2 veckor) och kulturkollo (1 vecka). Dagkollo är inte gratis. Vissa aktiviteter och utflykter kostar och där kan barn som inte har råd att betala kan genom att vara aktiva och ta ansvar för aktiviteter under terminstid få nedsättning i kostnaden. Rädda Barnen i Lund funderar på att föreslå gratis inträde på bad en dag i veckan. Vad tänker du om det? Jag ser det som positivt om vi i Lund kunde erbjuda barn och unga bad till betydligt lägre taxa än idag. Källbybadet tillhör inte fritidssektorn, utan lyder under idrotten, där Dan Kanter är chef. Om barn behöver hjälp med utrustning till sin aktivitet finns numera en förening på Smörlyckan som fått kommunens integrationspris. Där fungerar det så att barn som vuxit ur sin utrustning lämnar över den till föreningen så att utrustningen kan komma yngre barn tillgodo. Förutom fritidsgårdarnas sommarverksamhet bedriver också Fältgruppen verksamhet på sommaren. Lund är en kommun med relativt få stökiga tonåringar, men stundtals blossar oroligheter upp. Inom fritidsförvaltningen arbetar man mycket med ungdomsinflytande och delaktighet och har något som kallas områdesboken, ett kvalitetssäkringsinstrument. 59 Möte med Mats Alinder, enhetschef Kultur&Fritid, 2015-05-05. 14
Ungdomstinget är också ett inflytande- och delaktighetsforum för ungdomar. På Vårfruskolan har man anordnat träffar för unga inom HBTQ. Man arbetar mycket med värdegrundsfrågor på alla fritidsområdena. I alla fritidsområden finns det samverkansgrupper. Där samverkar fritidsgården med skolan socialförvaltningen och polisen. I vissa områden även med kyrkan och biblioteket. Sommarpraktikplatser för ungdomar faller inom Socialförvaltningens område. Barnrättsarbetet i Lunds kommun Redan 2008 påbörjades barnrättsarbetet, vilket var ett initiativ från Anna Sigurgeirsdottir och personer från Social- och skolförvaltningarna. Under ett par år var arbetet lite ostrukturerat men i och med att regeringen 2010 lanserade Strategi för barnets rättigheter och kommunfullmäktige i Lund 2012 antog Strategin för att stärka barnets rättigheter blev arbetet mer strukturerat och resulterade i policydokumentet Barnets bästa. Barnkonventionen och dess grundläggande värderingar skulle vara riktlinjer för arbetet i kommunen och konsekvenser för barn skulle beskrivas vid alla kommunala beslut. 60 I Lund bestämmer varje förvaltning hur barnrättsarbetet skall bedrivas. En person i varje förvaltning har till uppgift att se till att barnkonventionen implementeras i den egna förvaltningen. Inom Kultur&Fritid har all personal utbildats i barnkonventionen och barnrättspiloter har utsetts. De finns på bibliotek och fritidsgårdar. I kommunen finns tre barnrättsstrateger, varar Anna Sigurgeirsdottir är en. Anna S sitter också i Barnrättskommittén, som är kommunens övergripande organ för dessa frågor. 61 I Lunds kommun finns ingen handlingsplan för att motverka ekonomisk utsatthet hos barn. Konsekvensanalyser skall genomföras vid beslut enligt en checklista och Anna S bevakar att detta blir gjort vid Kultur&fritidsnämndens sammanträden. Ett önskemål är att barnchecklistan görs obligatorisk och bifogas alla kommunala beslut. Någon kartläggning av barn i ekonomiskt utsatta familjer i kommunen har inte gjorts. Däremot har kommunkontoret sammanställt rapporten Välfärds- och folkhälsoredovisning 2013. 62 Lund har inrättat Ungdomstinget, som är ett forum för ungdomar att få inflytande och göra sina röster hörda. Ungdomstinget ger också ungdomarna en möjlighet till diskussion och ökade kunskaper i frågor som berör dem. 63 SAMMANFATTNING Syftet med denna rapport har varit att uppdatera och komplettera föregående års rapport. Inte heller denna rapport är på något sätt fullständig. Fler områden för kartläggning har 60 Anna Sigurgeirsdottir, verksamhetsutvecklare på Kultur&Fritid i Lund, 2015-04-21. 61 Se ovan. 62 Se ovan. 63 Se ovan. 15
tillkommit efter Länsstyrelsens rekommendationer. Flera av dessa kräver mycket omfattande forskning och ligger utanför möjligheterna för denna rapport. På grund av det statistiska materialets beskaffenhet måste siffrorna tolkas med försiktighet och resultaten ses som tendenser. Sedan tidigare vet vi genom Rädda Barnens årsrapport 2014 hur många barnfamiljer som 2012 levde på försörjningsstöd eller hade låg inkomststandard. Genom statistiska uppgifter från Barnombudsmannen har ett flertal bakgrundsvariabler som föräldrarnas utbildningsbakgrund, etnicitet och om barnen bodde i sin ursprungsfamilj eller om de bodde med mamman respektive pappan givit mer information om barnfamiljerna med låga inkomster. Vi vet också barnens fördelning på olika åldrar. Dessa data har kunnat uppdateras och kompletteras med hur länge barnen vistats i Sverige. Många av familjerna är överskuldsatta och genom uppgifter från Kronofogdemyndigheten har mer information om denna grupp kunnat hämtas, likaså att det i Lund finns skuldsatta barn. Ett mönster man kan utläsa ur statistiken är att studentfamiljer med små barn tillhör gruppen med låg inkomststandard, men också familjer med utländsk bakgrund. Antagligen döljer sig flera mönster bakom siffrorna. Genom Socialförvaltningens i Lund statistik har vi kunnat uppdatera antalet barnfamiljer med försörjningsstöd och fördelningen av familjerna på Lunds olika bostadsområden. Vi har kunnat komplettera med uppgifter om barnens åldersfördelning. Uppgifterna om familjemönster har inte kunnat uppdateras. Ett tydligt mönster 2013 var att ensamstående mödrar var en mycket stor grupp med försörjningsstöd. En del förhållanden kring barnens utbildning blev belysta i den förra rapporten, som antal elever som lämnar grundskolan utan att ha nått kunskaps- och färdighetsmålen. Eftersom senare statistik inte har varit tillgänglig har dessa uppgifter inte kunnat uppdateras. Beroende på vilket mått man använder bodde i Lund 2012 mellan 2 200 och nära 2 700 barn i ekonomiskt utsatta familjer. Detta kan vara en ökning från 20 till 200 jämfört med året innan. Några större förändringar i föräldrarnas etniska bakgrund, utbildningsnivå, fördelningen av flickor och pojkar samt åldersfördelning hos barn i familjer med låg inkomststandard har inte kunnat noteras. Vi har uppmärksammat att antalet ensamstående föräldrar har ökat något och att de flesta barn är födda i Sverige, men att en stor grupp är relativt nyanlända till Sverige. Antalet barn i familjer med försörjningsstöd i Lund ökade mellan 2013 0ch 2014. Ytterligare 34 familjer och 142 barn fick någon gång under året ekonomisk hjälp av kommunen. Liksom tidigare år är Norra Fäladen, Linero och Klostergården de bostadsområden med flest barnfamiljer med försörjningsstöd. Var barnfamiljer med låg inkomststandard bor vet vi däremot inte. Någon komplett bild har vi därför inte. Vi har också kunnat konstatera att barnen/ungdomarna är äldre i familjer med försörjningsstöd än i de med låg inkomst. 16
Sammanfattningsvis kan sägas att vi fortfarande bara skrapat lite på ytan. En del frågor har blivit besvarade, men mycket återstår. Resursfördelning och budgetrestriktioner påverkar vardagen för barnen. För sin levnadsstandard är barn i första hand beroende av sina föräldrars/vårdnadshavaren ekonomiska situation. Vill man förändra framtidsutsikterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer måste man tänka in hela familjen och rikta åtgärder både mot barnen och de vuxna/föräldrarna. Både på nationell och kommunal nivå har det framkommit att ensamstående mödrar utgör hälften av barnfamiljerna med svag ekonomi. Kvinnor arbetar ofta inom välfärdssektorn, inom vård, skola och omsorg, där kommunen är den främsta arbetsgivaren. Nedskärningar i offentlig sektor drabbar inte bara den vuxne utan även barnen. Att minska arbetslösheten och sjukskrivningstalen genom ökad bemanning kan förbättra personalens både hälsa och arbetsmiljö inom vården, förskolan och skolan och därmed medverka till att minska barns ekonomiska utsatthet. Ett sätt att inte öka arbetslösheten skulle också kunna vara att uppsägning av familjeförsörjare inte skall förekomma. Precis som vid risk för vräkning skulle den anställde istället behållas inom verksamheten och t ex omplaceras. Risken för marginalisering och utanförskap är annars stor, vilket kan riskera att bidra till att öka antalet barnfamiljer som behöver ekonomiskt stöd. Förskola, skola och fritidsverksamhet är områden dit kommunen kan rikta resurser och uppmärksamhet för att förbättra för barn i utsatta situationer genom att se till att det finns dagisplatser till alla, att gruppstorlekarna i förskolan minskar och bemanningen ökar. Inom skolan måste elever tidigt få det stöd de behöver i bl a matematik, modersmålsundervisning och svenska, speciellt de nyanlända. Målet måste vara att alla elever/barn skall klara grundskolans kunskaps- och färdighetskrav. KÄLLOR OCH REFERENSER Anna Sigurgeirsdottir, verksamhetsutvecklare, Kultur&Fritid, Lunds kommun. Ann-Britt Wall Berséus, skolchef, Barn & Skola Öster, Lunds kommun. Barnets bästa, Lunds kommun. Barnfattigdomen i Sverige. Sammanfattning 2012:2, Rädda Barnen. Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2013 och 2014, Rädda Barnen. Camilla Qvennerberg, Socialförvaltningen i Lund. Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn, Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län, 2015. 17
Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Metodstöd för kommuner för att ta fram, utveckla och följa upp lokala planer, Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län, 2015. Gustav Persson, Socialförvaltningen, Lund. Marie Olsson, Chef, Socialförvaltningen i Lund. Mats Alinder, enhetschef Kultur&Fritidsförvaltningen, Lund. www.barnombudsmannen.se. www.csn.se. www.kronofogdemyndigheten.se. Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige, Regeringens skrivelse 2013/14:91. 18