Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn

Transkript

1 Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn Metodstöd till kommuner för att ta fram, utveckla och följa upp lokala planer Varje barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling Artikel 7, barnkonventionen Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Artikel, barnkonventionen

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Metodstöd till kommuner för att ta fram, utveckla och följa upp lokala planer Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län Ulrica Ericsson och Matilda Andersson Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad 0 Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 88-0 ISBN: Rapportnummer: 0: Layout: Tryckeri, upplaga: ID kommunikation AB Länsstyrelsen Skåne, 00 ex Tryckår: 0 Foto: Most Photos

3 Inledning För att ekonomiskt utsatta barns och ungas rätt till goda uppväxtvillkor ska kunna förverkligas krävs en strukturerad och hållbar handlingsplan med insatser inom flera områden. Enligt regeringsbeslut S0/696/FST beviljades Länsstyrelsen Skåne och Länsstyrelsen i Västerbottens län medel för att stötta kommunerna i deras arbete med att ta fram, utveckla och följa upp lokala handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn. Inom ramen för uppdraget ingår även att stötta kommuner som vill införa perspektivet barn i ekonomisk utsatthet i redan befintliga handlingsplaner eller närliggande kommunala dokument. Länsstyrelserna har i sitt gemensamma uppdrag sammanställt detta metodstöd som syftar till att konkretisera vad en handlingsplan skulle kunna innehålla. Tyngdpunkten i en handlingsplan ligger på att stärka ekonomiskt utsatta barns rättigheter utifrån barnkonventionen. Metodstödet kan användas av de kommuner som vill upprätta en lokal handlingsplan och för de kommunala förvaltningar som har till uppdrag att förverkliga planens mål i den egna verksamheten. På så vis hoppas länsstyrelserna kunna underlätta för kommunerna i deras arbete med att stärka ekonomiskt utsatta barns rättigheter. Underlaget i metodstödet utgår från barnkonventionens artiklar som belyser barnets rättigheter att få sina behov tillgodosedda. Även den av riksdagen antagna strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige utgör en del av underlaget med sitt tydliga budskap att barnets rättigheter ska tillgodoses. Grundprinciperna i strategin bygger på barnkonventionen och syftar till att inspirera beslutsfattare på alla nivåer samt yrkesverksamma att se till barnets bästa. Länsstyrelsernas metodstöd bygger även på forskning inom området, viktiga styrdokument, exempel från andra aktörer som arbetar för och bidrar till åtgärder för att stärka barns rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige. Barn i ekonomisk utsatthet har oftare än andra barn lägre levnadsstandard. Dessa barn riskerar att inte kunna åtnjuta sina rättigheter på en grundläggande nivå eller under liknande förhållanden som andra barn. Barn i ekonomiskt utsatta situationer har oftare än andra barn sämre hälsa, skolresultat, boende och har ett lägre deltagande i fritidsaktiviteter. Även rättighetsorganisationen Rädda Barnen arbetar för att kommuner ska ta fram lokala handlingsplaner med mål att minska utsattheten, då en betydande del av välfärden organiseras på lokal nivå. En handlingsplan kan syfta till att kompensera och mildra den ekonomiska utsatthetens konsekvenser för det enskilda barnet, men också bidra till att bakomliggande faktorer till barnfamiljers ekonomiska situation angrips. Metodstödet har tagits fram i samråd med Tapio Salonen, professor i socialt arbete och dekan vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola.

4 Kartläggning Lokala förutsättningar Analys Tolkning av kartläggningens resultat Mål Vad? Smart (a) mål, ansvar och resurser Översiktsbild av processen i en lokal handlingsplan mot ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Genomförande Hur? Uppföljning och utvärdering Mäter grad av måluppfyllelse

5 . Kartläggning I detta avsnitt besvaras frågan om varför kommuner ska satsa resurser på att kartlägga lokala förhållanden utifrån ett barnrättsperspektiv. Även frågorna vad en kartläggning kan omfatta samt hur själva processen kan gå till exemplifieras. Tänk hela kommunen då barnrättsfrågor spänner över flera olika områden! Kommunen har det yttersta ansvaret för att barn och unga som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. En kartläggning av ekonomisk utsatthet bland barn och unga med utgångspunkt i ett lokalt perspektiv kan verka vägledande för denna måluppfyllelse. En kartläggning kan ge kännedom om barns och ungas uppväxtvillkor. En kartläggning kan redogöra för vilka barn som deltar i fritids- eller kulturaktiviteter, hur olika förutsättningar inverkar på denna möjlighet eller belysa vilka samarbetsformer som finns eller inte finns i kommunen. En kartläggning kan synliggöra vilka resurser som finns i kommunen för att tillgodose ekonomiskt utsatta barns och ungas behov. Hur stor del av de kommunala resurserna går idag till barn och unga? En kartläggning ger underlag för kommunens fortsatta utvecklingsarbete för barnets rättigheter i praktiken. Tänk hela familjen!

6 Varför ska en kartläggning genomföras? Vad kan en kartläggning fästa fokus på? Det finns många vinster med att respektive kommun inför framtagandet av en handlingsplan kartlägger lokala förhållanden. Bland annat med hänsyn till att: Kommunen har det yttersta ansvaret för att barn och unga som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver, Kommunen (liksom regionala och nationella myndigheter) ansvarar för att arbetet med barnkonventionens intentioner får genomslag. På lokal nivå avser detta hela kommunen, Kartläggning av lokala förhållanden utgör en viktig del i kommunens arbete med att stärka barnets rättigheter och är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Det är viktigt att kommunen tar hänsyn till barnens egna upplevelser av att växa upp i en ekonomiskt utsatt situation, En väl genomförd kartläggning ger kännedom om ekonomiskt utsatta barnfamiljers livsvillkor, En väl genomförd kartläggning möjliggör för analys av kommunens styrkor, svagheter och förbättringsområden, Tjänstemän och politiker kan lättare prioritera inför beslutsfattande i beslut som rör barn och unga, Med utgångspunkt i lokala förhållanden kan kommunen erbjuda rätt stöd och hjälp till ekonomiskt utsatta barnfamiljer, Lämpliga och effektiva åtgärder kan bidra till att barn och unga ges förutsättningar för mer lika uppväxtvillkor. 6 Hur många barn i kommunen lever i ekonomisk utsatthet? andel barn i hushåll med försörjningsstöd, andel barn i hushåll med låg inkomststandard från lön, a-kassa, sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning. Hur ser barnfamiljers ekonomiska och sociala situation ut? Hur ser hälsan ut hos barn och unga i kommunen? Hur prioriterade är främjande och förebyggande insatser för barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer? andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser. Samtliga frågor av varför- och vadkaraktär kan besvaras med fokus på följande: barn till ensamstående/sammanboende förälder barn som berörs av vräkning ensamkommande barn vilka insatser erbjuds till pojkar respektive till flickor fördelning av beviljade insatser till pojkar respektive flickor barn födda i Sverige med minst en utlandsfödd förälder barn födda utomlands hemlösa barn barn som utsätts för eller bevittnar våld barn till skuldsatta föräldrar skuldsatta barn

7 Barnet har rätt till lek, vila, fritid och rekreation samt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet Artikel, barnkonventionen Vilka möjligheter har barn och unga till en meningsfull fritid och kulturupplevelser? andel barn som deltar i fritidsverksamhet, vilka barn deltar i fritidsverksamhet, andel barn som deltar i kulturverksamhet, vilka barn deltar i kulturverksamhet, andel flickor respektive pojkar som får ta del av kommunens resurser, vilka behov finns hos barn och unga i kommunen vad gäller kultur- och fritid, hur arbetar kommunen idag med barns och ungas möjligheter till en meningsfull fritid/kulturupplevelser, vilka informationskanaler använder sig kommunen av idag i arbetet med att nå barn och unga i ekonomiskt utsatta situationer. Andel föreningar som har en plan för hur de ska nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer? 7 Finns fritidsgårdar i kommunen? hur ser tillgängligheten ut? (antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid). Andel ferieplatser för ungdomar? (antal/år) hur stor andel av de sökande ungdomarna från årskurs 9 erbjuds en ferieplats? hur stor andel av de sökande ungdomarna som erbjuds en ferieplats kommer från ekonomiskt utsatta familjer? Hur ser barnfamiljers behov ut avseende barnomsorg på obekväma arbetstider? andel barn som har behov av sådan omsorg, andel barn med omsorgsbehov i tätorten respektive på landsbygden, hur hämtas denna information på lämpligt sätt in från barnens föräldrar.

8 Andel barn som inte uppnått målen för grundskolan och som saknar behörighet till gymnasiet: hur arbetar skolan med att fånga upp elever som inte uppnått målen för grundskolan, hur arbetar skolan med att fånga upp de elever som avbryter gymnasieutbildning, hur arbetar skolan med ungdomar 6 9 år som varken arbetar eller studerar (utifrån det kommunala informationsansvaret). Har kommunen antagit en policy för avgiftsfri skola? vilken betydelse tillskrivs avgiftsfri skola i kommunen, vilka avgifter tar skolan ut av elever och deras föräldrar (krav på egen frukt/fika/måltider i samband med klassresa, utrustning, insamling till resa/aktivitet/gåva till lärare), hur höga är dessa avgifter och hur ofta tas de ut, på vilket sätt görs elever och deras föräldrar delaktiga i beslut som rör avgifter, vad tycker elever och föräldrar att en obetydlig summa är. Hur arbetar skolan med att ge barn och unga inflytande över sin utbildning? Hur ser barns och ungas delaktighet ut i kommunen: i vilka sammanhang blir barns och ungas röster hörda? i vilka sammanhang görs barn och unga delaktiga i beslut som rör dem? Vilken kunskap har kommunens tjänstemän och politiker om barnkonventionen? Samverkar kommunen med barnrättsorganisationer? om ja med vem och på vilket sätt? 8 Finns samordning av barnrättsfrågor inom kommunen? Finns och används barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser inom de kommunala förvaltningarna i beredningen inför beslut? om sådana finns, hur används de och hur följs de upp? Nämns barnkonventionen eller barnrättsfrågor i kommunens mål och budget? För ökad delaktighet och inflytande kan kommunerna i större utsträckning behöva ta kontakt med berörda barnfamiljer. Detta skulle verka betryggande och möjliggöra att olika åtgärder baseras på lokala behov där ekonomiskt utsatta barnfamiljer ges utrymme att framföra sina åsikter och önskemål. Hur ska en kartläggning gå till? Ta tillvara på befintlig kunskap och kompetens: genom att inventera lokala dokument, kartläggningar och undersökningar, ta del av statistik från SCB och/eller regionernas folkhälsoundersökningar som utgör ett omfattande underlag och möjliggör för kommuner att följa hur barns och ungas levnadsvillkor utvecklas över tid. Ta del av Barnombudsmannens arbetsmetoder: Max8, en webbaserad statistikportal, ger en samlad bild av barns och ungas levnadsvillkor inom olika områden utifrån barnkonventionen, Unga Direkt på webben en metod för att lyssna på barn, Barnombudsmannens arbetsmetoder i hur barn och unga kan göras delaktiga. Sätt det insamlade faktaunderlaget i relation till relevant forskning och beprövad erfarenhet.

9 . Analys av kartläggningens resultat Inom ramen för kommunens arbete med att stärka ekonomiskt utsatta barns rättigheter följer en analysdel av kartläggningens resultat. Analys innebär inventering och tolkning av de uppgifter som framgår av kartläggningen. Säkerställ att analysen identifierar barns och ungas behov och kommunens förutsättningar och förbättringsområden! Hur går Vi lämpligast vidare efter kartläggningen för att aktivt analysera barnets behov och kommunens möjligheter och för att därigenom stärka barnets rättigheter? Analysera och tolka kartläggningens resultat. Vad visar kartläggningen? Bestäm vilka perspektiv vi ska använda oss av vid en tolkning. Barnets perspektiv vad tycker det enskilda barnet eller barn som grupp. Barnrättsperspektiv se barn och unga som aktiva samhällsmedborgare med rättigheter. Synliggör barn och unga i all kommunal planering som rör dem såväl i genomförande som i utvärdering av insatser. Kartläggningen innebär att kommunen inventerar och beskriver den lokala situationen. I nästa del av processen tar analysen fasta på att bedöma den situation som kartläggningen visar. Analysen illustrerar kommunens styrkor, svagheter och förbättringsområden. Med stöd i analysen formuleras målen utifrån kunskap och viljeinriktning. Uppmärksamma skillnaderna i barns och ungas uppväxtvillkor Inom vilka områden arbetar kommunen redan med att stärka barnets rättigheter? 9 särskilt utsatta situationer (ekonomisk utsatthet och/eller social utsatthet). Använd barnets perspektiv och barnrättsperspektiv för att besvara ovanstående fråga. Barnets perspektiv kan förklaras utifrån vad det enskilda barnet eller barn som grupp tycker. Genom att bedöma kartläggningen ur ett barnrättsperspektiv, att se barn och ungdomar som aktiva samhällsmedborgare, synliggörs deras rättigheter. Med ett tydligt barnrättsperspektiv inkluderas barn och unga i såväl kommunal planering och policy som i genomförande och utvärdering av insatser. Vilka behov hos ekonomiskt utsatta barn och unga har identifierats? Styrkor respektive svagheter i det lokala barnrättsarbetet? identifiera möjliga bidragande orsaker till lokala skillnader och avvikelser. Vilka behov av förbättringar inom kommunen har identifierats? inom olika verksamheter och förvaltningar, såväl tjänstemannanivå som på politisk.

10 . Mål Kommuner kan utifrån lokal förankring arbeta för att tillgodose barnets behov och erbjuda mer likvärdiga uppväxtvillkor för barn och unga. Kommuner kan även ge barn och unga inflytande över sin verklighet genom att inkludera dem i kommunernas lokala handlingsplaner. I denna del av processen definieras vilka/vad kommunens mål är. Målen kan exempelvis bestämmas genom att först ta ställning till var kommunen ska befinna sig i framtiden, med utgångspunkt i en analys av kommunens kartläggning. Detta medför bra och genomtänkta beslut och underlättar arbetet med att hitta lämpliga former för dess genomförande. 0 De mål som sätts upp ska vara smart (a) mål och syfta till att stärka ekonomiskt utsatta barns rättigheter i kommunen. De kommunala förvaltningar som har till uppdrag att förverkliga handlingsplanens mål i den egna verksamheten kan vara betjänta av att stämma av mot punkterna i detta metodstöd.

11 Smart (a) mål: Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsbestämda Specifika mål tydliggör och konkretiserar vad kommunen vill uppnå. Mätbara mål möjliggör för uppföljning och utvärdering och ska uttryckas på ett sätt som medger mätning av målet. Mätbara mål definieras av att kommunens formulerade mål kan följas upp och besvarar frågan om målen uppnåtts eller inte. Accepterade mål är utmärkande på så vis att de är förankrade på alla nivåer i kommunen och överenskomna innan arbetet påbörjas. Realistiska mål utgår från kommunens förutsättningar. För att de formulerade målen ska få genomslagskraft är det av stor vikt att de är genomförbara. Tidsbestämda mål medför mer konkreta mål att sträva mot. Sätt tydliga tidsramar genom att fastställa när målet ska vara uppnått. Fundera över vinsterna i att inkludera ekonomiskt utsatta barnfamiljer i kommunens målformulering. Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör det. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad Artikel, barnkonventionen hur ska kommunen gå tillväga för att förebygga och mildra konsekvenserna av ekonomisk utsatthet bland barn, hur ska kommunen arbeta med de bakomliggande faktorerna till den ekonomiska utsattheten bland barn (bostäder, utbildning, arbete och föräldrastöd). Barnets bästa och barnrättsperspektiv formulera målen utifrån barnets rättigheter. Resurser se över vilka kommunala resurser som finns för att tillgodose ekonomiskt utsatta barn. Ansvar förtydliga och definiera vem som ansvarar för vad. De kommunala åtgärderna måste rimligtvis falla på många politikområden och någon form av samverkan dem emellan bör säkerställas. Kommunens mål för att stärka barnets rättigheter Definiera vad kommunens mål är. formulera uppföljningsbara mål för kommunens arbete, formulera hur kommunen ska kunna åstadkomma de förändringar som behövs för att uppnå målen. Fundera strategiskt över hur kommunen får målformuleringar och ett genomförande som är stabilt över mandatperioder. Kommunal strävan att motverka ekonomisk utsatthet är god kommunal politik. Tänk långsiktigt! Hela familjen tänk hela barnfamiljen!

12 . Genomförande Lokal nivå, såväl som regional och nationell nivå, ansvarar för att barnkonventionens intentioner får genomslagskraft i alla frågor som rör barn. Konsekvenserna av att barn och unga växer upp i ekonomisk utsatthet har visat sig på flera områden såsom hälsa, skola och fritid. Nedan föreslagna insatser och åtgärder ligger i linje med de mål som barnkonventionen ställt upp och som visat sig förbättra situationen för barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer. I denna del av processen definieras hur kommunerna ska uppnå målen i realiteten. Hur går vi från vad till hur? Vem ansvarar för genomförandet? Fundera över hur kommunen får ut den bästa verksamheten inom ramen för den budget som finns. Vilka prioriteringar är möjliga för främjande och förebyggande insatser för barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer? Ord, vilja och ambition måste följas av handling och alla kommunala verksamheter samt andra aktörer behöver bidra. Att ekonomiskt utsatta barns rättigheter tillgodoses är något som angår hela kommunen. Tänk på att göra ekonomiskt utsatta barn och unga delaktiga i arbetet. Enligt barnkonventionens artikel har alla barn och unga rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

13 Viktigt att tänka på innan kommunens uppföljningsbara mål ska genomföras Klargör förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna. Tydliggör ansvarsfrågan. Tydliggör tidsramen för åtgärderna/kommunens arbete med ekonomiskt utsatta barn och unga. Specificera vad respektive verksamhet ska göra för att uppnå de övergripande målen: Åtgärder utifrån kommunens uppföljningsbara mål Öka kunskapen om: barnkonventionen, barn som växer upp i ekonomisk utsatthet. Stärkt kunskapsspridning kan bidra till en gemensam förståelse för barn i ekonomisk utsatthet. gemensam kunskap och gemensamma insatser möjliggör större genomslagskraft i att minska andel barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet, säkerställ att beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper har kunskap om barnets rättigheter De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer kända bland barn och vuxna Artikel, barnkonventionen och möjlighet att omsätta denna kunskap i berörda verksamheter, säkerställ att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ligger till grund för beslut och prioriteringar som rör barn, fastställ lägsta kompetens bland tjänstemän och politiker avseende ekonomisk utsatthet bland barn för att därigenom skapa samsyn kring vad ekonomisk utsatthet innebär, fastställ hur sådan kunskap och kompetensutveckling ska kunna erbjudas i kommunen. Inför barnkonsekvensanalyser vid beslutsfattande för att därigenom anta ett barnrättsperspektiv i alla beslut som rör barn. Barnkonsekvensanalyser kan bidra till att klarlägga vilka de faktiska konsekvenserna av ett beslut blir för barnet/barnen. Hur påverkar beslutet det enskilda barnet eller barnen? Har hänsyn tagits till vad som är det bästa för barnet/barnen? Har barnets bästa varit avgörande för beslutet? Har barnet/barnen fått komma till tals och har dess/deras åsikter beaktats? Hur förhåller sig beslutet till principen om att alla barn ska ha samma rättigheter? Samverka internt mellan kommunala aktörer efter behov och fastställt syfte. Samverka med externa aktörer efter behov och fastställt syfte.

14 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn Artikel, barnkonventionen anta en policy gällande avgiftsfri skola (definiera skollagens obetydlig summa samt avgör vad respektive skola får lov att ta ut från elever och deras föräldrar), utarbeta fungerande insatser för de ungdomar som inte genomför grundskolan eller har avbrutit en gymnasieutbildning. Arbeta med att stärka barnets rättigheter inom försörjningsstöd: genom att tillämpa ett barnrättsperspektiv tillgodoses barnets rättigheter, träffa och lyssna på barnet för att hämta in barnets perspektiv, beakta barnets bästa inför beslut som rör barnet, satsa på feriearbete för kommunens unga. Arbeta med att stärka barnets rättigheter inom kultur- och fritid: utforma insatser knutna till att erbjuda barn och unga en meningsfull fritid (se över utbud av avgiftsfria och subventionerade fritidsaktiviteter, utbud av lovaktiviteter och dess tillgänglighet), utforma insatser knutna till att erbjuda barn och unga kulturupplevelser (se över utbud av avgiftsfria och subventionerade kulturaktiviteter), tillgodose att information om kommunens satsningar når ut till kommuninvånarna. Erbjud feriearbete till kommunens ekonomiskt utsatta ungdomar. Inrätta en särskild funktion i kommunen som ansvarar för barnrättsarbetet: en lokal barnombudsman eller barnkonventionssamordnare kan utveckla kommunens arbete utifrån barnkonventionen. Utveckla former för barns och ungas inflytande i kommunen: inför ett ungdomsfullmäktige eller ungdomsråd med reellt inflytande. Fundera över hur kommunen når ekonomiskt utsatta barn och unga samt hur kommunen uppnår en representativ spridning i ungdomsrådet. inför andra inflytandemöjligheter för barn och unga. Involvera barn och unga i frågor som rör dem. Arbeta med att stärka barnets rättigheter inom förskola/skola: utforma kommunens barnomsorg utifrån barnfamiljers behov (öka tillgängligheten och erbjud barnomsorg på obekväma tider och under barnens lov), Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Artikel, barnkonventionen

15 . Uppföljning och utvärdering För att garantera att kommuners arbete ligger i linje med barnkonventionen, och för att stärka ekonomiskt utsatta barns rättigheter, krävs systematiska uppföljningar av det lokala arbetet. På nästa sida presenteras ett axplock av frågor som kommuner kan använda i sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete. Har målen uppnåtts eller inte? Om målen är mätbara kan kommunens formulerade mål lättare följas upp och utvärderas. Ta fram en lämplig styrmodell som på ett systematiskt sätt kan styra och följa upp verksamheterna och för att synliggöra hur barnkonventionen omsätts i praktiken. Exempelvis kan kommuner använda sig av barnbokslut, som är ett verktyg för att styra och följa upp kommunal verksamhet, i frågor som rör barn och unga. Innehållsmässigt kan barnbokslutet sammanställa resultat från olika verksamheter på årlig basis (uppföljning) och en särskild utvärdering genomföras av hur fattade beslut påverkat barns och ungas uppväxtvillkor. Även extra verktyg kan behövas för att utvärdera insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Enligt Barnombudsmannen är det av stor vikt att barnbokslut innehåller information om hur stor del av kommunens resurser som har gått till barn och ungdomar samt en redogörelse över hur barn och ungdomar har fått det bättre.

16 Resultatuppföljning inom vilka områden har ekonomiskt utsatta barns rättigheter stärkts? Inom vilka områden har barns och ungas uppväxtvillkor stärkts? på vilket sätt har kommunens övergripande mål brutits ned till operativa mål? på vilket sätt har barn och unga fått det bättre? på vilket sätt säkerställs att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ligger till grund för beslut och prioriteringar som rör ekonomiskt utsatta barn. I vilka sammanhang beaktas barnets bästa inför beslut som rör dem? Inom vilka områden har barn och unga gjorts delaktiga i beslut och åtgärder som rör dem? I vilka sammanhang har satsningar gjorts för att göra barnets röst hörd? Hur stora delar av kommunens resurser har gått till barn och unga? Hur återförs resultat till den politiska nivån? Arbeta med att införa, utveckla och följa upp via barnbokslut Kommunen kan säkerställa att kontinuerliga analyser och utvärderingar av beslut som rör åtgärder för barn fortlöpande sker genom ett barnbokslut. Enligt Barnombudsmannen är ett barnbokslut en sammanställning av en verksamhets resultat som direkt berör barn, vilket kan skapa en helhetssyn på verksamheter för barn och unga. Inför barnbokslut kan respektive förvaltning utvärdera hur fattade beslut påverkat barns och ungas villkor. Relevanta frågor att ställa kan vara: Vem eller vilka ska göra barnbokslutet? Kan/bör stöd hämtas utifrån för att göra de mätningar som ska ligga till grund för barnbokslutet? 6 Resultaten från barnbokslutet eller andra uppföljningsverktyg ska vara: i förhållande till budget, mätbara, ha ett tydlig barnrättsperspektiv, användbara som underlag inför framtagandet av åtgärder.

17 Bilaga kap. Socialtjänstens mål. Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 8 år. Lag (0:776). kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m. Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper - barn och unga. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdom far illa, aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem, med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, 7

18 i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Lag (0:776). Skollagen- Lika tillgång till utbildning. :a kap. 8 /Upphör att gälla U:0-0-0 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (008:67) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Särskild hänsyn till barnets bästa. :a kap.0 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 8 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Kommuners resursfördelning. :a kap. 8 a Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Lag (0:8). 8

19

20 Gör ekonomiskt utsatta barn starkare i din kommun!